Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolanDela
  1. De berättar om 2-3 psykosomatiska
    symtom hela tiden eller väldigt ofta.

  2. Vi kan fundera vad ständig huvudvärk,
    magont och yrsel gör med skolgången.

  3. Tack så mycket, Ulf!
    - Tusen tack att jag får komma hit.

  4. Otroligt roligt att få presentera
    de här resultaten här.

  5. Det klockar i väldigt väl Ylvas
    och andra presentatörers resultat.

  6. Jag ska prata om barn med
    erfarenheter av våld och övergrepp-

  7. -och hur de har det i skolan.

  8. Det är åldrarna 0-12 år
    som vi pratar om.

  9. Jag tänkte börja med
    en slags "crash course"-

  10. -och lite fort försöka definiera
    övergrepp och försummelse.

  11. Fysiskt våld handlar om
    att slå, knuffa, sparka, bita-

  12. -bränna, nypa, riva, förgifta
    eller försöka kväva ett barn.

  13. 5-10 % av barn i Sverige uppger att
    de är med om den sortens erfarenhet.

  14. Exempel på psykiskt våld, som vi
    inte uppmärksammar lika mycket-

  15. -är nedvärderande omdömen,
    orimliga bestraffningar, hån-

  16. -nedvärdering, isolering eller
    att bevittna våld mot en närstående.

  17. 10 % av barn i Sverige uppger detta.

  18. Sexuella övergrepp har vi också.
    Fullbordade samlag-

  19. -sexuellt betonade smekningar
    och inviter från en vuxen-

  20. -eller blottning inför barnet.
    5-10 % av barnen i Sverige.

  21. Försummelse är också ett begrepp
    som vi pratar lite för lite om-

  22. -men som också ger
    svåra konsekvenser.

  23. Att en vuxen skadar eller äventyrar
    barnets hälsa fysiskt eller psykiskt-

  24. -eller utveckling genom att inte ge
    det omsorg. Som brist på mat, kläder-

  25. -sjukvård, tandvård, stimulans,
    utbildning eller kärlek.

  26. Det brukar delas upp i fysisk
    och känslomässig försummelse.

  27. Känslomässig försummelse
    ska jag prata om.

  28. Det är inte kumulativa siffror. Ett
    barn är sällan med om bara en sak.

  29. Många barn kan ha flera av sakerna.

  30. Vi hamnar alltså inte på 25 %
    om man lägger ihop alla siffror-

  31. -utan det finns i befolkningen.

  32. Jag ska säga vilket sammanhang
    som min forskning befinner sig i.

  33. Det är ett forskningsprogram
    som heter Lordia.

  34. "Longitudinal research
    on development in adolescence".

  35. En långtidsstudie
    av ungdomars utveckling.

  36. Om ni vill läsa mer om det,
    har vi en hemsida.

  37. Hälsohögskolan i Jönköping
    och Göteborgs universitet samarbetar.

  38. Det spänner över socialt arbete,
    psykologi och handikappvetenskap.

  39. Det är 1 860 ungdomar som vi följer.

  40. Vi började träffa dem när de var 12.
    Ett antal kommuner är med.

  41. Härryda, Vårgårda
    och två kommuner i Jönköping.

  42. Alla barn inbjuds att delta. Alla
    är inte med, men de flesta är med.

  43. Sen följer vi dem
    i sexan, sjuan, åttan och nian.

  44. Och sen i gymnasiet i årskurs två.
    Så långt har vi inte kommit ännu.

  45. Utan nu ska jag presentera siffror
    kring effekter av-

  46. -erfarenheter av övergrepp och våld
    på psykisk ohälsa.

  47. Det är inte världens sexigaste slide.
    Jag ska försöka ta er igenom den.

  48. Här har vi det som vi kallar för
    känslomässiga övergrepp.

  49. Om man är elak och nedvärderande-

  50. -och kallar barnet för dum, ful,
    oduglig och så vidare.

  51. Och den ljusare... Det står
    "none", "moderate" och "severe".

  52. Barnen är 12-13 år
    när de svarar på detta.

  53. De uppger ingen, mittemellan eller
    allvarlig känslomässig utsatthet.

  54. Den ljusa linjen är tjejer.
    Den mörka linjen är killar.

  55. Här har vi externaliserande symtom.
    D.v.s. utagerande beteende.

  56. Ni ser tydliga trender. Barnen
    som rapporterar ingen utsatthet...

  57. Med grad av utsatthet stiger svårig-
    heterna med utagerande beteende.

  58. Samma gäller internaliserade symtom
    och psykosomatiska symtom.

  59. Ont i magen, ont i huvudet,
    koncentrationsproblem, yrsel o.s.v.

  60. Det finns en intressant könsaspekt-

  61. -i hur barnen åtminstone
    berättar om sig själva.

  62. Eller hur de rapporterar
    sin psykiska ohälsa.

  63. Vad gäller utagerande symtom
    har vi en könsskillnad-

  64. -i gruppen som inte rapporterar sig
    som utsatt. Det är klassiskt.

  65. Beteendena är utagerande för killar
    och internaliserade för tjejer.

  66. Det stämmer i gruppen
    som inte rapporterar nån utsatthet.

  67. Men i gruppen som rapporterar mycket
    utsatthet försvinner könsskillnaden.

  68. Men för internaliserade symtom-

  69. -ångest, oro
    och den typen av svårigheter-

  70. -har vi mycket skillnad i gruppen
    som rapporterar mycket utsatthet.

  71. Så för internaliserade symtom-

  72. -verkar könsskillnaderna öka
    med ökad utsatthet.

  73. Med utagerade symtom
    krymper könsskillnaderna.

  74. Vi kan prata om
    vad ni tänker att det beror på sen.

  75. Psykosomatiska symtom. Det här är
    en sorglig bild på många sätt.

  76. I gruppen har vi killar här
    och tjejer här.

  77. Både killar och tjejer rapporterar
    ökade symtom i och med utsatthet.

  78. Men tjejernas kurva
    är mycket brantare.

  79. Man rapporterar större svårigheter.

  80. Gruppen som rapporterar
    mycket utsatthet berättar om-

  81. -två, tre psykosomatiska symtom
    hela tiden eller väldigt ofta.

  82. Vi kan fundera vad ständig huvudvärk,
    magont och yrsel gör med skolgången-

  83. -och annat som upptar tonåren.
    Det här replikeras på många håll.

  84. Stora studier från bl.a. Linköping
    undersöker erfarenhet av våld.

  85. Att ha många psykosomatiska symtom
    är ett kardinaltecken på utsatthet.

  86. Det kan ha andra orsaker, men många,
    ständiga psykosomatiska svårigheter-

  87. -är en varningsklocka
    som vi bör hålla koll på.

  88. Det här är samma bild, men handlar om
    känslomässig försummelse.

  89. Det skiljer sig från andra övergrepp.
    Det är nånting som inte händer.

  90. Fysiskt våld och sexuella övergrepp
    är nånting man gör mot ett barn.

  91. Känslomässig försummelse handlar om
    en kärlek, omtanke-

  92. -kontakt och uppmärksamhet som inte
    finns, på en väldigt allvarlig nivå.

  93. Vi ser samma trender här.
    På utagerande symtom-

  94. -är det stor skillnad mellan tjejer
    och killar som inte har utsatts.

  95. I den gravt utsatta gruppen rappor-
    terar tjejer mer utagerande symtom.

  96. För internaliserade symtom
    - ångest, depression och oro-

  97. -växer könsskillnaderna
    med ökad utsatthet.

  98. Psykosomatiska symtom: som innan.

  99. Tjejerna har uppåt
    3-4 psykosomatiska symtom dagligen.

  100. Hela tiden i samband med
    känslomässig försummelse.

  101. "Mental wellbeing" handlar mer om
    en lite mer övergripande känsla.

  102. Mål och mening.
    Mål och mening i livet, helt enkelt.

  103. En lite mer övergripande känsla
    av livskvalitet.

  104. Här finns det en könsskillnad
    i gruppen som inte är utsatt.

  105. Även i andra studier rapporterar
    killar lite högre "mental wellbeing"-

  106. -i de tidiga tonåren.

  107. Men skillnaden ökar explosionsartat,
    kan man se.

  108. Tjejer som rapporterar
    mycket utsatthet-

  109. -rapporterar en dramatiskt lägre
    livskvalitet än vad killarna gör.

  110. Även om båda rapporterar nedsatthet.
    Hur ska man kunna förstå-

  111. -hur det här kan påverka i skolan?
    För nu ska vi ha lite mer skolfokus.

  112. Barn med erfarenheter av övergrepp
    och försummelse.

  113. Några olika utvecklingsområden.
    Kamratrelationer. Mer konflikter här.

  114. Lägre kamratstatus,
    mer aggressivitet och undandragande.

  115. Man misstolkar andras intentioner
    oftare.

  116. I förskolan ser man
    att de tenderar att förstöra leken.

  117. Det letar sig in i
    kamratrelationerna.

  118. Sexualitet. Speciellt
    vid sexuella övergrepp ser vi...

  119. ...ökad risk för att vara mindre nöjd
    med sina sexuella erfarenheter.

  120. Mer tonårsgraviditeter,
    fler sexpartners-

  121. -och ökad risk för att bli utsatt
    igen, apropå Ylvas presentation.

  122. Vi pratar om ökad risk hela tiden.

  123. Det finns barn med såna erfarenheter
    som inte får det så här.

  124. Men på gruppnivå löper de
    en ökad risk för de här sakerna.

  125. Romantiska relationer.
    Man har ofta en rädsla för närhet.

  126. Man har svårt att öppna sig.

  127. Mer våld
    även i unga romantiska relationer.

  128. Det är ett lite eftersatt område
    vad det gäller forskning.

  129. Vi ser framför allt väldigt tråkiga
    könsstereotypa mönster-

  130. -i att för tjejer
    ökade risken att bli utsatt-

  131. -och för killar ökade risken
    att själv utöva våld.

  132. Inlärning. Man har sett
    försämrade exekutiva funktioner-

  133. -som målstyrning, planering, beteende
    över tid, flexibilitet i tänkandet-

  134. -minnesprocesser
    och reglering av känslor.

  135. Man har ibland rapporterat
    mer frånvaro samt som Ylva säger-

  136. -mer negativa relationer
    med personal.

  137. Det är olyckligt. Behöver några goda
    relationer, är det de här barnen.

  138. Konsekvenser i skolan.

  139. Hur kan vi förstå att det går sämre
    för de här i skolan?

  140. Då tänkte jag på Ingrids presentation
    om barn i familjehem.

  141. En del av de här barnen
    kommer därifrån.

  142. Vad måste man klara socioemotionellt
    för att fungera i skolan?

  143. Fungera med jämnåriga. Där finns
    en nedsatthet hos de här barnen.

  144. Och personal. Empati, affektreglering
    och relationskompetens-

  145. -riskerar att påverkas negativt
    av erfarenheter av våld och trauma.

  146. Att prestera akademiskt kan vara
    tätt kopplat till självförtroende.

  147. Det riskerar också att påverkas av
    erfarenheter av våld och trauma.

  148. Motivation att prestera.
    Självförtroende och skam.

  149. Även det är områden som riskerar
    att påverkas negativt av trauman.

  150. Det här kan vara ett sätt
    att snabbt skissa en förståelse för-

  151. -varför det generellt går sämre för
    barn med denna erfarenhet i skolan.

  152. Vad vi har tittat på...
    Nu kommer en härlig slide igen.

  153. En annan artikel handlar om
    erfarenheter av våld och övergrepp-

  154. -kopplat till en specifik skolfaktor:
    frånvaro. En brännande fråga.

  155. Så då kan vi se här
    att här har vi hela gruppen.

  156. Vi har runt 1 300 studenter
    i det här fallet.

  157. De som rapporterar ingen frånvaro,
    lite frånvaro och mycket frånvaro.

  158. Om vi jämför hela gruppen-

  159. -rapporterar 7,3 % i vår grupp att
    man har erfarenhet av våld i hemmet.

  160. I gruppen med mycket frånvaro
    rapporterar 27,5 % våld i hemmet.

  161. Sexuella övergrepp.
    3,3 % i vår grupp. I hela gruppen.

  162. 10 % i gruppen med mycket frånvaro.

  163. Vi kan ta att själv bli slagen hemma.
    Fysiskt våld från omsorgsperson.

  164. 13 % i hela gruppen.
    25 % i frånvarogruppen.

  165. "It goes on" på det sättet
    och gäller alla grupper.

  166. Apropå kumulativ utsatthet och olika
    typer av utsatthet ser ni här nere-

  167. -att vi har lagt ihop
    de olika typerna av utsatthet.

  168. Det stämmer väl överens
    med internationella siffror.

  169. Ungefär 3/4 av barnen rapporterar
    inga såna här erfarenheter alls.

  170. 15 % rapporterar att de har varit med
    om nån av de här sakerna.

  171. Att ha två eller flera:
    9,6 % i vårt "sample", ungefär.

  172. Här ser vi skillnaden mot
    hur mycket frånvaro de rapporterar.

  173. Det är också ett sätt att förstå-

  174. -hur erfarenheter av våld och
    övergrepp tar sig uttryck i skolan.

  175. Jag har en massa slides kvar,
    men jag får stanna där, tror jag.

  176. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barn som far illa, Barnmisshandel, Elever, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Språk föder språk

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.