Titta

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Om UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Vad kan vi göra för att värja oss mot yttre påverkan i valet, vilka är det som inte röstar och hur ser det ut med demokratin globalt sett? Föreläsningar från Demokratidagen 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokratidagen 2018 : Jan Eliasson - det nya globala landskapetDela
  1. Jag tror att detta århundrade
    blir första gången i historien-

  2. -som vi kommer ha fullständig
    jämställdhet för kvinnan i världen.

  3. Tack! Jag är glad över inledningen
    som jag fick vara med om.

  4. Att få min anknytning
    till Göteborg bekräftad. Angered.

  5. Jag tycker ni gör ett fint arbete
    vad gäller demokrati och integration.

  6. Integration är nyckeln till
    att vi ska klara migrationen bra.

  7. Jag tänker åka till Angered i år,
    det är ett löfte till Angeredborna.

  8. Det är inte svårt
    att övertala mig att åka dit.

  9. Jag har en slags medvetenhet om-

  10. -att i livet
    måste man ha både rötter och vingar.

  11. Man får styrka
    från det man har vuxit upp med.

  12. När det gäller värderingar,
    och platsen och vännerna man har där.

  13. Min uppväxt i Göteborg
    har gett mig väldig kraft i livet.

  14. Men sen också vingarna
    som man måste påminna sig om.

  15. Det finns behov
    av att se världen utanför.

  16. Att ha en känsla av att möta äventyr,
    att ta lite risker kanske.

  17. Att se att man ska
    vara delaktig i världen.

  18. Lenas presentation var jättefin.
    Jag har det här märket på mig.

  19. Det är en sammanfattning av de 17 mål
    som jag förhandlat om i New York.

  20. Jag är oerhört glad
    att du tog det som din första bild.

  21. Det visar en sak som är viktig.
    Det är att i dagens värld-

  22. -går det knappast att göra
    nån skarp gräns mellan hemma och ute.

  23. Jag tycker den goda
    internationella lösningen på frågor-

  24. -inte minst klimat-
    eller migrationsfrågor...

  25. Den goda internationella lösningen
    ligger i det nationella intresset-

  26. -för olika länder. Det är lätt
    för oss i Sverige att förstå.

  27. Vi är inget stort land
    med särskilt mycket muskler-

  28. -som driver vår bilaterala politik,
    maktpolitik. Jag skulle önska-

  29. -att den goda internationella
    lösningen är ett nationellt intresse-

  30. -slog igenom till exempel
    i amerikanska kongressen.

  31. Till och med
    hos den amerikanske presidenten.

  32. Men... Jag vill vända på det
    till er som gör ett så viktigt jobb.

  33. Jag ska komma tillbaka till det innan
    jag börjar den globala utblicken.

  34. Det är lika viktigt att bygga upp
    ett bra samhälle hemmavid.

  35. Inte bara för våra medborgare,
    utan också för att-

  36. -det skapar ett harmoniskt samhälle
    i bästa fall-

  37. -där man ökar tilliten till varandra.

  38. Vi får aldrig tappa känslan
    av tyngden i ett handslag.

  39. Att se varandra i ögonen.
    Om vi börjar glida och slira på-

  40. -att man ska värna sitt eget intresse
    och till och med lura andra-

  41. -då är vi ute på en farlig väg
    som du var inne på Lena.

  42. Tilliten,
    som vi har mycket bra i Sverige-

  43. -men med den lilla pilen
    som pekade neråt. En varningssignal.

  44. Det gäller att vi förstår
    essensen av vår uppgift.

  45. Jag är präglad av nån som betytt
    mycket i mitt diplomatiska liv:

  46. Dag Hammarskjöld.
    Han talade alltid om att vi i FN-

  47. -var internationella tjänare.

  48. Ordet är vackert på engelska.
    "International civil servant".

  49. Tjänstepersonen, det är ju att tjäna.
    Att sätta människan i centrum.

  50. Det behöver vi göra och visa för
    att inte de krafter som uppmuntras-

  51. -av ganska mörka krafter,
    som driver fruktan och rädsla-

  52. -och delar in oss i vi och dem...

