Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skolaDela
  1. De här
    individualiserande kategorierna-

  2. -gör skolproblem till elevproblem.

  3. Ingen frågar eleven hur han eller hon
    ser på sina problem.

  4. Tack för att jag får komma hit!
    Kul att se det stora intresset!

  5. Jag hakar i det som Ulf sa
    om skolan som en central arena.

  6. Det är en viktig plats för barn.
    Det är ju där de vistas hela dagarna.

  7. Vad som händer där, hur de bemöts,
    och så vidare, är avgörande-

  8. -för hur det kommer att gå för dem
    i framtiden.

  9. Elevhälsan har en viktig roll
    i det här arbetet.

  10. Elevhälsan är en verksamhet
    som måste finnas på alla skolor.

  11. Det är elevhälsoteamet, så har det
    varit hittills i alla fall...

  12. Elevhälsoteamet, med experter
    såsom rektor, specialpedagog-

  13. -skolkurator, skolsköterska
    och psykolog-

  14. -har i uppgift
    att hantera, definiera och åtgärda-

  15. -problem för eleverna.

  16. Jag har studerat den verksamheten
    sedan 1999.

  17. Det är några år. 2010 kom den senaste
    skollagen. Den implementerades 2011.

  18. Så jag har studerat verksamheten
    både före den senaste skollagen-

  19. -och efter.

  20. Före den senaste skollagen var jag
    involverad i fyra forskningsprojekt-

  21. -som handlade just om
    hur elevhälsoteamen arbetade.

  22. Hur gick diskussionerna
    i de här elevhälsoteamsmötena?

  23. Hur förstod man skolsvårigheter?
    Och vilka åtgärder föreslog man?

  24. Jag var ute på tolv olika skolor
    under de åren-

  25. -och det blev ungefär 350 timmar
    bandinspelat material-

  26. -så jag har en del material att ta
    av. 15 minuter har jag på mig här-

  27. -så jag kommer inte att fördjupa mig.

  28. Jag kommer både att prata om
    mina elevhälsoprojekt-

  29. -och om det senaste projektet jag är
    involverad i, som Skolverket driver.

  30. Det kallas
    Hälsofrämjande skolutveckling.

  31. Men allra först kan jag ge ramen-

  32. -och det är intentionen sen 200 år,
    att vi ska ha en skola för alla.

  33. Det innebär en demokratisk,
    likvärdig och inkluderande skola-

  34. -där alla barn ska få möjlighet
    att nå målen.

  35. Vi har alltid haft svårt
    att nå upp till en skola för alla-

  36. -där alla ska vara inkluderade-

  37. -för vi har alltid tyckt att det är
    vissa barn som ändå inte platsar.

  38. Då har man förklarat det
    med hjälp av olika beteckningar.

  39. Här kan vi säga att trots att det
    finns en mängd olika förklaringar-

  40. -till varför barnen inte gör
    som det är tänkt-

  41. -varför de inte når måluppfyllelse,
    och varför de inte mår bra i skolan-

  42. -kanske för att de är utsatta för
    våld i hemmet, mobbade, eller annat-

  43. -så kommer inte det upp på elevhälso-
    teamen i förväntad utsträckning.

  44. Vi har en historia av att definiera
    skolproblem som barnens egna.

  45. Det är dem som äger problemet,
    och det ska vi ha ett namn på.

  46. Beteckningarna vi använder beror på
    den tid vi lever i. Under 1800-talet-

  47. -när vi hade den moraliska diskursen,
    trängde det in i skolans värld också.

  48. Vi använde beteckningarna att barnen
    var lata, vanartiga eller idioter.

  49. Under 1900-talet fick vi
    ett annat sätt att tala i samhället-

  50. -och barnen förklarades som idiot,
    halvidiot eller kvartsidiot-

  51. -beroende på var man hamnade vid en
    intelligensmätning. Det har varierat.

  52. På 30-talet definierade vi de barnen
    som inte passade in i normen-

  53. -som psykopater, hysteriker,
    ordblinda eller vänsterhänta, t.ex.

  54. Under 60-talet, när vi hade
    en social och psykologisk diskurs-

  55. -sa vi att barnen var bråkiga
    och skolomogna om de inte passade in.

  56. Från 90-talet har den neuro-
    psykiatriska diskursen varit stark-

  57. -och använts
    när man ska förklara skolproblem.

  58. Det håller på att förändras när det
    kommer in psykologiska förklaringar-

  59. -som depression eller ångest.

  60. NPF:are säger vi här i Sverige.
    Det gör man ingen annanstans.

  61. Där pratar man
    om socioemotionella problem.

  62. Det varierar beroende på tiden-

  63. -men att man använder sig
    av beteckningar innebär också nåt.

  64. Det får konsekvenser.

  65. Man placeras då ofta
    i en särskild undervisningsgrupp.

  66. En specialklass placerades man i
    på 60-talet.

  67. Ännu tidigare erbjöds man bara
    en kortare utbildning.

  68. Det är intressant och också lite
    skrämmande utifrån det som Ingrid sa-

  69. -att man placeras utanför den vanliga
    klassen, där man helst vill vara-

  70. -i en särskild miljö,
    där barn med just de problemen finns.

  71. Vi hade psykopatklasser på 30-talet-

  72. -och idiotskolor för barn
    som fick beteckningen idiot tidigare.

  73. I dag har vi undervisningsgrupper-

  74. -för barn med adhd
    eller autismspektrumtillstånd.

  75. De kallas Paradiset,
    Vita huset eller nåt liknande-

  76. -som signalerar nåt mer idylliskt,
    vilket i sig är intressant.

  77. Elevhälsan är väldigt central
    för att förstå-

  78. -och för att åtgärda de problem-

  79. -som har kommit upp på agendan.

  80. I skollagen står att elevhälsan ska
    vara förebyggande och hälsofrämjande.

  81. Förut var den åtgärdande, nu ska den
    vara förebyggande och hälsofrämjande.

  82. Den ska stödja elevernas utveckling
    mot utbildningsmål-

  83. -och omfatta medicinska, psykologiska
    och psykosociala insatser.

  84. Insatserna ska präglas av ett samband
    mellan lärande och hälsa.

  85. Tidigare har man tänkt mer hälsa.

  86. Ulf sa att jag hade sysslat
    med skolhälsovård. Det har jag inte.

  87. 2000 blev skolhälsovård och elevvård
    elevhälsa.

  88. 2010 kopplade man även ihop
    lärande och hälsa.

  89. Mår jag bra, så lär jag mig,
    och tvärtom.

  90. Det syftar till att alla elever
    ska få en likvärdig utbildning.

  91. Den delen av min forskning
    som jag har utfört eller var del av-

  92. -som forskningsledare och genom att
    jobba i projekt från 1999-2010...

  93. De resultaten, väldigt kort...

  94. Elevhälsoteamen präglades
    av ett åtgärdande perspektiv.

  95. Man var inriktad på
    att barnen ägde problemet-

  96. -som jag pratade om tidigare
    med tabellen.

  97. Det var också det sätt
    som man agerade på i elevhälsoteamen.

  98. Man sa att barnen ägde problemet,
    det skulle åtgärdas-

  99. -och barnen skulle fixas till,
    kan man säga.

  100. Barnet skulle utredas.
    Det var vanligt.

  101. Vad lärarna gjorde, hur interaktionen
    såg ut i klassrummet-

  102. -eller vad de andra eleverna gjorde,
    det gjordes osynligt.

  103. Det kom inte upp på agendan
    när man diskuterade problemet.

  104. De här
    individualiserande kategorierna-

  105. -gör skolproblem till elevproblem.

  106. I tabellen jag visade kan vi se
    att det alltid har varit så.

  107. Elevens röst är inte närvarande.

  108. Det är ingen som frågar eleven hur
    han eller hon ser på det som händer.

  109. Den neuropsykiatriska diskursen
    som används i dag är inget nytt.

  110. Det är samma fenomen som tidigare.

  111. Det är barn som inte följer
    den ordning som gäller i klassrummet.

  112. Läraren var väldigt lite involverad
    i elevhälsoarbetet den här perioden.

  113. Den studie som jag är involverad i nu
    är finansierad av Forte-

  114. -och där har jag varit ute
    på fem olika skolor.

  115. Jag brukar vara ute en termin
    i sänder på respektive skola.

  116. Där blir det 150 timmar material
    ytterligare.

  117. Materialet är inte färdiganalyserat-

  118. -men vid en första analys kan man se-

  119. -att det finns nya strategier
    i elevhälsoteamens arbete.

  120. Jag har fokuserat på skolor som har
    presenterat sig som att de har...

  121. ...försökt anamma skollagens
    intention om att jobba förebyggande.

  122. Det man kan säga är
    att lärare och pedagoger-

  123. -och även fritidspedagoger,
    har medverkat i elevhälsoteamsmötena.

  124. Inte bara psykolog, kurator,
    skolsköterska och specialpedagog-

  125. -utan även de som faktiskt möter
    barnen dagligdags har varit med.

  126. Varje deltagare ges möjlighet
    att uttala sig utifrån sin roll.

  127. Man går runt, så ingen kommer undan-

  128. -utan alla får säga nånting
    om det som de har sett.

  129. Man har också fokus på det positiva
    i stället för problem, som tidigare.

  130. Här har man fokus på det positiva.
    Det innebär att man ser möjligheter-

  131. -på ett annat sätt.

  132. Man har också utnyttjat hela
    skoldagen i sitt förebyggande arbete.

  133. Det innebär att man diskuterar
    rasten. Vad händer där? På fritids?

  134. Det är arenor där mobbning... Där
    förekommer det i stor utsträckning.

  135. Man får inte syn på det då, eftersom
    de vuxna inte är lika engagerade-

  136. -utan där är det barnen själva
    som bestämmer ordningen och reglerna.

  137. Ungefär 1/3
    av barnens tid i skolan är rast-

  138. -så det är väldigt lämpligt att man
    också inkluderar det i verksamheten.

  139. Det åtgärdande arbetet fokuserade mer
    på pedagogernas ansvar.

  140. Vad läraren gjorde eller inte gjorde.

  141. Man stöttade läraren
    att hitta lösningar-

  142. -för att...inte fokusera på eleven,
    utan mer på sin egen roll.

  143. Hur man skulle kunna förändra
    undervisningen, till exempel.

  144. Man hade en bättre samverkan mellan
    pedagogerna och elevhälsopersonalen-

  145. -så skolan ägde problemet-

  146. -och det placerades inte enbart
    på eleven.

  147. Jag har också varit inblandad
    i Skolverkets skolutvecklingsprojekt.

  148. Regeringen tyckte... Jag kommer inte
    ihåg hur det gick till-

  149. -men regeringen gav Skolverket
    i uppdrag att dela ut statsbidrag-

  150. -för insatser
    för en hälsofrämjande skolutveckling.

  151. Själv har jag varit involverad i...

  152. Jag har blivit kontaktad
    av oerhört många skolor och kommuner-

  153. -där man har sagt att man inte... Man
    vet att man ska jobba förebyggande-

  154. -men man vet inte hur.
    Hur gör man det konkret?

  155. Detta projekt syftade till det.

  156. Det har varit två omgångar.
    Våren 2017 var den första omgången.

  157. Då fick 99 projekt, skolhuvudmän,
    medel. Det var 600 som sökte.

  158. Det visar ju på ett enormt behov.

  159. I den andra omgången
    fick 48 projekt medel.

  160. Den pågår just nu, våren 2018.

  161. Den andra omgången ställdes det
    högre krav på ansökningarna.

  162. Trots det var det 250 skolhuvudmän
    i Sverige som sökte.

  163. Exempel på insatser... Jag har haft
    förmånen tillsammans med Roger Säljö-

  164. -som är professor
    på Göteborgs universitet-

  165. -att följa de här insatserna.

  166. Vi har skickat ut enkäter,
    besökt skolor-

  167. -och intervjuat personal och elever
    för att se vad det här resulterar i.

  168. De insatser som man har föreslagit...

  169. Det handlar både om
    att fortbilda personalen i ledarskap-

  170. -kooperativt lärande, samtalsmetodik,
    musik, drama, rörelse, mindfulness-

  171. -nätmobbning, relationsskapande
    arbete och så vidare.

  172. Aktiviteter som pulshöjande
    aktiviteter, rörelse, utelek-

  173. -organisera rasten, och så vidare.

  174. Och att utveckla undervisningen
    med t.ex. brain breaks-

  175. -lek och rörelse,
    stresshantering, och så vidare.

  176. Resultatet från enkäterna-

  177. -från den första omgången,
    den senaste pågår, visar-

  178. -att insatserna har gett bättre
    trivsel för både lärare och elever.

  179. Det har haft positiva effekter
    på lärande. Eleverna lär sig bättre.

  180. Koncentrationsförmåga
    och uthållighet har ökat.

  181. Bättre språkbruk. Mindre mobbning.
    Minskad skolfrånvaro.

  182. En skola hade tjugo anmälningar
    om kränkningar i månaden.

  183. När det här projektet var slut
    hade man två anmälningar per månad.

  184. Bättre gemensam värdegrund. Studiero.

  185. Ökad känsla av gemenskap bland elever
    vilket gav en tryggare skolmiljö.

  186. Föräldrar och elever fick också
    en mer positiv bild av skolan.

  187. Man hade mindre behov
    av att utreda elever-

  188. -för neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  189. Jag kan berätta jättemycket
    om hälsofrämjande skolutveckling-

  190. -men det ska jag inte göra, tyvärr.
    Jag tycker att det är jätteroligt.

  191. Vad jag kan säga övergripande är
    att lärande och hälsa främjas-

  192. -genom att man går från ett tänk
    där man bara resonerar om eleven-

  193. -till att skolan tar sitt ansvar
    och gör olika insatser-

  194. -som är bra för alla, men i synnerhet
    för dem som behöver det lilla extra.

  195. Att våga prova nya grepp
    organisatoriskt och pedagogiskt-

  196. -har visat sig vara lyckosamt,
    inte bara för alla elever-

  197. -och för elever som behöver stöd,
    utan också för personalen.

  198. Och att involvera barnens perspektiv.
    Att de görs delaktiga i verksamheten-

  199. -som de befinner sig i hela dagarna.
    Skolledarna är nyckelfigurer.

  200. Det är skolledaren som är den som
    måste stötta arbetet och driva det.

  201. Låt elevhälsan bli
    hela skolans angelägenhet.

  202. Inte bara elevhälsoteamets,
    som träffas en gång i veckan-

  203. -utan också andra personalgruppers.

  204. Vaktmästaren-

  205. -bamba-fröken eller fritidspedagogen.

  206. De som inte är med
    i elevhälsoteamet annars.

  207. Om de blir involverade, så tror jag
    också att elevhälsan kan prägla...

  208. ...skolans och barnens välbefinnande
    på ett helt annat sätt.

  209. Tack så mycket!

  210. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Elevvård, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Bli kompis med en flykting

En klass med nyanlända ungdomar och en klass gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet träffas under ett års tid för att lära känna varandra. Men hur gör man för att bli vänner? Hur påverkar kulturella skillnader och språkliga missförstånd vänskapen?