Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Levande fäbodkultur i SchweizDela
  1. Jag hörde rockmusik från långt håll.
    Tre unga killar stod vid grytorna-

  2. -och gjorde ost.

  3. Det visar att det är ganska poppigt
    att vara på en fäbod.

  4. Hej!
    Jag jobbar på Riksantikvarieämbetet.

  5. Många undrar nog vad vi gör här.
    Vi pratar ju om djur och växter.

  6. Vi jobbar med biologisk mångfald,
    fast kallar det biologiskt kulturarv.

  7. Det är ungefär samma sak
    apropå odlingslandskapet.

  8. Jag kommer ta er med på en resa
    till Schweiz och fäbodarna där.

  9. Och prata om hållbarhet
    och biologisk mångfald.

  10. Anledningen till det är att jag
    för två år sen besökte Schweiz.

  11. Min ungdoms flickvän från gymnasiet
    valde att bli fäbodsjänta.

  12. På heltid. Hon har jobbat i 17 år
    på fäbod i Schweiz.

  13. Jag åkte ner till henne.
    Jag var med och vallade djur-

  14. -mjölkade djur, gjorde ost
    och studerade andra fäbodar.

  15. Pratade med bönder och så.
    Det är det jag tänkte prata om i dag.

  16. Jag kommer ge er en liten inblick
    i hur det kan se ut i Alperna.

  17. Jag har bara besökt en liten del
    av Alperna.

  18. Det kanske inte är representativt.

  19. Men jag har läst på på internet
    och pratat med en del folk.

  20. Lite mer än det område jag har besökt
    ska det ändå täcka in.

  21. Sen berättar jag om observationer
    kring biologisk mångfald.

  22. Ni som har hört mig prata förut
    ska vakna till här.

  23. Det här har jag inte
    tagit upp tidigare, det är nytt.

  24. Sen avslutar jag med att reflektera
    kring vad staten kan göra-

  25. -för att upprätthålla
    det som fortfarande finns i Schweiz.

  26. Lite kort om "alpwirtschaft",
    jag kommer kalla det för fäbodsbruk.

  27. Det finns en mångfald av fäbodar.

  28. Det finns statliga fäbodar,
    som arrenderas ut.

  29. Det finns kollektiva fäbodar,
    där man tillsammans har djur-

  30. -och anlitar arbetskraft. Och
    så finns det privata, som i Sverige.

  31. Det finns många mjölkdjur,
    men också köttdjur. Som ungdjur.

  32. Det finns även frigående djur,
    får som kan gå på topparna.

  33. Vi har fäbodar på hög höjd
    och på låg höjd.

  34. Och marker som passeras när man
    driver upp djuren till fäbodarna.

  35. Det finns många fäbodar,
    ungefär 6 000 i Schweiz.

  36. Det har minskat något, men det är
    osäkert om antalet djur har minskat.

  37. Det är mycket utländsk arbetskraft,
    de har ganska höga löner.

  38. Det är många tyskar som arbetar där.

  39. Det är en lång betesperiod,
    fyra till fem månader.

  40. Det täcker 35 %
    av all jordbruksmark i Schweiz.

  41. En ganska stor areal.

  42. Man kan fundera på hur det var
    i Dalarna och andra fäbodsområden.

  43. De fäbodsbetande markerna
    har varit minst så många procent.

  44. Lite kort om var jag var i Schweiz.
    Det är ett ganska litet land.

  45. Mycket mindre än södra Sverige.

  46. Jag var i en del som kallas
    Graubünden, i sydöstra delen.

  47. Gränsar mot Österrike och Italien.
    Mitt i Alperna.

  48. Det är väldigt brant
    och ganska otillgängligt.

  49. Den fäbod som jag besökte
    ligger mitt i den här bilden.

  50. På den här sista flygbilden.

  51. Så här såg den ut, en typisk fäbod.
    Det är en stallbyggnad-

  52. -och så är det en bostadsdel.

