Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Utbildning på landsbygden och i storstadenDela
  1. Här, liksom i förorten-

  2. -så talar ungdomar om vi,
    oss och de andra.

  3. De andra finns bara längre bort,
    de finns i stan.

  4. Jag ska kort säga nåt om
    vad jag ska fokusera på.

  5. Jag ska ge en kort bakgrund om
    utbildning och förändringar över tid-

  6. -eftersom föregående presentation
    har talat mycket om förändringar.

  7. Sen ska jag tala om utbildning
    i olika områden-

  8. -med fokus på unga och hur
    undervisningen förhåller sig-

  9. -till deras omgivning
    och de skillnader de lever under.

  10. Först storstaden som både forskningen
    och den politiska diskussionen-

  11. -talar om som en delad stad.

  12. Jag kommer att fokusera på förorten
    i den delningen.

  13. Sedan landsbygden, som forskningen
    ägnar sig väldigt lite åt.

  14. Det är verkligen lite.
    Det gäller både allmänt-

  15. -och i relation till undervisningen.

  16. Också i media har det varit tyst
    om den till på senare år-

  17. -när det har kommit
    ett ökat intresse och en diskussion-

  18. -om Sverige som ett delat land-

  19. -med problem som finns
    i synnerhet på landsbygden.

  20. Vi talar ibland
    om en nordisk välfärdsmodell.

  21. I denna välfärdsmodell
    är utbildningen väldigt central.

  22. Utbildningen beskrivs
    som en av de centrala benen-

  23. -i denna nordiska välfärdsmodell.

  24. Det är en utbildning
    som ska ge lika möjligheter för alla-

  25. -som är gratis och viktig för social
    sammanhållning och inkludering.

  26. Utbildningen ska förändra samhället-

  27. -till att bli
    jämlikt och demokratiskt.

  28. I den svenska historien
    känner vi igen det från metaforer-

  29. -som "en spjutspets mot framtiden".
    Utbildningen ska vara drivande-

  30. -i det som ska vara ett kommande
    samhälle som är mer jämlikt.

  31. I läroplaner har det tagit formen
    av ambitioner-

  32. -att unga ska utbildas i,
    för och genom demokrati.

  33. Skolan ska ge utbildning i demokrati-

  34. -för ett demokratiskt samhället och
    genom att unga får erfara demokrati-

  35. -i sin skolvardag och i utbildningen.

  36. Under senare år har man talat om
    att den välfärdsmodellen-

  37. -och välfärdsskolemodellen
    kanske har förändrats så drastiskt-

  38. -att vi inte kan tala om
    att vi har en nordisk modell.

  39. Den diskuteras i termer som
    föregående presentation tog upp:

  40. Avregleringen, decentraliseringen
    och marknadiseringen.

  41. Det är en förändring i alla nordiska
    länder, men den är större i Sverige.

  42. Här har inflytandet av olika
    marknadskrafter varit tydligare-

  43. -än i de andra nordiska länderna.

  44. Lisbeth Lundahl som har gjort
    genomgångar och analyser-

  45. -av det fria skolvalet
    och marknadiseringen-

  46. -har beskrivit det som att vinnarna
    är stadsungdom från resursstarka hem.

  47. Förlorarna är av två slag:

  48. Det är dels ungdom med små socio-
    ekonomiska resurser från storstaden-

  49. -och landsbygdsungdomen. Det är de
    två grupper jag ska fördjupa mig i.

  50. Vi har ett antal förhållanden
    där skillnaderna ökar.

  51. Vi ser en ökad skolsegregation,
    ökade betygsskillnader mellan skolor.

  52. Också Skolverkets statistik visar att
    skillnaderna har ökat över tid.

  53. Vi har också en ökad skolsegregation
    i sammansättningen av elever-

  54. -utifrån föräldrarnas socioekonomiska
    och utländska bakgrund.

  55. Det finns också ökande skillnader
    i betydelsen föräldrarnas utbildning.

  56. Den skillnaden råder det
    en förvånande tystnad om-

  57. -både politiskt och i media.

  58. Det är också så att könsskillnader,
    skillnaden mellan flickor och pojkar-

  59. -får ett betydande utrymme,
    den skillnaden är mycket mindre.

  60. Den som finns beroende på
    föräldrarnas utbildningsnivå-

  61. -adresseras nästan inte alls.

  62. Att mellanskolsvariationen
    har blivit större-

  63. -och att de varierar mer sinsemellan
    har betydelse på olika sätt.

  64. Social blandning
    är viktigt för prestationerna.

  65. Det finns kamrateffekter,
    där en elevs prestationer-

  66. -varierar och påverkas
    av kamraternas prestationer.

  67. Det är alltså bra för elevens betyg
    att de andra presterar bra.

  68. Elever själva pekar också på den
    sociala betydelsen av blandningen.

  69. Det är inte bara de som man tänker
    sig skulle vinna mest på det-

  70. -d.v.s. de som har ett annat språk
    än det svenska som skulle gynnas-

  71. -utan också mellanskiktelever
    från ekonomiska välbeställda hem-

  72. -som säger att man vinner nåt på att
    gå med elever med en annan bakgrund.

  73. Man får en bättre bild
    av hur samhället är-

  74. -och man lär sig också något om
    hur andra tänker.

  75. Det är tydligt i intervjuer med
    elever på de få skolor i Göteborg-

  76. -som har ett heterogent elevupptag.

  77. Man talar om det som en vinst
    att vara tillsammans med andra.

  78. Storstäderna är starkt segregerade
    och där står plats-

  79. -som en viktig markör
    av social bakgrund och migration.

  80. Det finns en entydig bild av vilka
    kategorier människor som bor var.

  81. När unga talar om sociala skillnader
    så talar de om det som "plats".

  82. Förortselever i Göteborg talar ofta
    om "Askimsbarn" och "Hisingsbarn"-

  83. -när de beskriver unga
    som lever med olika sociala villkor.

  84. Ibland sägs det att vi talar lite
    om social klass i Sverige.

  85. Internationella kolleger säger att
    det är skillnad mot Storbritannien.

  86. Begreppet används inte så ofta här,
    men det som klass refererar till-

  87. -socioekonomi och utbildningsnivå,
    det talar vi och unga om-

  88. -men vi talar ofta om det som plats.
    Där är det tydligt.

  89. Ungdomar i förorten talar om
    skillnaderna i olika områden-

  90. -och att de själva har sämre villkor
    än de som föds i andra områden.

  91. Frågan är hur de ska hantera detta.

  92. Hur ska de förstå sin omgivning
    och hur ska de agera på den?

  93. Våra och andras studier visar att
    elever ställer frågor om samhället-

  94. -de vill gärna diskutera samhället
    och sin position i den-

  95. -och hur de ska hantera sina villkor.

  96. Men det är en önskan som de som
    undervisar inte så ofta tar tag i.

  97. Undervisning om demokrati
    är ofta om nationella-

  98. -och europeiska regleringar
    och valsystem.

  99. Det handlar sällan om hur unga kan
    agera för att påverka sin omgivning-

  100. -eller hur de kan analysera
    vad som händer i omvärlden.

  101. Men när det sker, när det är
    såna inslag i undervisningen-

  102. -så talar de om det som viktigt
    och värdefullt för deras framtid.

  103. För ett antal år sen ledde jag
    en studie där elever på en skola-

  104. -var påtagligt aktiva
    i lokalpolitiken.

  105. De försökte påverka politikerna
    att ta andra typer av beslut-

  106. -om sin skolas ekonomi.

  107. Ett av förhållandena
    som de lyfte fram själva-

  108. -som viktigt för att
    och hur de agerade-

  109. -var att de hade en undervisning
    där de diskuterade aktuella ämnen-

  110. -ståndpunkter
    och handlingsalternativ.

  111. När vi gjorde observationer visade de
    att diskussionerna var återkommande-

  112. -i flera skolämnen,
    de rörde olika företeelser.

  113. Det förekom spontana diskussioner
    som eleverna initierade-

  114. -och såna som lärarna
    hade planerat tid och innehåll för.

  115. Alla eleverna
    deltog inte i diskussionerna.

  116. En del var mer aktiva och drivande.
    Men även de tysta i klassen-

  117. -som själva sa "jag är inte
    en sån som pratar mycket"-

  118. -berättade att diskussionerna
    var viktiga för dem.

  119. De förstod olika sätt att uppfatta
    företeelser runt omkring sig-

  120. -och också olika vägar
    för att hantera dem.

  121. Det finns ganska mycket forskning
    om förorten.

  122. Det finns mycket forskning
    om städer och förorter.

  123. Det finns väldigt lite forskning
    om landsbygden och dess utbildning.

  124. Vi vet en del saker och en del
    förhållanden bli iögonfallande-

  125. -när man går utanför städerna.

  126. Det handlar om brist på skolor
    och brist på utbildningar-

  127. -alltså mycket mindre variation.

  128. Det finns en trend mot nedläggning
    av små skolor på landsbygden-

  129. -i Sverige och andra nordiska länder.

  130. Bristen på behöriga lärare är större
    på landsbygden än i städerna.

  131. Bristen på kommunikationer
    får andra konsekvenser.

  132. Det blir t.ex. svårt
    att organisera läxhjälp-

  133. -då den ligger efter skoldagens slut
    och det blir problem med skolskjuts.

  134. Det blir problem för eleverna
    att ta del av såna åtgärder.

  135. Gymnasieutbildningar får man nästan
    regelmässigt gå på på en annan ort.

  136. Då måste man antingen resa dit
    eller bosätta sig där.

  137. Långa resor innebär hälsorisker
    och ökad stress.

  138. Att flytta till en annan ort
    innebär ekonomiska påfrestningar.

  139. I ett nu pågående projekt
    om landsbygdens unga-

  140. -så blir det dramatiskt påtagligt
    att det kan bli en diskussion-

  141. -om hur många barn i familjen man kan
    låta gå i utbildning nån annanstans.

  142. De ungdomar som flyttar
    lämnar sitt sociala sammanhang-

  143. -och måste vistas i ett annat.

  144. I den diskussion och forskning
    som finns om förorten-

  145. -så talar man ofta om
    förortens utanförskap-

  146. -och riskerna som finns i att grupper
    inte känner sig hemma i samhället.

  147. Det kan då förvåna
    att när man gjort studier...

  148. Ungdomsstyrelsen
    gjorde en studie 2010-

  149. -där det visade sig att det är främst
    unga utanför storstadsregionerna-

  150. -som uttrycker
    en bristande delaktighet.

  151. Där finns också en större misstro
    mot riksdag och regering.

  152. Men den risken
    talas det förhållandevis lite om-

  153. -och det som ligger bakom upplevelsen
    att inte vara en del.

  154. Våra studier av unga i glesbygden
    och deras skolor...

  155. Jag talar om glesbygd.
    Det finns olika slags landsbygd.

  156. I resultaten finns det en skillnad
    mellan små industrialiserade orter-

  157. -och glesbygd. Glesbygden
    finns både i Norrland och här nere.

  158. Där visar sig en kritik
    mot det som är en storstadsnorm.

  159. Ungdomar talar om hur beslutfattare
    i stan är okunniga om naturen-

  160. -och hur man klarar sig i den,
    och att de romantiserar den.

  161. De pekar på att boende
    i stan och beslutsfattare-

  162. -inte förstår landsbygdens
    sociala och ekonomiska villkor.

  163. Det påverkar också
    den nationella politiken.

  164. De är kritiska mot storstadsnormen-

  165. -och det finns en bild
    av att makten finns i stan.

  166. På de här platserna är den sociala
    segregationen mindre markerad.

  167. Vi ser inte skillnad mellan olika
    områden som vi gör i storstäderna.

  168. Vi ser inte heller tydliga spänningar
    mellan olika områden.

  169. Men här, liksom i förorten, så talar
    ungdomar om vi, oss, och de andra.

  170. De andra finns bara längre bort.
    De finns i stan.

  171. Vi ser också att skolor i glesbygd,
    alltså en viss typ av landsbygd-

  172. -förhåller sig till omgivningen
    mer än vad skolor i storstaden-

  173. -vanligtvis gör i studier.

  174. De gör det också
    på ett positivt sätt.

  175. Det finns en insikt
    om att villkoren är besvärliga-

  176. -men det finns också en positiv bild
    av det som finns runt omkring.

  177. Undervisningen på skolorna knyter
    mer an till och analyserar mer-

  178. -den lokala omgivningen,
    den lokala arbetsmarknaden-

  179. -de olika näringar som finns,
    omgivningens historia-

  180. -olika traditioner
    som lever i undervisningen.

  181. Här framhålls också på ett sätt
    som vi sällan ser i förorten-

  182. -omgivningens positiva värden.

  183. Positivt både för de som bor där
    och för landet som helhet.

  184. Man talar om naturen som en resurs
    för de som bor där och för andra.

  185. Man talar om den nationella
    betydelsen i form av matproduktion-

  186. -och energi.
    Sin plats i det som är-

  187. -ett mer resursuthålligt samhälle.

  188. Den egna platsen
    framställs mer som värdefull.

  189. Om jag kort ska summera nånting-

  190. -så ser vi en ökad skolsegration,
    vi ser att...

  191. ...betygsskillnaderna ökar.

  192. Betydelsen av social bakgrund
    och föräldrars utbildningsnivå ökar.

  193. Vi ser att plats identifierar och
    markerar socioekonomi och migration.

  194. "Säg mig var du bor, så säger jag vem
    du är." Vi kan snabbt identifiera.

  195. Den urbana segregationen är tydlig.
    Vi ser vilka områden-

  196. -som är marginaliserade i relation
    till det välbeställda stadslivet.

  197. Den rurala situationen
    och utbildningen däremot-

  198. -riskerar att bli osynlig i
    forskningen och diskussionen-

  199. -av hur landet ser ut.

  200. I båda de sammanhangen
    som jag har talat om-

  201. -är skolan viktig att förstås i sitt
    lokala och nationella sammanhang.

  202. Den är inte i sig isolerad,
    den finns i ett sammanhang-

  203. -som är väldigt viktig.

  204. Den lokala anknytningen är tydligare
    i landsbygdens undervisning-

  205. -än stadens. Eleverna talar mer
    om sitt sammanhang-

  206. -och det som är flödet
    in i skolan ut i samhället.

  207. Vi ser att en analys av omgivningen-

  208. -både av samhället i stort och
    av det lokala är viktigt för unga.

  209. Det är viktigt för deras förståelse
    av vad som händer-

  210. -och viktigt för att kunna hantera
    och handla i samhället de lever i.

  211. Tack så mycket.

  212. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Segregation, Skolan, Stad och land, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Vi är fortfarande särbegåvade

Enäggstvillingarna Erik och Gustav är särbegåvade. De lärde sig läsa när de var tre år gamla. När de var tio år träffade vi dem för första gången. De vantrivdes i skolan eftersom de varken fick tillräckliga utmaningar eller kompisar att hänga med. Vi möter dem igen när de är 15 år och deras liv är bättre. De bor i Bryssel och går i Europeiska skolan, där de trivs med undervisningen och har fått många kompisar. Specialpedagogen och gymnasieläraren Mona Liljedahl ger tips på hur pedagoger bättre kan förstå sig på barn med särskilda begåvningar.