  53. För att vi ska lyckas, måste vi visa
    att vi ger resultat för den enskilda.

  54. Jag hade som vana att i FN
    alltid påminna om den här stadgan-

  55. -som jag hade i fickan i fem år.

  56. Det blev nästan mitt signum. Hade jag
    inte med mig den, blev folk besvikna.

  57. Jag var en gång på en gala
    där konferenciern utmanade mig:

  58. "I kväll har du väl inte på den?"
    Det var en smokingmiddag.

  59. Men jag drog upp den.
    Poängen med att dra fram den är...

  60. Jag sa till alla: "Vet ni vad de
    första tre orden i FN-stadgan sa?"

  61. Inför 192 medlemsstater
    när jag var ordförande.

  62. Jo då, många visste det.
    Man måste påminna dem.

  63. De tre första orden i FN-stadgan är:

  64. "We the peoples." "Vi folken."

  65. Det är inte "vi regeringarna".
    Det är de som är representerade i FN-

  66. -men de ska alltid
    sätta människan i centrum.

  67. Vi har en jättestor plikt.
    Ni som är förtroendevalda-

  68. -och tjänstepersoner
    i kommuner och landsting.

  69. Det ni gör är en uppgift som innebär
    att ni bygger upp ett bra-

  70. -icke-korrupt transparent samhälle
    där tilliten växer.

  71. Den får inte minska. Om folk tappar
    intresset för att gå med i partier...

  72. Det var trist
    att se att de låg långt ner.

  73. Om det går i den riktningen,
    vad händer då med demokratin?

  74. Det är viktigt att vi levererar.

  75. Jag ska vara lite personlig
    innan jag börjar med det globala.

  76. Min pappa... Jag citerar mina
    föräldrar mer än Dag Hammarskjöld nu.

  77. Nånting har hänt.
    Det retrogradiska i livet.

  78. Jag var förste studenten i familjen.
    Pappa hade sju års skola, mamma fyra.

  79. Varannan dag i norra Halland.

  80. 13 år gammal fick hon ta hand om tre
    yngre syskon. Ett dog i tuberkulos.

  81. Det är min bakgrund.
    Jag var förste studenten.

  82. Pappa var mycket stolt
    när jag fick på mig den vita mössan.

  83. Dagen efter pratade jag med honom.
    Han påminde mig om att Sverige-

  84. -var ett av Europas fattigaste länder
    på 20- och 30-talet.

  85. Sverige, Norge och Finland
    låg i botten på välfärdsligan.

  86. Pappa svarade mig ungefär så här:
    "Jag vet inte riktigt."

  87. "Jag tror det första var
    att vi fick så mycket satsningar"-

  88. -"på att bygga vägar, järnvägar,
    sjukhus och skolor på 30-talet."

  89. Han var metallarbetare på SKF.

  90. Regeringen lånade pengar och byggde.
    Det gav jobb under hela 30-talet.

  91. Nummer två trodde han var-

  92. -att det viktigaste som han
    kämpat för, det var att hans barn-

  93. -skulle få chansen till utbildning.

  94. Från första klass till universitets-
    examen, utan att betala en krona.

  95. Det genomfördes snabbt, redan på
    50-talet. Jag fick frukten av det.

  96. Sen kommer jag till er.
    Det tredje han sa...

  97. Nu blir det göteborgska.

  98. "Det var att vi litade på människorna
    som skötte stan och länet."

  99. Jag vet inte om landstingen
    fanns på 50-talets slut?

  100. "Och regeringen och myndigheter. Det
    var viktigt att göra ett bra jobb."

  101. "Den som inte gjorde det...
    Då åkte de med buller och bång."

  102. Alltså:
    Bygga upp en god infrastruktur-

  103. -ge alla chansen till god utbildning
    oavsett varifrån de kom-

  104. -och också fungerande institutioner.
    Det är ju demokratins essens.