  53. På den fäboden fanns det
    176 mjölkgetter från 15 gårdar.

  54. Det var en kollektiv fäbod, där
    olika djurägare skickade sina djur.

  55. Sen tog anställda hand om dem.
    Djuren mjölkades morgon och kväll.

  56. En av de två arbetarna på plats
    stannade kvar på fäboden-

  57. -och gjorde ost varje dag.

  58. Den andre vallade djuren, från
    tidig morgon till sen eftermiddag.

  59. De kom tillbaka vid fem-, sextiden.
    Man var ute hela dagen och vallade.

  60. Getterna går på de brantaste
    markerna. Jag återkommer till det.

  61. Det var ett krävande arbete. Det var
    inte att man lite lugnt gick med dem.

  62. Ni som har jobbat med getter
    vet att de springer hit och dit.

  63. I Schweiz är det fortfarande så
    att det finns osynliga gränser.

  64. Herden vet exakt att djuren
    inte får gå över den bergskammen.

  65. Det är nån annans gräs, det var
    viktigt. Man hade en hund till hjälp.

  66. Det var ett krävande arbete.

  67. På den här bilden... Det var
    en annan fäbod som hade mjölkkor.

  68. Ni ser
    att det är samma privata fäbod.

  69. Här har vi en lägre fäbod,
    och här har vi en högre fäbod.

  70. Först går man upp hit. När det
    smälter, driver man upp djuren dit-

  71. -och är på de högre höjderna.

  72. Det här är den lägre fäboden
    där man har ostproduktion.

  73. Man har en ganska stor ladugård.

  74. På den högre höjden ser det ut
    så här. En liten ladugård.

  75. Man har ingen ostlokal.
    Man skickar ner osten i pipeline-

  76. -till den nedre ladugården.

  77. Det var ganska roligt när jag kom.
    Jag hörde rockmusik på långt håll.

  78. Det var tre unga killar
    som stod vid grytorna och gjorde ost.

  79. Det visar att det är ganska poppigt
    att vara på en fäbod.

  80. Nästan all areal betas där, det finns
    tusentals fäbodar. Otroligt levande.

  81. Man har även foderproduktion
    i Alperna. Inte nere i slätten.

  82. Man har foderproduktion
    på de riktigt branta markerna.

  83. Kort om biologisk mångfald.
    Jag observerade vallade djur.

  84. Hur betade de?
    Vad gav det för effekt?

  85. Jag kunde se att de har kontinuitet,
    det har aldrig växt igen.

  86. Det finns en stor variation i hårdhet
    av bete med avseende på betesdjur.

  87. Det finns otroliga arealer.
    Vi har en jättelång blomning.

  88. Det är det vi pratar om i Sverige
    att vi vill komma tillbaka till.

  89. Det tror jag är nyckelfaktorerna
    till varför det är så bra i Schweiz.

  90. Kort om djurslag och variation.
    Getter går på de brantaste markerna.

  91. Intressant. Man har under hundratals
    år haft getter på samma marker-

  92. -och kor på helt andra marker,
    som inte är så branta.

  93. Man har dem på olika höjd.
    Först där det inte är snö-

  94. -och sen går man upp
    när det smälter fram.

  95. Längst upp har man får som går fria.

  96. De har man bara tillsyn till
    nån gång då och då under året.

  97. Här ser man att
    i framkanten är det getbetade marker-

  98. -och längst bak är det fårbete.
    Så kan det se ut.

  99. Kort om geten.
    Jag har själv jobbat på getgård.

  100. När de betar i instängslade hagar
    blir det inte särskilt fint.

  101. De betar bort alla örter,
    och det ser inte bra ut.

  102. De restaurerar marker bra.
    Jag undrade hur det skulle se ut.

  103. När jag gick med getterna, såg jag
    att de gick igenom fina slåtterängar.

  104. Det var förstås betesmarker,
    men med en slåtterängsflora.

  105. De gick rakt igenom. De betade lite
    och så sprang de upp på höjderna.

  106. Det verkar som att de har...

  107. De beter sig inte på samma sätt.
    Herden sa också-

  108. -att de är ute efter nåt gräs
    som de vet kommer smälta fram-

  109. -eller som är väldigt smakligt.

  110. I slutet av betessäsongen i september
    så har de betat av all areal.

  111. Den här bilden är tagen
    när jag var där i slutet av juli.

  112. Det är en otroligt fin blomning
    under hela säsongen.

  113. På de kobetande markerna
    var det mycket hårdare bete.

  114. Inte alls lika mycket blomning.

  115. Men... Ja, här ser ni en bild
    på hur det kan se ut.

  116. Trots att det var hårt betat, hittade
    man fina fläckar med kärlväxter-

  117. -även i de hårt betade markerna.
    Framförallt flyttades ju djuren upp.

  118. Den här bilden är tagen längst ner,
    där de betade först. I maj.

  119. I juli var det en jättefin blomning.

  120. Man har en gradient och en blomning
    över hela året. Spännande att se.

  121. Lite kort om varför det fungerar,
    och vad vi kan lära.

  122. Som ni ser på bilderna...
    Nej, jag börjar här.

  123. Det är en obruten tradition.

  124. Här i Sverige
    har vi en bruten fäbodstradition-

  125. -och en bruten tradition av jordbruk
    över huvud taget.

  126. Det är ett fungerande system
    som fungerar på samma sätt-

  127. -som för 100-200 år sen.

  128. Vi har närhet, en levande landsbygd.

  129. De har avsättning för alla produkter,
    vilket är ett jätteplus.

  130. De har en turism som är beroende av
    det öppna landskapet. Det vet alla.

  131. Det är tre faktorer som är
    en stark drivkraft för hela systemet.

  132. Sen har de ett otroligt lönsamt
    jordbruk. Riktiga, ordentliga löner.

  133. När jag frågade herdar och bönder,
    sa de att det är bra att vara bonde.

  134. "Vi har gott om pengar." Sånt hör man
    aldrig nån säga i Sverige.

  135. Det är staten
    som pumpar in ganska mycket pengar.

  136. De har också lyckats modernisera.
    De använder moderna maskiner-

  137. -men har traditionella metoder
    för biologisk mångfald-

  138. -som herdesystemet. De
    skulle ha kunnat stängsla in djuren-

  139. -och fått en annan effekt
    för biologisk mångfald.

  140. Regeringen gör medvetna satsningar.

  141. När man läser rapporter,
    är de väldigt medvetna-

  142. -om betydelsen av fäbodsbete
    för social hållbarhet-

  143. -för arbetsmarknaden
    och för turismen.

  144. Därför ser man fäbodssystemet
    som en långsiktigt lönsam satsning.

  145. "Om det här försvann,
    skulle mycket kollapsa."

  146. Det är inte biologisk mångfald eller
    fäbodssystemet man är ute efter-

  147. -utan alla andra effekter
    som man ser i samhället.

  148. Sen har vi dessutom
    ett stort mått av lokalt bestämmande-

  149. -vilket gör att reglerna ser olika ut
    i de 26 olika kantonerna.

  150. Man kan anpassa det
    efter de lokala förutsättningarna.

  151. Mitt slutbudskap är att i Schweiz-

  152. -har man en helt annan drivkraft.

  153. Om man tittar
    på stöden som betalas ut-

  154. -så är det en liten del
    som handlar om biologisk mångfald.

  155. Det har kommit de senaste åren.
    Det är extra plus, bra att det finns.

  156. Men det huvudsakliga stödet
    är att hålla igång produktionen.

  157. Sen ser man att man får naturvärden
    och kulturmiljövärden på köpet.

  158. I Sverige är det tvärtom. Vi håller
    igång marken med stöd för naturvård-

  159. -och försöker reglera det
    så det blir bra för alla insekter.

  160. När man åker dit blir man tveksam.
    "Kan vårt sätt i Sverige fungera?"

  161. Är det långsiktigt hållbart? Eller
    behöver vi tänka om? Behöver vi-

  162. -gå in på produktionen, och få natur-
    och kulturmiljövärden på köpet?

  163. Tack!

  164. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Levande fäbodkultur i Schweiz

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Fäbodar, Fäbodväsen, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Schweiz
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.