Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Kunskap kring äldre och nutritionDela
  1. Många vill ha en "quick fix" - att
    man bara skriver ut en näringsdryck-

  2. -och sen är vi klara - men
    det är helheten som ger effekt.

  3. Hälso- och sjukvård i kommunen
    ville Kajsa att jag skulle prata om-

  4. -och det ville jag absolut, för
    det här ligger mig varmt om hjärtat.

  5. Jag skulle ju jobba
    med elitidrottare-

  6. -efter utbildningen
    vid Umeå universitet, men tack vare-

  7. -de här stimulansmedlen
    som delades ut-

  8. -så fick jag chansen att börja
    i den kommunala verksamheten.

  9. Är det nån som vet hur mycket
    av den totala hälso- och sjukvården-

  10. -som bedrivs i våra kommuner?

  11. Hur mycket av hälso- och sjukvården
    i Sverige bedrivs i kommunerna?

  12. Är det nån procent? 25?

  13. Det var ju jättebra gissat.

  14. 20-30 % av den totala
    hälso- och sjukvården i landet-

  15. -bedrivs i våra kommuner. Det är
    en ganska hög siffra, tycker jag.

  16. Finns 20-30 % av kompetensen-

  17. -och framför allt
    nutritionskompetensen-

  18. -finns den ute i våra kommuner,
    eller är den nån annanstans?

  19. Jag menar inte att vi behöver
    ta kompetens från landstinget-

  20. -och sätta den i kommunerna, utan vi
    måste öka kompetensen totalt sett-

  21. -för att kunna möta de nutritions-
    behov som våra medborgare har.

  22. Har ni sett
    Maslows behovstrappa förut? Bra.

  23. Den förklarar bra
    vad det är vi håller på med.

  24. Det är ett tankesätt för att förstå
    vad vi ska lägga grunden i.

  25. Inom äldreomsorgen
    pratar man mycket om trygghet.

  26. Vilka skatter ska de äldre ha?
    Ska de beskattas hårdare-

  27. -eller ska de beskattas lättare
    för att kunna ha råd att leva?

  28. Man ska kunna känna trygghet i
    hemmet. Trygghet att inte falla.

  29. Gemenskap är en sak som lyfts fram-

  30. -till varför de äldre inte är nöjda
    med äldreomsorgen.

  31. Att man inte känner gemenskapen och
    att man inte har nån att samtala med.

  32. Vi ska ha självkänsla och kunna vara
    den man alltid har velat vara-

  33. -och ha en meningsfull vardag.

  34. Ett självförverkligande
    när man är 85-90 år-

  35. -och kanske inte har så lång tid kvar
    - det kan vara svårt.

  36. Men det som är så... Grunden
    eller basen i Maslows behovstrappa-

  37. -det är ju fysiologin.

  38. Var skulle ni sätta er nutritions-
    kompetens i den här behovstrappan?

  39. I botten, precis. Det som gör
    att hela pyramiden hålls uppe.

  40. Hur ska vi kunna jobba utan en bas?

  41. Man bygger inte ett hus först
    och grunden efteråt.

  42. Vi måste se till
    att folk får i sig rätt näring.

  43. De ska få i sig vätskan och energin-

  44. -för att kunna klara av
    att ta del av de andra delarna.

  45. Har nån sett den här bilden?

  46. Målad av Lucas Cranach. Hälsans
    springbrunn eller hälsans brunn.

  47. Här till vänster kommer man sjuklig,
    skröplig, hängig och ofräsch-

  48. -fram till poolen. Man hoppar av,
    simmar omkring och har vattenkrig-

  49. -kommer upp på andra sidan,
    byter om, är som en fräsch vårprimör-

  50. -och sen sätter man sig och äter.
    Jag önskar att det var så här lätt.

  51. En del morgnar vill jag bada i en
    hälsobrunn innan jag går till jobbet.

  52. Tyvärr
    ser verkligheten inte ut så här.

  53. Många vill ha en "quick fix" - att
    man bara skriver ut en näringsdryck-

  54. -och sen är vi klara - men
    det är helheten som ger effekt-

  55. -för den enskilda individen.

  56. Det är inte bara inom äldreomsorgen
    som vi stöter på det här:

  57. "Kunskap om mat
    - varför ska vi ha det?"

  58. Alla äter ju hemma? Alla har gjort
    en macka och kokat pasta.

  59. Kanske till och med potatis.

  60. Köttfärssås, lasagne,
    färdiga falafel i stekpannan.

  61. Att vi ska börja berätta för nån vad
    de ska göra eller hur de ska äta-

  62. -det är ganska svårt, och när
    man kommer till de här grupperna-

  63. -och då pratar jag även
    om de som tar hand om de äldre-

  64. -så får man ibland brottas med
    om de äldre ska få äta.