  105. Där finns ni. Det är inte bara bidrag
    till ett bättre samhälle här hemma.

  106. Jag har besökt 104 länder.

  107. Jag har funnit
    när jag är i de här regionerna att...

  108. När de inte sköter sitt eget land...

  109. När det är konflikter
    och diskriminering...

  110. Man delas in i klaner, i religiösa
    eller etniska grupperingar.

  111. Man har korruption och respekterar
    inte mänskliga rättigheter.

  112. Vad händer då? Jo, det uppstår
    spänningar som kan leda till krig.

  113. Blir det inbördeskrig, så blir det
    internationella konflikter.

  114. Att bygga upp ett bra samhälle
    är inte bara en insats ni gör-

  115. -för de som bor i vårt land.

  116. Och de nordiska länderna.

  117. Det är också ett bidrag
    till fred och säkerhet.

  118. Det är det fina med Lenas mål.

  119. Det är inte bara utveckling
    i u-länder med biståndspolitik.

  120. Nej, det är en vägkarta
    för ett bättre samhälle-

  121. -med fred, utveckling
    och mänskliga rättigheter.

  122. Det blir ingen fred utan utveckling,
    och tvärtom.

  123. Det blir varken eller, om inte
    mänskliga rättigheter respekteras.

  124. Där har vi modellen för ett samhälle
    hemma, men också internationellt.

  125. Okej!
    Det var världens längsta inledning.

  126. Jag ska vara ganska snabb
    med faktorerna-

  127. -som jag ser är dominerande
    i det globala landskapet nu.

  128. Jag ska gå igenom de fyra faktorer
    som jag ser som hot mot stabilitet-

  129. -fred, mänskliga rättigheter
    och utveckling.

  130. För att ni inte ska falla ner
    i depression-

  131. -kommer jag sedan
    att ange fyra skäl för att hoppas.

  132. Att ha tillit till vägen framåt,
    om vi gör rätt.

  133. Det första jag vill nämna
    är allt som händer kring en fråga-

  134. -som jag aldrig trodde
    att jag skulle bli bekymrad över:

  135. Risken att vi ska kunna utsättas
    för ett kärnvapenkrig.

  136. Jag är ordförande i SIPRI,
    ett fredsforskningsinstitut.

  137. Vi jobbar hårt med kärnvapenfrågor
    och rustningsfrågor.

  138. Det är oroväckande med kärnvapenprov
    och ballistiska prov i Korea.

  139. Men också den brist på diplomati
    som jag har sett i den här frågan.

  140. Plakatpolitik, hot.
    Den ena vägen värre än den andra.

  141. Att leka
    med risken för kärnvapenkrig-

  142. -är praktiskt taget ansvarslöst.
    Det får inte fortsätta.

  143. Det är därför det som hänt med
    utrikesministern i USA som fick avgå-

  144. -och som ju uppmuntrade diplomatiska
    kontakter, är ett orostecken.

  145. Jag hoppas man inte lämnar den vägen,
    och att man ändå genomför mötet.

  146. Och att det mötet på toppnivå,
    om det äger rum, är väl förberett.

  147. Om man inte förbereder ett möte,
    det vet ju ni också i er verksamhet-

  148. -och det går fel, kan det bli flera
    steg tillbaka och större risker.

  149. Låt oss hoppas på diplomatin
    i Koreafrågan.

  150. Det andra jag vill säga...
    Jag har medlat i många konflikter.

  151. Jag hjälpte Olof Palme medla 1980
    för 37 år sen.

  152. Sen blev jag betraktad
    som expert på medling.

  153. Jag har medlat i sex konflikter.
    Och...

  154. Om jag ser tillbaka på de fem åren
    som FN:s vice generalsekreterare-

  155. -så är min största besvikelse och
    frustration utan tvekan Syrienkriget.

