Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Ordboksprojekt på meänkieliDela
  1. En sak som kom upp efter
    något år i diskussionen om ordbok-

  2. -eller ganska tidigt: För vilket
    ändamål skulle man göra en ordbok?

  3. Jag har blivit ombedd
    att prata om ordboksprojekt.

  4. Och det känns naturligt
    eftersom vi är med om det just nu-

  5. -och under något år hittills har
    ägnat oss åt oss ordboksprojektet.

  6. Rubriken "Saarnata,
    praatia, puhua ja porista"-

  7. -är fyra ord
    som jag har vuxit upp med-

  8. -och de får bli utgångspunkt-

  9. -för den här presentationen.

  10. Jag blev en gång av en journalist-

  11. -tillfrågad om
    mitt favorituttryck i meänkieli.

  12. Jag är inte så förfärligt road
    av att tänka i de kategorierna-

  13. -men faktiskt
    kom jag ganska snabbt på-

  14. -att det var ett uttryck som jag
    alltid då och då under livet-

  15. -smakat på och använt i något
    sammanhang och varit förtjust i.

  16. Och uttrycket
    hör ihop med ordet "kenninki".

  17. "Olla kenninkillä jostaki..."

  18. ...som betyder "ana nånting..."

  19. ..."vara nära på att få fram nåt ur
    minnet". Många av er känner igen det-

  20. -och det kanske har
    andra betydelsenyanser för er.

  21. Och det är alltså ett uttryck...

  22. ...som förmodligen
    är inlånat i meänkieli.

  23. Det finns i nynorskan
    och i isländskan också.

  24. Man använder ett ord som på
    svenska översatts till "kenning"-

  25. -som beteckning på en poetisk figur.

  26. Jag har också träffat på det hos
    Kalixförfattaren Anna Rönnqvist.

  27. Hon använder också ordet i ungefär
    den här betydelsen.

  28. Jag brukar säga
    att min hemby är Korpilombolo.

  29. Den ligger fyra mil
    norr om polcirkeln-

  30. -i skärningspunkten mellan Gällivare,
    Haparanda, Pajala och Överkalix.

  31. Där har jag större delen
    av mina släktingar, och så.

  32. Men jag har också vuxit upp delvis i
    ett par byar närmare Gällivare.

  33. Då har jag fått bekantskap inte bara
    med Korpilombolovarieteten-

  34. -alltså med Tornedals-, kan man säga-

  35. -utan lite av Gällivarevarieteten.
    Äijävaara och Ullatti ligger ditåt.

  36. Jag kommer ihåg
    att jag som barn var imponerad-

  37. -av den intonation i satsmelodin-

  38. -som de hade i Ullatti, till exempel.

  39. Jag tyckte det var
    ett väldigt vackert språk.

  40. Narken är också en ort
    som jag har gått i skola i-

  41. -och där vi alltid
    pratade finska på rasterna.

  42. En gång under min skoltid i Narken
    hörde jag talas om förbudet-

  43. -om att man inte ska tala finska.

  44. Att träna sin svenska
    så mycket som möjligt-

  45. -och framför allt
    i skolsammanhang var budet.

  46. Förbudet hörde jag talas om-

  47. -i samband med en uppställning vi
    gossar drabbades av på skolgården.

  48. Det hade uppdagats
    att någon luktade tobaksrök.

  49. Det skulle undersökas om vi innehade
    cigaretter eller nåt i den stilen.

  50. Den besiktningen, så att säga-

  51. -avslutades med
    att vår tillsynslärare-

  52. -påpekade att vi
    inte skulle tala finska på rasterna.

  53. Vi tog inte till oss
    uppmaningen särskilt mycket-

  54. -utan så fort lärarna var utom
    synhåll talade vi pojkar finska.

  55. Flickorna var väl mer lydiga.
    Så var det ju många gånger.

  56. Men det här ordet "kenninki",
    det fick jag lära mig i Narken.

  57. Men inte av en genuin Narkenpojke
    utan en pojke som var inflyttad-

  58. -från en liten skogsby
    mer åt Gällivarehållet.

  59. Och...

  60. Det var han som använde det här
    uttrycket, i 7-8-årsåldern.

  61. Men det här har jag smakat på
    många gånger efteråt.

  62. Sen tänkte jag ta ett annat exempel-

  63. -på saker och funderingar som man
    har när man jobbar med ordböcker.

  64. Jag kommer upp på... Det är gamla
    upplevelser som sitter kvar.

  65. Mina normalord för "prata", och då
    talar jag om Tornedalen framför allt-

  66. -är "puhua", som man
    kan översätta med "tala, prata".

  67. "Saarnata": "tala",
    och också "predika".

  68. "Predikant" heter "saarnaaja".

  69. Och "praatia", som bäst
    kan översättas med småprata.

  70. När jag var i sex-sjuårsåldern-

  71. -fick jag följa med min mamma
    till en by-

  72. -sydost om Korpilombolo-

  73. -som heter Siekasjärvi,
    där vi hade släktingar.

  74. Och där lärde jag mig
    ett nytt ord för "prata".

  75. Siekasjärvi ligger långt nere...
    Nu kan inte jag peka här.

  76. Ungefär i höjd med Juoksengi...

  77. ...vid finska gränsen där.

  78. Korpilombolo
    ser ni längst upp till vänster.

  79. Korpilombolo hade tidigare
    ett samiskt namn, Tállokílli-

  80. -som av nån anledning har kommit upp
    på vissa kartor även i modern tid.

  81. Från Siekasjärvi åkte man
    tillbaka till Korpilombolo-

  82. -genom att gå till Uumaa-

  83. -som ligger
    strax nordnordväst om Siekas.

  84. Uumaa heter orten.
    Jag får väl peka här.

  85. Siekasjärvi och Uumaa.

  86. Det här var ett intressant ord som
    jag tänkt på många gånger-

  87. -efter att vi besökte
    det här stället, Uumaa.

  88. Där satt vi hos en familj och väntade
    på bussen hem till Korpilombolo-

  89. -Övertorneåbussen som passerade.

  90. I Siekasjärvi var
    normalordet för "prata" "porista".

  91. Det är synonymt till "puhua" och
    normalordet för "prata" för många.

  92. Min upplevelse blev
    att i Siekas talades det livligt.

  93. Det var nära till skratt och muntert.
    Alla talade i mun på varann.

  94. Det var
    det verkliga sättet att tala där.

  95. Det var den betydelseupplevelsen-

  96. -ordet "porista" har haft
    för mig hela livet igenom.

  97. Jag har svårt att ta till mig
    den neutrala "prata"-betydelsen-

  98. -som andra har.

  99. I Uumaa fick jag lära mig "Uu"-

  100. -som betyder "sjöfågelholk",
    och "maa", "platsen, stället".

  101. "Uumaa" har sen lite vitsigt
    blivit ett släktnamn, Omark-

  102. -bland annat
    för ishockeyspelaren Linus Omark-

  103. -som ni säkert hört talas om.

  104. Jag ska tala lite mer om den första
    ordboken, "Meän kielen sanakirja"-

  105. -som jag blev involverad i
    på olika sätt.

  106. Den kom ut i tryck 1992
    men hade en lång förhistoria.

  107. Jag hade efter studierna arbetat på
    svenska Föreningen Norden.

  108. Jag kom där i kontakt
    med Ragnar Lassinantti-

  109. -som var aktiv
    inom Föreningen Norden-

  110. -och kom med
    i en del Nordkalottsammanhang.

  111. Sen gick jag tillbaka till
    universitetet och ägnade mig-

  112. -mera åt språk och ord.

  113. Jag fick en deltidsanställning
    på Uppsala datacentral-

  114. -för att undersöka ordförrådet
    i läromedel som vi använder.

  115. Finska texter som vi hade
    i undervisningen i finska-

  116. -för att kunna lägga upp
    en pedagogiskt rimlig kurs-

  117. -i finsk textläsning.

  118. Och i den vevan kom jag att tänka på-

  119. -att man kunde faktiskt-

  120. -göra ordlistor som kunde
    bli en ordbok så småningom.

  121. Man hade börjat prata om ordbok
    på Tornedalsfinska.

  122. Och det här...

  123. ...blev alltså det som jag kom
    att jobba med under lång tid.

  124. På sluttampen
    fick jag hjälp av Matti Kenttä.

  125. Han har gjort
    väldigt mycket för meänkieli.

  126. Den här ordboken fick...

  127. Den har en lång förhistoria.
    Jag har ett par...

  128. ...A4-pärmar
    med papper av olika slag...