  65. Det räcker inte med att ge dem
    mackor-

  66. -utan vi måste ge dem riktig mat.
    Vi måste prata om ett "att".

  67. Vi måste säga att de ska äta,
    men även hur de ska äta-

  68. -och när vi säger saker som
    "Du ger den här personen fel mat"-

  69. -eller "Vi måste bli bättre"-

  70. -så är det inte bara sakfrågan som
    vi påpekar åt personen som ger mat.

  71. Att ge nån annan mat är nånting
    som vi har haft i grunden-

  72. -i flera århundraden. När man bjuder
    på nånting så ger man inte bara mat-

  73. -utan man visar lite av sig själv.
    "Vad är jag för en matvärd"-

  74. -"som ger dig en måltid?"

  75. Viss lägger man en liten värdering
    när man är bjuden på middag hos nån?

  76. Jag har ångest när jag bjuder på mat
    - det finns alltid nåt att klaga på.

  77. Så att påpeka nånting som nån annan
    erbjuder i matväg är svårt.

  78. Jag och en kollega
    har under våra tio år i kommunerna-

  79. -samlat på oss några citat.

  80. Jag tänker inte
    ta de långa diskussionerna-

  81. -för det får inte plats,
    men jag tänkte visa några citat.

  82. Vi samlar dem i en liten gottelåda
    och tar fram dem ibland.

  83. Det här har man sagt om de äldre.

  84. "Här äter alla bra."
    Eller hur? Visst gör de det?

  85. "Det är oetiskt
    att ge dem mat under natten."

  86. "Är de tjocka får de bara trycksår."

  87. "Det är normalt att gå ner i vikt
    när man blir äldre."

  88. "Alla får ju risk. Det stämmer
    ju inte, för de är tjocka."

  89. "Här är det ingen som är undernärd."

  90. "Det är bättre om de inte är så stora
    när vi ska duscha dem."

  91. "Det är ingen idé att mäta,
    alla får ju risk med det där MNA."

  92. "Är det nån vits
    att trycka i dem mat?"

  93. "Kan vi inte bara inse
    att de är gamla och snart ska dö?"

  94. När man läser sånt här så inser man
    att det finns saker vi kan göra.

  95. Det kommer att vara svårt
    att få med alla på det här tåget.

  96. Ska man ha med alla,
    eller ska man lämna nån bakom?

  97. Eller blir vi inte starkare
    än den svagaste länken?

  98. Jag har inget svar på det ännu,
    utan vi får traggla på.

  99. 20-30 % av hälso- och sjukvården
    bedrivs i den kommunala verksamheten-

  100. -och där inräknas
    de här vårdföretagen-

  101. -som bedriver hälso- och sjukvård
    åt kommunerna, ska tilläggas.

  102. Hur ser det ut med dietisterna i den
    kommunala hälso- och sjukvården?

  103. Finns de nånstans?

  104. Vi ska inte plocka
    från primärvård och sjukhus-

  105. -för ni behöver också bli fler.

  106. Jag har gjort en liten karta
    över Sverige.

  107. De rosa kommunerna är kommunerna-

  108. -som har eller har haft
    dietister anställda.

  109. Vi har försökt ta kontakt
    med dietister inom varje region-

  110. -och fått dem att fylla i vilka
    kommuner som har haft dietist-

  111. -så jag vet att det är fler kommuner
    som skulle ha varit ifyllda-

  112. -för vissa kommuner fick vi inget
    svar på angående dietister.

  113. Men vi ska se förändringen. Det var
    rätt rosa i landet förut, eller hur?

  114. Men det saknades på många ställen.

  115. Innan stimulansmedlen delades ut
    var det ungefär 10-15 dietister-

  116. -som jobbade inom kommunerna.
    Med stimulansmedlen var vi som flest-

  117. -drygt 120 stycken.

  118. Men flera kommuner
    hade flera dietister anställda-

  119. -så 120 kommuner hade inte dietist.

  120. Och Sverige har 290 kommuner,
    så inte ens hälften av kommunerna-

  121. -tog chansen att få nutritions-
    kompetens när staten betalade.

  122. Dietisterna gjorde så gott de kunde.
    De flesta medlen var ju sökta-

  123. -men man hade ingen plan för varför
    man skulle ha sökt pengarna.

  124. Det fanns ofta inget uppdrag, så när
    dietisterna ville förändra saker-

  125. -så blev det jobbigt att ha en
    dietist, och tjänsterna avvecklades.

  126. Så här ser det ut i dag.

  127. Det är inte så glädjande
    att se den här bilden.

  128. 57 dietister jobbar inom kommunerna
    mot äldreomsorgen.

