Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Matvanor och socioekonomiDela
  1. Nåt som berör alla som jobbar
    med folkhälsa är att kostnaderna-

  2. -är ett hinder för personer
    med låg inkomst.

  3. Det är en utmaning
    i folkhälsoarbetet.

  4. Jag heter Irene Mattisson.
    Jag kommer från Livsmedelsverket-

  5. -och kommer att prata
    om matvanor och socioekonomi.

  6. Jag ska prata om det med utgångspunkt
    i en sammanställning jag har gjort-

  7. -som ett vetenskapligt underlag
    på området.

  8. Anledningen
    till att vi gjorde det här...

  9. Susanne pratade i morse mycket
    om den här ojämlika fördelningen-

  10. -och anledningen är just
    den ojämlika hälsan.

  11. Jag har med några... Det här är
    från folkhälsoenkäten-

  12. -från Folkhälsomyndigheten-

  13. -som visar
    utbildningsnivå och insjuknande.

  14. Nej, det här är fetma i förhållande
    till olika utbildningsnivå.

  15. Överst ser vi
    förgymnasial utbildning-

  16. -sen kommer gymnasieutbildning
    och eftergymnasial utbildning.

  17. Det har ökat lite i alla grupper-

  18. -men skillnaderna kvarstår.

  19. Det är stora skillnader
    i fetmaförekomst-

  20. -beroende på utbildningsnivå.

  21. Det är samma sak
    med alla folkhälsosjukdomar-

  22. -eller icke smittsamma sjukdomar.
    Här har vi ett exempel med stroke.

  23. Insjuknandet hos män
    har gått ner lite grand-

  24. -men skillnaderna i förhållande
    till utbildningsnivå finns kvar.

  25. Vi pratar mycket om levnadssjukdomar,
    de icke smittsamma sjukdomarna-

  26. -men det här kom i går
    från Sahlgrenska.

  27. En ny avhandling
    om ojämlikhet i tandhälsa-

  28. -så ojämlikhet inom hälsa drabbar
    inte bara den vuxna befolkningen.

  29. Det är tydligast hos små barn
    med tandhälsan.

  30. Förskolebarn
    i socioekonomiskt svaga familjer-

  31. -har drygt fyra gånger högre risk för
    kariesskador, jämfört med jämnåriga-

  32. -med bättre levnadsvillkor.
    Så det finns stora hälsoskillnader-

  33. -beroende på socioekonomi.

  34. Vi vet också
    att många av de här sjukdomarna-

  35. -hänger samman med matvanor.

  36. Global Burden of Disease är
    ett annat sätt att titta på det-

  37. -jämfört med vad Susanne hade.

  38. Man ska veta
    att kostrelaterade risker-

  39. -är den största risken
    för de icke smittsamma sjukdomarna.

  40. Här har man tittat
    på procenten av DALY.

  41. DALY är ett mått där man tar hänsyn
    till död och sjuklighet-

  42. -som beskriver hur många år av ohälsa
    som förloras i befolkningen-

  43. -och där tio procent
    av de förlorade åren-

  44. -tillskrivs kostrelaterade risker.
    Och det här är i Sverige.

  45. Det ser inte likadant ut överallt.
    Vi har jobbat bra med rökning-

  46. -och fått ner riskerna
    kopplat till rökning väldigt mycket.

  47. Tittar man på... Det är också så-

  48. -att Global Burden of Disease
    är ett grovt mått, som beror på-

  49. -vilka studier som råkar finnas, för
    tittar man på vilka faktorer det är-

  50. -så är det framför allt fullkorn,
    men på andra plats-

  51. -så kommer att man äter
    för lite nötter och frön.

  52. Att det hamnar så högt beror på
    att det finns en jättebra studie-

  53. -som visar på riskerna
    med för lite frukt och grönt.

  54. Annars är det fullkorn,
    salt och för lite frukt och grönt-

  55. -som är de stora riskfaktorerna.

