Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Hotad mångfald i odlingslandskapetDela
  1. Det har räknats ut gigantiska summor
    på vad pollinerare-

  2. -och naturliga skadedjursbekämpare
    ger oss som människor-

  3. -som man som lantbrukare
    faktiskt kan dra nytta av.

  4. Okej! I dag ska vi prata
    om odlingslandskapet.

  5. Jag tänkte
    att vi skulle få en känsla-

  6. -för hur det kanske
    en gång kunde låta-

  7. -ute i odlingslandskapet.

  8. Som många av er säkert känner igen
    är det en ortolansparv.

  9. En gång var den utbredd över i
    princip hela Sveriges odlingsmarker.

  10. En karaktäristisk fågel.

  11. I dag är den svår att springa på.
    Man måste veta var man ska leta.

  12. Dessutom är den nästan uttryckt
    i lite perifera biotoper.

  13. Dess utveckling
    är ganska sorglig som ni ser.

  14. Här ser ni en kurva
    från Svensk fågeltaxering.

  15. Ett par olika inventeringar.

  16. Det ser väldigt dystert ut
    för fågeln.

  17. Den kan på sitt sätt symbolisera
    odlingslandskapets utveckling-

  18. -även om det har varit
    en mycket längre period.

  19. Sedan förra sekelskiftet,
    slutet av 1800-talet, och framåt-

  20. -har det hänt otroligt mycket.

  21. Med mekanisering, konstgödning-

  22. -utdikning, igenplantering
    och så vidare.

  23. Ni är väl bekanta med de processerna.

  24. För att ta ett illustrerat exempel-

  25. -så har vi här Sörmland.

  26. Hur det såg ut för hundra år sen.

  27. Det röda är gräsmarker av olika slag.
    Betade och slåttrade.

  28. Drygt hundra år senare
    är de röda fläckarna små frimärken.

  29. Det är några få procent vi har kvar,
    trots att vi har ansträngt oss hårt-

  30. -för att bevara så mycket som möjligt
    av odlingslandskapet.

  31. Det är inte bara de här betesmarkerna
    och slåttermarkerna som förändrats.

  32. Alla kanske inte är medvetna om
    att under slutet av 1800-talet-

  33. -så betades praktiskt taget
    hela Sveriges skogsareal.

  34. Skogarna såg helt annorlunda ut.

  35. Det får vi höra mer om i eftermiddag
    av Tommy Lennartsson.

  36. Naturligtvis har det stor inverkan
    på den mångfald-

  37. -som lever där.

  38. I dag har vi ett uppdelat landskap
    mellan jordbruk och skogsbruk.

  39. Det är också så att
    om vi tittar på odlingslandskapet-

  40. -på olika sätt statistiskt...

  41. ...så ser vi att
    bland de olika landskapstyperna...

  42. ...så är jordbrukslandskapet
    den där det står sämst till.

  43. Möjligen i konkurrens
    med havsstränder och marina miljöer.

  44. Den här bilden
    visar så kallade rödlisteindex-

  45. -uppbrutna på landskapstyper
    eller ekosystemtyper.

  46. Ju lägre stapeln är, desto större
    förlust av arter och populationer-

  47. -i landskapet. Det baseras på
    ArtDatabankens rödlistebedömningar.

  48. Även mer generell övervakning
    från Svensk fågeltaxering...

  49. Om vi tittar på de vanliga arterna,
    så har vi en nedåtgående trend.

  50. Ni ser själva
    vilka arter som ingår i indexet.

  51. Jag tror det är samma för hela Europa
    för att man ska kunna jämföra.

  52. Vi fortsätter att tappa mycket.

  53. Odlingslandskapet generellt sätt
    är livsutrymme-

  54. -för många arter.
    Många är rödlistade där.

  55. Det är så att ungefär hälften
    av de 4 273 arter som är rödlistade-

  56. -och upptagna på senaste rödlistan,
    kan påträffas i odlingslandskapet.

  57. Ungefär en tredjedel av dem är
    helt beroende av odlingslandskapet.

  58. Tittar vi på vilka biotoper
    vi har särskilt många rödlistade-

  59. -så är det olika slags öppna
    gräsmarker som är speciellt viktiga.

  60. En aning förvånande kan man tycka,
    är att andra människoskapade miljöer-

  61. -också hyser en hel del
    av de här rödlistade arterna.

  62. Det är vägkanter,
    kraftledningsgator...

  63. ...grustäkter, trädgårdar och så.

  64. Där har en hel del arter
    kunnat hanka sig kvar-

  65. -när odlingslandskapet
    har förändrats och försvunnit.

  66. Kärlväxter är en grupp som särskilt
    förknippas med odlingslandskapet.

  67. En hög artrikedom per arealenhet,
    så att säga.

  68. Det är inte alltid lätt att förstå
    ens som biolog-

  69. -hur mycket vi förmodligen har tappat
    och hur det en gång sett ut-

  70. -när vi hade de vidsträckta markerna.

  71. Här har vi ett exempel
    från den så kallade Kungsmarken-

  72. -öster om Lund i sydvästra Skåne,
    som man tänker är alldeles utarmat.

  73. Det stämmer till rätt stor del.

  74. Här är ett urval
    av de arter som växte där...

  75. ...i början på 1900-talet.

  76. Ni som känner till kärlväxter-

  77. -kan förstå
    att man nästan dreglar över listan.

  78. Det är ofattbart
    att hitta det i sydvästra Skåne.

  79. Kungsmarken
    var en av de sista utposterna-

  80. -av vidsträckta slåttermarksarealer
    på kalkrik morän...

  81. ...som vi hade över stora områden.
    Här lyckades arterna hanka sig kvar.

  82. I dag är många försvunna, eller
    så står några få individer kvar.

  83. Det ger en känsla
    av vad vi faktiskt har förlorat.

  84. Naturligtvis är en massa insekter
    knutna till odlingslandskapet.

  85. Speciellt tänker man kanske
    på de pollinerande insekterna-

  86. -men också på parasitsteklar,
    rovlevande skalbaggar och andra-

  87. -som ger oss fantastiska
    ekosystemtjänster helt gratis.

  88. De sistnämnda i form
    av naturlig skadedjursbekämpning.

  89. Förlusten av de här,
    respektive värdet som de producerade-

  90. -kan nog räknas
    i miljardbelopp per år.

  91. Det har räknats ut gigantiska summor
    på global nivå-

  92. -vad bara pollinerare
    och naturliga skadedjursbekämpare-

  93. -ger oss som människor, och som man
    som lantbrukare kan dra nytta av.

  94. Blir man av med dem, måste man
    kompensera för det på nåt sätt.

  95. Det är en massa andra insekter
    som också har försvunnit.

  96. Vi har koll på enskilda arter, att
    en hel del enskilda arter minskar.

  97. Vi har ganska dålig koll på hur det
    står till med insektsfaunan i landet.

  98. Vi ska snart få höra exempel
    på den här tyska studien-

  99. -som kom i höstas
    med enorma minskningar.

  100. Vi vet inte om det gäller här.

  101. Vi tror inte det. Skulle det vara så,
    saknas verktyg för att upptäcka det.

  102. Vi har sett minskningar
    i andra länder på kontinenten-

  103. -av arter som vi har kvar hyfsat av
    i Sverige.

  104. I värsta fall är det en föregångare
    av vad som kommer att hända-

  105. -om vi inte stoppar det.

  106. Så sent som i veckan läste jag en
    notis om en rapport från Frankrike-

  107. -där man hade en hemsk minskning
    av fåglarna i odlingslandskapet.

  108. Det kan... Det...

  109. Det gäller att stämma i bäcken
    och hitta nya metoder.

  110. Vi har som ni vet
    sexton miljökvalitetsmål i Sverige.

  111. Ett av dem gäller odlingslandskapet.

  112. Miljökvalitetsmålen
    utvärderas årligen.

  113. Även den senaste i mars...

  114. ...säger att vi inte kommer att nå
    målet för ett rikt odlingslandskap-

  115. -till 2020.
    Trenden är fortfarande negativ.

  116. Därför har vi på ArtDatabanken tyckt
    att det är viktigt att vi träffas.

  117. Vi samlar experter här i dag,
    får en överblick över hur läget är.

  118. En överblick över vad vi kan göra.

  119. Det ska bli spännande att få höra
    representanter för myndigheter-

  120. -och andra aktörer,
    inklusive näringen.

  121. Hur ska vi fortsätta
    för att kunna vända den här skutan?

  122. Vi vill fortfarande ha kvar-

  123. -och kunna njuta
    av den här typen av miljöer.

  124. Tack ska du ha, Ulf!

  125. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artskydd, Biologisk mångfald, Jordbrukslandskap, Lantbruk, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.