  129. Och några kommuner
    har flera dietister.

  130. Det är långt ifrån alla av
    dietisterna som har patientärenden-

  131. -och långt ifrån alla
    jobbar 100 % mot äldreomsorgen.

  132. Många har hela kommunerna,
    med barnomsorgen-

  133. -handikappomsorgen,
    upphandlingarna, matproduktionen-

  134. -och äldreomsorgen på det.

  135. Jag vill ändå se hur det ser ut
    med de kommuner som har en dietist-

  136. -som kan ta individärenden.

  137. Ett litet...

  138. Den är lite fördröjd. Så.

  139. Så när man måste flytta
    till särskilt boende-

  140. -så gäller det att välja rätt kommun.

  141. Det är lite av ett lyckokast,
    för man har 25 kommuner att välja på.

  142. Vi är 32 dietister
    som har individärenden-

  143. -och då är individärendena
    en ganska liten andel av tjänsten.

  144. För att vi ska få ett överslag...

  145. Det är svårt att se
    var regiongränserna går-

  146. -så jag skrev upp regionerna och
    angav hur många kommuner de har-

  147. -hur många dietister som jobbar
    inom äldreomsorgen-

  148. -och sen folkmängden, och slog ut
    folkmängd per äldreomsorgsdietist.

  149. Det finns några som toppar och några
    som är lite längre ner i botten.

  150. Några finns inte med alls. På Gotland
    är kommun och landsting samma-

  151. -så de är lite av ett undantag.
    Men i Norrbotten finns inte en enda-

  152. -och inte heller i Västmanland.

  153. Tätast är det i Dalarna och Sörmland-

  154. -och de två landstingen
    med minst antal dietister-

  155. -är då...Uppsala-

  156. -där universitetet väl hade kunnat
    sprida ut lite dietister-

  157. -och sen så har vi Jönköping.

  158. Så det finns att göra. Och det finns
    inte mycket dietister i Dalarna.

  159. De flesta kommuner i Dalarna
    saknar dietist.

  160. Så det är inga siffror
    vi ska vara nöjda över-

  161. -utan det här måste vi bli bättre på.

  162. Jag har siffror här
    från Östersunds kommun-

  163. -bara som en jämförelse.

  164. De har en befolkning på drygt 60 000.

  165. 53 distriktssköterskor, 50
    sjuksköterskor, 29 arbetsterapeuter-

  166. -27 fysioterapeuter och en dietist.

  167. Hur många tror att dietisten hinner
    med allt jobb som resten kräver?

  168. Nej, det gör hon inte. Dessutom
    har hon inte individärenden-

  169. -så hon träffar inte en enda patient.

  170. Överallt
    där det krävs rehabilitering-

  171. -behövs det också
    nutritionsbehandling.

  172. Ingen bygger ju ett hus
    utan att ha virke på plats.

  173. Näringen måste finnas på plats om
    man ska kunna rehabilitera kroppen.

  174. 2013 gjorde vi en undersökning
    för att se...

  175. Vi tog alla personer som bodde på
    särskilt boende och slog ut dem-

  176. -på alla arbetsterapeuter,
    fysioterapeuter och dietister-

  177. -i Sverige.

  178. Arbetsterapeuterna och
    fysioterapeuterna har 40-50 personer-

  179. -per anställd,
    medan dietisterna låg på 1 000.

  180. Och de flesta av dietisterna
    har inte patientärenden-

  181. -och jobbar inte ens
    enbart med äldreomsorgen-

  182. -utan har hela kommunerna.
    Det här blir svårt att få till.

  183. Riktlinjerna som vi har att följa är
    nordiska näringsrekommendationerna-

  184. -men de tar inte upp de sköra äldre,
    som har ett specifikt behov.

  185. Livsmedelsverket stödjer sig på de
    nordiska näringsrekommendationerna-

  186. -så även där saknar vi
    de sköra äldre.

  187. Livsmedelsverket säger också att
    det ska vara individuellt anpassat.

  188. Hur ska de 239 kommunerna
    utan nutritionskompetens-

  189. -kunna anpassa för varje individ?

  190. Det blir en utmaning. Och det blir
    en utmaning för kommunerna-

  191. -att förstå att de har ett problem.

  192. Socialstyrelsen har protein
    rekommendationer och SOSFS:en-

  193. -som säger att vi ska förebygga,
    upptäcka och behandla undernäring.

  194. Det var uppe tidigare i dag,
    med skolan-

  195. -att det hade varit skönt
    om äldreomsorgen-

  196. -hade nåt liknande Skollagen, som sa:
    "Det här måste ni göra för maten."