  56. Den ojämlika fördelningen i hälsa-

  57. -och att hälsan är så starkt kopplad
    till matvanor-

  58. -gjorde att vi började titta på
    om det fanns ett samband-

  59. -mellan matvanor och socioekonomi,
    och om skillnaderna i hälsa-

  60. -beroende på socioekonomi delvis kan
    förklaras av skillnader i matvanor.

  61. Livsmedelsverkets monter
    står precis utanför den där dörren-

  62. -och där finns blädderex.
    Man kan även ladda ner min rapport.

  63. Den har några år på nacken, så jag
    ska även prata om senare studier-

  64. -som har kommit efter den.

  65. Vi gjorde en litteratursökning-

  66. -på vad som fanns skrivet på området
    från 2000 och framåt-

  67. -och jag skrev rapporten
    i slutet på 2015-

  68. -så det är den tidsperioden som
    är intäkt. Vi valde Sverige först-

  69. -men det var väldigt få studier, så
    vi sökte i alla de nordiska länderna.

  70. Jag tänkte dra några exempel
    på hur det kunde se ut.

  71. Men först tänkte jag prata om
    vad socioekonomi är.

  72. Det finns jättemånga olika sätt
    att titta på matvanor.

  73. Man kan titta på livsmedelskonsumtion
    och på intag av näringsämnen.

  74. Man kan titta på matmönster, och göra
    olika index för att studera matvanor.

  75. Man kan också titta på biomarkörer,
    till exempel blodvärden-

  76. -för nutritionsstatus. Så det finns
    många sätt att mäta matvanor.

  77. När det gäller socioekonomi
    är det väldigt...

  78. Vad är egentligen socioekonomi,
    och hur kan man definiera det?

  79. Hur undersöker man en människas
    socioekonomiska status?

  80. Socioekonomi brukar definieras
    som den relativa positionen-

  81. -i en social hierarki i samhället.

  82. Man har väldigt många olika sätt
    att undersöka det i studierna.

  83. Vanligen mäter man det
    med utbildning, med yrke-

  84. -och med inkomst.

  85. Man kan mäta med andra frågor också.
    Man kan fråga-

  86. -om man har råd att köpa mat
    i slutet av månaden.

  87. Kan man betala sina räkningar?
    Klarar man av en oförutsedd utgift?

  88. Man frågar även retrospektivt.
    Hade man eget rum när man växte upp?

  89. I dag kan man fråga hur många datorer
    och tv-apparater familjen har.

  90. Man använder alla möjliga sätt
    för att kartlägga det.

  91. Allt det här undersöker individens
    relativa position.

  92. Det finns
    även andra förklaringsmodeller-

  93. -som går på en mer strukturell nivå
    som orsak till social ojämlikhet.

  94. Man utgår inte från individen,
    utan tittar på samhällsstrukturen.

  95. Jag kommer att ge
    några exempel på det.

  96. Jag tänkte visa några studier.

  97. Här har vi en studie på kvinnor
    i Sverige-

  98. -där baslinjeundersökningen gjordes
    i början på 90-talet.

  99. Som socioekonomisk status
    hade man utbildningslängd.

  100. Man gjorde en undersökning
    med "Food Frequency"-

  101. -där man fick fylla i en enkät-

  102. -och på det gjorde man
    ett hälsosamt nordiskt index.

  103. Det var en tvärsnittsstudie.

  104. Indexet byggde på att man tittade
    på sex livsmedelsgrupper.

  105. Medianen är mittvärdet.
    Vilka äter den sämsta halvan-

  106. -och vilka tillhör den bästa halvan?
    Den bästa halvan fick ett poäng.

  107. Fullkornsbröd, havregryn,
    äpple, päron, kål-

  108. -rotfrukter, fisk och skaldjur.
    Det är den nordiska kosten.

  109. Det är de nordiska livsmedlen
    som man har gått efter.

  110. Poäng gavs för att över huvud taget
    äta fullkornsbröd och havregryn-

  111. -för det var så få som gjorde det att
    det här med medianen inte fungerade.

