Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Så går det i skolan för placerade barnDela
  1. Väckte nån mig på natten och frågade
    vad jag minns från YIPPEE-projektet-

  2. -så skulle jag nog säga det här med
    att så många inte går ut gymnasiet.

  3. För utan gymnasieutbildning
    är det svårt.

  4. Tack. Jag är alltid glad att få
    chansen att presentera min forskning-

  5. -men det är tråkigt att det är på
    bekostnad av en annan presentation.

  6. Jag har arbetat länge
    som familjehemssekreterare-

  7. -och min forskning har utgått mycket
    från den sociala barnavården.

  8. Vi har haft flera projekt
    som handlat om-

  9. -utbildning och skolgång
    för placerade barn.

  10. I dag tänkte jag prata om hur det går
    för dessa barn och ungdomar i skolan.

  11. Min presentation handlar först om
    våra forskningsresultat-

  12. -och sen om
    vad det innebär att byta skola.

  13. Och sen röster från de unga vi har
    intervjuat och en familjehemsmamma-

  14. -med fokus på vad som har varit
    stödjande i deras skolgång.

  15. Och sen
    några avslutande kommentarer.

  16. Vad säger forskningen
    om placerade barn och utbildning?

  17. Vi vet att de presterar sämre
    än sina jämnåriga.

  18. Flera forskningsprojekt och
    registerstudier har tydligt visat-

  19. -att barn som har varit eller är
    placerade i samhällets dygnsvård-

  20. -alltså i familjehem eller HVB-hem,
    presterar sämre än sina jämnåriga.

  21. Det finns säkert många olika orsaker
    till att de presterar sämre.

  22. Deras livsvillkor innan placeringen-

  23. -har i många fall varit
    komplicerade och traumatiska.

  24. Det är en anledning till
    att man presterar sämre-

  25. -men man presterar också sämre när
    man har varit i placeringen en tid.

  26. Att ha lyckats i skolan är en väldigt
    viktig faktor för ett bra liv.

  27. Med utgångspunkt från livsvillkor och
    jämlikhet är skolgången väsentlig.

  28. Det är en central faktor
    för att kunna få ett bra liv.

  29. För några år sen gjordes en studie
    som presenterades i Social rapport.

  30. Där visade man tydligt
    att betygen i årskurs 9-

  31. -har avgörande betydelse för
    om man studerar vidare-

  32. -oavsett barnens
    socioekonomiska uppväxtbakgrund.

  33. Betygen i årskurs 9 blev utslags-
    givande för hur livet skulle bli.

  34. Barn som växer upp i samhällets vård-

  35. -eller i familjer
    som har försörjningsstöd-

  36. -lämnar grundskolan
    med mycket lägre betyg.

  37. Så vi kan tydligt se effekterna
    av fattigdom och av andra problem-

  38. -i skolan.

  39. Fattigdom är en faktor
    som vi ofta inte uppmärksammar-

  40. -med den tyngd som vi borde.

  41. Fattigdom och försörjningsproblem är
    faktiskt väldigt besvärande faktorer-

  42. -för barns uppväxt.

  43. Björn Gustafsson kommer att ta upp
    en del av de sakerna i eftermiddag.

  44. Detta har uppmärksammats.
    Vi har väldigt bra insatser numera.

  45. Vi har Skolfam-

  46. -som har uppmärksammat barn
    som är placerade i dygnsvården.

  47. Den insatsen har varit väldigt bra.
    Vi har också haft Letterbox Club.

  48. Båda de här insatserna, som syftat
    till att stötta barn i dygnsvården-

  49. -har haft positiva effekter.

  50. Det är väldigt lovande och glädjande-

  51. -att den här forskningen
    faktiskt får effekt.

  52. Forskningen leder fram till insatser
    som blir positiva för barnen.

  53. Det är viktigt att tänka på.

  54. Vi har gjort två forskningsprojekt.

  55. Young People from
    a Public Care Background - YIPPEE-

  56. -var en studie med England,
    Spanien, Ungern, Danmark och Sverige-

  57. -utifrån registerstudier, litteratur-
    översikter, intervjuer och enkäter.

  58. I projektet Skolprestationer
    och utbildningssituation-

  59. -för barn och ungdomar placerade
    i familjehem eller på institution-

  60. -har vi tittat på
    olika dataregister-

  61. -och gjort en aktstudie
    på 158 av socialtjänstens akter.

