Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Meänkieli i tid och rumDela
  1. Numera har jag ändrat uppfattning.

  2. Ett tag tvivlade jag, men jag tror
    att meänkieli har en framtid.

  3. Jag heter Kerstin Salomonsson
    och är vice ordförande för STRT-

  4. -Sveriges tornedalingars riksförbund.

  5. Jag är ordförande
    för tornedalingar i Umeå.

  6. Det är högtidligt att vara här i dag.

  7. Meänkieli
    finns på den akademiska arenan-

  8. -och jag är stolt att få vara här.

  9. Symposiet kan inte hållas helt
    på meänkieli, men det kommer nog.

  10. Mitt inslag har rubriken
    "Meänkieli i tid och rum".

  11. Jag ska berätta om STRT,
    som jag kommer att kalla "förbundet".

  12. Vad vill vi? Vad har vi gjort?

  13. Hur har olika lagar
    förbättrat för användandet?

  14. Språket har ju förbättrats
    och används i fler samhällsdomäner.

  15. Jag kommer med egna reflektioner
    på slutet.

  16. Tornedalingar
    är ju ingen homogen minoritet.

  17. Det är en heterogen minoritet.

  18. Många tror att det enbart handlar
    om Haparanda, Övertorneå och Pajala-

  19. -men det är också
    Gällivare och Kiruna kommuner.

  20. Alla kallar sig inte tornedalingar.

  21. En del kallar sig kväner,
    "lantalaiset" eller nåt annat.

  22. Tornedalingar är en okänd minoritet.

  23. En Novus-undersökning
    som UR lät göra i år-

  24. -visar att allmänhetens kunskap
    om nationella minoriteter är låg.

  25. Inte sällan tror man att det även
    ska vara olika invandrargrupper med-

  26. -eller att man ska ha
    en specifik sexuell läggning.

  27. En liknande undersökning
    gjordes för tre år sen-

  28. -av Språkrådet, Stockholms
    länsstyrelse och Sametinget.

  29. Man undersökte människors kunskap om
    och attityder till-

  30. -nationella minoriteter
    och minoritetsspråken.

  31. Tornedalingarna
    var den minst kända minoriteten-

  32. -tätt följd av judarna.

  33. Tretton respektive fjorton procent
    kände till tornedalingar och judar.

  34. Vad säger såna här undersökningar?

  35. Det intressanta är ju att de visar
    hur synliga minoriteterna är-

  36. -både vad gäller språk och kultur-

  37. -och hur väl
    minoritetspolitiken har lyckats-

  38. -föra ut och bekantgöra begreppen.

  39. På STRT:s hemsida står det "Lumipallo
    laaksosta". Väldigt fritt tolkat-

  40. -översätts det till: "En tornedalsk
    snöboll rullar genom nationen"-

  41. -"och STRT håller vägarna plogade."
    Så vill vi gärna se oss.

  42. Förbundet grundades 1981,
    som vi redan har hört.

  43. Det är religiöst obundet.

  44. I stadgarna står det - jag citerar:

  45. "En intresseorganisation för alla som
    känner samhörighet med meänkieli"-

  46. -"och språkområdets
    kultur och historia."

  47. "Det är regeringens remissinstans
    i frågor som rör minoriteten."

  48. "Målsättningen är att främja
    och stärka minoritetens identitet"-

  49. -"samt språkliga och kulturella
    utveckling och förankring."

  50. De har lokalavdelningar
    i Gällivare, Kalix, Pajala-

  51. -Stockholm, Umeå,
    Uppsala och Övertorneå.

  52. Där ska vi arbeta med lokala frågor-

  53. -vad gäller det lokala synliggörandet
    av vår minoritet.

  54. Vi har ju träffat representanter
    för Met Nuoret, som bildades 2014.

  55. 2015 beslutade Akademien att införa
    tornedalingarnas dag i almanackan.

  56. Då firades den dagen
    för första gången 2016.

  57. Vi har en flagga som heter Meänflaku.

  58. Jag har på mig en sån pin i dag.
    Den är gul, vit och blå.

  59. Det är den gula solen, en sommarblå
    himmel och de vintervita vidderna.

  60. Upphovsmannen till flaggan
    är Herbert Wirlöf.

  61. Den lanserades redan 2007
    av föreningen Meänmaa.

  62. Vi har ju haft
    företrädaren Bengt Pohjanen här.

  63. Att fira egna dagar är ett sätt att
    synliggöra ett språk och en kultur.

  64. Vad gör då STRT?

  65. Med ytterst begränsad budget har vi
    åstadkommit mycket, och gör så ännu.

  66. Vi arbetar både i stort och smått.

  67. Här ska jag lyfta fram
    de frågor som är viktigast i nuläget.

  68. Mycket har hänt och kommer att hända-

  69. -men jag tittar på det
    som har varit i närtid.

  70. Förutom det jag nämner, så bedriver
    vi opinionsbildande verksamhet.

  71. Vi har nättidningen METavisi-

  72. -och vi driver olika projekt
    som harmonierar med våra stadgar.

  73. Vi har haft ett förlag - Kaamos -
    men det var för kostsamt att driva.

  74. Några av de frågor
    som vi har arbetat med nu-

  75. -är språkcentrum för meänkieli.

  76. Inte bara vi, utan även sverige-
    finländarnas delegation har önskat-

  77. -att vi skulle ha ett slags organ
    som bedriver aktiva och systematiska-

  78. -revitaliseringsåtgärder
    för både finska och meänkieli.

  79. Vi har velat ha ett språkcentrum, för
    det har varit en framgångsrik modell-

  80. -för samiskan, vilket vi tror skulle
    kunna fungera även för meänkieli.

  81. Ett språkcentrum skulle kunna ta fram
    en nulägesbeskrivning för språket-

  82. -göra insatser för att öka minori-
    tetens engagemang för revitalisering-

  83. -och utveckla verktyg för ett
    systematiskt utvecklingsarbete.

  84. Vi får hoppas
    att det här blir verklighet.

  85. Vi har arbetat
    för en kulturinstitution-

  86. -för tornedalingar, kväner och
    "lantalaiset". Nu har vi ingen sån.

  87. Vi tänker oss en motsvarighet till
    Finlandsinstitutet för sverigefinnar-

  88. -och Ajtte för samerna.

  89. Nu är vårt kulturarv
    utspritt på olika aktörer-

  90. -på lokal,
    regional och nationell nivå.

  91. Där finns inget riktigt samarbete,
    och ingen vet vad som finns var.

  92. Vi skulle vilja ha mer media
    på meänkieli, precis som Met Nuoret-

  93. -och vi vill försöka komma i gång
    med ett forskningsarbete-

  94. -om vår tidiga historia
    på Nordkalotten.

  95. Och...

  96. Jag vill nu berätta om en förstudie-

  97. -som STRT och Met Nuoret
    har låtit göra under det här året.

  98. Den handlar om de övergrepp
    som staten har gjort mot minoriteten-

  99. -under 1800- och 1900-talen.

  100. Processledare
    har varit fil.dr Kurt Persson-

  101. -vid Luleå tekniska universitet.

  102. Den överlämnades till kultur- och
    demokratiminister Alice Bah Kuhnke-

  103. -den nionde april i år.

  104. Om ni är intresserade
    av skriften och frågorna-

  105. -så finns den att beställa på STRT.

  106. Då går man in på deras hemsida
    och gör det.

  107. Den här förstudien
    behandlar försvenskningsprocessen-

  108. -som skedde i form av arbetsstugor,
    rasbiologiska undersökningar-

  109. -och förbud
    att tala meänkieli i skolorna.

  110. Den bygger på intervjuer
    med människor som har varit med om-

  111. -såna här försvenskningsmetoder.

  112. Beställ den gärna om ni
    är intresserade av de här frågorna.

  113. Förstudien handlar också om välfärds-
    bygget och industrialiseringen.

  114. Man brukar säga att Tornedalen
    i princip tömdes på 60- och 70-talen.

  115. Vi minns skämtet om plakatet
    som skulle ha funnits utanför byarna:

  116. "Siste man släcker lyset." Det blev
    tomt i Tornedalen vid den här tiden.

  117. Kulturarvet tas också upp
    i förstudien-

  118. -men välfärdsbygget och kulturarvet
    tar inte jag upp-

  119. -utan då hänvisar jag
    till förstudien.

  120. När arbetsstugorna kom till Norr- och
    Västerbotten, så kom de i form av-

  121. -välgörenhetsinrättningar
    efter nödåret 1902.

  122. De utvecklades till egna institu-
    tioner och spelade en speciell roll-

  123. -i assimileringspolitiken.

  124. De var först separata stiftelser,
    men blev sen en del av skolväsendet.

  125. Arbetsstugorna blev internat
    för avlägset boende och fattiga barn.

  126. De fick mat, kläder
    och undervisning i praktiskt arbete.

  127. Ofta låg stugorna nära en folkskola-

  128. -och då kunde barnen
    få en viss form av utbildning.

  129. När ansvaret flyttades från lands-
    hövdingsämbetet till domkapitlet-

  130. -så blev det nationalistiska draget
    väldigt tydligt.

  131. Det avspeglas tydligt i språkfrågan.

  132. Tidigare fanns inget skrivet om det
    här i arbetsstugornas instruktioner-

  133. -men 1924 står det:

  134. "Ett barn som bor i den by
    där stugan är förlagd"-

  135. -"kan få mat på arbetsstugan,
    i fall de inom finsktalande trakt"-

  136. -"vinnlägger sig om
    att i arbetsstugan tala svenska."

  137. I instruktionerna
    till föreståndarinnorna stod det:

  138. "...i arbetsstuga inom finsktalande
    bygd själv tala svenska med barnen"-

  139. -"samt anamma dessa att använda
    svenska som samtalsspråk"-

  140. -"även under rasterna." Där har vi
    förbudet att tala vårt eget språk.

  141. Det skedde ett slags förskjutning
    i den här uppfostringsmodellen-

  142. -från att man fick mat och kläder-

  143. -till en mer medborgerlig fostran.

  144. Idén blev
    "ett land, en nation, ett språk".

  145. Målsättningen blev
    att barnen skulle lära sig svenska.

  146. Det skedde ofta
    med tvångsmetoder och bestraffningar.

  147. Barnen var i regel helt utlämnade åt
    föreståndarinnorna på arbetsstugorna.

  148. Vittnesmål om det här
    finns att läsa i den här förstudien.

  149. Där finns också vittnesmål
    om rasbiologiska undersökningar.

  150. Det var de här skallmätningarna som
    ledde till det ökända skallindexet-

  151. -som användes ända in på 1940-talet.

  152. Personerna fotograferades nakna-

  153. -och man fyllde i hårfärg, huvud- och
    ansiktsform samt kropps- och könshår.

  154. Kurt Persson konstaterade
    efter sin genomgång av materialet-

  155. -på Uppsala universitetsbibliotek-

  156. -att tornedalingar är representerade
    i större omfattning än man trott.

  157. Förmodligen finns ett mörkertal-

  158. -eftersom tornedalingar
    ofta i de här katalogiseringarna-

  159. -kallades "finnar" eller "tattare".

  160. Kurt Person
    har identifierat 154 personer-

  161. -med namn och hemvist
    i gruppen tornedalingar.

  162. Nu kommer vi till det intressanta.
    Vi måste ju tala om utbildning.

  163. Vi har ju hört att allmänheten-

  164. -har dåliga kunskaper
    om tornedalingar och meänkieli.

  165. Då vill STRT att Skolverket tar ett
    långsiktigt och övergripande ansvar-

  166. -för läromedel om tornedalingar,
    kväner och "lantalaiset".

  167. Det gäller övriga
    nationella minoriteter också.

  168. Vi önskar mer läromedel på meänkieli.

  169. Vi skulle vilja kartlägga kunskaps-
    nivån hos lärarstuderande i Sverige.

  170. Om det visar sig att nivån är låg-

  171. -så vill vi att man inför
    en obligatorisk utbildning-

  172. -om alla nationella minoriteter.

  173. Vi har ju nämnt paradoxen att man ska
    undervisa i nåt man inte vet nåt om.

  174. Det gäller oavsett nivå, inriktning
    och var i landet studierna bedrivs.

  175. Vi vill ha en stark och tydlig
    lärarutbildning vid Umeå universitet.

  176. Många söker till utbildningen
    i meänkieli, som ju Anders sköter-

  177. -på ett mycket förtjänstfullt sätt.

  178. Kombinationen av läromedel,
    språkvård-

  179. -och en stark lärarutbildning
    gör att meänkieli kan fortsätta vara-

  180. -ett levande språk.

  181. Några saker som har förbättrat
    situationen för meänkieli-

  182. -är att vi 1999-

  183. -fick fem nationella minoriteter,
    däribland meänkieli.

  184. 2010 kom lagen om nationella
    minoriteter och minoritetsspråk-

  185. -där den här situationen...

  186. Där stärktes skyddet för språket.

  187. Sen har ju också...

  188. Sen har ju språket ett utökat skydd
    i de s.k. "förvaltningsområdena".

  189. Vad ska vi säga där? Jag återkommer
    till det lite längre fram.

  190. Vi önskar mer sändningstid på
    meänkieli i public service-kanalerna.

  191. Att dagstidningar på samiska och
    meänkieli lättare ska få presstöd.

  192. Nåt som också har gjort språket
    synligt är lagen om god ortnamnssed.

  193. 2014 kom även meänkieli med där.

  194. Tidigare hade man haft parallell-
    skyltning av platser på samiska-

  195. -men inte på meänkieli.

  196. 2016 flyttades lärarutbildningen
    till Umeå från Stockholm-

  197. -för det är ju rimligt att språk-
    utbildningen och lärarutbildningen-

  198. -ligger vid samma lärosäte.

  199. När det här kom till, så hamnade
    finska och meänkieli i Stockholm-

  200. -men nu är alltså meänkieli här.

  201. Elina har nämnt Daniel Särkijärvi-

  202. -som verkligen drev på att man inte
    ska behöva grundläggande kunskaper-

  203. -i meänkieli för att kunna läsa det
    i grundskolan, och så är det ju nu.

  204. Vi får nya förvaltningsområden.

  205. Luleå är förvaltningsområde
    från och med i år.

  206. Om Stockholms ansökan går igenom,
    så blir det förvaltningsområde 2019.

  207. Jag måste berätta om Umeå,
    vad gäller förvaltningsområden.

  208. Jag är ordförande för tornedalingar
    i Umeå och har stridit i flera år-

  209. -för att Umeå ska ansöka om det här.

  210. Första året fick vi nej-

  211. -för då gick samer och finnar
    emot i sina remissvar-

  212. -och sa att de ju då
    måste vara med och dela på pengarna.

  213. Man får pengar
    till två förvaltningsområden-

  214. -men inga mer pengar för ett tredje.

  215. Vi fick ett nej, sen sökte jag igen-

  216. -men då skulle Lennart Rohdins
    utredning inväntas innan nåt gjordes-

  217. -så det är fortfarande ett nej.

  218. Umeå kommun
    tänker utföra sina åtaganden-

  219. -inom befintlig ram, så att säga.
    Så det är nej igen.

  220. Nånting som också har påverkat, och
    som är väldigt viktigt för språket-

  221. -är Met Nuoret.

  222. Det är ju de unga vi måste hoppas på.
    De är ju framtiden.

  223. Förbundets språkpolicy får enskilda
    att våga ta ställning för språket-

  224. -och att vilja tala det och ha
    en identitet i språket och kulturen.

  225. Jag har tid
    för några personliga reflektioner.

  226. Numera har jag ändrat uppfattning.

  227. Ett tag tvivlade jag, men jag tror
    att meänkieli har en framtid-

  228. -vilket jag främst baserar på
    att många unga vill lära sig det-

  229. -och fortsätta tala det
    i den mån man har börjat göra det.

  230. Vi får kämpa på.

  231. När det väl har börjat, så är det
    inte så lätt att stoppa det.

  232. Vi får alla arbeta åt samma håll.

  233. Tack för mig.

  234. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Meänkieli i tid och rum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Meänkieli, Språkvetenskap, Sveriges tornedalingars riksförbund
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.