  112. Sen tittade man på
    hur indexet såg ut-

  113. -i förhållande
    till olika utbildningsgrupper.

  114. Hur fördelade sig utbildningen
    i de olika indexgrupperna?

  115. Om man tittar på alla kvinnor,
    i den första kolumnen...

  116. De som hade en kort utbildning
    var 30 %-

  117. -de som hade lite längre nästan 40 %
    och den längsta utbildningen 30 %.

  118. Tittar man på de som har det lägsta-

  119. -av det här
    hälsosamma nordiska indexet-

  120. -så är de med den korta utbildningen
    överrepresenterade-

  121. -bland de som har ett lågt index.

  122. Och det är färre av de
    som har ett riktigt högt index...

  123. ...som har en lång utbildning...

  124. I det låga indexet
    är det färre med lång utbildning.

  125. Längst ut till höger här, högt index,
    jämfört med hela gruppen-

  126. -så är det färre där med låg utbild-
    ning, och fler med hög utbildning.

  127. Bland de som har högt index.

  128. Så om man tittar på index
    så är det kopplat till utbildning.

  129. Jag har även tittat på studier som...
    Jag hittade inte många studier-

  130. -i den här undersökningen.

  131. En studie använde
    vår Riksmaten-data på barn.

  132. Cirka 2 000 barn
    i åldrarna 4, 8 och 11 år.

  133. Också där användes ett index.
    Man hade fyra dagars registrering-

  134. -och man gjorde ett index
    för att titta på helheten.

  135. Man vägde samman olika livsmedel
    till ett ganska komplext index.

  136. Man tittade också på variationen,
    hur många olika typer av livsmedel-

  137. -som man hade registrerat. Man brydde
    sig inte om man åt mycket eller lite-

  138. -utan bara om antalet livsmedel.

  139. Man räknade ut kostnader för maten-

  140. -och tittade på föräldrarnas
    utbildning och sysselsättning-

  141. -och hur det påverkade hur barnen åt.

  142. Det var också en tvärsnittsstudie.

  143. Man kunde se att högt...

  144. Dels var det tydligt med kostnaderna,
    att ett högt hälsosamt index-

  145. -var associerat med högre kostnader.

  146. Om man tittade på de som hade
    höga livsmedelskostnader-

  147. -så hade de också högt på indexet.

  148. Så det var en ganska stark koppling
    mellan kostnad-

  149. -och hälsosamt ätande.

  150. Och här var det sånt
    som vi förknippar med hälsosam mat.

  151. Det var fisk och frukt som förklarade
    skillnaderna i kostnader-

  152. -men också kött
    och om man kunde äta färdigmat.

  153. Och man fann ett litet
    men signifikant resultat-

  154. -att barn till föräldrar med kort
    utbildning och manuella yrken-

  155. -åt billigare och mindre hälsosamt.

  156. Det som författarna kommer fram till
    och resonerar kring är att...

  157. De kommer fram till
    att disponibel inkomst-

  158. -troligen är viktigare än utbildning
    för matvanorna.

  159. Men också, och det förklarar väl
    att så få studier har gjort det-

  160. -att beräknandet av matkostnader
    kräver detaljerad information-

  161. -om matvanor,
    och man måste leta reda på priser.

  162. En sak som berör alla
    som jobbar med folkhälsoarbetet-

  163. -är att kostnader utgör ett hinder
    för personer med låg inkomst-

  164. -och att det är en utmaning
    i folkhälsoarbetet.

  165. Och den här energitäta maten, som är
    rik på socker och mycket fett-

  166. -kostar mindre per energienhet,
    eller per kilojoule-

  167. -och är ju då billigare när man
    har många som ska äta sig mätta.

  168. För att bli mätt så väljer man
    en energität och billig kost.

  169. Och vissa hälsosamma livsmedel
    kostar att variera.

  170. Inom varje livsmedelsgrupp finns det
    billigare och dyrare alternativ-

  171. -så det kostar mycket
    att äta varierat.

