Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Barnrättsperspektiv på nutritionDela
  1. Ett barn kommer till er
    med kraftig övervikt eller fetma.

  2. Det är ert ansvar att fundera på
    vad ni gör i den här situationen.

  3. Susann Swärd,
    människorätts- och barnrättsstrateg.

  4. Jag jobbar även på Rättighetsfokus-

  5. -som jobbar med kompetensutveckling
    av kommuner, landsting och andra.

  6. Jag ska knyta ihop det här med
    barnets rättigheter inom nutrition.

  7. För det är en solklar koppling.
    Jag ger er ett underlag-

  8. -så att när ni ska äska pengar får ni
    allt serverat och kan använda det-

  9. -till att stärka er som barnrätts-
    aktivister inom detta område.

  10. Konventionen om barnets rättigheter-

  11. -går upp för beslut i riksdagen
    den 14 juni om den ska bli lag.

  12. Man är ganska säker på
    att den går igenom.

  13. Från och med den 1 januari 2020
    blir den då lag.

  14. FN:s barnrättskommitté består av
    arton internationella experter-

  15. -från alla rättssystem i världen.

  16. De hjälper oss
    att tolka barnkonventionen.

  17. Den är inte jätteutförligt beskriven
    i artiklarna.

  18. Då finns det allmänna kommentarer-

  19. -som är tematiserade och djupdyker
    inom vissa områden.

  20. För er finns det ett antal
    som det är bra att ha koll på.

  21. De intressanta för er är nummer 4.
    Ungdomars hälsa och utveckling.

  22. 7. Genomförandet av barnets
    rättigheter under tidig barndom.

  23. 12. Barnets rätt att bli hörd.

  24. 14. Barnets rätt att få sitt bästa
    satt i främsta rummet.

  25. Och 15. Barnets rätt till
    bästa uppnåeliga hälsa.

  26. Det är i den jag tänker visa
    hur de lyfter fram nutrition.

  27. En stat ska erbjuda näringsrika
    livsmedel i tillräcklig omfattning-

  28. -och säkerställa
    tillgången till näringsriktig-

  29. -kulturellt lämplig och säker mat.

  30. Varje land är skyldigt att se till
    att den här tillgången säkerställs.

  31. Man ska bekämpa undernäring.

  32. Näringsrelaterade insatser för gra-
    vidas, fosters och spädbarns skull-

  33. -för att det ska ha
    en hälsosam utveckling.

  34. Man rekommenderar helamning
    upp till sex månaders ålder.

  35. Att man som stat ser till
    att det här genomförs och främjas-

  36. -och att man helst fortsätter amma
    efter sex månader-

  37. -parallellt med annan mat
    upp till två års ålder.

  38. Denna internationella rekommendation
    bygger på tillgång till rent vatten.

  39. Vi vet att om näringslösningar
    blandas med orent vatten-

  40. -leder det till fatala konsekvenser
    för små barn-

  41. -när man ändå har amning
    som en näringsrik källa.

  42. Jag har jobbat i Vietnam med barn
    i särskilt utsatta situationer.

  43. Där jobbade jag med världens främsta
    amningsexperter. Onödigt vetande:

  44. Om ett nyfött barn får ena bröstet
    och en ettåring får det andra-

  45. -får brösten olika blandningar.

  46. Om ni låter barnen byta bröst,
    så byts blandningen.

  47. Det kommer ingen näringsformula
    nånsin att kunna ersätta.

  48. Så det finns en fantastisk resurs
    som FN bejakar-

  49. -och säger att de med möjlighet att
    helamma ska göra det i sex månader.

  50. Det är viktigt med fullgod kontroll
    av näringstillförsel-

  51. -och utveckling under tidig barndom.
    Att vi följer det här noga.

  52. Alla elever ska få
    ett riktigt mål mat varje dag.

  53. FN lyfter fram skolbespisningen
    och kopplar samman det med-

  54. -att det är en förutsättning för
    barns uppmärksamhet vid inlärning.

  55. Skolbespisningen bör kombineras med
    undervisning i näringslära och hälsa-

  56. -t.ex. genom utbildning av lärare i
    att förbättra barns näringsintag.

  57. Visst är det hela ert uppdrag?
    Vackert formulerat av FN.

  58. Även följande:

  59. Man säger att marknadsföring av dessa
    produkter till barn bör regleras-

  60. -och att tillgängligheten i skolor
    och på andra platser ska begränsas-

  61. -eller helt förbjudas.

  62. Ursprunget i barnkonventionen
    är artikel 4-

  63. -om barns rätt
    till bästa uppnåeliga hälsa.

  64. Under den, i själva barnkonventionen,
    lyfter man fram-

  65. -rätten till tillräcklig och närings-
    rik mat, rent vatten och amning.

  66. Det står i barnkonventionen. Det ni
    fick innan var tilläggsfördjupningen.

  67. Rätten till information
    under artikel 17 är också viktig.

  68. Barn har rätt till viktig information
    om sin utveckling och hälsa.

  69. Den ska handla om
    levnadsvanor, mat och motion-

  70. -anpassas till ålder, mognad, indi-
    viduella förutsättningar och behov.

  71. Den som ger information ska säker-
    ställa att barn har förstått den.

  72. Det är en del av ert uppdrag.

  73. Kraven ökar
    när barnkonventionen är lag.

  74. Barn ska vara delaktiga i
    frågor som berör dem-

  75. -och vi som har en skyldighet att
    informera barn måste ta pulsen på-

  76. -om de förstår vad vi berättar.
    Har de kunnat ta åt sig av våra råd?

  77. Eller var det för komplicerat språk?

  78. Mötte vi inte barnet på den nivå
    som de behövde informationen?

  79. Ibland krävs det repetition. Att man
    återkommer med information över tid.

  80. Grunden är också
    en av portalartiklarna. Artikel 6.

  81. Om rätten till liv, överlevnad
    och utveckling.

  82. I detta lägger man
    psykisk, fysisk, moralisk, social-

  83. -och kognitiv utveckling.

  84. Man lyfter fram att sunda matvanor
    bidrar till en positiv utveckling.

  85. Rätten till fungerande daglig omsorg
    handlar om vårdnadshavarnas ansvar.

  86. Man kan också dela den med skolan.

  87. Men vårdnadshavarna har huvudansvaret
    för omsorgen och uppfostran.

  88. De ska utgå ifrån barnets bästa.
    Det säger vår föräldrabalk också.

  89. Vi ska utgå ifrån våra barns bästa.

  90. Men ibland vet man inte
    vad som är barnets bästa.

  91. Ibland gör man en annan bedömning
    eller bortser från det-

  92. -på grund av svårigheter som gör att
    man inte utgår ifrån barnets bästa-

  93. -för att man kanske har problem med
    psykisk ohälsa eller missbruk.

  94. Föräldrar ska se till att barnet
    har en skälig levnadsstandard-

  95. -och skydda barnet
    mot vanvård och försummelse.

  96. Nutrition är
    en viktig del av omsorgen.

  97. Omvänt kan man säga-

  98. -att om föräldrar brister i
    att ge barnet en trygg uppväxt-

  99. -med den levnadsstandard som barnet
    behöver med hänsyn till nutritionen-

  100. -är det ju en orosanmälan
    som ska till.

  101. Det finns sex grundprinciper
    som är bra att känna till.

  102. Jag tänker gå igenom dem
    på rekordhastighet.

  103. Den första är tummen upp.
    När nåt är bra. Bra, bättre, bäst.

  104. Principen om barnets bästa
    handlar om att vi ska veta.

  105. Har vi evidens för
    det vi bestämmer är bra för barnet?

  106. Vi ska vara evidensbaserade.

  107. Vi ska ha koll på rådande praxis.
    Vilka riktlinjer finns?

  108. Vad har man sagt
    från vårt departement?

  109. Men också omvärldskoll.
    Vad har fungerat på andra ställen?

  110. Vad har vi för beprövad erfarenhet
    i min kommun och region?

  111. Vad har fungerat,
    och vad har absolut inte fungerat?

  112. Vad har barn själva tyckt? Ni kan ha
    den mest fantastiska metoden-

  113. -för att få barn med kraftig övervikt
    att gå ner.

  114. Forskningen är på er sida. Riktlinjer
    kanske säger: "Använd er av den."

  115. För kollegor i andra län
    kan det ha funkat.

  116. Ni kan ha prövat den på andra barn.
    Men det funkar inte på detta barn.

  117. Barnets delaktighet är superviktig
    när vi jobbar med-

  118. -att få dem att bli motiverade
    att ta in det vi försöker få med oss.

  119. Det går inte att genomföra barnets
    bästa utan barnets delaktighet-

  120. -och att de förstår
    vad vi gemensamt ska försöka uppnå.

  121. Det vet ni som inte haft med barnen.

  122. Det ska vara bra på lång sikt.

  123. Det hjälper inte
    om det funkar till sommarlovet.

  124. Och under sommarlovet
    har hemmet inte varit med.

  125. Och så har vi
    ett annat resultat än vi hoppats.

  126. Det ska funka i framtiden.
    Vi ska bygga sunda nutritionsvanor-

  127. -som gör att det håller livet ut.
    Hur gör vi då det?

  128. I de situationer där vi råkar ut för
    situationer som vi är vana vid-

  129. -gör vi prövningen av barnets bästa
    så här snabbt.

  130. Vi vet vad riktlinjerna säger,
    vi vet vad man gör i andra landsting-

  131. -och det här vet vi att barn köper.

  132. När vi stöter på nånting som inte
    fungerar, får man börja gå baklänges.

  133. "Okej, vad har vi för erfarenhet
    i andra kommuner?"

  134. "Det funkar inte med detta barn. Vet
    kollegor från andra kommuner nåt?"

  135. "Nej, ingen har stött på det här.
    Vad finns det för andra sätt"-

  136. -"att jobba med det här barnet?"

  137. "För det köper inte det vi försöker
    ändra eller förbättra."

  138. Det är prövningen av barnets bästa
    i ett nötskal.

  139. Jag försökte illustrera ett lockande
    pekfinger. Det såg ut som en snigel.

  140. Ni får föreställa er
    ett lockande pekfinger.

  141. Vi får aldrig peka på barn
    och tvinga dem att berätta nåt.

  142. Delaktigheten bygger på frivillighet.
    Det är ingen skyldighet.

  143. De har, enligt barnkonventionen
    och vår gällande lagstiftning-

  144. -rätt att vara delaktiga i
    det som berör dem.

  145. Det barn som är i stånd att bilda
    egna åsikter ska få uttrycka dem.

  146. Vi som jobbar med barnen
    ska tillmäta deras åsikter betydelse-

  147. -i förhållande till barnets
    ålder och mognad.

  148. Och barnet har rätt till stöd
    för att uttrycka sin åsikt.

  149. Förarbetet till barnkonventionen
    som lag lyfter fram-

  150. -att funktionsnedsatta och de som
    inte har svenska som modersmål-

  151. -också har rätt till detta.
    Tummen upp: barnets bästa.

  152. Pekfingret: delaktighet. Nu en symbol
    som ni känner igen: "Fuck you."

  153. Nej,
    vi gör den till en positiv symbol.

  154. Ni stannar vid ett rödljus, och bilen
    vid sidan om sticker ut fingret.

  155. Då känner ni en varm känsla.

  156. "Jag håller med. Inget barn
    ska utsättas för diskriminering."

  157. Sen får ni inte ge tillbaka fingret.
    Ni får ge dem tummen upp.

  158. Alla barn är lika mycket värda. Inget
    barn får diskrimineras på nån grund.

  159. Det handlar om att det ska vara
    jämställt och om likabehandling.

  160. Vi ska se till att barn får det de
    behöver, inte att de behandlas lika.

  161. Vi säger att här är en rätt att må
    så bra som möjligt enligt artikel 24.

  162. Vissa barn når inte dit.
    Dem får vi lägga tid och resurser på-

  163. -för att de ska ges likvärdiga
    förutsättningar att må så bra de kan.

  164. Tummen upp: barnets bästa.
    Pekfingret: delaktighet.

  165. Långfingret: icke-diskriminering.
    Ringfingret är löftesfingret.

  166. Här är ditt yrkeslöfte. Jag lovar:

  167. När jag är i tjänst,
    försvarar jag barns rättigheter.

  168. Det är ett lagkrav att ni ska vara
    barnrättsaktivister på jobbet.

  169. Det står i ert uppdrag.
    Vi har ett ansvar för att prioritera-

  170. -respektera, skydda och säkerställa
    barns rättigheter inom verksamheten.

  171. Ledningen och våra förtroendevalda
    ska dela det med oss.

  172. Det är inget vi kan välja.
    Ni är barnrättsaktivister på jobbet.

  173. Jag har försökt med löneförhandling,
    men det funkar inte jättebra.

  174. Barnets bästa, delaktighet,
    icke-diskriminering och ansvar.

  175. Sen lillfingret. Ni som kan
    teckenspråk, vilken bokstav är det?

  176. I. Bokstaven I är magisk.

  177. Man sätter den på en liten skylt
    i vägrenen, kör förbi i 120-

  178. -och hjärnan hinner med
    och säger: "Information."

  179. Den handlar om information
    om barnets rättigheter.

  180. Vi ska ha information om barnets
    rättigheter inom vårt uppdragsområde.

  181. Arbetsgivaren ska se till att alla
    kan arbeta utifrån barnkonventionen.

  182. Sen är det ert eget ansvar
    att omsätta information till praktik.

  183. I praktisk implementering.

  184. Barnets bästa...
    Den snabbaste genomgången nånsin!

  185. Delaktighet, icke-diskriminering,
    ansvar och information.

  186. Vi sätter barnet i handflatan
    och vänder och vrider på det.

  187. Nu kan vi se barnet
    från olika vinklar och vrår.

  188. Det här handlar om barnets rätt
    till liv, överlevnad och utveckling.

  189. En av barnkonventionens vackraste
    artiklar:

  190. Barn har rätt att bli allt de kan bli
    utifrån sin inneboende potential.

  191. De har rätt till bästa möjliga
    förutsättningar för sin utveckling.

  192. Man ska utvecklas i sin takt
    och utifrån sina förutsättningar.

  193. Vi måste se till hela barnet
    och alla delar runt barnet.

  194. Vi kanske tittar på vår lilla fyrkant
    och säger:

  195. "Det övriga är ju inte mitt ansvar."

  196. Men artikel 6 kallas
    samverkansartikeln.

  197. För den här handen kan man sträcka ut
    för att få samverkan.

  198. Det här handlar om
    att gå över verksamhetsgränser-

  199. -och samarbeta med andra.

  200. Vi kommer ingenstans
    om vi inte har med oss föräldrarna.

  201. De behöver vara samarbetspartners.
    Vi måste samverka med föräldrarna.

  202. Förskolan och skolan är viktiga
    aktörer. Ibland också socialtjänsten.

  203. Det finns jättemånga aktörer
    runt de här barnen.

  204. Den här artikeln kräver att det är
    vi runt barnet som ska mötas-

  205. -utan att barnet behöver bekymra sig
    för hur vi löser stödet runt barnet.

  206. Det är spännande när barnkonventionen
    blir lag om samverkanskraven ökar-

  207. -utifrån barnet i centrum och inte
    utifrån våra verksamhetsgränser.

  208. När vi ser
    barnets hela livssituation-

  209. -upptäcker vi i vissa fall
    att barn inte har det bra.