  62. Båda projekten har varit tillsammans
    med kolleger från Pedagogen-

  63. -bland annat Åse, som sitter här.

  64. Det är väldigt positivt
    att arbeta tillsammans med-

  65. -Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Det har varit väldigt givande.

  66. I resultaten från YIPPEE kan vi se
    det här med att man presterar sämre.

  67. 14 procent av placerade barn
    avbryter grundskolan-

  68. -mot 3 procent av ej placerade.

  69. 5 procent av placerade barn
    lämnar grundskolan utan betyg-

  70. -mot 0,6 procent av ej placerade.

  71. Betygsmedelvärdet för placerade barn
    var 24,9.

  72. För ej placerade var det 50,8.

  73. Det är väldigt tydliga siffror,
    som visar på att man presterar sämre.

  74. Väckte nån mig på natten och frågade
    vad jag minns från YIPPEE-projektet-

  75. -så skulle jag nog säga det här med
    att så många inte går ut gymnasiet.

  76. För utan gymnasieutbildning
    är det svårt-

  77. -att komma in på arbetsmarknaden
    och få ett vettigt arbete.

  78. Och vi kunde alltså se att 60 procent
    av ungdomar i samhällets dygnsvård-

  79. -går inte ut gymnasiet,
    och det är ju väldigt illavarslande.

  80. Det är också saker som vi kan göra
    nåt åt genom de insatser som görs nu.

  81. Att jag har haft förmånen-

  82. -att få forska om mitt yrkesområde
    har varit väldigt bra.

  83. Jag har funderat över
    det här med placering.

  84. Vi pratar om att vi "placerar" barn
    som att vi flyttar på blomkrukor-

  85. -men en placering
    är väldigt omvälvande för ett barn.

  86. Det är bättre att prata om
    "flyttning i offentlig regi".

  87. Nåt vi inte uppmärksammar
    när det gäller placerade barn-

  88. -det är det här med
    vad flyttningen betyder för skolan.

  89. I intervjuerna nämnde flera ungdomar
    att det inte hade uppmärksammats.

  90. Den här flickan, Sofia, omplacerades
    sista terminen på gymnasiet-

  91. -från ett HVB till ett annat-

  92. -utan en tanke på att hon var i sista
    stadiet på sin gymnasieutbildning.

  93. Så hon fick inga betyg alls.

  94. Ingen förälder skulle planera en
    flyttning för ett barn på det sättet.

  95. Så det här med flyttning är viktigt.

  96. David Berridge är
    en uppskattad kollega från England.

  97. Han menar att medelklassfamiljer
    planerar sina flyttningar.

  98. De planerar hela livet
    kring barnens skolgång.

  99. När samhället går in som förälder
    för barn borde vi också göra det.

  100. Här är en bild som visar samband
    mellan flyttningar och betyg.

  101. Översta linjen är ej placerade barn.
    Understa linjen är placerade barn.

  102. Flyttningar inverkar negativt
    på betygen för alla barn-

  103. -men särskilt för de barn
    som är placerade.

  104. I aktstudien har vi tittat på
    hur man uppmärksammar skolbyte.

  105. 111 av 158 barn
    bytte skola vid placeringen.

  106. Vi hittade information
    om nya och gamla skolan i 16 akter.

  107. I 31 akter har informationen
    om barnen getts till den nya skolan.

  108. I 22 akter har barnets föräldrar
    varit engagerade i barnets skolgång.

  109. Det här är inte
    så upplyftande siffror.

  110. Det visar att vi måste uppmärksamma
    detta mycket mer.

  111. I YIPPEE-projektet kunde vi också se
    att skolan var viktig som fristad.

  112. Skolan blev en social arena.

  113. Det var viktigt att få komma hemifrån
    - detta var innan de blev placerade-

  114. -att finnas i ett vettigt sammanhang,
    att få vara normal-

  115. -att bli sedd av vuxna
    och att ha kamrater.

  116. "Jag kunde vara normal, gå i en
    normal klass, ha normala kompisar."

  117. Pekka kom från
    en komplicerad familjesituation.

  118. I familjehemmet blev
    hans skolprestationer mycket bättre-

  119. -genom det stöd han fick
    från skola och familjehem.

  120. Det ungdomarna sa var positivt
    i skolan var:

  121. Att nån såg dem som lärande,
    som nån som kunde nåt.

  122. En stark vilja att bryta
    sitt sociala arv och bli nåt annat.

  123. En känsla av
    att ha kontroll över sitt liv.

  124. Uppmuntran och stöd från familj,
    familjehem, vänner och partners.

  125. Att få stöd i skolan och bemötas med
    respekt. Att bli sedd och lyssnad på.

  126. Att få en normaliserande,
    inkluderande skola.

  127. Flera av ungdomarna uppskattade
    att få vara i samma klass-

  128. -och att inte gå i nån specialgrupp.

  129. Och att kunna komma tillbaka
    efter svårigheter.

  130. I Sverige har vi möjligheten för unga
    att gå om en klass-

  131. -och det har varit väldigt bra
    för våra ungdomar.

  132. Så här säger Annika:
    "Viljan bara fanns där."

  133. "Jag ville lyckas där alla andra
    i min släkt hade misslyckats."

  134. "Jag och mina barn
    ska få det bättre."

  135. "Jag har alltid velat ha
    ett normalt liv", säger Eva.

  136. Den här starka drivkraften är nåt som
    vi kan hjälpa barn och ungdomar med.

  137. Vi kan stötta dem
    att ha kvar den starka drivkraften.

  138. Kalle säger: "Jag gick om en klass.
    När jag var 11 började jag i 4:an."

  139. "Sen dess har det gått jättebra.
    Jag tog igen allting på ett halvår."

  140. "Jag var bland de bästa i matte."
    Kalle är så stolt över det här.

  141. Innan har han blivit sedd
    som en lågpresterande, dålig elev-

  142. -och bara fått negativa kommentarer.

  143. Men när han flyttade till familjehem
    och fick gå om ett år-

  144. -så blev allt annorlunda. Han var
    till och med elevrådsrepresentant.

  145. Stöd från familjehemmet är viktigt.

  146. Alma säger: "Hon har hjälpt mig
    och kontaktat mina lärare."

  147. Så stödet från familjehemmet
    har varit väldigt viktigt.

  148. Här har jag citat
    från familjehemsmamman:

  149. "Det har aldrig stått
    att jag ska stötta barnen i skolan"-

  150. -"i uppdragshandlingen. Om det står
    så är det för att jag har sagt det."

  151. "Många av mina kolleger förstår inte
    hur viktigt det här med skolan är."

  152. "När jag har varit i skolan hela
    veckan säger de 'Vad gör du där?'"

  153. Den här familjehemsmamman
    var otroligt engagerad i skolan.

  154. Hon hade fått flera
    av de ungdomar som bott hos henne-

  155. -att prestera mycket bättre.

  156. Stöd från skolan
    har vi goda exempel på.

  157. Emily hade presterat väldigt dåligt
    och skolkat.

  158. Men på högstadiet fick hon en mentor.
    Skolan satsade mycket på henne.

  159. Hon hade en elevassistent i två år.
    Hon säger om mentorn:

  160. "Hon tittade
    att jag var på lektionerna."

  161. "Jag hade ett schema
    där det stod om jag var borta."

  162. Emily gick sen ut gymnasiet med
    bra betyg och har nu ett bra jobb.

  163. Så stödet från skolan
    är väldigt viktigt.

  164. Det här med samhället som förälder...

  165. Jag har jobbat i nästan tjugo år
    med barn som är placerade-

  166. -och forskat om det. Jag har tänkt på
    det här med samhället som förälder.

  167. Man går faktiskt in som förälder,
    "in loco parentis".

  168. Vilka samarbetar då? Vem tar det
    övergripande ansvaret för skolgång?

  169. Det måste vi verkligen tänka på
    så att det här ansvaret tas.

  170. Vi måste göra barn och unga
    mer delaktiga.

  171. Den viktiga frågan är: Vad görs
    för att kompensera de brister-

  172. -som har funnits i de ungas liv?

  173. Vi kan se att det inte har gått
    så bra, utfallen är inte så lyckade-

  174. -men vi kan göra mycket mer
    för att kompensera de här bristerna.

  175. Mycket har gjorts de senaste åren,
    men det finns mycket kvar att göra.

  176. Så. Tack så mycket.

  177. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så går det i skolan för placerade barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn, Barn- och ungdomsvård, Differentieringsproblem, Familjehem, Hem för vård eller boende, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Undervisning, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.