  172. Nånting som jag räknar in
    i socioekonomi-

  173. -är etnicitet eller migrationsstatus-

  174. -och det är väldigt komplext
    att undersöka.

  175. Där är det inte
    så många studier gjorda-

  176. -och resultaten är motstridiga.

  177. En studie
    som har tittat på näringsintag-

  178. -visar att utbildningen är det
    som har betydelse. Etnicitet-

  179. -eller migrationsstatus
    spelade ingen roll.

  180. En studie som tittade på
    livsmedelsvalet visade annorlunda.

  181. Där är det starkare associerat
    till etnicitet än till utbildningen-

  182. -och det speglar väl att kulturella
    skillnader ligger på livsmedelsnivå.

  183. Man väljer livsmedel
    utifrån sina preferenser.

  184. Sverige var även med
    i några multicenterstudier.

  185. En heter IDEFICS, där det
    svenska centret låg i Göteborg-

  186. -och den handlar om
    att hitta metoder-

  187. -för att förebygga
    övervikt och fetma hos barn.

  188. Man undersökte även
    vad som leder till övervikt.

  189. Det finns jättemånga publikationer
    från den studien-

  190. -och rätt många av dem
    handlar om socioekonomi.

  191. Där fann man... Här ser ni
    referenserna till studierna.

  192. En studie tittade på föräldrars ut-
    bildning och livsmedelsval, och fann-

  193. -en stark koppling mellan för-
    äldrarnas utbildning och att barnen-

  194. -åt mycket livsmedel
    som var höga i fett och socker-

  195. -och såna livsmedel som var kopplat
    till en ökad risk för obesitas.

  196. En studie tittade på matmönster-

  197. -där man såg att barn till föräldrar
    med lång utbildning hade högre chans-

  198. -att tillhör de som hade
    ett "healthy pattern".

  199. Med det menade man det som mer
    kan kallas för en medelhavsdiet-

  200. -med baljväxter, frukt och nötter, en
    bra fettsammansättning och så vidare.

  201. Det är alltså kopplat
    till föräldrarnas utbildning.

  202. Det fanns ett annat matmönster som
    man kallade för "processed pattern"-

  203. -med mycket fiskpinnar, hamburgare,
    varm korv, söta drycker, kakor-

  204. -och den typen av livsmedel.

  205. I andra länder var det associerat
    till socioekonomisk status-

  206. -alltså lägre socioekonomisk status,
    men man såg inte det i Sverige.

  207. Författaren till studien tror
    att en möjlig förklaring till det-

  208. -är den svenska skolmåltiden,
    och de formulerade det så bra.

  209. Den är utanför föräldrarnas kontroll-

  210. -och oberoende av föräldrarnas status
    så serveras barnen samma mat-

  211. -och de får samma chans till bra mat
    genom skolmåltiden.

  212. Jag tänkte berätta lite om
    ytterligare en mulitcenterstudie.

  213. Den handlar om tonåringar.

  214. Åtta länder, däribland Sverige,
    var med i den studien.

  215. Man gjorde två 24-timmars intervjuer-

  216. -där man frågade barnen vad de
    hade ätit de senaste 24 timmarna.

  217. Man undersökte också föräldrarnas
    utbildning och sysselsättning.

  218. Generellt kan man säga att man såg-

  219. -att hälsosamma matvanor var
    associerat till mammans utbildning.

  220. Man tittade på båda föräldrarna.

  221. Ibland tittar man bara
    på en förälder-

  222. -och då är det föräldern
    med högst utbildning som avgör-

  223. -familjens socioekonomiska status.
    Här tittade man på båda föräldrarna.

  224. Det var extra tydligt i norra Europa-

  225. -och i alla länder
    var sysselsättningen-

  226. -associerat till hälsosamma matvanor.

  227. Det intressanta i HELENA-studien
    var att man faktiskt hade tittat på-

  228. -både på beräknat intag
    av folat och B12-

  229. -men man hade också
    på en delpopulation-

  230. -av de barnen tittat
    på deras blodvärden.

  231. Det är jättesvårt att mäta matvanor.

  232. Det är svårt för folk
    att komma ihåg hur mycket de äter.

  233. Att titta på status genom blodvärde-

  234. -är ett sätt att mer objektivt
    titta på matvanorna.

  235. Man såg även när man
    räknade över det till intag-

  236. -men också när man tittade på status,
    att det var mammas utbildning-

  237. -och pappans sysselsättning som
    korrelerade till intag och status.

  238. Apropå pappans sysselsättning-

  239. -så går det tillbaka på begreppet
    "bread winner" - familjeförsörjaren.

  240. Att pappans sysselsättning
    styr mycket av familjens ekonomi.

  241. Man såg ett samband med status,
    men det var svagare.

  242. Men det fanns fortfarande kvar.

  243. Det är jätteviktigt att man
    tar med och oftare använder-

  244. -blodvärden och status, de här
    objektiva måtten, i olika studier-

  245. -för att titta på effekten, för det
    har jag saknat i de här studierna.

  246. Man har inte tittat på effekterna
    av de här skillnaderna.

  247. Vi kopplar det genom olika steg. De
    har betydelse för sjukdomsutveckling-

  248. -men hur stark är betydelsen,
    och vad betyder skillnaderna vi ser?

  249. Det är ingen studie
    som har tittat på det.

  250. Sen pratar vi också om att...
    Det finns skolor-

  251. -där man tittar på ett helt annat
    sätt på socioekonomiska skillnader.

  252. Amerikanska forskare har tittat på
    den "nyliberala dieten"-

  253. -som går tillbaka
    på mer ekonomisk nomenklatur-

  254. -eller ekonomiska termer.

  255. Man tittar på ojämlika matvanor
    och nyliberal diet.

  256. Det bygger på att man tycker att
    avregleringen och marknadskrafterna-

  257. -har skapat en samhällsstruktur där
    det är billigt med processad mat-

  258. -som har hög sockerhalt
    och hög fetthalt, och är energität.

  259. Den är lättillgänglig och kostar
    mindre än den hälsosamma maten.

  260. Det leder till ojämlikhet i matvanor.

  261. Man har gjort ett index för
    den nyliberala dieten-

  262. -eller "neo-liberal diet".

  263. Det bygger på ekonomiska förhållanden
    i de olika länderna.

  264. Hur importberoende ett land är,
    ekonomisk ojämlikhet i landet-

  265. -med Gini-koefficienten, som tittar
    på inkomstfördelningen i landet.

  266. Är det väldigt ojämnt, eller har man
    en ganska jämn inkomstfördelning?

  267. Man tittar på graden av urbanisering.

  268. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar
    ingår också i Gini-koefficienten.

  269. Länder med hög Gini-koefficient,
    och som alltså är högriskländer-

  270. -på det neoliberala indexet,
    är Mexiko-

  271. -men också Kanada och Sydafrika.

  272. I Mexiko och Sydafrika har man
    väldigt stora hälsoproblem-

  273. -och mycket problem med övervikt,
    så man ser den här kopplingen-

  274. -till det neoliberala indexet.

  275. Man menar att makrostrukturerna
    orsakar skillnaderna i matvanor.

  276. Individen
    kan inte påverka så mycket av det-

  277. -utan det krävs lagstiftning och
    förändringar av ekonomiska system-

  278. -för att ändra förutsättningarna
    för att få jämlika matvanor.

  279. Jag tänkte ta lite... Rapporten
    som jag gjorde för några år sen...

  280. Att man tittar på... Det man
    kan fundera på är att allting...

  281. Det är mycket tvärsnittsstudier, att
    man tittar på socioekonomisk status-

  282. -och matvanor samtidigt. Ska man
    göra så? Hur ser utvecklingen ut?

  283. Om man har
    låg socioekonomisk status som barn-

  284. -ändras det över livet,
    eller hur ser det ut?

  285. När man läser studierna ska man veta-

  286. -att klassificeringarna inte
    är helt utbytbara mot varandra.

  287. Det är svårt att jämföra studier,
    för det är ett helt spektra-

  288. -av sätt
    att mäta socioekonomisk status.

  289. Sen har vi ett stort bortfall
    i studier numera.

  290. Det är jättesvårt
    att få folk att vara med i studier.

  291. Det kan leda till att man fattar
    felaktiga slutsatser-

  292. -och i längden felaktiga beslut
    till exempel hos myndigheter-

  293. -om man inte analyserar rätt
    och tar hänsyn till de analyserna.

  294. Nåt annat som var slående...
    Vi gjorde den här studien-

  295. -från år 2000 och framåt,
    och det var väldigt få studier.

  296. Man kände
    att det inte var...trendigt.

  297. Det fanns äldre studier,
    från 70- och 80-talet-

  298. -som tittade
    på socioekonomi och matvanor.

  299. Man hade mycket väl mätt
    socioekonomisk i studierna-

  300. -men man hade inte
    tittat på skillnader-

  301. -utan man använde det för att justera
    bort effekter av socioekonomi.

  302. Väldigt få som redovisade.

  303. Inför det här
    gjorde jag en ny sökning-

  304. -och det var en stor skillnad, för
    det har börjat komma flera studier-

  305. -både svenska och andra studier -
    där man tittar på socioekonomi igen.

  306. Och det pratas mer om det mer i dag,
    och det finns en större medvetenhet-

  307. -om det här med ojämlikhet i hälsa-

  308. -och socioekonomiska skillnader.

  309. Jag tänkte ta nån av studierna som...
    Jag har hittat nyare studier.

  310. Det finns en studie i Finland-

  311. -som heter
    "Cardiovascular Risk in Young Finns"-

  312. -där man har följt människor
    från det att de var barn.

  313. Man började 1980 och har sen gjort
    fem uppföljningsstudier på dem.

  314. De var 3-18 år från början,
    och man har följt dem i 31 år.

  315. Man har gjort fem olika mätningar
    av matvanor.

  316. Med lite olika metoder.

  317. Som socioekonomisk status
    har man årsinkomst för föräldrarna-

  318. -och deltagarnas årsinkomst
    när de var vuxna.

  319. Man hade även med
    föräldrarnas utbildningsnivåer.

  320. Det ovanliga med den
    är det här prospektiva...

  321. Att man följer dem under lång tid
    och kan se vad som händer.

  322. När man tittade...
    Man har publicerat en studie i år-

  323. -och om man tittade på de som hade
    hög socioekonomisk status som barn-

  324. -så var det fortfarande associerat
    till hög köttkonsumtion som vuxen.

  325. Man tittade inte på hur läget var nu,
    utan bara på deras status som barn.

  326. Man kunde inte se att frukt, grönt
    och fisk hade nån association-

  327. -till deras socioekonomiska status
    som barn - det hade ändrats.

  328. Gjorde man ett sånt här index,
    att man tittade på bra matmönster-

  329. -och tittade på hela kosten
    och vägde in-

  330. -inte bara grönsaker, frukt och fisk,
    utan även sämre livsmedel-

  331. -om man åt mycket läsk
    och åt kakor och godis-

  332. -så visade det sig att de som hade
    hög socioekonomisk status som barn-

  333. -hade bättre matmönster som vuxna.

  334. Så de skillnaderna fanns kvar.

  335. Den här visar... Jag hoppar över den,
    för den blir alldeles för...

  336. De redovisar hur det har ändrats
    under alla mätningarna man gjorde.

  337. Men den blir väldigt detaljerad.

  338. De nordiska myndigheterna
    har gjort studier 2011 och 2014-

  339. -som bara är redovisade i en rapport-

  340. -för Nordiska ministerrådet.

  341. Det genomfördes telefonintervjuer
    med indikatorfrågor om matvanor.

  342. Man frågade också om fysisk
    aktivitet, alkohol och rökning.

  343. De fick ange längd och vikt,
    och olika frågor om socioekonomi-

  344. -eller sociodemografiska frågor.

  345. Och det var väldigt låga...

  346. Jag pratade tidigare om problemet
    med låg deltagarfrekvens-

  347. -och i de här studierna var den
    väldigt låg. Om ni tittar på Norge-

  348. -så hade man 21 % år 2011-

  349. -och bara 14 % deltagande år 2014.

  350. Det kan gå fel om man drar för
    mycket slutsatser från såna studier.

  351. Det här är barnen, som faktiskt
    har bättre deltagarfrekvens-

  352. -men det är fortfarande lågt
    egentligen.

  353. Danmark har lyckats jättebra
    i sina intervjuer.

  354. Norge - inte alls lika bra. Så
    det skiljer mycket mellan länderna.

  355. Det är inte heller redovisat
    för varje enskilt land så mycket-

  356. -i de här rapporterna.

  357. Men här har man tittat på...
    Man har även där gjort ett index-

  358. -och tittat på...
    Det som är lågt här...

  359. De fyllda staplarna
    är lågt socioekonomiskt index-

  360. -och de öppna staplarna
    är högt socioekonomiskt index.

  361. Man har sett hur många procent
    i de olika grupperna-

  362. -som äter ohälsosamt.

  363. Det man kan se är en ökning mellan...
    2011 till vänster, 2014 till höger.

  364. Det är en ökning bland de vuxna i
    båda grupperna under den här tiden-

  365. -som äter ohälsosamt.

  366. Skillnaderna har inte ändrats så
    mycket, utan båda grupperna har ökat.

  367. Jag ska bara visa en modell till.

  368. Det finns olika modeller för
    förutsättningar för bra matvanor-

  369. -där man tittar på olika...

  370. Det är så komplext
    vad som påverkar våra matvanor.

  371. Det här är en bild
    av vad vi på Livsmedelsverket gör-

  372. -när vi jobbar
    med förutsättningar för bra matvanor.

  373. Man tittar på attityder och kunskap.
    Vi bidrar med våra underlag-

  374. -och med nyckelhålsmärkningen-

  375. -som ett enkelt sätt,
    en enkel kunskap.

  376. Men vi tittar också mycket på det här
    med offentlig måltid-

  377. -och tittar på
    utbud, tillgänglighet och design.

  378. Teknik tittar vi inte så mycket på,
    men utbud och tillgänglighet.

  379. Jag ska göra reklam för Riksmaten
    ungdom, som vi började prata om.

  380. Vi kan avsluta med det här.

  381. På torsdag i nästa vecka-

  382. -kommer vi att redovisa
    Riksmaten ungdom-

  383. -och det är en studie
    som vi har gjort i skolorna.

  384. Vi har data på 3 477 barn-

  385. -och 1 300 av dem
    har vi blodprover på också.

  386. Här ser ni lite bilder. Det
    som var nytt för den här studien-

  387. -var att vi själva
    gjorde datainsamlingen.

  388. Vi var ute på skolorna
    och introducerade metoden.

  389. En helt webbaserad, nyutvecklad metod
    för att mäta matvanor.

  390. Och vi har jobbat tillsammans med
    AMM-klinikerna runt om i Sverige-

  391. -för att väga, mäta
    och ta blod- och urinprov.

  392. De fick också frukt och Festis
    när de blev stuckna.

  393. Här väger och mäter vi.

  394. Det får bli det sista.
    Jag rusade igenom det där på slutet.

  395. Vi tackar så mycket, Irene.

  396. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Matvanor och socioekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Folkhälsa, Kostundersökningar, Matvanor, Medicin, Näringslära, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Socioekonomiska grupper
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin Lingham pratar om varumärket Dietisternas riksförbund men framförallt om en varumärkesmodell för individnivå. Hon menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att förändra sina levnadsvanor! I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs, men finns kompentensen om nutrition där? Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Hon går igenom barnens behov och rättigheter utifrån aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet och barnens delaktighet. Föreläsningen var en del av Dietisternas riksförbunds kongress som hölls den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss