Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Meän akateemi - Vadan och varthänDela
  1. Man tänkte sig att akademin
    skulle syssla med språkfrågor.

  2. Det var en viktig sak. Man skulle
    också ta upp och befrämja forskning.

  3. Det känns på ett sätt
    som att komma hem.

  4. Jag har ju studerat här i Umeå.

  5. Jag har jobbat här på pedagogiska
    institutionen i tjugo år-

  6. -från 1965 och framåt.
    Det var här jag blev docent-

  7. -och fick min första professur
    i början på 80-talet.

  8. Jag disputerade i pedagogik här 1977.
    Det är fyrtio år sen!

  9. Avhandlingen handlade om samerna
    och sameundervisningen i Sverige.

  10. Det är ingen bok jag rekommenderar,
    annat än om man har svårt att somna.

  11. Den innehåller mycket statistik,
    för det var ett ämne jag hade läst.

  12. Det som är bestående av avhandlingen
    är att när jag började med den-

  13. -så räknade man att i Sverige
    fanns det ungefär 4 000 samer.

  14. När jag var klar var de över 20 000.

  15. Och det var tydligen jag
    som var orsaken till det...

  16. Det ingick en stor
    befolkningsundersökning i den.

  17. Det var trevligt
    att bli inbjuden hit-

  18. -och trevligt att höra att det finns
    resurser här på universitetet-

  19. -och att man hoppas att det kommer
    att fortsätta, såna här tillfällen.

  20. Det som jag kommer att prata om...
    Jag kommer ibland kanske-

  21. -att sticka lite på universitetet
    också, för vad man gör och inte gör.

  22. Den här skylten,
    eller bilden, som ni ser-

  23. -är ett av de första verk
    som den här akademin gjorde.

  24. Vi utlyste en stor tävling för
    skolorna, att komma med ett förslag.

  25. Eleverna skulle jobba fram
    ett förslag till en logotyp.

  26. Det skulle ju alla firmor ha,
    alla som byggde vägar och hus och så.

  27. Också den här akademin.
    Det var en tjej uppe i Kiruna-

  28. -som hette Tuija,
    som vann den där tävlingen.

  29. Sen var det ett proffs som jobbade
    med sånt här, som gjorde den.

  30. Det var alltså en jury
    som bedömde det.

  31. Bland annat i den juryn satt rektorn
    för konsthögskolan i Stockholm.

  32. Så det var en väldigt seriös grej.

  33. Sen passade vi på samtidigt att sätta
    dit bankgiro- och postgironummer-

  34. -så att folk skulle kunna
    skicka in pengar och så.

  35. Jag vet inte... De som sen är
    och har varit ordförande...

  36. Om det har ramlat in väldigt mycket
    pengar, så är det ju bra.

  37. Sen kan vi ju kolla att de där numren
    stämmer fortfarande.

  38. Jag kan ju säga
    att det här med meänkieli-

  39. -och flerspråkigheten i Tornedalen-

  40. -det kom faktiskt upp
    i en avhandling 1980 här i Umeå.

  41. En som hette Joel Wikström-

  42. -och en annan, Walter Rönnmark,
    skrev sin avhandling om det.

  43. Där visade man faktiskt någonting
    som är intressant att veta:

  44. Att då var det många som pratade om-

  45. -att det som folk pratar
    i Tornedalen-

  46. -det kommer att dö ut väldigt snabbt-

  47. -men när de tittade på föräldrarnas
    ambitioner och hur det var i skolan-

  48. -så såg de att det var
    ett väldigt stort önskemål om-

  49. -att man skulle kunna utveckla det
    språket. Problemet var egentligen-

  50. -att man kunde inte kanalisera sina
    önskemål någonstans i skolsystemet.

  51. Och det var alltså 1980
    som man fick reda på det.

  52. Vi var några som då försökte se till-

  53. -att det skulle komma nån professur
    i ämnet eller nåt liknande ämne-

  54. -så att man skulle kunna
    få tag i det, men jag måste säga-

  55. -att universitetet då behandlade
    det här på ett mycket dåligt sätt.

  56. Två doktorer försvann
    från universitetet-

  57. -utan att de hade möjlighet
    att utveckla.