  129. ..protokoll, promemorior, utkast
    till ordbokssidor, och så vidare.

  130. Det var en långvarig procedur som
    började säkert tio år tidigare-

  131. -än det här sen kom i tryck.

  132. En sak som kom upp efter
    något år i diskussionen om ordbok-

  133. -eller ganska tidigt: För vilket
    ändamål skulle man göra en ordbok?

  134. Man såg två huvudalternativ.

  135. En del ansåg att det som var rimligt-

  136. -med tanke på situationen
    i Tornedalen-

  137. -var en konventionell dialektordbok-

  138. -för att bevara resterna,
    om man ska uttrycka det slarvigt-

  139. -av meänkieli.

  140. Väldigt många var inställda
    på det från början-

  141. -och det skrevs och debatterades.

  142. Den andra, att göra
    en pedagogisk, aktuell ordbok-

  143. -utveckla meänkieli som aktivt språk,
    eller hjälpa till att göra det-

  144. -och verka för aktiv tvåspråkighet.

  145. De som i början pratade
    om dialektordbok-

  146. -av den här etymologiska typen-

  147. -var nog av inställningen att meän-
    kieli är på väg mot sin undergång.

  148. I bakgrunden
    till den utveckling som kom sen-

  149. -fanns bland annat det här att-

  150. -det hade tillsatts
    en länsskolnämnd i Luleå-

  151. -som jobbade
    med Tornedalsfinskan också-

  152. -och utvecklade läromedel,
    och arbetade en period-

  153. -mycket aktivt för att skapa
    läromedel för skolundervisningen.

  154. Men...

  155. Under en lång period gick...

  156. ...antalet elever
    som läste tornedalsfinska ner.

  157. Man såg det som en...

  158. Ja, det rådde lite undergångsstämning
    vad gällde språket.

  159. Och det här...

  160. ...tror jag att Bertil Isacsson,
    journalist...

  161. ...som var verksam
    i Tornedalen på den tiden...

  162. Han började skriva om risken-

  163. -för att vi kommer förlora det
    tornedalska kulturarvet och språket-

  164. -inom en ganska nära framtid-

  165. -om utvecklingen
    som fanns skulle fortsätta.

  166. Bildandet av STR-T
    och senare Meän akateemi...

  167. ...var ett par
    av de åtgärder som man...

  168. ...vidtog för att motarbeta det här.

  169. Bertil Isacsson
    var en av dem som bildade STR-T.

  170. Vi var några stycken
    på ett möte i Svanstein.

  171. Jag minns
    att Bertil Isacsson satt ordförande-

  172. -och klubbade med en hoprullad
    dagstidning som klubba-

  173. -beslutet om
    att vi skulle bilda STR-T.

  174. Och den kommer att bli
    en stor förening så småningom.

  175. Sen bestämde vi oss för att satsa på
    syfte 2, som jag har kallat det.

  176. Man skulle se till
    att få in ett aktuellt ordförråd-

  177. -och inte bara etymologiskt
    intressanta gammaldags termer-

  178. -som återspeglar det gamla samhället.

  179. Och då kunde man utnyttja
    de frekvensordböcker-

  180. -som fanns dittills i svenskan.

  181. Och för svenskan hade det kommit ut
    "Nusvensk frekvensordbok"-

  182. -där den ansvarige var Sture Allén-

  183. -som var professor
    i datorvetenskap i Göteborg.

  184. Och...

  185. Sen hade...

  186. ...Uleåborgsforskarna i Finland...

  187. ...börjat jobba på
    en motsvarande ordbok för finskan.

  188. "Suomen kielen taajuussanasta"
    kom den att heta.

  189. Jag fick när jag
    började jobba med ordmassorna-

  190. -en preliminär version av Saukkonens
    första utkast till ordbok.

  191. De här skilde sig åt, för Alléns
    baserades enbart på tidningstext-

  192. -medan Saukkonens ordbok
    hämtade material-

  193. -från en mängd olika livssfärer.

  194. Det var politik,
    religiöst liv, vardagsspråk-

  195. -och en del andra
    språkvarieteter eller miljöer.

  196. Och ur de här listorna
    accepterades de vanligaste orden.

  197. Några tusen av de vanligaste
    täcker en ganska stor...

  198. ...del av ett ordförråd.

  199. Jag tror att man räknade ut då
    att ungefär 10 000 ord-

  200. -täckte upp till 80 procent
    av ett språks ordförråd.

  201. Vi använder också bandinspelningar
    och andra källor från Tornedalen.

  202. Det kom ganska många offentliga
    reaktioner på ordboksarbetet.

  203. Norrbottens-Kuriren skrev:

  204. "Tornedalsfinskan bevaras
    med trespråkigt lexikon."

  205. Och det...

  206. ...tyder ju på att de -
    och det visar artikelns innehåll...

  207. ...främst trodde på att man
    skulle bevara språkets rester...

  208. ...men inte att det kunde bli ett
    hjälpmedel i bevarandet av språket.

  209. Hufvudstadsbladet var mer militant-

  210. -och hade kanske lite annat synsätt
    utifrån sitt minoritetsperspektiv.

  211. En rubrik som de hade... De
    hade flera artiklar om det här.

  212. Bengt Pohjanen, bland annat, har
    varit intervjuad av finska tidningar.

  213. De kallade det:
    "Dags att stoppa försvenskningen."

  214. Det var exempel
    på ett par reaktioner.

  215. Engagerade veteraner. Jag tänkte
    nämna en del av de här...

  216. ...personerna som jag nu har...

  217. ...vid en genombläddring
    av mina två pärmar...

  218. ...kommit fram till
    förekommer oftast.

  219. Jag har en del personliga brev
    från Sigurd Klockare-

  220. -som står högst upp i högerspalten.

  221. Han var fackföreningsman
    och jobbade på LO i Stockholm.

  222. Jag träffade honom där.

  223. Han hade ett visst samarbete
    med Föreningen Norden.

  224. Våra kontor låg också nära varandra.

  225. Och...

  226. Sen har vi Lennart Winsa,
    som var längst ner-

  227. -som var från Tärendö
    och var mycket aktiv.

  228. Jag har flera brev både från Winsa
    och Klockare om de här frågorna-

  229. -där de diskuterar ord
    och sin bakgrund, och så vidare.

  230. Sigurd Klockare bodde på Seskarö
    på somrarna, som jag.

  231. Så vi träffades även
    i de sammanhangen.

  232. Det finns inte
    många kvinnliga namn i listan.

  233. Ester Cullblom, från Ohtanajärvi
    intill Korpilombolo-

  234. -var lärare på lärarutbildningen
    i Luleå under en lång period-

  235. -och deltog mycket i konferenser och
    diskussionsgrupper den första tiden.

  236. Hon förekom också mycket på
    konferenser runtom i Norden-

  237. -när det gäller
    fler- och tvåspråkighetsfrågor.

  238. Eivor Nylund Torstensson
    skrev en doktorsavhandling-

  239. -om ortnamn i Korpilombolo.

  240. Hon var också aktiv
    i en del konferenser.

  241. Framför allt hade vi
    många konferenser i Svanstein-

  242. -de hade
    en ny anläggning för konferenser-

  243. -där också Ragnar Lassinantti deltog.

  244. Lassinantti höll vid ett tillfälle,
    då redan svårt cancersjuk-

  245. -ett föredrag
    på en och en halv timme-

  246. -för det auditorium
    som hade kommit till konferensen.

  247. Vissa evenemang
    var öppna för allmänheten.

  248. Östen Groth, Pajalabo,
    historiker, var också aktiv.

  249. Matti Kenttä hjälpte till mycket,
    och särskilt på sluttampen.

  250. Vi gjorde slutredigeringen
    av ordboken tillsammans.

  251. Thore Klippmark, lärare i Kiruna.

  252. Han var under en lång period
    ordförande i Kiruna stadsfullmäktige.

  253. Albert och Karl Pekkari,
    som var bröder från Tärendö.

  254. Speciellt Karl Pekkari-

  255. -som var rektor
    vid gymnasiet i Haparanda-

  256. -var mycket aktiv
    i de här sammanhangen.

  257. Han tog gärna
    initiativ till möten och annat.

  258. Nils Slunga var också med
    vid många sammanträden.

  259. Han var rektor
    för lärarutbildningen i Luleå.

  260. Det finns många andra personer,
    men de här kanske var-

  261. -några av dem
    som var mest engagerade.

  262. Sen finns det Meänmaas ordbok-

  263. -som är Bengt Pohjanens ordbok.

  264. Första delen kom ut 2011.

  265. Birger Winsa,
    som kommer att tala senare i dag-

  266. -har gett ut en mängd böcker
    på Meänkielen förlaaki.

  267. Han har också svarat för en
    svensk-tornedalsk frasordlista-

  268. -som jag tror att det
    var Pajala kommun som beställde-

  269. -för att lära personalen fler termer
    som var aktuella.

  270. Sen tänkte jag säga några ord om...

  271. ...Meän akateemi.

  272. Jag ska kanske inte
    ta upp Hennings diskussion nu-

  273. -men jag kan repetera vad vi hållit
    på med under de här sista åren.

  274. Den grundades 1987 av STR-T
    och har en viss samverkan med STR-T.

  275. Enligt stadgarna ska STR-T utse
    tre ledamöter i stiftelsen.

  276. Verksamhetsområdena hittills
    definierades tidigt.

  277. Språk, samhälle och kultur.
    Och de kan tolkas väldigt vitt-

  278. -men också utvidgas, särskilt
    när det gäller området samhälle.

  279. Det som vi har haft som projekt-

  280. -är att vi har tagit
    en resurs av flera personer.

  281. De flesta har under perioder
    arbetat oavlönade-

  282. -men också varit delvis avlönade.

  283. Någon av oss
    i arbetsgruppen har varit...

  284. ...heltidsavlönade också.

  285. Vi har finansierats av ISOF,
    Institutet för språk och folkminnen-

  286. -som är sammanlänkat
    med Statens kulturråd.

  287. Det har varit den huvudsakliga
    finansieringen under många år.

  288. Kommunerna har också bidragit-

  289. -liksom att de har bidragit
    till ortnamnsprojektet.

  290. Både när det gäller ordboken
    och ortnamnen har vi haft möten...

  291. ...med folk i bygderna...

  292. ...och haft ordseminarier
    och ortnamnsseminarier.

  293. Där har kommuner och skolor
    varit mycket aktiva.

  294. Dit hör det här med ortnamnen.

  295. Det går in under rubriken
    "Språklig revitalisering".

  296. Historia. Specifikt...

  297. ...finns utgivningen
    av böcker om gamla kommuner.

  298. Korpilombolo är nu en del av Pajala-

  299. -men vi har gjort
    en bok separat om Korpilombolo.

  300. Det är fler på gång.

  301. Konferenser har anordnats.

  302. Vi har också medverkat
    i annan meänkieliverksamhet-

  303. -som Lantmäteriets omskyltning av
    vägar i Norrbotten.

  304. Där har vi bidragit med råd och namn-

  305. -utifrån vårt ortnamnsprojekt.

  306. Ett projekt som vi börjat diskutera
    är en digital analysator.

  307. Förutom
    de svenska samarbetspartnerna-

  308. -har vi också när det gäller-

  309. -datologiarbetet med ordboken-

  310. -och den kommande analysatorn-

  311. -ett samarbete med språkteknologiska
    avdelningen vid Tromsø universitet-

  312. -som vi har känt till-

  313. -och träffat under många år.

  314. De har också
    konkret bidragit med hjälp.

  315. När det gäller stora ordboken
    har vi hållit på i många år.

  316. Det är inte helt avslutat, men
    en del av den finns utlagd på nätet.

  317. Medarbetarna har varit från...

  318. ...Meän akateemi
    och Korpilombolo kulturförening:

  319. Anders Alapää,
    Linnea Nylund, Märta Nylund-

  320. -Barbro Rantatalo,
    Birgitta Rantatalo, och så jag.

  321. Från Tromsø har vi haft hjälp
    av Ciprian Gerstenberger.

  322. Han har hjälpt oss dagligen-

  323. -de senaste åren med datorprogrammen.

  324. Trond Trosterud är en professor
    som jag har känt i många år.

  325. Informanterna...

  326. ...är talare från olika delar
    av Tornedalen och utanför.

  327. Vi har också haft granskare-

  328. -en särskild referensgrupp
    för olika delar av meänkieliområdet.

  329. Min tid är alltså ute.

  330. Jag ska be att få avsluta.

  331. Vi försöker
    naturligtvis ta hänsyn till-

  332. -att vi har åtminstone tre större
    dialektområden i Tornedalen-

  333. -och vi kommer få höra mer
    om den här uppdelningen av Birger.

  334. Tack.

  335. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ordboksprojekt på meänkieli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Lexikon, Meänkieli, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?