  210. Extra skydd kan behövas. Föräldrarna
    förstår kanske inte daglig omsorg-

  211. -har inte kunskap om nutrition eller
    kan inte ta till sig det de behöver-

  212. -för att barnets utveckling
    ska gå på bästa möjliga sätt.

  213. Vi gör orosanmälningar för att barn
    har rätt till bästa uppnåeliga hälsa-

  214. -och de bästa förutsättningarna
    för en optimal utveckling.

  215. De föräldrar som inte klarar av det-

  216. -utan kanske till och med ser till
    att barnets utveckling går bakåt...

  217. Då måste vi ha civilkurage
    att kunna göra en orosanmälan.

  218. Civilkurage innebär inte att det är
    valbart. Ni är skyldiga enligt lag.

  219. Och att vi förklarar det på ett sätt
    som utgår ifrån barnets rättigheter.

  220. "Kalle har rätt
    att må så bra som möjligt."

  221. "Er familj behöver mer stöd
    än vi klarar av"-

  222. -"för det stöd vi ger
    räcker inte runt Kalle."

  223. "Vi samverkar med socialtjänsten
    genom en orosanmälan där vi angett"-

  224. -"att ni behöver och har rätt till
    extra stöd för att Kalle ska må bra."

  225. "Så här
    har vi beskrivit er situation."

  226. "När socialtjänsten kontaktar er, kan
    ni berätta vad ni behöver för stöd."

  227. Allt fokus på barnets rättigheter.
    Inte på dåliga föräldrar.

  228. Fokus på barnets rätt till goda
    förutsättningar för sin utveckling.

  229. Det här är vad som förväntas av er.

  230. När barnkonventionen blir lag,
    men den gäller redan...

  231. Den har gällt sen -79.

  232. Vi ska veta vad barnets bästa är.
    Har vi forskning bakom oss?

  233. Har vi tankat av våra kollegor
    i hela landet?

  234. Vad tycker barnen?
    Vi ska göra dem delaktiga.

  235. Vad tycker de?
    Hur ser livssituationen ut?

  236. Alla barn ska vi möta med respekt.
    Vi får inte diskriminera nåt barn.

  237. Inte heller p.g.a. deras föräldrar.

  238. När jag sitter med det här barnet,
    har jag ett ansvar-

  239. -att prioritera detta barns rättig-
    heter. Det är min lagskyldighet.

  240. Jag har den information jag behöver.
    Om jag saknar det-

  241. -säger jag till min arbetsgivare
    att jag behöver kompetensutveckling.

  242. Barnet har rätt till optimala
    förutsättningar för att utvecklas.

  243. Jag bidrar med det jag kan.
    Om det inte räcker, samverkar jag.

  244. Det är ert huvuduppdrag.

  245. Sista bilden är den här dynamiken
    i en annan situation.

  246. Längst ner har vi
    ert ansvar för barnets rättigheter.

  247. Längs den här stången är
    icke-diskriminering.

  248. Delaktighet i hävstången.
    Sen har vi barnets bästa-

  249. -och barnets rätt till utveckling
    efter sina förutsättningar.

  250. En knopp längst upp signalerar att
    barn som far illa ska uppmärksammas.

  251. Ett barn kommer till er
    med kraftig övervikt eller fetma.

  252. Det är ert ansvar att fundera på
    vad ni gör i den här situationen.

  253. Jag möter barnet med respekt.

  254. Jag lyssnar på barnet. När barnet
    berättat vad det tycker om förslagen-

  255. -vet jag vad som blir bäst
    för det här barnet-

  256. -för att det ska utvecklas optimalt.

  257. Jag är uppmärksam på
    att barn kan fara illa.

  258. Om jag upptäcker det,
    gör jag en orosanmälan.

  259. Jag ser till att det jag bidrar med
    aldrig skadar ett barn.

  260. Den kortaste presentationen nånsin!
    Har ni frågor, kan ni kontakta mig.

  261. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnrättsperspektiv på nutrition

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn, Barns rättigheter, Medicin, Nutrition, Näringslära, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss