Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Litteratur och teater på meänkieliDela
  1. Hur långt kan man nå med meänkieli
    som litterärt verktyg?

  2. Nån av mina kolleger svarade ilsket:
    "'Sangiksheen' - till Sangis."

  3. Jag tänkte:
    "'Ootappa vielä' - vänta bara."

  4. God förmiddag, vårt folk! - "Meän väki!"

  5. Vi har ju inte ordet "kansa" för folk.
    Det kom först på 30-talet-

  6. -när några stollar sjöng "kansa
    kaikkivaltias" - folket är allsmäktigt.

  7. Vi har bara ordet "väki".

  8. Det är ett mycket vanligt ord
    i finsk-ugriska språk.

  9. Ni kanske känner till gruppen "lyder"
    i Karelen.

  10. "Lyder" kommer från
    det ryska ordet "lyudi" som betyder "folk".

  11. För oss är det samma sak.
    Vi använder ordet "väki".

  12. När vi träffar varandra säger vi
    som Henning och jag gjorde i korridoren:

  13. "Finns det människor här också?"

  14. När Henning och jag träffades här
    i korridoren var första hälsningen:

  15. "Finns det människor här också?"

  16. Det har sin bakgrund i att när Lassi-
    nantti på 20-talet gick från I 19-

  17. -med en kompis,
    och de talade meänkieli-

  18. -blev de uppsprungna av en som varit
    tre veckor på garnisonssjukhuset.

  19. Han omfamnade Lassinantti
    och kompisen, brast i gråt och sa:

  20. "Herregud,
    finns det människor här också?"

  21. Han hade varit tvungen att tala
    svenska i tre veckor, och han sa:

  22. "Mulla oon siutki
    kipeät ruottin kielestä":

  23. Jag har fått ont i sidan
    av det svenska språket.

  24. Så god förmiddag på er!

  25. Jag måste fatta mig kort
    och ekonomiskt, så var uppmärksamma.

  26. Jag är född 160 steg från tsarens
    röda streck och kungens svarta band.

  27. Jag skriver på tre språk
    - svenska, meänkieli och finska-

  28. -och är därför en gränsmänniska-

  29. -vilket man inte blir
    genom att bo vid en gräns-

  30. -utan genom att tala gränsens språk-

  31. -och höra hemma i mellanförskapet,
    tack vare språken.

  32. Tack vare därför att det är här-

  33. -som vår egenartade litteratur,
    dramatik och konst föds.

  34. När jag byter språk
    så byter jag mask.

  35. -nämligen persona-

  36. -men inte hypostas,
    utan jag förblir samma människa-

  37. -av samma väsen som alla människor-

  38. -oavsett språk, hudfärg,
    religion och kultur.

  39. -sa min far smugglarkungen
    om alla möjliga jagade människor-

  40. -som vi efter kriget gömde
    i mitt barndomshem och i skogshyddor.

  41. Meänkielis rumsliga och tematiska
    räckvidd är temat i dag.

  42. Den rumsliga räckvidden
    går helt enkelt inte att fastställa-

  43. -eftersom mellanförskapet
    sätter stopp för det-

  44. -nämligen gränsens tredje rum.

  45. Anaximandros "apeiron",
    "to apeiron" på grekiska-

  46. -det oändliga, det obegränsade-

  47. -det som är allt
    och ingenting bestämt.

  48. Där har ni en definition på oss.

  49. "Arche", begynnelsen utan begynnelse.
    Själva begynnelsen är gränslös.

  50. Annars skulle nåt börja
    bortom begynnelsen, bortom "arche"-

  51. -som också betyder "herre"
    och "härskare".

  52. Över vad är vi "arche" - härskare?

  53. Om inte annat så över gränslösheten.

  54. Vår gränsfilosofi hör hemma i
    den här väldiga kulturella kontexten.

  55. Det som Sokrates och Platon
    benämner som "atopos":

  56. Ett o-rum, ett icke-rum.

  57. "Sopimuskamari" på meänkieli-

  58. -där gränsöverskridandets ögonblick-

  59. -för människan närmare sig själv
    och alltings mening och begynnelse.

  60. Där ingen tid är, enligt Sokrates.

  61. Det plötsliga i "atopos",
    gränsens tredje rum.

  62. Där Gud har skapat universum-

  63. -enligt den spanske gränsfilosofen
    Eugenio Trias.

  64. Det var ingen nyhet för mig.

  65. Vi visste att skapelsen skedde på
    Toivolansaari, norr om Kukkolaforsen.

  66. Ett exempel ur min bok "Gränsgångare
    -68", som kommer ut i höst:

  67. "Jag är tolv år,
    och samlar frimärken"-

  68. -"och köper utländska sådana
    av en kompis på finska sidan."