  58. Båda de har gjort väldigt stora
    insatser inom skolväsendet-

  59. -och inom akademin på andra håll.

  60. Joel Wikström flyttade till Örebro,
    Walter Rönnmark till Sundsvall-

  61. -där han under många år var skolchef
    för hela Sundsvalls kommun.

  62. Joel fortsatte också
    inom administrationen i Örebro.

  63. Det kan man tycka att det var trist-

  64. -att de inte fick en plattform här.

  65. Nåväl, men jag är glad
    att jag är här i alla fall i dag.

  66. Själv kommer jag ursprungligen
    från Övre Soppero-

  67. -som ligger vid den här älven, som
    heter Lainio älv-

  68. -som är en biflod till Torneälven.

  69. När jag växte upp hade jag
    en silhuett som jag såg varje dag:

  70. Det här lågfjället, Kuormakka.
    Det är ganska intressant...

  71. När jag en gång föreläste
    för länge sen i Göteborg-

  72. -och hade det här som en första bild,
    upptäckte jag i den stora skaran...

  73. Jag pratade om nåt helt annat där,
    men hade det här som en inkörsbild.

  74. Så blev det lite mummel
    där mitt i salongen.

  75. Jag frågade: "Är det nåt oklart?"

  76. Ja, de frågade:
    "Vad är det för spår?"

  77. De hade aldrig sett skoterspår.

  78. Då fick jag berätta att det här var
    skoterspår. Tar man till vänster-

  79. -kommer man till Karesuando, och till
    höger till Övre Soppero. Där bor jag.

  80. Eller därifrån är jag.

  81. Det som vi pratar om
    i såna här sammanhang-

  82. -det handlar egentligen
    väldigt mycket om-

  83. -att i bakgrunden
    så finns det kulturer-

  84. -som då inte har varit erkända
    i vårt land.

  85. Det här grönfärgade,
    det vet ni allihop vad det är.

  86. Och så ser man längst upp-

  87. -så blir det så
    att de här är inflätade i varandra.

  88. Alla som har topsat-

  89. -i nån sån här släktgrej-

  90. -som finns i USA, bland annat, vet-

  91. -att väldigt många gener blandas
    här uppe-

  92. -och att den här blandningen
    kommer österifrån.

  93. Samtidigt vet vi att
    när vi diskuterar olika saker här-

  94. -så handlar det dels om sånt som har
    att göra med språket, naturligtvis-

  95. -som kan då också beforskas
    på olika sätt.

  96. Men den forskningen som man gör, den
    är också väldigt intimt förknippad-

  97. -och beroende av politik - inte bara
    i dag, utan långt tillbaka i tiden.

  98. Alla jobb som man gör är influerade
    dels av vad vetenskapen säger-

  99. -och vad politiken ger utrymme för
    att göra eller undersöka.

  100. När man i går i tv visade en snutt
    i "Aktuellt"-

  101. -om det här med arbetsstugorna-

  102. -i nordligaste delen utav Tornedalen-

  103. -så är det ett väldigt bra exempel på
    hur samhället griper in.

  104. För det här är alltså arbetsstugor
    som jag har plottat ut på kartan.

  105. Det jag nu plottar ut är egentligen-

  106. -det som Linné
    redan kallade för språkgränsen.

  107. Då upptäcker man-

  108. -att huvuddelen
    utav de här arbetsstugorna-

  109. -ligger i det område
    där meänkieli pratas fortfarande.

  110. Det är väldigt viktigt att komma ihåg
    att det är på det sättet-

  111. -att man erkänner för sig själv
    att samhället-

  112. -kronan längre tillbaka i tiden,
    har gripit in.

  113. Därmed inte sagt att allt har varit
    av ondo. Det har varit bra också.

  114. Men man har varit väldigt okänslig
    för själva kulturen och för språket.

  115. Det är bara att konstatera
    att det är så.

  116. Så när man går in i gamla källor,
    till exempel, är det ibland svårt-

  117. -att hålla isär det vetenskapliga
    och det som har att göra med politik.

  118. En del forskare
    har fallit in i det här, att de tror-

  119. -att det politiken har ordnat
    eller det kronan och kungen ordnade-

  120. -det var det som var det riktiga
    och allt annat är då fel.

  121. Jag kommer inte att prata så mycket
    om språket eller någonting sådant-

  122. -utan jag kommer att prata om
    Meän akateemi-

  123. -och då har jag valt att citera
    Viktor Rydberg: "Vadan och varthän?"-

  124. -av den enkla anledningen
    att jag bodde-

  125. -och jobbade
    vid Jönköpings universitet i tio år-

  126. -och gick förbi varje dag ett hus
    där Viktor Rydberg bodde.

  127. Då var det trevligt att få komma hit
    och ta ett citat från honom.

  128. Det vill säga:
    Jag kommer inte att prata om-

  129. -vad akademin har gjort för stordåd
    och så, utan bara kort säga-

  130. -att när vi började,
    så finns det alltid en början-

  131. -och man kan fundera över
    varifrån kommer den?

  132. Det var helt enkelt så
    att nu när Bengt Pohjanen sitter här-

  133. -att i Pajala
    byggde man ett kulturhus.

  134. Bengt var upprörd på det sätt
    som bara han kan vara.

  135. Han tyckte att Pajala kommun hade
    varit dåliga på att ta hänsyn till-

  136. -allt som har med kulturella frågor i
    det här nya huset som skulle byggas-

  137. -eller som byggdes sen, och han sa:
    "Nu!" Och så slog han näven i bordet.

  138. "Nu är det dags att vi startar
    ett eget universitet."

  139. Det var det som var anledningen till
    att STRT, organisationen-

  140. -då började röra i den här,
    och det blev så småningom en akademi.

  141. Det man tänkte sig att denna akademi
    skulle syssla med var språkfrågor.

  142. Det var en viktig sak, men man skulle
    också kunna befrämja forskning-

  143. -och försöka sprida kunskap om annat-

  144. -som hade att göra med kulturen
    som helhet eller kulturen som sådan.

  145. Och samhällsfrågor,
    näringslivsfrågor och miljöfrågor.

  146. Det var i stort sett de sakerna.

  147. De första åren jobbade vi mycket
    med att dra ihop stora seminarier-

  148. -där skolor och allmänhet inbjöds.
    Det var väldigt stort deltagande.

  149. Kanske 200-300 personer i snitt
    varje år.

  150. Och vi spred de här seminarierna
    över hela landet.

  151. Inte över hela landet,
    utan hela Tornedalen-

  152. -och så var vi i Skibotn i Norge och
    i Kittilä, bland annat, i Finland.

  153. Och Pello också.

  154. Det jag tänkte göra nu
    är att försöka titta lite grann på-

  155. -vad det är för nåt
    som man skulle behöva göra-

  156. -när det gäller det här med kulturen.
    Vad är det för aspekter i den-

  157. -som man borde titta på också
    forskningsmässigt och jobba med?

  158. Det materiella i kulturen, det har
    väldigt lite kommit till uttryck.

  159. Det är inte så många som skriver
    om båtbyggeriet eller visar på det-

  160. -eller bygger båtar. Det är svårt att
    få tag på en forsbåt, till exempel-

  161. -eller nåt som är tillverkat där.
    Hela den allmogekultur som finns-

  162. -i Tornedalen, från Haparanda
    och uppåt, lyser med sin frånvaro-

  163. -eller den identifieras inte som
    att det här är en tornedalsk kultur-

  164. -som utvecklas och behöver utvecklas.
    Det är naturligtvis det sociala-

  165. -som Bengt uttryckte väldigt ofta
    i sitt anförande här-

  166. -som man inte belyser.

  167. Det kan belysas naturligtvis
    som författare av böcker, osv.

  168. Men det behöver också belysas
    på annat sätt.

  169. Och det mentala, själva tänkandet,
    som Bengt också var inne på.

  170. Att just i få ord kunna liksom säga
    någonting som man tänker-

  171. -och som skulle kunna vara
    utvecklande för - inte bara oss-

  172. -med den här kulturella bakgrunden,
    utan även för andra människor.

  173. När det gäller det här med
    hur vi förhåller oss till samhället-

  174. -och hur samhället
    förhåller sig till oss-

  175. -det kan man egentligen se
    på lite olika sätt.

  176. Det är väldigt ofta-

  177. -som man hör
    den här välvilliga inställningen-

  178. -den välvilliga insatsen.

  179. Man startar en ämneslärarutbildning,
    till exempel-

  180. -och så får man resurser, osv.

  181. Men under det, som på alla isberg,
    finns det de latenta tankarna-

  182. -som också kom fram här:

  183. Att man måste slåss om varje
    liten grej som man ska jobba med.

  184. Det finns inte utrymme för det.

  185. Man i ord säger saker och ting
    som är väldigt lovande-

  186. -men i det praktiska genomförandet
    blir svårt. Det blir väldigt svårt-

  187. -när det är människor
    som inte finns i själva akademin-

  188. -om de ska göra det.

  189. Jag har tänkt mycket på
    en hälsningsfras i Övre Soppero.

  190. När jag växte upp och träffade nån
    som man inte hade träffat på länge-

  191. -så tog man i hand och sa: "Päivä."

  192. I skolan fick jag lära mig att det
    betyder "god dag". Jag trodde på det-

  193. -tills en tant i granngården
    en vårdag när vi hade kört hem hö-

  194. -tittade på mig och sa:

  195. "Mutta oon sinun päivä pannu."

  196. Det vill säga hon sa:
    "Gud, vad du har blivit solbränd!"

  197. Och då började jag fundera:
    "Inte är det 'god dag'."

  198. Nej, "päivä" hörde jag på en gång,
    är ju pluralis, det är mer än en dag.

  199. Vad har det med "päivä" att göra?
    Har det att göra med "dag"? Nej.

  200. Det jag sa när jag sa "päivä",
    det var: "Allt solsken på dig."

  201. Det är inte samma som "god dag".

  202. En fantastiskt fin hälsningsfras-

  203. -men i akademin är det så att så
    säger man inte: Allt solsken på dig.

  204. Solskenet ska lysa på den som är
    forskare eller den som gör något.

  205. Det är en väldigt stor skillnad
    när de två kulturerna möter varandra.

  206. Undra på att det då blir konflikter!

  207. Det är ungefär det som Joel Wikström
    och Walter Rönnmark råkade ut för.

  208. De disputerar i någonting som ingen
    i Sverige hade disputerat i:

  209. Nämligen tvåspråkigheten
    i Tornedalen.

  210. Eller "Tvåspråkighet i Tornedalen",
    så heter den.

  211. I pedagogik
    var det ingen som hade gjort det.

  212. De hyllades just den dagen.
    Sen slog det här latenta in:

  213. De hade ingen plats där.

  214. De måste börja bygga upp
    sin plattform på nåt annat sätt.

  215. Då tappade vi alltså... Ni kan ju
    räkna ut hur länge sen det var.

  216. Det är över 35 år sen.

  217. Och då säger universitetet, när
    universitetet hälsar oss välkomna-

  218. -då är vi glada att vi får komma hit.
    Att det här är det första tillfället-

  219. -av en lång rad av tillfällen
    som det nu ska bli, det är jättebra.

  220. Men tänk om nån hade sagt det
    för 35 år sen.

  221. Vilken startpunkt, vilken plattform
    vi nu skulle ha haft i dag!

  222. Men det går inte att gråta
    över spilld mjölk-

  223. -tror jag det heter, på svenska.

  224. Naturligtvis i kulturen så finns
    allt det som har med växtlighet-

  225. -och också kopplat till just
    den här læstadiusvallmon...

  226. Allt som har med kultur att göra där-

  227. -men det finns också väldigt mycket
    som är helt outforskat.

  228. Allt som har med byggnaderna
    som finns.

  229. Om det är den enklaste lilla boden
    eller ladan, eller vad som helst.

  230. Mycket annat i vårt land
    finns det mycket forskning omkring-

  231. -och man har publicerat böcker
    på samhällets bekostnad.

  232. Jag har inte sett många om det
    som har med vår bakgrund att göra.

  233. Naturligtvis är det också så-

  234. -att det har funnits många renägare
    längs med hela Torneälven.

  235. Eftersom renarna var
    de naturliga snöskotrarna-

  236. -på 1600-talet och framåt.

  237. Det finns, har jag räknat,
    över 2 000 skötesrenägare-

  238. -eller fanns, vid mitten på 70-talet
    när jag kollade.

  239. Över 2 000 sådana,
    utspridda över hela Tornedalen.

  240. De hade egna renmärken,
    men samhället har sett till-

  241. -att de har blivit berövade
    sina renmärken, som var lagfästa.

  242. De hade lagfarter. Man tog bort
    de lagfarterna, för de dödades.

  243. Så kan också
    en latent ideologi fungera...

  244. Naturligtvis är det väldigt mycket
    som är förknippat med småbruken-

  245. -som blev större
    och som också försvann.

  246. Också väldigt mycket
    därför att man inte såg en koppling-

  247. -till den bakomvarande kulturen-

  248. -och vad den hade i sitt sköte.

  249. Eller sätten att färdas
    efter Torneälven-

  250. -som har alltså utvecklat
    den här båtformen.

  251. Det är många som försöker säga
    att "båtar finns ju överallt".

  252. Men de är byggda för att just klara
    de forsar som finns här.

  253. Eller de redskap som användes
    vid höbärgningen.

  254. Redskap som också gav upphov till
    förutsägelser om väder och vind.

  255. Så där skulle man till exempel
    aldrig lämna en räfsa.

  256. Med "piit", som vi sa, uppåt.
    Inte för att man var rädd-

  257. -att nån skulle trampa på den
    och skaftet skulle slå mot.

  258. Nej, lämnar man den så där skulle det
    ju bli regn, sa man i Övre Soppero.

  259. Och bakom det var det inte en tro
    att det skulle bli regn-

  260. -utan det var det att räfsan
    som låg så där, den var ju overksam-

  261. -och om man vände den,
    kunde man börja jobba.

  262. Då spelade det inte så stor roll
    om det blev regn-

  263. -för då fick man upp höet
    i hässjan ändå.

  264. Det finns alltså tankar bakom det som
    till synes ser ut att vara ingenting-

  265. -annat än svammel. Går man långt
    tillbaka i tiden och ser på kartor-

  266. -Ortelius, till exempel, så ser man
    att våra förfäder finns på kartorna.

  267. Och de finns väldigt högt upp här.
    Ibland heter de Scrickfinnia.

  268. Det intressanta är
    att de finns parallellt-

  269. -och att det finns vissa områden
    som kallas för Lappenlandt.

  270. Det vill säga att man ser att det är
    två olika grupper som huserar här.

  271. Man kan gå på samhällsnivå
    och börja fundera:

  272. Vi är alltså en del av Europa,
    naturligtvis, men vi finns där-

  273. -och vi får in andra kulturer
    som inte vet särskilt mycket om oss.

  274. Och det är viktigt att göra
    som Olaus Magnus gjorde på sin tid:

  275. Att åtminstone få oss på kartan.
    Här ser ni samma saker igen.

  276. Att de här scrickfinni,
    kväner, lappar-

  277. -och vad det nu är de kallas,
    de finns parallellt med varann-

  278. -och de är också
    i symbios med varann-

  279. -alltså de lever tillsammans
    och gör det som de lever utav:

  280. De fiskar, jagar, har renar, getter
    och så småningom kor och hästar, osv.

  281. Det har byggts upp samhällen där de
    här människorna gjort tyngsta jobbet.

  282. Det finns dokumenterat
    att de här jobben är gjorda-

  283. -men väldigt sällan lyfter man fram
    vilka som gjorde det grövsta jobbet.

  284. Vilka var det som drog undan
    det som låg ovanpå malmen?

  285. Jo, det var de som redan fanns här.

  286. I dag ser vi ju varumärken
    av det här slaget-

  287. -och vi ser människor som finns här.
    Det är människor med vår bakgrund.

  288. Och det blir som mellanhänder
    som på något sätt-

  289. -tar hand om människor
    med vår bakgrund, som jobbar-

  290. -och de nya teknikerna gör
    att det här smälter ihop-

  291. -och vi får tekniken att fungera
    för oss-

  292. -men oftast är det så att man inte
    får tillräckligt med resurser.

  293. Resurser är alltså oerhört viktigt,
    att de ska kunna användas till det-

  294. -som det här isbergets nedre del-

  295. -inte ser som särskilt nödvändigt.

  296. Det vill säga att den här kulturen
    i sig har inte de egna resurserna.

  297. De är uppknutna utav den stora
    kulturen, det större språket, osv.

  298. Ska man göra nåt, så måste man
    alltså i åratal i förväg se till-

  299. -att man har ansökningarna inne.
    Det behöver man inte göra-

  300. -om man ska göra nåt viktigt
    som stöttar kulturen i övrigt-

  301. -där jag bor, till exempel,
    i Stockholm.

  302. Naturligtvis är det så att samhället
    utvecklas på väldigt olika sätt-

  303. -och man tänker att den här kulturen,
    det här språket har ingen plats där.

  304. Men då borde inte människorna
    heller ha den platsen.

  305. Det är ryggraden i industrin,
    här i norr speciellt-

  306. -men under långa tider har det varit
    ryggraden i svensk industri-

  307. -att man har kunnat importera folk
    härifrån.

  308. Det här är områden som Meän akateemi
    behöver jobba mycket mera med-

  309. -därför att där, bakom allt det här,
    finns ju den enskilda människan-

  310. -som har sina rottrådar kvar,
    som har sina behov, kulturella behov-

  311. -som också måste kunna
    tillfredsställas på olika sätt.

  312. Slutligen är det också så...
    Den femte avdelningen-

  313. -som Meän akateemi
    måste kunna jobba mycket mer med-

  314. -och försöka jaga upp resurser...
    Det handlar alltid om det.

  315. Att man måste kunna jaga upp
    de här resurserna.

  316. Det är väldigt lätt på ett sätt-

  317. -att man fastnar i
    bara någonting av det här.

  318. Men det är viktigt för akademin
    att den jobbar på det sättet-

  319. -att man kan knyta till sig
    studenter, exempelvis-

  320. -vid universiteten som finns här.

  321. Miljöområdet är ett sånt.
    Nu är det väldigt ofta så-

  322. -att om det är en sån här miljöfråga,
    då blir det nåt slags samverkan-

  323. -mellan nån kommun i Finland och nån
    i Sverige, och så hittar man på nåt-

  324. -men här ska alltså akademin vara den
    som driver på den typen av frågor.

  325. Miljöfrågorna, den globala
    uppvärmningen, den intresserar många.

  326. Den intresserar också svenska staten.

  327. Svenska staten är med i nåt
    som heter Arktiska rådet.

  328. I Arktiska rådet skulle det vara
    självklart att Meän akateemi är med.

  329. De är inte med där.
    Vi måste jobba för-

  330. -att Meän akateemi ska vara med där
    och vara drivande.

  331. Man kan vara drivande på olika sätt.
    Arktiska rådet har nu sett till-

  332. -att det finns en enorm databas-

  333. -där man samlar
    till exempel uppgifter om:

  334. Hur blåser vindarna i dag
    jämfört med tidigare?

  335. Hur starka har de varit?

  336. Det finns inga rapportörer från
    hela Tornedalen. De är inte med där.

  337. Och det är väldigt lätt att radera ut
    en hel kultur, ett helt språk.

  338. De måste alltså, Meän akateemi,
    rycka upp sig.

  339. Man kan inte göra det som enskild,
    utan vi måste allihop hjälpa till.

  340. Det är viktigt att få studenter
    som finns i olika utbildningar-

  341. -oavsett om de går på
    ämneslärarutbildningen i meänkieli-

  342. -eller nån annan utbildning
    på universitetet.

  343. Men har de liksom känslan
    och bakgrunden i vår kultur-

  344. -måste de ryckas med i det här. Det
    är Meän akateemi som ska göra det.

  345. Kiruna ser ut så där just nu.
    Eller kanske inte...

  346. De har flyttat en del. Men det
    är inte det som jag ville visa på-

  347. -utan det är den här växlingen mellan
    å ena sidan sommaren och vintern.

  348. Ser man skillnader i det?
    Ja, det ser man.

  349. Och det yttrar sig på olika sätt.

  350. Det blir svårare att åka spark på
    samma tider som man gjorde tidigare-

  351. -av den anledningen att sparkföret
    försvinner väldigt snabbt-

  352. -eller nånting annat. Arktiska rådet
    har alltså en enorm databas-

  353. -där man kan rapportera in sånt, och
    det blir synligt för hela världen.

  354. Och det är en skam
    att inte Meän akateemi syns där.

  355. Där måste akademin skärpa sig-

  356. -och vi måste hjälpa till
    så att akademin kan skärpa sig.

  357. Hur mycket snöar det?
    Hur är snöns konsistens?

  358. Ja, det är också nåt
    som vi kan observera själva-

  359. -men det räcker inte
    att vi observerar.

  360. Andra måste se det som vi har sett-

  361. -och kan alltså sätta in det
    i ett större sammanhang.

  362. Hur är det med vattnet i våra älvar
    och floder, åar och bäckar?

  363. Ökar det? Minskar det?

  364. För en vecka sen såg jag
    ett naturfenomen jag aldrig har sett-

  365. -på de ställen där jag har varit
    väldigt mycket i min ungdom-

  366. -och det var en bit upp
    efter Lainioälven ifrån Övre Soppero.

  367. Tydligen hade det inträffat
    som ingen äldre människa där...

  368. Det är inte så många som är äldre
    än jag där, men de jag pratade med-

  369. -de hade aldrig sett det förut.
    Inte jag heller.

  370. En mil upp efter älven, ett långt sel
    där det brukar vara spegelblank is-

  371. -där man kunde åka spark
    och göra allt möjligt-

  372. -och så småningom kom ungdomar
    och åkte skridskor där.

  373. Vad hade hänt där? I oktober-

  374. -då man vanligen kunde, när jag
    var ung, köra med häst över isarna-

  375. -då hade det blivit översvämning.
    En vecka blev det väldigt varmt.

  376. Vattnet steg i älven,
    så det blev islossning i oktober.

  377. Ingen människa
    hade hört talas om det förr.

  378. Och vad gjorde isen när den inte
    kom längre än till nästa lugnvatten?

  379. Ställde sig på kant.
    Så när jag nu kom med snöskoter-

  380. -så fick jag kryssa-

  381. -som genom ett landskap
    fullt med pyramider av is.

  382. Is som var bottenfrusen i älven.

  383. Vad kan det ha att göra med?

  384. Ja, hade man frågat folk för 50 år
    sen i Övre Soppero, så hade de sagt:

  385. "Soon mailmanlopun eelä."

  386. Det är ungefär som
    att världen håller på att gå under.

  387. Kanske hade de rätt. Det kanske är en
    effekt av den globala uppvärmningen.

  388. Vad hjälper det att jag upptäcker det
    när jag kryssar mellan pyramiderna-

  389. -om ingen annan
    som kan på något sätt påverka-

  390. -just den globala uppvärmningens
    effekter, om inte de får reda på det?

  391. Självklart måste Meän akateemi
    vara väldigt aktiv-

  392. -när det gäller de här miljöfrågorna.

  393. Och då menar jag
    att akademin ska bli det här navet-

  394. -runt vilket såna här frågor
    ska kunna snurra hela tiden.

  395. Det är viktigt att man får med alla
    människor som finns i vårt område.

  396. Att vi jobbar med det, för vi finns
    alltså i det här området-

  397. -och det är inte vilket område som
    helst. Glesbygd säger man att det är.

  398. Det här är världens mest tätbefolkade
    område norr om norra polcirkeln.

  399. Och det är där alltså reservvatten,
    reserverna finns, i form av snö-

  400. -i form av isberg, osv.

  401. Det finns alltså en uppsjö
    utav uppgifter för Meän akateemi.

  402. Meän akateemi ska alltså så fort
    som möjligt börja påverka politiker-

  403. -att Meän akateemi ska vara med
    i Arktiska rådet-

  404. -precis på samma villkor
    som Kanada, Alaska och Grönland-

  405. -och alla andra områden.

  406. Tornedalen ska vara med
    i Meän akateemi. Tack för ordet.

  407. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Meän akateemi - Vadan och varthän

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Meänkieli, Språkvetenskap, Stiftelser, Tornedalen, Tornedalingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.