Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Om de bara vissteDela
  1. Blir jag mobbad i skolan kan jag
    hålla det hemligt för de vuxna-

  2. -och kan då fortfarande
    vara glad, positiv och stark.

  3. Tack för det.

  4. Jag ska prata om den avhandling
    som jag disputerade på förra året:

  5. "Om de bara visste - Mobbning
    bland barn och unga i Norden."

  6. Den innehåller flera olika studier.

  7. Två av dem innehåller resultat
    från de nordiska länderna-

  8. -och två av dem
    är genomförda i Sverige.

  9. Det jag fokuserar på i dag
    är just mobbade barn-

  10. -och relationen till vuxenvärlden.

  11. Hur väl känner vuxna till mobbningen?
    Hur berättar man om mobbning?

  12. Vad är kvaliteten på relationen
    mellan de mobbade och de vuxna?

  13. Den första frågan som jag ställde
    i den här avhandlingen var:

  14. "Hur vanligt förekommande
    är mobbning?"

  15. Och "Hur ser relationen ut mellan
    att vara mobbad och psykisk hälsa?"

  16. Det undersökte jag
    och några medforskare-

  17. -i den nordiska studien "Nordchild".

  18. Vi skickade ut enkäter
    till vårdnadshavare i hela Norden.

  19. De som ingår i just den här studien-

  20. -hade barn som var
    mellan fyra och sexton år.

  21. När vi frågade
    om deras barn hade blivit mobbade-

  22. -svarade 80 procent, 4 979 stycken-

  23. -att barnet blivit mobbat.

  24. En mindre grupp på 14 procent,
    879 stycken-

  25. -svarade att deras barn
    har blivit mobbat.

  26. Sa jag tvärtom? Jag hörde det mumlas.

  27. 80 procent har inte blivit mobbade-

  28. -medan 14 procent har blivit mobbade.

  29. Om vi tittar på den psykiska hälsan-

  30. -kan vi se att bland de barn
    som inte var mobbade-

  31. -uppskattades 5-8 procent
    ha psykisk ohälsa.

  32. Variationen beror på att barnen var
    i olika åldrar och hade olika kön.

  33. Bland de som var mobbade
    ser vi en betydligt högre siffra.

  34. 29-44 procent av de som var mobbade
    hade psykisk ohälsa.

  35. Det finns ytterligare en grupp.

  36. Det är vårdnadshavare som inte vet
    om deras barn har blivit mobbat.

  37. Det var en mindre grupp, ungefär
    6 procent, 365 vårdnadshavare-

  38. -som inte visste
    om deras barn blivit mobbat.

  39. När vi ser på den psykiska hälsan
    för den gruppen barn-

  40. -fann vi att 13-26 procent
    uppskattades ha psykisk ohälsa.

  41. Den är inte lika hög som i gruppen
    där föräldrarna visste om mobbningen-

  42. -men den psykiska ohälsan
    är betydligt högre i denna grupp-

  43. -än bland barn som inte är mobbade.

  44. Att inte berätta om mobbning-

  45. -eller att inte veta om ett barn
    är mobbat kan vara problematiskt.

  46. Inte enbart i relation
    till den psykiska hälsan-

  47. -utan också i hur vi ska hjälpa
    den som vi inte vet är mobbad.

  48. Hur ska vi hantera
    den dolda utsattheten?

  49. Skolor brukar generellt
    uppmana elever till-

  50. -att berätta för en vuxen
    om de blir mobbade.

  51. Samtidigt är det många som inte
    berättar att de blir utsatta.

  52. Då blir det så klart svårt
    för vuxna att hjälpa.

  53. Det blir också svårt för den som
    är utsatt och som inte berättar det-

  54. -utan får hantera mobbningen,
    utsattheten och känslorna själv.

  55. Så varför är det så många
    som inte berättar?

  56. Den frågan tog mig vidare
    till nästa studie:

  57. "Den utmanande processen
    att berätta om mobbning."

  58. Där intervjuade jag unga personer.

  59. Svenska barn och unga
    i åldern 15-23 år-

  60. -som hade varit mobbade hela
    eller delar av sin skoltid.

  61. Syftet var att undersöka
    processen att berätta om mobbning-

  62. -från den utsattes perspektiv.

  63. Resultatet från den här studien-

  64. -visar på att det inte bara
    handlar om att berätta eller inte-

  65. -utan om en cirkulär process
    där man pendlar-

  66. -mellan polerna av att ha berättat
    eller att hålla det hemligt.

  67. Det vi kan säga är att när mobbningen
    sker är det ofta i det dolda.

  68. Vuxenvärlden är inte närvarande
    när mobbningen sker.

  69. Det leder till att den som är mobbad
    börjar i en dold utsatthet-

  70. -där vuxenvärlden många gånger
    inte är medveten om vad som har hänt.

  71. För att den dolda utsattheten
    ska gå över i en öppen utsatthet-

  72. -där vuxna känner till vad som hänt-

  73. -krävs det antingen att den
    som har blivit utsatt berättar-

  74. -eller att de vuxna får kännedom
    om det på annat sätt.

  75. I intervjuerna fanns de
    som berättade det mesta.

  76. Nästan allt nästan varje gång
    de blev utsatta.

  77. Men det fanns också de som
    nästan aldrig berättade nåt för nån-

  78. -om det gick att undvika.

  79. Det är den här gruppen
    av situationer-

  80. -när man inte berättar om mobbning,
    som resten av modellen bygger på.

  81. Varför vill man inte berätta
    om mobbning?

  82. Det finns
    två huvudsakliga anledningar.

  83. Den första går att hämta
    i den egna identiteten.

  84. Inledningsvis kanske man inte förstår
    vad som händer.

  85. Att man håller på att bli mobbad.

  86. Man vill inte se sig själv som mobbad
    och det kan vara skamfyllt.

  87. Man skäms över det eller för de
    handlingar man har blivit utsatt för.

  88. Den andra anledningen handlar
    om en misstro till vuxenvärlden.

  89. Man tror inte att vuxna kan hjälpa.

  90. Om de försöker
    kanske det inte blir bättre.

  91. Man är rädd
    att inte bli tagen på allvar-

  92. -och att vuxna ska förklara
    mobbningen som olyckor.

  93. När den som är utsatt inte berättar-

  94. -vill den hålla nån sorts kontroll
    över situationen.

  95. Mobbningen kan inte kontrolleras-

  96. -men det går
    att kontrollera informationen om den.

  97. Blir jag mobbad i skolan kan jag
    hålla det hemligt för de vuxna-

  98. -och kan då fortfarande vara
    en glad, positiv och stark person-

  99. -som inte är förenlig
    med bilden av att vara mobbad.

  100. Men mobbning
    går sällan över av sig själv-

  101. -och så småningom börjar tecken
    om att nåt inte står rätt till-

  102. -att nå vuxenvärlden.

  103. Om den som är utsatt fortsätter
    att inte vilja berätta-

  104. -handlar det om att hålla uppe
    en fasad om att allt är bra.

  105. Den mobbade kan komma hem
    med smutsiga, trasiga kläder-

  106. -eller blåmärken. Man är hemma
    och spelar tv-spel ensam.

  107. Den som var så glad och älskade
    skolan har ont i magen på morgonen.

  108. Ett och ett av dessa tecken kan
    den utsatte förklara som nåt annat.

  109. Smutsiga och trasiga kläder kan vara
    resultatet av att man har lekt tufft.

  110. Att bli jagad hem när de vuxna ser
    kan också vara en lek.

  111. Men ju fler tecknen blir-

  112. -desto svårare blir de
    att förklara som nånting annat.

  113. Till slut kanske tecknen om att
    den psykiska hälsan hos den utsatte-

  114. -lyser igenom, eller så upptäcker
    vuxna vad som sker på sociala medier.

  115. Här väljer en del
    att fortsätta hålla uppe en fasad-

  116. -av att allt är bra. De vill inte
    till nåt pris berätta vad som händer.