  69. "Jag är säker på att det är förbjudet
    att bära dem över gränsen"-

  70. -"och gömmer dem i skorna."

  71. "Och just när jag passerar gränsen
    så stannar jag och blir stående"-

  72. -"och pappa tittar på mig."

  73. "'Mikäs sulla oon, poika'
    - 'Vad är det med dig, pojke'?"

  74. Och jag svarar:

  75. "Jag kan ju inte säga att jag
    just har upphört att existera"-

  76. -"och för första gången blivit till."

  77. Det är gränsupplevelsen som bara
    en gränsmänniska kan uppleva.

  78. I detta gränsens tredje rum,
    "sopimuskamari"-

  79. -är jag "arche",
    herre över mina frimärken-

  80. -och jag är gränslöshetens härskare
    i det ögonblicket.

  81. Tull och gränspolis...

  82. "Net oon pirulisimalle rajale
    saakka pääsheitä herroja":

  83. Tull och gränspolis
    är herrar och tjänstemän-

  84. -på den jävligaste nivån.

  85. Det här är vår filosofi, som öppnar
    portarna till vår litterära estetik.

  86. Teater, då. Den första
    meänkieli-språkiga pjäsen-

  87. -sattes upp 1987.

  88. Det var min pjäs "Kuutot"-

  89. -som fick en oerhört stor betydelse
    för meänkielis räckvidd.

  90. Den gavs faktiskt fjorton gånger för
    fulla hus på Folkets hus i Pajala.

  91. Det är ett rekord
    som står sig än i denna dag.

  92. Vi var också pionjärer när Luleå
    högskola gjorde ett datorprogram -87-

  93. -så att vi kunde ha den svenska
    översättningen projicerad via datorn-

  94. -ovanför scenen.

  95. Sen gjorde Operan i Stockholm
    likadant.

  96. Då stod det i Svenska Dagbladet:
    "Första gången detta händer."

  97. Inte var det första gången,
    men vem brydde sig om vad vi gjorde?

  98. Inte ens Selma Lagerlöf såg oss.

  99. Nåväl. Den här "Kuutot"
    är alltså karnevalsk.

  100. Den utspelar sig på flera plan
    och i olika tider.

  101. När jag skrev den
    visste jag inte ännu-

  102. -var vi dramaturgiskt hör hemma.

  103. Men svaret var jag tvungen att söka
    när min pjäs "Dagning röd"-

  104. -som hade premiär 1993
    på Norrbottensteatern-

  105. -blev vald till Bonnerbiennalen-

  106. -som en av Europas bästa pjäser
    just det året.

  107. Här är affischen
    från Bonnerbiennalen.

  108. Där var alltså meänkieli
    representerat.

  109. Det var en räckvidd.

  110. Två år tidigare hade "Jerusalemin
    tanssit", från Uleåborgs stadsteater-

  111. -också gästat Bonnerbiennalen.

  112. Där var jag tvungen att hålla ett tal
    och försöka förklara-

  113. -hur vi ser på teater
    och vad det är för nånting.

  114. Det var svårt för mig, för jag hade
    inte varit så mycket på teater.

  115. Men då läste jag
    Bachtins "Dostojevskijs poetik"-

  116. -och insåg
    att jag som barn hade levt teater.

  117. En ordets väldiga teater på byabönen-

  118. -där min barndoms lekmannapredikanter
    talade-

  119. -och det var sannerligen karneval.

  120. Det var ett skådespel utan uppdelning
    i skådespelare och åskådare.

  121. Ett skådespel man inte betraktade
    utan levde med och in i.

  122. I dessa skådespel
    var det möjligt för människorna-

  123. -i denna kulturellt språkliga
    annorlundhet och marginal-

  124. -att kasta om
    hela den ordning som man levde i.

  125. Detta var vårt primat.

  126. Man når inte himlen med svenskan
    och inte med dragspel på ryggen.

  127. Predikningarna var som monologer
    ur Dostojevskijs romaner-

  128. -av olikartade, olikvärdiga och
    sinsemellan främmande material.

  129. Ur det skapade predikanten ett
    enhetligt, eget konstverk. Ett drama.

  130. Monologen var en dialog
    mellan alla i salen:

  131. Människor, änglar och djävlar.

  132. Nån frågade mitt i predikan
    en from tant:

  133. "Är det rätt, det här?"

  134. Då sa tanten:

  135. "Det är inte ens åt rätt håll."

  136. De frågade: "Är det rätt?",
    och hon sa:

  137. "Det är inte ens åt rätt håll,
    men det är rätt väg."

  138. Språket kunde vara lyriskt
    som i Höga Visan.

  139. Det var texter från apokalypsen,
    det var Luther och Laestadius.

  140. Det var historier och anekdoter,
    det var parodi och det var pamflett.

  141. Plötsligt började scenen dofta.
    Den fick en atmosfär.

  142. Ordet förvandlade själva köket
    och pörtet till en scen-

  143. -och nån började gråta och skratta.

  144. Det var dans och performance
    som bröt tabun-

  145. -och gav röst
    åt de nedtystade och förkastade-

  146. -de nertyngda och sorgsna
    i sorgedalen-

  147. -som nådde katharsis, en inre rening.

  148. Det var antikteater, helt enkelt.

  149. Vi fortsatte nästa år
    med "Ikonmålaren"-

  150. -en pjäs vi gjorde i Övertorneå-

  151. -som hamnade på Prix Italia
    och har översatts till många språk-

  152. -senast till slovenska
    som radioteater.

  153. Operorna och
    mitt samarbete med Kaj Chydenius-

  154. -har byggt vidare på våra temata:

  155. Smuggling, gränslöshet, Laestadius,
    krig och Matojärvisångerna-

  156. -till vår första moderna författare
    Hilja Byström.

  157. Det är "Joppausooppera",
    "Laestadiusooppera"-

  158. -"Sotaooppera"
    och så "Matojärvisångerna".

  159. Litteraturens räckvidd, då.

  160. Är inte min definition
    av en gränsmänniska-

  161. -en gränsberättare, väl så snäv?

  162. Blir vi inte Saimens sälar-

  163. -som en föreläsare på Hanaholmen
    en gång definierade mig som?

  164. Var jag ensam om detta, att vara som
    en Saimens vikare - "Saimaannorppa"?

  165. Och var jag underlig
    som "meänmaalainen" - tornedaling?

  166. Stundom kände jag mig som en sån.

  167. Men då hände nåt alldeles avgörande.

  168. Jag fick fel på bokstaven F
    i min Halda P.

  169. Jag satt i stugan och skrev en roman.

  170. Jag blev så förbannad
    för att F inte fungerade-

  171. -så jag hamrade och hamrade-

  172. -och tappade bort
    det jag skulle skriva på svenska.

  173. Min hjärna började berätta historien
    på finska och meänkieli-

  174. -men fingrarna var inte vana vid det,
    så fingrarna skrev svenska.

  175. Det blev en roman
    som heter "Kasaland".

  176. Den kom ut 1984.

  177. "Med interferens som litterär metod",
    sa litteraturforskarna.

  178. Jag tänkte: "Det var bara
    det där F:et som det var fel på."

  179. Det blev en märklig ordinstallation.

  180. Det är nog den första interferens-
    romanen i svensk litteratur.

  181. Jag tänkte på meänkieli och finska,
    men fingrarna skrev på svenska.

  182. "Ajo ko reikäpää".
    Jag skrev: "Kör som hål i huvudet."

  183. "Työmiesten perhäänkattoja"
    blev "arbetarnas bakomtittare".

  184. Den meningen ströks av Norstedts.

  185. Jag fick, tack vare "Kasaland"-

  186. -1985 en inbjudan
    till Svenska Vitterhetsakademien-

  187. -till ett brittiskt-svenskt
    seminarium med temat-

  188. -"New writing
    in a multicultural society".

  189. Nu kommer jag till frågan:
    Är jag för snäv i min definition?

  190. Deltagarna kom från alla världsdelar,
    och det gemensamma för oss alla var-

  191. -att vi skrev på ett annat språk
    än vårt födelsespråk.

  192. Där träffade jag kolleger
    från hela världens alla hörn-

  193. -marginaler och centraler.

  194. Där var Salman Rushdie, som gett ut
    romanen "Midnight's children".

  195. I sin föreläsning avslöjade han
    sin estetiska metod i detta verk:

  196. Han hade berättat storyn
    på sitt indiska modersmål-

  197. -men skrivit ner den simultant
    på engelska.

  198. Då jag var glad för
    det där F:et i min Halda P.

  199. Kazuo Ishiguro var också där.

  200. Han berättade att när han
    kom till England som fyraåring-

  201. -frågade han sina kompisar:
    "Har inte ni nån atombomb?"

  202. Han var ju från Nagasaki,
    ursprungligen.

  203. Jag förstod att jag inte var ensam
    i mitt gränsvara-

  204. -i gränsens tredje rum,
    i "sopimuskamari"-

  205. -eller i min mångkultur.

  206. Jag var framför allt inte nån
    saimaannorppa, Saimens vikare.

  207. Jag var del av en världsvid gemenskap
    av intellektuella författare-

  208. -och jag kände mig
    som en aristokrat i Europa.

  209. Det var inte jag som
    med mina tre språk var annorlunda-

  210. -utan det var "ummikot",
    de som bara hade ett språk.

  211. "Ummiko" kommer från ordet "ummessa".

  212. När en ko inte mjölkade så sinade kon
    - "lehmä oli ummessa".

  213. "Ei tule mithään,
    sano piika ko härkää lypsi":

  214. Det kommer inget,
    sa pigan när hon mjölkade tjuren.

  215. Den som talar ETT språk
    har ju inget språk.

  216. Det sinar. Det kommer inget.

  217. Det är så i andra språk också.

  218. På natten drömde jag att Olof Palme
    ringde till mig och talade meänkieli.

  219. Han undrade irriterat
    vad vi höll på med.

  220. Jag svarade med en dikt
    som jag min vana trogen skrev ner-

  221. -så fort jag vaknade på hotellet.

  222. Nu lyser solen över oss
    över jordens svarta folk

  223. För svartskallarna och mussarna
    är tiderna inte dåliga

  224. Nu har det blivit vår tur
    att sjunga i minoriteternas kör

  225. Överallt i världen
    i London och i Pajala

  226. Styvmödrar och herrefolk
    deras bekymmer stora är

  227. Deras språk är redan gammalt
    vi är nu på väg att väckas

  228. De har sjungit sina sånger
    redan levt på Dallas-vis

  229. För dem duger inget längre
    säger genast: "Det är inget."

  230. Ge oss mer att njuta av,
    ge oss våld och kvinnobröst

  231. Det är vi som pengar på dem tjänar
    när vi mellan oss världen delar

  232. Men var är vår Onkel Sam?

  233. Arbetskraften ju försvann.

  234. Tom är nu herrarnas kassa
    Tillbaka jag kommer nu, massa

  235. Nu slutar vi vår visa här
    och de sista orden är:

  236. Vi ger inte längre opp
    till sista droppen ska vi slåss

  237. Torvald fick sången
    och tonsatte den.

  238. När Henning sökte holländska pengar
    - lägg märke till det-

  239. -och gjorde det här fantastiska
    projektet om mångkulturen samma år-

  240. -for vi runt i Tornedalen,
    och Torvald sjöng-

  241. -just sången "Nyt aurinko
    nousee meile". Det var uppskattat.

  242. Jag är nu i den ålder
    då man öppnar sitt arkiv.

  243. Jag hittar dikter,
    sånger, distikon, hexameter-

  244. -och utkast till romaner
    på alla mina tre språk.

  245. Jag har faktiskt börjat
    i nedre tonåren, på 50-talet.

  246. Gissa vad temat är? Samma som i dag:

  247. Språket, gränsen, Gud och Stalin-

  248. -kalhyggen och miljöförstöring.

  249. Hur långt kan man nå
    med meänkieli som litterärt verktyg?

  250. Det finns kvar några ex
    av tidskriften Meänmaa där borta.

  251. Ta den. Där finns det mer utvecklat,
    det här temat.

  252. 1985 kom den första romanen,
    "Lyykeri"-

  253. -som vi hade i Hennings projekt.

  254. När vi kom till Kitkiöjärvi skola
    möttes vi av ungar som ropade:

  255. "Lyykeri kommer, Lyykeri kommer!"

  256. Samma år, för trettio år sen,
    gav Meän Akademi ut den första boken.

  257. Det är evangelierna på meänkieli.

  258. "Följ med ni också
    - Markusevangeliet på tornedalska."

  259. Vi diskuterade om det skulle heta
    meänkieli eller tornionlaakso.

  260. Vad som är bättre spelar ingen roll.
    Det är det som används som blir.

  261. Hur långt kan man alltså nå
    med meänkieli som litterärt verktyg?

  262. Nån av mina kolleger svarade ilsket:
    "'Sangiksheen' - till Sangis."

  263. Jag tänkte:
    "'Ootappa vielä' - vänta bara."

  264. I dag når jag åtminstone ut
    i hela världen.

  265. Dikten "Jag är född utan språk"-

  266. -är det första litterära anslaget
    i svensk skönlitteratur-

  267. -som ställer frågan
    om språket i Tornedalen.

  268. Den publicerades i Vår Lösen,
    men skrevs 1961 i Haparanda.

  269. "Jag är född utan språk"-

  270. -är översatt till fyrtiotalet språk
    och citeras flitigt.

  271. En dag när jag satt i en bil i ryska
    Karelen, vad hörde jag från en cd-

  272. -om inte "jag är född utan språk"-

  273. -på ryska?

  274. Meänkieli duger
    som litterärt verktyg.

  275. I tidskriften Meänmaa 2, 2017,
    kan ni läsa min essä-

  276. -"Meänkieli som litterärt verktyg".

  277. Mina många språk
    befriar mig från språken.

  278. Men vad sa jag nu?

  279. Mina många språk
    befriar mig från språken.

  280. Det stämmer.
    Jag tänkte att jag hade skrivit fel.

  281. Mina många språk
    befriar mig från språken-

  282. -och skänker mig ett nytt språk.

  283. Mitt litterära språk.

  284. Så är det i gränsens tredje rum-

  285. -där språk och ekorrskinn upphör,
    och frimärken också-

  286. -och blir till när man öppnar
    bakdörren till gränsens tredje rum-

  287. -och kliver in i det nya landet.

  288. I detta rum erövrar vi också språket
    ständigt på nytt.

  289. Vi erövrar livet och blir av med det
    i "sopimuskamari".

  290. Varför skriver jag
    så oändligt mycket-

  291. -så jag snart med Lasse Lucidor måste
    ropa "Till alla jag ropar förlåt"?

  292. Jo, jag ska svara på frågan.

  293. Jag skriver för att uppskjuta döden
    med mina tre språk.

  294. Med de språken är ju prognosen god.

  295. Ni blir inte av med mig.

  296. Jag skriver för att uppskjuta "minun
    väen kuolemaa" - mitt folks död.

  297. Och kom ihåg det här, vänner,
    om inte annat från detta: "Pleuna."

  298. Symposium, det är nåt konstigt språk.

  299. -på meänkieli.

  300. Kom ihåg det här:
    när ett språk dör, dör ett folk-

  301. -en gång till, eller hur?

  302. Så länge meänkieli lever,
    lever de som bara kunde meänkieli.

  303. De som är i gravarna,
    och har gravstenar på svenska.

  304. "Här vilar..." Som en gubbe sa:

  305. "Här är visst alla filare."

  306. Om språket dör,
    dör de en gång till och slutgiltigt.

  307. Hur ska det gå vid rättegångarna?

  308. Det hade varit slagsmål
    på folkets hus i Pajala.

  309. Ett vittne talade meänkieli
    inför rätten.

  310. Domaren sa att han skulle
    tala svenska, och då sa han:

  311. "Ei kuule,
    soon suomeksi se tappelu tapahtunu":

  312. "Slagsmålet har skett på finska.
    Vi måste vittna på finska."

  313. Och allra sist
    - det här kan alltså hända:

  314. Språket försvinner
    eller ersätts av ett blandspråk-

  315. -som är väldigt enkelt och fattigt.

  316. Med det får det utsatta språket
    en ännu sämre ställning-

  317. -och man kan skratta
    åt denna språkblandning.

  318. Språket uppfattas
    som ännu mindre värt än tidigare.

  319. Dess användningsområde
    krymper mer och mer-

  320. -och används till slut bara för att
    håna språket, dess bärare och kultur.

  321. Det begränsar också språket-

  322. -till att omfatta vitsar
    och billiga revyer.

  323. Det dominerande språket kan förändra
    det ursprungliga språket-

  324. -och därmed kulturen.

  325. För det fjärde:
    Språket förlorar den prägel-

  326. -som är en del av
    den traditionella kulturen.

  327. Vi behöver skriftspråk,
    litteratur, grammatik-

  328. -ordböcker, språkvård,
    underhåll och språkservice.

  329. Allt detta har jag sysslat med
    och tänker fortsätta med-

  330. -så länge jag kan uppskjuta döden.
    Tack så mycket.

  331. Kiitos, Bengti! - Tack, Bengt!

  332. Jag sa nyss att vi använder mycket
    av dina texter i vår undervisning.

  333. Du anar inte
    hur mycket du hjälper oss.

  334. Vi har studenter här som säger
    "vaikea" - det här var svårt.

  335. Men jag tror att det behövs.
    En del texter är på svenska också.

  336. Du översätter det på svenska också.

  337. Det är inte alltid jag förstår
    eller håller med-

  338. -men det spelar ingen roll, för det
    är väldigt intressant det du skriver.

  339. Om jag hinner så ska jag säga att
    när jag kom hit... Här måste jag stå.

  340. Då började jag läsa Platon.
    Du var inne på Platon.

  341. Jag var med i "Sokrates dialoger".

  342. Mina skidor gick i kors när jag
    läste honom. Vindan mörknade.

  343. Det här förstod inte jag. Sen har du
    översatt "Sokrates försvarstal".

  344. Vi ser ju i Meänmaa
    att Sokrates ju kan meänkieli!

  345. Är det så? Vad är det då för sak?
    Då förstår jag också!

  346. Är det nån som har en fråga
    till Bengt, eller nån kommentar?

  347. Här har vi en. Säg gärna vem du är,
    om du inte är känd i församlingen.

  348. Timo Saarensilta heter jag.
    Jag är uppvuxen i Kiruna.

  349. Jag är inte här
    i nån speciell egenskap.

  350. Min fråga rör det om att skriva
    på finska och meänkieli-

  351. -och hur du tänker när du skriver.

  352. Du pratar om
    att det yttrar sig olika persona-

  353. -genom att du skriver på meänkieli
    och svenska.

  354. Är det samma sak med finska
    och meänkieli?

  355. Är det nån skillnad
    att skriva på de språken-

  356. -eller blir det
    lite mer marginellt där?

  357. Det är ganska stor skillnad.
    När jag byter språk byter jag mask-

  358. -men jag förblir ändå samma hypostas,
    samma människa i djupet.

  359. Jag har skrivit på finska
    och meänkieli.

  360. Finska är mitt tredjespråk.

  361. Jag får jobba lite mer när jag
    skriver skönlitteratur på finska.

  362. För att det är svårare för mig
    kan det också bli mer intressant.

  363. Det kom nyligen ut i Uleåborg en...

  364. Det är väl en...
    Jag vet inte vad det heter nu.

  365. En trebetygsuppsats, licentiat-
    uppsats - nånstans däremellan-

  366. -som i Sverige
    skulle gå som en doktorsavhandling.

  367. Den handlade om min Korpela-trilogi
    som jag på 80-talet skrev på finska.

  368. Forskaren har använt sig av
    de vassaste verktygen i modern tid:

  369. Det är Bachtin och...
    Vad heter hon? - Kristeva.

  370. Och flera andra,
    om karnevalsk litteratur.

  371. Det var intressant. Jag läser inte
    forskningsrapporter om mig själv.

  372. Så pass blygsam är jag.

  373. Jag skrev min doktorsavhandling
    om Antti Hyhy, om vilken han sa:

  374. "Kyllähän se kun rupeaa keksimään":

  375. "Nog blir det bra
    när man börjar hitta på."

  376. Vi hade en av de roligaste stunderna
    på mycket länge-

  377. -när vi läste en forskningsrapport
    från Umeå universitet-

  378. -om min debutroman.
    Oj, vad vi skrattade gott!

  379. Den var bra, men den var lite lustig.

  380. Jag var fascinerad av uppsatsen. Jag
    förstod att forskaren hade upptäckt-

  381. -att det är skillnad
    på mina litterära texter-

  382. -om jag skriver på svenska, meänkieli
    eller finska.

  383. Det har att göra med den här masken.

  384. När jag talar finska,
    då har jag en annan mask på mig.

  385. Förmodligen låter jag
    lite annorlunda.

  386. När jag talar meänkieli
    låter jag annorlunda.

  387. Det är en sak alla säger om mig,
    och även om mina texter.

  388. Det är att de alla är sjungande.

  389. Det tror jag
    har sitt ursprung i meänkieli-

  390. -tack vare vokalrikedomen.

  391. Det finns liksom en sjungande ton
    när jag talar och skriver.

  392. Men det är skillnad, och jag
    översätter aldrig mina egna texter.

  393. Jag skriver på nytt, och
    det går inte att använda samma namn.

  394. Jag har inte samma namn på personerna
    i till exempel Korpela-trilogin.

  395. Jag måste byta namn. Det skär sig.
    Jag får inte den här helheten.

  396. Det håller inte ihop. Det handlar
    om små saker, ungefär som en tavla.

  397. Färgen passar inte där.
    Jag måste måla om.

  398. Så det är stora skillnader.

  399. Därför är det så spännande
    att vara trespråkig författare.

  400. Det måste vara väldigt unikt
    i denna värld och i Sverige-

  401. -men det finns såna exemplar.

  402. En afrikansk kvinna
    jag träffade på Vitterhetsakademien-

  403. -frågade mig vid middagen: "Hur många
    språk har ni där uppe i Tornedalen?"

  404. Jag sa att vi har svenska, finska,
    meänkieli, samiska och romani.

  405. "Jaha, så få?
    Vi har tolv hemma hos oss."

  406. Så det är spännande och intressant.

  407. Det är förvånande att det forskas
    så lite om det här i Sverige.

  408. Vi är lite efter i forskningen.

  409. Uleåborgs universitet,
    Rumänien, Ungern, Kanada...

  410. Där forskas det väldigt mycket
    i den här trespråkigheten.

  411. Det kanske når Umeå en dag,
    när ni får pengar.

  412. Fler frågor?

  413. Det var ju skönt att du sa "bara jag
    får pengar". Där kom pengarna igen.

  414. Jag är alltså själv helt oskolad-

  415. -i finska, meänkieli och alla andra
    språk också, för den delen.

  416. Men det jag upplever som läsare,
    när jag läser vad Bengt skriver-

  417. -är på nåt sätt
    att det går rakt in i mig.

  418. Jag har upptäckt på Facebook-

  419. -att det där finns nåt från Karelen.

  420. Jag har börjat läsa vad de skriver.

  421. Helt plötsligt känner jag
    att jag har lättare att läsa det-

  422. -och förstå vad de vill ha sagt-

  423. -och jag har lättare att läsa
    det Bengt skriver och försöker säga-

  424. -än om jag läser en rent finsk text.

  425. Rent läsmässigt tycker jag
    att de finska orden-

  426. -blir väldigt långa.

  427. Då tappar de nåt av det innehåll
    som Bengts språk har.

  428. Kan du säga
    vad det är jag reagerar på?

  429. Jag fattar inte varför det är
    den där skillnaden jag upplever.

  430. Finskan har som du säger långa ord.

  431. När jag föreläser ibland i Finland...

  432. Numera föreläser jag bara
    på meänkieli-

  433. -om det inte är önskemål om finska.

  434. Ibland säger nån: "Varför är det
    så roligt att lyssna på dig?"

  435. "De andra gubbarna är så tråkiga."

  436. Då säger jag att de talar finska.
    Om jag säger så här:

  437. När jag kom hem-

  438. -efter att ha handlat varor på Ica...

  439. Det låter ofta så
    i de akademiska sammanhangen.

  440. Vem orkar lyssna på det?

  441. Jag var och handlade och sen
    frågade frun var jag hade varit så länge.

  442. Det blir ju helt annat.

  443. Finskan är otymplig-

  444. -när man börjar använda "lauseen-
    vastike" - satsmotsvarigheter.

  445. De fanns i svenskan också,
    en gång i tiden.

  446. Finskan har mycket kvar av
    ålderdomlig syntax och språkbildning.

  447. Det är lite jobbigt.
    Jag förstår Henning.

  448. Jag har också jobbigt med att läsa
    en finsk tidning eller avhandling.

  449. Det är onödigt komplicerat.

  450. Jag hoppas i min Korpela-trilogi,
    främst, att den finska texten-

  451. -ändå ljuder på meänkieli.

  452. Somliga läsare älskar "Kristalli-
    arkki" för att den är på meänkieli-

  453. -men den är inte på meänkieli.
    Den är på finska.

  454. Det är bra om språken befruktar
    varann, och man får en interferens.

  455. Jag är intresserad av interferensen:

  456. "Arbetarnas bakomtittare"
    - "Työväen perhäänkattoja".

  457. Det fungerar inte alltid. Vad säger
    ni om "att köra som hål i huvudet"-

  458. -"aijaa ko reikäpää"?

  459. Ni som inte kan finska eller
    meänkieli, förstår ni vad jag säger?

  460. Kör som hål i huvudet? Nej.

  461. -Det blir bra. Den är fräsch.
    -Den är fräsch, ja.

  462. Det är svårt även för finnar
    att förstå meänkieli.

  463. Jag och Jouko Heikkinen gjorde
    en fotobok i en by uppe i norr.

  464. Det var en fantastisk situation.

  465. Pojkarna satt i köket.
    Det var under Irak-kriget.

  466. Ni vet hur det är i Tornedalen.
    Det är inte blygt.

  467. Satan, gosse! Det är som jag säger!

  468. De skrek, och mitt i debatten
    som bröderna hade om Irak-kriget-

  469. -i en liten by i norra Finland,
    så kom tanten ut från sovrummet.

  470. Gubben låg i soffan, och öppnade
    ena ögat ibland. Han var nittio år.

  471. "Så är det inte, pojkar."

  472. Så kom kvinnan ut, och vilken respekt
    de hade för denna åldring.

  473. Hon stapplade
    med en sån där trehjulig vagn.

  474. Hon stannade. Det blev alldeles tyst,
    och blickarna riktades mot henne-

  475. -och så säger tanten:

  476. "Det blir vinter."

  477. Det var alldeles tyst.
    Gubben öppnade ena ögat och sa:

  478. "Det är bara att vara på."

  479. Jag berättar den här vitsen
    i Finland, men de förstår inte.

  480. "Solekko olla menheen"
    - det är bara att vara på.

  481. Hela vår kultur finns i det här
    - "Solekko olla menheen".

  482. Det är bara att vara på.
    Vi har inte så mycket att göra.

  483. Inställningen som Jussi Lihtonen sa:

  484. Det kom en finsk man
    som fjärdingsman till norra Finland-

  485. -och var med på en rättegång
    om renstölder.

  486. Den som hade blivit bestulen sa:

  487. "Det försvann åtta renar.
    Blåsten tog dem."

  488. "Det gör inget, för veckan därpå
    kom blåsten tillbaka med tolv."

  489. Det var inga problem. Vinden tog åtta
    renar och kom tillbaka med tolv.

  490. Jussi förstod att där skulle han inte
    vara polis. Han blev journalist.

  491. Det kom en finsk man och sa:

  492. Hör du, Jussi. Han talar ett annat språk.
    Jag förstår honom inte - lyssna du.

  493. Han talade ett främmande språk,
    så jag sprang dit och kom tillbaka.

  494. "Saksalainen" - det är en tysk.

  495. "Mutta saksalainen,
    sehän poltti multa talon":

  496. "Tysken brände ju ner mitt hus."

  497. "Mutta sama se sille"
    - "Det gör detsamma."

  498. Det är vår verklighet.
    Det är såna fantastiska repliker.

  499. Språket är verkligheten, punkt!

  500. Wittgenstein - "jag är mitt språk!"
    När ett språk dör, dör ett folk!

  501. Det är intressant att forska i! Umeå,
    sluta tjafsa, och forska på riktigt!

  502. Vad är det för skillnad mellan
    litteratur som är skriven på svenska-

  503. -och den som berättar inifrån? Det är
    jättespännande, intressanta ämnen.

  504. Får jag inte komma hit som docent
    och börja jobba här?

  505. Då blir nog eleverna till och med
    kvar. Då får de ständigt höra visor.

  506. Anders, förlåt.

  507. Det var på skoj. Nån fråga till
    hinner vi. Det är två minuter kvar.

  508. Det blev alldeles tyst.

  509. En igenkänning
    som jag tänkte skulle nämnas...

  510. Jag har gått meänkieli-kurser här
    i vinter.

  511. Jag tappade bort vad jag skulle säga.
    Jo! Vi skulle skriva en del saker.

  512. Jag tänkte på att jag hade en text
    jag skrivit på svenska.

  513. Den tyckte jag var bra, så den tänkte
    jag skriva och skicka till Anders.

  514. Jaha, och jag började.

  515. Och det var det värsta
    jag har hållit på med i språk.

  516. Det var som att ta masken av och på
    hela tiden.

  517. Det var omöjligt. Jag kunde inte det.

  518. Det var roligt när du berättade det.
    Det var igenkänning på hög nivå.

  519. Vad roligt!
    Ja, så är det. Precis så är det.

  520. Lycka till med meänkieli här.
    Det blir bra så småningom.

  521. Nog blir det bra
    när man stirrar tillräckligt länge.

  522. Eller hur? "Det blir bra när man
    stirrar tillräckligt länge."

  523. "Kyllä muorin jalasta hyvä
    tullee ko aikansa vahtaa."

  524. Så lyder ordspråket i Tornedalen:

  525. "Nog blir det bra med tantens ben
    om man stirrar tillräckligt på dem."

  526. Bra. Tack.

  527. Jag har bestämt att jag ska vara
    ärlig. Jag vet inte om jag sa det.

  528. Jag pratade med... Inga namn!
    Med en hen i telefonen, om dig.

  529. Hon sa: "Man ska inte vara rädd
    för Bengt Pohjanen."

  530. Man ska inte vara rädd för dig.
    Du får gärna komma hit som docent.

  531. Men jag bestämmer inte det.

  532. Jag måste...inte försvara mig,
    men förklara mig.

  533. Du har lätta texter också.
    Vi har dikter som vi har publicerat.

  534. Men som du sa så när det blir lite
    svårare så blir det också intressant.

  535. -En applåd till.
    -Tack så mycket.

  536. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

  537. Översättning: Mona Mörtlund
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Litteratur och teater på meänkieli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Dramatik, Litteratur på meänkieli , Litteraturvetenskap, Meänkieli, Pohjanen, Bengt, 1944-, Språkvetenskap, Tornedalsfinsk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.