  156. Det var hemskt
    att det inte kunde lösas.

  157. Trots att vi hade världens bästa
    medlare. Annan, Brahimi, de Mistura.

  158. Vi hade inte tillräckligt med muskler
    från säkerhetsrådet.

  159. De gav oss inte mandatet att sätta
    parter under press. Det måste de.

  160. Sen uppstod nåt
    som har varit kusligt på senare tid.

  161. Att konflikter alltmer
    tenderar att bli känslomässigt...

  162. ...mycket hårdare bundna
    till etniska och religiösa faktorer.

  163. Samvetslösa ledare som utnyttjar det-

  164. -och stärker känslorna
    för etnisk och religiös identitet.

  165. Som pekar på de andra som hot.

  166. Som medlare kan man inte komma
    med diplomatiska, tekniska lösningar.

  167. Det är ett känslomässigt högre läge.

  168. Det gäller shia och sunni,
    tutsi och hutu.

  169. Man ställer de mot varandra.

  170. Det har försvårat medling
    på ett oerhört allvarligt sätt.

  171. I Syrien blir det ingen fred om man
    inte får en lösning på tre nivåer:

  172. Mellan parterna på marken.
    Länderna i regionen-

  173. -framförallt Saudiarabien, Iran,
    Turkiet, Qatar.

  174. Och i säkerhetsrådet. Ryssland och
    USA. Där har det inte varit enighet.

  175. Det syriska folket
    har betalat ett enormt pris.

  176. Vi har känt av krisen
    genom den enorma flyktingrörelse-

  177. -som kom till Europa och vårt land
    som ett resultat av denna...

  178. ...olösta konflikt.
    Det tredje är förstås klimatfrågan.

  179. En existentiell fråga. Så viktigt
    att vi stärker ansvarskänslan.

  180. Lena slutade med ett ord
    som är viktigt: Tillsammans.

  181. Det är världens viktigaste ord.
    Ett annat viktigt ord är ansvar.

  182. När det gäller klimatfrågan,
    så krävs det enorma insatser.

  183. De här sjutton målen som vi såg
    bakom oss, och som jag har med mig...

  184. Ni kan få den från UNDP i Stockholm.
    De hänger ihop!

  185. Det är transporter, bostäder
    och städer. Energi, jordbruk.

  186. Alla sektorer måste jobba hållbart.
    Produktion, konsumtion.

  187. Allt måste göras hållbart nu-

  188. -för att vi inte ska komma
    till en så kallad "tipping point"-

  189. -där vi inte har nån chans
    att gå tillbaka.

  190. Jag har ibland idéer. Ibland
    lite långsiktiga och yviga idéer.

  191. Då säger nån lite negativt:
    "Jag hör dig, men vad är din plan B?"

  192. "När det gäller klimatfrågan
    kan du försöka säga det"-

  193. -"men när det gäller klimatet
    så finns ingen planet B."

  194. "Vi har inget annat alternativ
    än att jobba och leva hållbart."

  195. Det fjärde är det som Lena var inne
    på och som jag bara förstärkte nu:

  196. Den farliga indelningen i vi och dem.
    Polariseringen som sker.

  197. Att människor nu
    avsiktligt vill skrämma oss.

  198. Det mest uppenbara är terroristerna-

  199. -som begår
    outsägligt grymma handlingar.

  200. Deras primära syfte
    är att vi ska bli rädda.

  201. I rädslan kommer vi, tror de,
    försämra vår demokrati.

  202. Vi kommer ha avlyssning
    och förlängda häktningstider.

  203. Vi kommer göra allt möjligt.
    Övervakningssamhälle.

  204. Sen kommer krafter fiska i grumliga
    vatten, i den här rädslan som vi har.

  205. Det gäller att inte bli rädd.

  206. Det finns anledning att vara vaksam.
    Vidta åtgärder för att klara hot.

  207. Man måste också vara cool,
    och förstå att det är en provokation.

  208. Att vi ska stå raka. Det som ni
    själva och era föräldrar byggde upp.

  209. Det är ett stabilt samhälle
    som inte får destabiliseras.

  210. Ni har en uppgift att bevara det så,
    och att ingjuta mod.

  211. Även om ni ska vara realistiska,
    det är inte lätt.