  197. Det hade vart fint att kunna slänga
    upp det på kommunfullmäktige.

  198. Men vi har Patientsäkerhetslagen,
    och den glömmer vi nog ofta bort.

  199. Vi tycker att det är så viktigt
    att man har rätt som patient-

  200. -så man har fått en egen lag.
    Den tar upp det här med vårdskador-

  201. -och ofrivillig undernäring
    eller vårdrelaterad undernäring-

  202. -är en vårdskada, och vi måste stå
    på oss i det - ingen annan gör det.

  203. De säger bara: "Det är normalt att
    gå ner i vikt när man blir äldre."

  204. Hälso- och sjukvårdslagen - jag
    tog ut två bra paragrafer ur den.

  205. "Kommunen ska planera sin hälso-
    och sjukvård med utgångspunkt"-

  206. -"i befolkningens behov
    av sådan vård."

  207. "Kommunen ska vid planering
    beakta den hälso- och sjukvård"-

  208. -"som erbjuds av andra vårdgivare."

  209. Det här betyder
    att vi måste ta hand om våra äldre.

  210. Vad är behoven? Vi vet att risken
    för undernäring hos äldre-

  211. -är enorm. Eller hur?
    Och då får man inte se förbi det.

  212. Hälso- och sjukvårdslagen säger
    att kommunen är ansvarig för det här.

  213. Nästa paragraf lyder så här:

  214. "Med undantag
    för vad som anges i 16 kap"-

  215. -"gäller vad som sägs i 1 och 2 §§"-

  216. -"inte hälso- och sjukvård
    som ges av läkare."

  217. Kommunen ansvarar inte för läkaren,
    men för alla andra insatser.

  218. Det finns rykten om att det står
    "upp till sköterskenivå".

  219. Det står inget sånt
    i Hälso- och sjukvårdslagen-

  220. -och sköterskorna
    är specialister inom omvårdnad-

  221. -medan vi är specialister inom
    nutrition. Vi måste se skillnaden.

  222. Kommunerna ansvarar för nutritions-
    behandling. De har struntat i det.

  223. Jag ska hålla
    lite koll på tiden också.

  224. Tillgången på nutritionskompetens. Vi
    här inne kan gå till vårdcentralen-

  225. -eller till sjukhuset
    om vi behöver hjälp.

  226. Blir man sjuk som äldre så får man
    förhoppningsvis hemsjukvård-

  227. -men det är långt ifrån alla
    hemsjukvårdsteam som har en dietist.

  228. Och måste man flytta in på ett
    äldreboende, vem tar hand om en då?

  229. Där har vi 25 kommuner-

  230. -som man eventuellt kan få lite
    individuell nutritionsbehandling av.

  231. Är det rätt
    att de mest sköra och multisjuka-

  232. -ska ha minst tillgång till
    nutritionskompetens? Det låter galet.

  233. I Stockholm hade vi lite tur,
    för nutritionen fick vara med-

  234. -på en paraplyöverenskommelse
    tillsammans med andra delområden.

  235. Nutritionsöverenskommelsen
    handlar om-

  236. -vem som har ansvaret för nutritions-
    behandling på särskilt boende.

  237. Jag var med och skrev lite där i,
    tillsammans med flera andra här inne.

  238. Både landstinget och våra 26 kommuner
    var tvungna att tacka ja-

  239. -till alla de här överenskommelserna,
    och tack och lov gjorde alla det.

  240. Jag hade helst velat läsa upp alla
    punkter, men jag ska välja några-

  241. -för jag ser att Kajsa tycker
    att jag ska göra det.

  242. Jag brukar inte ha så mycket text,
    men folk hinner inte med att skriva-

  243. -så ni får fota fort nu.

  244. Jag läser den sista punkten.

  245. "För att möta de krav som
    Patientsäkerhetslagen, Patientlagen"-

  246. -Hälso- och sjukvårdslagen och Soci-
    alstyrelsens föreskrifter ställer"-

  247. -"krävs teamarbete och legitimerad
    personal med specialistkompetens"-

  248. -"inom området nutrition,
    oavsett huvudman."

  249. "Dietister är sedan 2005
    en legitimerad yrkesgrupp"-

  250. -"som genom individuell nutritions-
    behandling kan säkerställa"-

  251. -ett gott nutritionsomhändertagande
    av äldre inom vård och omsorg."

  252. "Det är den enda legitimerade
    yrkesgruppen som har utbildning"-

  253. -"inom nutritionsbehandling."
    Det håller vi väl med om?

  254. Applåder brukar ju avrunda saker,
    så vi avrundar där. Tack.

  255. Tusen tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kunskap kring äldre och nutrition

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Medicin, Nutrition, Näringslära, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Äldreomsorg
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss