Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Så kan den sociala barnavården förbättrasDela
  1. I bästa fall
    fungerar det här förhållandet bra-

  2. -men verkligheten är inte så enkel.

  3. "Vem ska jag prata med?
    Vem bryr sig om mig?"

  4. Tack så mycket för att ni är här.

  5. Jag har femton minuter på mig för att
    prata lite om, eller reflektera över...

  6. ...mitt arbete med barn i samhällsvård-

  7. -vilket inleddes för 30 år sen
    när jag blev socialarbetare i Kanada.

  8. Och...om vi hoppar fram till
    för 20 år sen flyttade jag till Sverige-

  9. -eftersom jag ville lära mig att göra
    livet bättre för barn i samhällsvård.

  10. Jag började forska och undervisa
    i Sverige för 20 år sen.

  11. Jag tänker prata om vad ungdomar
    har sagt till mig att de behöver-

  12. -och hur de tycker
    att vi kan förbättra hjälpen som vi ger.

  13. Jag önskar att jag kunde säga att allt
    har blivit mycket bättre på 30 år-

  14. -eller att jag är
    i barnomsorgens förlovade land-

  15. -men verkligheten är lite...eller kanske
    snarare mycket mer komplicerad.

  16. Man brukar säga att ju mer som
    förändras, desto mer förblir sig likt-

  17. -och på vissa sätt har vårt arbete med
    omhändertagna barn förändrats lite-

  18. -men kanske inte tillräckligt.
    Jag ska reflektera lite över...

  19. Om barn säger ungefär samma saker
    nu som när jag började för 30 år sen-

  20. -så har vi kanske inte lyckats än.

  21. Vi har mer att göra,
    vilket Ingrid pratade om i morse.

  22. Vad sa barn att de behöver? Först av
    allt vill de bli sedda som vanliga barn.

  23. De vill vara normala, och vi har hört
    en hel del om att de vill vara normala.

  24. Samtidigt är de medvetna om
    att de på olika sätt är ovanliga.

  25. De är annorlunda på vissa sätt.
    Enligt 2016 års statistik-

  26. -har vi ungefärligen 30 000 barn
    under arton års ålder i samhällsvård.

  27. Då ingår inte ensamkommande
    asylsökande ungdomar i Sverige.

  28. Det är ett stort antal ungdomar-

  29. -som säger att de vill leva normala liv,
    men som på vissa sätt inte gör det.

  30. Att omhänderta barn
    bör vara det sista vi gör-

  31. -när vi har försökt göra
    allt som kan göras.

  32. Det är den mest påträngande formen
    av intervention för barn och ungdomar.

  33. Många ungdomar är omhändertagna,
    och de är ovanliga-

  34. -men de vill även bli sedda som mer
    än bara summan av alla sina problem-

  35. -eller alla problem
    i familjerna som de kommer från.

  36. Har omhändertagna barn problem
    redan tidigare? Självklart.

  37. Det bidrar ju till att de omhändertas.

  38. Drabbas barnen av problem
    medan de är omhändertagna?

  39. Skadar vi barn som vi omhändertar?

  40. Det är kanske en överdrift, men skadar
    vi barnen när vi omhändertar dem?

  41. Forskning visar att många barn...
    Vi har redan hört en del.

  42. Många barn har flera problem hemma
    innan de blir omhändertagna.

  43. Främst föräldrars alkoholmissbruk-

  44. -följt av föräldrar med psykisk ohälsa,
    följt av...

  45. Jag vill kalla det familjevåld,
    men det finns ett annat ord.

  46. Partnervåld.

  47. Barn bevittnar föräldrar
    som brukar våld mot varandra.

  48. De drabbas även
    av fysiska och sexuella övergrepp.

  49. Många ungdomar har särskilda behov
    inom utbildning och psykisk hälsa.

  50. Orsakas de här problemen av att de
    omhändertas, eller fanns de tidigare?

  51. Antingen eller.

  52. Forskning visar möjligen
    att i viss utsträckning-

  53. -så har omhändertagandet av ett barn
    på kort sikt väldigt liten effekt-

  54. -på ett barns kognitiva förmågor.
    Jag är ingen riktig IQ-specialist-

  55. -men barn har - grovt uttryckt -
    en viss förmåga, en kognitiv förmåga-

  56. -som inte alltid förändras så mycket på
    kort sikt medan de är omhändertagna.

  57. Barn och ungdomar har ofta beteende-
    problem innan de omhändertas.

  58. På kort sikt förändras inte
    de heller så mycket.

  59. Ungdomar vet att de har problem.
    De vet att föräldrarna har problem.

  60. Men att omhänderta ett barn
    bör aldrig ses som slutmålet-

  61. -och då menar jag...

  62. Ibland tänker barn och ungdomar:
    "Varför blir jag omhändertagen nu?"

  63. Med de värsta fallen kan vi ibland tro-

  64. -att omhändertagandet av ett barn
    kommer att lösa en del av problemen-

  65. -men att omhänderta ett barn bör inte
    ses som lösningen på barns problem.

  66. Barn säger att de fastnar i jobbiga
    förhållanden när de omhändertas.

  67. Det här visar bara en bild
    av det tredelade föräldraskapet.

  68. I en helt perfekt värld-

  69. -har vi vuxna föräldraansvar
    för omhändertagna barn.

  70. Socialarbetaren eller socialtjänsten
    har ett yrkesmässigt föräldraansvar.

  71. Den biologiska föräldern har ett känslo-
    mässigt och juridiskt föräldraansvar-

  72. -men på nåt sätt har man inte alltid
    förmågan att axla det till fullo.

  73. Det finns orsaker till
    att ett barn blir omhändertaget.

  74. En orsak kan vara att
    en biologisk förälder inte kan uppfylla-

  75. -ett barns känslomässiga behov.

  76. Fosterföräldern eller andra vårdgivare-

  77. -bidrar med det känslomässiga
    eller vardagliga föräldraskapet.

  78. Men vi måste ha i åtanke att barnen
    ofta har drabbats av nåt slags trauma.

  79. Det är väldigt traumatiskt
    att bli flyttad från sitt hem.

  80. Även om ett barn kan känna lättnad
    över att ha sluppit en svår situation-

  81. -så kan både barnets bakgrund
    och själva flytten vara traumatisk-

  82. -så fosterföräldrar och vårdgivare
    sköter ofta om traumatiserade barn.

  83. Det ska stå "barn" i mitten.
    Barnet finns mitt i bilden-

  84. -och i bästa fall fungerar
    förhållandet mellan de vuxna bra-

  85. -och barnet har utmärkta förhållanden
    till alla vuxna-

  86. -men verkligheten är inte så enkel.

  87. "Vem ska jag prata med
    om mina behov?"

  88. "Vem bryr sig om mig på riktigt?"

  89. Föreställ er triangeln så här.

  90. Ibland tippar vikten över
    åt fosterföräldrarna eller vårdgivarna.

  91. Vi förlitar oss på
    att de ska sköta den sortens "grejer"-

  92. -trots att det kanske inte är
    vad barnet vill.

  93. Det räcker inte att vi tar vår lilla del
    av kakan och säger:

  94. "Det här är mitt ansvar,
    och det där är ditt ansvar."

  95. Många barn i samhällsvård
    säger att de känner sig vilsna.

  96. Inte alla barn,
    men ett stort antal barn känner-

  97. -att de är fast i en svängdörr
    eller på drift i familjehem.

  98. Ungefär 50 %
    av alla omhändertagna ungdomar-

  99. -flyttar tillbaka hem inom två år-

  100. -men ett stort antal barn
    som blir omhändertagna-

  101. -upplever nån sorts instabilitet.
    De måste flytta mellan olika platser.

  102. Vi har pratat mycket om "plats" i dag.
    Att byta plats...

  103. 30 % av barnen som nån gång blir
    omhändertagna och sen flyttar hem-

  104. -återvänder till vårdapparaten.

  105. 48 % av barn som blir omhändertagna,
    och det här är allmän statistik-

  106. -flyttas runt i vårdapparaten-

  107. -så det kan kännas som om de är
    på drift. Det är väldigt förvirrande.

  108. Många ungdomar förstår inte
    varför de blir omhändertagna.

  109. De är arga och förvirrade.

  110. De har relationssvårigheter.
    De vet inte vem de ska vända sig till.

  111. Ett omhändertaget barn sa:
    "Jag mår jättedåligt."

  112. "Jag blir förvirrad på nya platser.
    Jag vet inte hur jag ska bete mig."

  113. "Allt är annorlunda. Jag har flyttat
    från min familj till en ny stad."

  114. I värsta fall kan ett barn som flyttar
    alltför ofta från plats till plats-

  115. -bli helt vilset - likt ensamvargen
    som inte hör hemma nånstans.

  116. I värsta fall. Inte alla omhändertagna
    barn känner sig som ensamvargar-

  117. -men många känner sig inte hemma
    eller vet inte vart de ska vända sig.

  118. De måste få stöd
    och få veta vart de ska vända sig-

  119. -när de råkar ut för svårigheter.

  120. Forskning visar att kvaliteteten
    på vårdmiljön och förhållandena...

  121. Tänk på triangeln. De är de viktigaste
    variablerna för positiva resultat.

  122. Hur kan vi göra så att saker känns
    så vanliga som möjligt för ungdomar?

  123. Med goda miljöer och förhållanden.

  124. Konsekvent omsorg, inte bara från
    fosterföräldern eller HVB-personalen-

  125. -utan även från socialarbetarna.

  126. Varmt, fostrande,
    medlidsamt föräldraskap-

  127. -inte bara från fosterföräldrar-

  128. -utan från alla vuxna
    med en föräldraroll.

  129. Stöd och uppmuntran. Det låter
    uppenbart, men vi verkar missa det-

  130. -eftersom barn säger att de vill ha det.

  131. På vissa sätt behöver de kanske det
    mer eftersom de är ovanliga.

  132. Folk måste intressera sig för dem-

  133. -och ge dem känslomässigt stöd.

  134. Jag kan inte träffa ett barn varje dag,
    men när jag gör det-

  135. -så måste jag skapa ett bra förhållande
    och inse att det tar tid med vissa barn.

  136. Man måste kanske bita ihop med
    några av de mer besvärliga barnen.

  137. Trots att barn vill ses som normala-

  138. -så vill de även ses som speciella.

  139. Vi måste se det som är unikt och bra
    med barnen, inte bara problemen.

  140. Urie Bronfenbrenner sa ett barn
    behöver ett varaktigt, irrationellt-

  141. -"jag är galen i dig"-engagemang från
    en eller flera vuxna under omsorgen.

  142. Nån måste vara galen i barnet.

  143. Ju fler som är galna i barnet, desto
    bättre blir barnets framtidsutsikter.

  144. Några av ungdomarnas tips...

  145. De pratar om att de vill ha
    samma socialarbetare.

  146. De vill inte att ett bra förhållande
    till en socialarbetare ska förändras.

  147. Problemet är organisatoriskt,
    eller kanske politiskt eller ekonomiskt.

  148. Regeringen säger:
    "Satsningar! Vi ska ösa in pengar."

  149. Man kan inte ösa pengar
    över kommuner i blindo.

  150. Vi måste utbilda och behålla
    socialarbetare.

  151. Under min tid i Sverige har jag märkt-

  152. -att jobbet med omhändertagna barn
    snarast ses som ett nybörjarjobb.

  153. I Kanada var det där man började-

  154. -och om man höll ut mer än några år
    så var man fast.

  155. Man behöver socialarbetare som kan
    jobba med ungdomars speciella behov.

  156. Man borde kanske tänka mer
    på "corporate parenting".

  157. Vad innebär mitt föräldraskapsansvar?

  158. Vad är egentligen mitt ansvar?

  159. Vi pratar om att få barn och ungdomar
    att engagera sig och delta-

  160. -men de borde... Jag vet inte hur
    mycket de nätverkar med varandra-

  161. -men vi kan stödja
    kamrat- och elevstödsnätverk-

  162. -för barn i samhällsvård.
    De vill det. De vill känna att...

  163. De vill vara vanliga, men de vill även
    prata med andra som är som dem-

  164. -och känna: "De kommer att förstå
    vad jag har varit med om."

  165. Jag slutar där. Tack.

  166. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så kan den sociala barnavården förbättras

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Omhändertagande av barn, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.