  212. Jag brukar säga till mina medarbetare
    att FN är en spegling av två saker:

  213. FN är en spegling av världen
    som den är.

  214. USA och Ryssland,
    spänningar i Syrienfrågor.

  215. Men FN är också en spegling
    av världen som den borde vara.

  216. Vi ska hålla det i huvudet.
    Vi ska kunna världen som den är-

  217. -men vi ska aldrig glömma
    världen som den borde vara.

  218. Vårt jobb, inte bara på FN
    utan den stund vi lever på jorden-

  219. -är att minska klyftan mellan världen
    som den är och som den borde vara.

  220. Det behöver inte vara en decimeter,
    som man förväntas göra i FN.

  221. Det kan vara en millimeter.

  222. Ingen kan göra allt,
    men alla kan göra något.

  223. Det är de fyra.
    Är ni i djup depression nu?

  224. Då vänder vi!
    Nu vänder vi på kuttingen.

  225. Hoppen! Vilka är dem?

  226. Till hälften av publiken
    säger jag nu nåt populärt.

  227. Jag menar det
    från djupet av mitt hjärta.

  228. Nämligen att jag tror
    att detta århundrade-

  229. -blir första gången som vi
    kommer ha fullständig jämställdhet-

  230. -och emancipation för kvinnan i
    världen. Det är det största hoppet-

  231. -jag har sett i världen.

  232. Det har aldrig hänt i historien.
    Aldrig! Det händer nu.

  233. 104 länder har jag besökt.
    Det var ett genomgående tema-

  234. -när jag tänkt igenom
    min tid på FN de senaste fem åren.

  235. Jag älskade att träffa starka kvinnor
    i Västafrika som driver detaljhandel.

  236. Totalt i befäl. "In command".

  237. Jag åker till Rwanda, och ser att det
    är fler kvinnor än män i parlamentet.

  238. Jag hälsade på åtminstone
    tio härliga kvinnliga presidenter-

  239. -i Latinamerika, Afrika och Asien.

  240. De kommer i mängder
    på politikerplanet.

  241. Några områden
    har vi stora problem med.

  242. I näringslivet måste det göras mer.

  243. Det finns fortfarande
    skrämmande statistik.

  244. En miljard kvinnor har inget
    legalt skydd mot misshandel i hemmet.

  245. Inklusive sexuell misshandel.

  246. Fortfarande har en kvinna
    23 % lägre lön, globalt sett.

  247. Det är massor att göra,
    men det är en våg som händer nu.

  248. Här vill jag citera Olof Palme,
    som var min chef ett tag.

  249. Jag blev hans diplomatiske rådgivare
    efter medlingen i Iran och Irak.

  250. Jag fick en halvtimme med honom.

  251. Gissa om statssekreteraren
    och kollegerna var avundsjuka.

  252. En halvtimme varje dag
    med statsministern!

  253. "Vet du hur mycket tid
    du tar från oss och bostadsfrågorna?"

  254. "Förlåt, men Olof är så intresserad."

  255. "Då får du lova att inte sitta
    en sekund över en halvtimme."

  256. "Även om han är intresserad."
    Jag fick lova dem.

  257. Jag hade en lista med mig.

  258. Och Olof Palme sa då att...

  259. "Följ listan."
    Jag kom till punkt tre.

  260. Ibland fastnade jag, det tog sån tid.
    Då fick jag väldigt bråttom.

  261. Då sa Olof Palme:

  262. "Ta det lite lugnt nu, kom ihåg
    en sak i livet." Det är en bra regel.

  263. "Ett helsike i taget."

  264. Var fokuserad. Jag höll min tid
    och så kom talskrivaren in.

  265. Det var det jag skulle säga.
    Talskrivaren kom in-

  266. -med ett tal
    om kvinnans emancipation.

  267. Med en tråkig titel. "The importance
    of the emancipation of women".

  268. "Vikten av kvinnans emancipation".

  269. Olof Palme sa: "Vilken tråkig titel.
    Få lite sting i den."

  270. "Framförallt
    har du inte förstått ämnet."

  271. Talskrivaren blev förvirrad.
    "Vad då?" "Du ska ändra den."

  272. Ni som kan engelska vet att det
    är en intressant skillnad. Han sa:

  273. "Ändra genast till "The importance
    of the emancipation of man"."

  274. "Man" är kvinnor och män.

  275. Det måste bli en kamp även för
    männen, för att det ska gå snabbare.

  276. Den andra punkten är unga.
    De är en enorm tillgång.

  277. Vi måste inse att det finns
    en jättekraft hos barn och unga.

  278. Jag har åtta barnbarn.
    Tre barn och åtta barnbarn.

  279. Jag går till deras skolor.

  280. Åttondeklassare i Täby
    och Adolf Fredriks fjärdeklassare.

  281. Jag är så imponerad
    av deras vilja att leva i fred.

  282. Ren miljö. "Varför bråkar människor?"
    Jag är tagen av kraften hos unga.

  283. Vi måste ändra attityd.

  284. Vi ska givetvis arbeta mycket mer
    än vi gör för unga.

  285. Ta hand om dem så att de kan bli
    mogna, säkra medborgare.

  286. Föräldrar och mödrar
    och kommunmedlemmar.

  287. Men vi ska inte bara arbeta för dem:
    Vi ska lära oss att arbeta med dem.

  288. De har så mycket att ge.
    Vi ska tala med dem om demokrati-

  289. -om jobb, innovation och idéer.

  290. Bara matas av dem.
    Jag har en tingest i fickan.

  291. Känner ni igen den här? Det finns
    sju miljarder av dem. 6,8 miljarder.

  292. Mitt barnbarn Agnes, elva år,
    som finns på förstasidan.

  293. Hon tar fram den när hon kommer till
    oss, och lär mig nåt på tio sekunder.

  294. Som jag tragglar med i tio minuter
    för att komma ihåg.

  295. Det är bara en symbol
    för en ny värld som de representerar.

  296. Vi måste vara med och få dem
    att känna att "ni är med på resan".

  297. De ska ta ansvar. Särskilt om vi nu
    ser att tilliten till institutioner-

  298. -och till politiska partier
    är så låg. Då måste vi ingjuta lust-

  299. -och medansvar hos unga.

  300. Den tredje anledningen till hopp
    är kunskap.

  301. Den här tingesten är också kunskap,
    det är en enorm kunskapsgenerator.

  302. Även om det finns avarter
    i hur det används-

  303. -med hatspråk och
    budskap av polariserande karaktär.

  304. Det är ändå en kunskapsfaktor.
    Ska vi genomföra de sjutton målen-

  305. -måste vi mobilisera teknologi
    och kunskap i den nya världen.

  306. Vi måste skapa för energi och
    transporter. Allt det jag sa innan.

  307. Hälsa inte minst!
    Det krävs vetenskap och kunskap.

  308. Det ska vi uppmuntra. Vi ska ge våra
    ungdomar bästa möjliga utbildning.

  309. Det sista... Nej,
    "sista hoppet" låter för dramatiskt.

  310. Slutligen är jag en stor vän
    av internationellt samarbete.

  311. Att vi ser det i perspektivet av
    att Sverige är en del av världen.

  312. Shakespeare sa i "Romeo och Julia":
    "Det finns en värld utanför Verona."

  313. När Romeo ska lämna sin Julia.
    Det finns en värld utanför Sverige.

  314. Men jag har haft hedersuppdraget
    att tala vid 6 juni-evenemang.

  315. Jag har talat i Södertälje
    och Varberg.

  316. I år talar jag i Östersund, som
    jag sa till våra jämtländska vänner.

  317. Jag talade också på Skansen 2014.

  318. Då var det televisionssänt.

  319. Landshövdingarna hade bett mig
    att tala om "Sverige i världen".

  320. Det var Dag Hammarskjöld, men också
    Folke Bernadotte, Raoul Wallenberg-

  321. -Hans Blix, Rolf Ekeus. Alla freds-
    bevarare och humanitära arbetare-

  322. -som är ute i världen.

  323. Jag talade om det, men kunde inte
    låta bli att lägga till ett avsnitt.

  324. Det är inte bara Sverige i världen,
    det är också världen i Sverige.

  325. Det är världen i Sverige.
    Det är den stora utmaningen nu.

  326. Att inte se det som ett jätteproblem.
    Det är ett stort problem-

  327. -men också en utmaning.

  328. Som amerikanerna gjorde
    när de la grunden till det de blev-

  329. -och kanske fortfarande kan bli...
    Tre punkter.

  330. Den här smältdegeln. Att föra samman
    folk och skapa ett starkt samhälle.

  331. Vi måste förstå
    att den kraft som finns i att...

  332. Vi accepterar vår roll i världen,
    men också att världen finns här.

  333. Det är varor. Frihandel till exempel,
    en stor fråga just nu.

  334. Det är också idéer.
    Mänskliga rättigheter.

  335. Sen är det människor!
    Som antingen tvingats hit-

  336. -eller kommit hit
    för att få ett meningsfullt liv-

  337. -från ställen där de inte kunde det.

  338. Det är klart att
    det är en stor press på ett samhälle.

  339. Jag har besökt Libanon,
    1,2 miljoner flyktingar.

  340. Turkiet med 2,8 miljoner flyktingar.

  341. Jag har besökt Etiopien
    med 900 000.

  342. Kenya med 800 000,
    Iran med två miljoner.

  343. Då menar jag att man kanske kan klara
    problemet och komma ut starkare.

  344. Jag tror att de samhällen
    som klarar integrationen-

  345. -kommer bli de starkaste. De
    som stänger dörrar och bygger murar-

  346. -vare sig det är gentemot Mexiko...
    Inte släpper in en enda kvotflykting.

  347. Länderna i Centraleuropa
    som ställer sig utanför det.

  348. De kommer inte bli starkare. Det
    är de som tar det som en utmaning-

  349. -som blir starka samhällen.
    Även om det är jobbigt.

  350. Man måste tala klartext om problemen.

  351. Till sist
    ska jag bara ge ett citat eller två.

  352. Första citatet är Dag Hammarskjölds.

  353. Jag är för närsynt för att läsa det,
    jag tar det som jag minns det.

  354. Han säger: "Framtiden är två saker."

  355. I den engelska översättningen av
    "Vägmärken" står det "the horizon".

  356. Horisonten. Han var ju naturälskare.
    Vandrade i fjällen och fotograferade.

  357. "Framtiden är horisonten."
    Eller visionen.

  358. Framtiden är FN-stadgan, det mina
    föräldrar lärde mig vid köksbordet.

  359. Vad jag skulle stå för.

  360. Och som aldrig tappade det.
    Det är en ryggrad-

  361. -en byggnadsställning
    i vår kropp och själ.

  362. Det är framtiden. Men
    Dag Hammarskjöld sa också strängt:

  363. "Framtiden är också
    varje steg du tar i morgon"-

  364. -"i över morgon,
    nästa vecka, nästa månad."

  365. Allt hårt arbete för att nå målen.

  366. Vi får varken leva uppe i molnen
    med bara visioner-

  367. -eller fastna i fårorna på marken.

  368. Vi måste ha en känsla av, säger
    Hammarskjöld, att där är visionen.

  369. Det vi hoppas
    och som vi vill ge till våra barn.

  370. Vi har ett ansvar
    att gå i den riktningen-

  371. -men också ingjuta till våra barn
    att det är mycket jobb.