  117. Men en del berättar lite grann
    och säger att de har blivit retade.

  118. En del berättar allt.

  119. Vi hamnar i den öppna utsattheten
    när vuxna känner till vad som hänt.

  120. Härefter möter den utsatte också
    vuxenvärldens reaktioner.

  121. I de bästa fallen får
    den som berättat hjälp och stöd-

  122. -antingen känslomässigt
    eller praktiskt.

  123. Men i värsta fall blir det så som
    många befarade innan de berättade.

  124. De blir inte trodda, tagna på allvar
    eller får ingen hjälp.

  125. Hur de blir bemötta
    har också en betydelse för-

  126. -hur de väljer att berätta
    om mobbning i framtiden.

  127. Att ha berättat en gång för nån
    hjälper väldigt sällan.

  128. Mobbningen försvinner inte över en
    natt, utan man måste berätta om igen-

  129. -att det här händer fortfarande. "Jag
    blev mobbad i dag, de gjorde så här."

  130. När jag gick in i studien tänkte jag
    att det var att berätta eller inte-

  131. -men jag skulle säga att det snarare
    är en fråga om att fortsätta berätta.

  132. I intervjuerna var det
    många berättelser om situationer-

  133. -där vuxna inte hade bemött den
    som var utsatt på ett önskat sätt.

  134. Och det fick mig
    att tänka på den sista studien.

  135. Har mobbade barn sämre relationer
    till vuxna än de som inte är mobbade?

  136. Jag och några medförfattare
    tittade på det-

  137. -i enkäten "Skolbarns hälsovanor"-

  138. -som går ut till barn i Sverige
    som är 11, 13 och 15 år.

  139. Där fann vi att barn som är mobbade-

  140. -generellt sett har sämre relationer
    till föräldrar och lärare.

  141. Mobbade barn tyckte att det var
    svårare att bli lyssnad på hemma-

  142. -och att det var svårare
    att prata med föräldrar.

  143. De hade en lägre tillit
    till sina lärare.

  144. De upplevde oftare att läraren
    inte accepterade dem som de var-

  145. -och att läraren inte brydde sig om
    dem och inte gick att lita på.

  146. Det är förstås viktig information-

  147. -eftersom föräldrar och lärare
    ofta är nyckelpersoner-

  148. -som kan hjälpa till
    att stoppa mobbningen.

  149. Men vad beror resultatet på?

  150. Det svarar inte studien på,
    men vi kan fundera på-

  151. -om de som är mobbade behöver pröva
    sina relationer till vuxenvärlden-

  152. -på ett annat sätt
    än de som inte mobbas.

  153. Behöver den som är mobbad
    tänka tanken:

  154. "Kan jag gå till den vuxne
    med problemet?"

  155. De kanske också har testat
    hur det gick.

  156. De som inte har blivit mobbade
    behöver inte ställa sig frågan-

  157. -och behöver inte pröva relationen.
    Det skulle kunna vara en förklaring.

  158. Så avslutningsvis:

  159. Vad vet vi efter det här
    och vad behöver göras framåt?

  160. Från studierna vet vi att vuxna
    inte alltid känner till mobbningen.

  161. Att berätta om mobbning är en process
    som fortgår. Man får berätta om igen.

  162. Och vi vet att mobbade barn
    ofta har sämre relationer till vuxna.

  163. Så vad behöver göras?

  164. Fortsatt och mer forskning kring det
    här. Det finns relativt få studier-

  165. -där unga personer intervjuas
    kring att ha varit mobbade.

  166. Det är viktigt med mer forskning
    kring relationen lärare och elev.

  167. Hur går det till
    att prata om mobbning-

  168. -och hur tas ett samtal om mobbning
    emot på ett sätt som gör-

  169. -att den mobbade känner
    att den kan fortsätta berätta?

  170. Det är frågor som jag ska ägna mig åt
    framöver. Tack ska ni ha.

  171. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om de bara visste

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Adhd i vardagen

Psykologen Jonas Larsson presenterar boken "Adhd i vardagen". Den är tänkt att fungera som ett stöd för personer som i sin vardag är i kontakt med personer med adhd. Medverkar i presentationen gör också psykologen David Söderman. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.