  372. Det är mycket jobb.
    Mycket kunskap och hårt arbete.

  373. Och många besvikelser. Upp och ner.

  374. Som jag brukar säga till mina barn:
    Man blir starkare i uppförsbacke.

  375. Och... Ja, det sista citatet
    är från Alva Myrdal.

  376. Nej, jag ska ha ett till! - En minut.

  377. Alva Myrdal! Jag började på UD...
    Jag törs knappast säga när det var.

  378. Alva Myrdal
    kom till oss nyanställda diplomater.

  379. Då var det en kille som var snobbig.
    Det gick inte bra för honom senare.

  380. Han var så stolt över att han kommit
    in på UD. Han tyckte han kunde allt.

  381. När Alva Myrdal pläderat
    för total nedrustning som mål...

  382. ...säger den unge mannen till henne:

  383. "Fru Myrdal,
    är det inte orealistiskt att tro"-

  384. -"att man kan uppnå detta mål
    över huvud taget?"

  385. Då tittade hon på honom med stålgrå
    ögon... Hon var en vacker kvinna.

  386. "Unge man,
    det är ovärdigt att ge upp."

  387. Ovärdigt att ge upp. Det absolut
    sista citatet är från Martin Luther.

  388. Han hade sina svagheter.
    Det var 500-årsjubileum förra året.

  389. Jag läste in mig på Luther,
    han var fascinerande.

  390. Mycket pragmatisk
    och jordnära på nåt sätt.

  391. Vet ni att han hade åtta barn?
    Han var produktiv.

  392. En gång var det så att
    det gick omkring en siare i Tyskland-

  393. -och drev tesen att jorden
    skulle gå under följande år, 1528.

  394. En delegation kom till Martin Luther,
    som ledde församlingen.

  395. "Vad gör vi?
    Nästa år går jorden under."

  396. "Ska vi inte be varje dag?
    Vad kan vi göra för att stoppa det?"

  397. "Finns det nåt sätt att stoppa det?"
    Då sa Luther, det kan ni komma ihåg.

  398. Använd det när folk
    är för pessimistiska. Då sa han:

  399. "Asch, även om jorden skulle gå under
    planterar jag mitt äppelträd i dag."

  400. Wow! Tack.

  401. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jan Eliasson - det nya globala landskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser det ut i världen idag med mänskliga rättigheter, fred och utveckling? Jan Eliasson, tidigare FN:s vice generalsekreterare, ger här fyra anledningar till oro och fyra skäl till hopp. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Demokrati, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Påverkan mot valet 2018

Många typer av yttre påverkan förekommer numera i samband med val. Hur kan kommunerna förbereda sig? Här presenterar Sebastian Bay från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sin analys. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Valsäkerhet - arbetssätt för kommuner

Hur jobbar man med valsäkerhet i Örebro kommun? Robert Österlund presenterar här en plan för att trygga valet 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Rätt att rösta

Vilka är väljarna, och vilka röstar inte? Vilka skillnader finns mellan stad och landsbygd? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, presenterar statistik, analyser och förslag på insatser för att öka valdeltagandet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Uppsala

Flerspråkiga demokratiambassadörer som står i nära kontakt med grupper med lågt valdeltagande ska få fler till valurnorna i Uppsala. Utvecklingsledaren Gro Hansen presenterar här en kartläggning och åtgärdsplan. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Skärholmen

I Stockholmsförorten Skärholmen arbetas det intensivt med att sprida information om valet och vikten av att rösta. Alexandra Tecle från organisationen 127:s röster räknas visar film och berättar om valarbetet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Utmaningar för kommuner och landsting

Sveriges kommuner och landsting kommer att ha flera orosmoln att hantera inom en snar framtid. Bland annat väntar en stor brist på arbetskraft, berättar Lena Langlet från SKL. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Jan Eliasson - det nya globala landskapet

Hur ser det ut i världen idag med mänskliga rättigheter, fred och utveckling? Jan Eliasson, tidigare FN:s vice generalsekreterare, ger här fyra anledningar till oro och fyra skäl till hopp. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Det finns ingen planet B

Vi måste se matkrisen genom linsen av möjligheter, menar Bjørn Haugland från DNV GL Group som vill inspirera om utvecklingsmöjligheterna för ett hållbart företagande. Här berättar han om vilka möjligheter som finns för investerare, om smart farming, aerofarms och appen Too good to go som kopplar ihop restauranger med företag som vill köpa dagens rester billigare. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.