Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Strategi för ett rikt odlingslandskapDela
  1. Vad krävs för att få ut fler djur
    på betesmarken och öka produktionen?

  2. Det första är långsiktiga
    och stabila jordbrukarstöd.

  3. Man vill veta förutsättningarna
    på lång sikt.

  4. Johan, du arbetar med
    att samordna Jordbruksverkets arbete-

  5. -med miljömålet
    "Ett rikt odlingslandskap".

  6. -Så är det. - Det hörs, va?
    -Varsågod.

  7. På den förra konferensen sa Hjalmar
    att jag var ansvarig för målet.

  8. Men det är ju Jordbruksverket.
    Jag samordnar vårt arbete-

  9. -med "Ett rikt odlingslandskap".
    Och...

  10. Nu när vi under lång tid
    följt upp målet-

  11. -har vi märkt att det inte
    blir bättre. Vi lyckas i vissa fall-

  12. -men totalt sett blir det
    inte bättre. Vi måste fundera.

  13. "Vad går fel? Vad kan vi göra?"
    Vi tog fram en strategi-

  14. -för bevarande av den biologiska
    mångfalden i odlingslandskapet.

  15. Då yppade sig ett tillfälle då
    regeringen inrättade Miljömålsrådet-

  16. -som har varit nu.

  17. I det rådet sitter alla myndigheter
    med ansvar i miljömålssystemet.

  18. Vi riggade ett projekt där
    med olika myndigheter-

  19. -för att ta fram strategin
    för bevarande av biologisk mångfald.

  20. Ni ser vilka myndigheter det är.

  21. Många av de som har arbetat med det,
    sitter med här och lyssnar.

  22. Tar jag rätt? Vad är det för mål
    vi har med vår strategi?

  23. Sverige har anslutit sig till
    många mål kring biologisk mångfald.

  24. Det uttrycks väl i miljökvalitets-
    målet för ett rikt odlingslandskap-

  25. -vad det är man ska nå. Vi ska bevara
    den biologiska mångfalden-

  26. -och kulturmiljövärdena.

  27. Vi har klara mål,
    men målet med strategin då?

  28. Vad vill vi med den? Vi tror inte
    att vi kommer nå ända fram-

  29. -till att få gynnsam bevarandestatus
    för allt med den här strategin.

  30. Vårt mål med strategin
    är att hejda den minskning vi har-

  31. -av arter och livsmiljöer,
    och så kunna vända skutan-

  32. -så att vi ser en begynnelse
    till ökning igen.

  33. Det är inte som med målet
    med ett rikt odlingslandskap.

  34. Vi tror att om vi lyckas med det,
    kan vi gå vidare till att finjustera-

  35. -så att vi också klarar
    det här med gynnsam bevarandestatus.

  36. Jag vill säga en sak: Biologisk
    mångfald är ingen isolerad ö.

  37. Den påverkas inte bara av vår kunskap
    om hur arter ska skötas-

  38. -utan den är också beroende av den
    samhällsutveckling vi haft i landet.

  39. Det kan handla om att flytta från
    landsbygd till stad, eller annat-

  40. -som att vi rustar ner servicen
    på landsbygden.

  41. Det handlar också om vilka attityder
    vi har till svenskt jordbruk.

  42. Vilka attityder vi har
    till vad mat får kosta.

  43. Och vilka attityder vi har till
    att vi spenderar mycket skattemedel-

  44. -till att betala jordbruket
    för att bevara biologisk mångfald.

  45. De frågorna
    är inte givna på lång sikt.

  46. Även om vi i dag engagerar oss för
    det, vet vi inte hur det är om 20 år.

  47. Det är en avgörande fråga. En annan
    fråga är lönsamheten i brukandet.

  48. Jordbruksföretag är som alla företag,
    man strävar efter lönsamhet.

  49. Lönsamhet i det här fallet
    är att ha en rimlig lön-

  50. -men också att ha pengar för att
    investera i byggnader och maskiner.

  51. Det är endast då vi klarar biologisk
    mångfald på sikt. Att vi klarar det.

  52. Jordbruksföretag har inte biologisk
    mångfald som primärproduktion.

  53. Det är livsmedel. Vi måste få det att
    gå ihop med det lönsamma jordbruket.

  54. Biologisk mångfald kan också berika
    jordbruket när det gäller produktion.

  55. Det kan också bli en produkt
    i jordbruket framöver.

  56. När vi jobbat med strategin, har vi
    delat in den i olika fokusområden.

  57. Vi har jobbat med hållbart brukande
    åkermark, att utöka arealen-

  58. -av biologiskt värdefulla områden,
    kunskap om skötselmetoder.

  59. Och också det här med landsbygd,
    det är en stor del.

  60. Allt hänger ihop, men för att få ett
    bra angreppssätt arbetar vi så här.

  61. Jag återkommer till siffrorna.
    Vad har vi för odlingslandskap i dag?

  62. Till vänster ser ni hur det såg ut
    i början av 1900-talet.

  63. Det här finns i SCB:s bok från 1930.

  64. Hur landskapet såg ut.
    Vi kan konstatera att det har krympt.

  65. Nästan halverats i storlek.

  66. Vissa saker som förr var basala
    i odlingslandskapet, som skogsbeten-

  67. -och slåttermarker, har
    i stort sett upphört att existera.

  68. När det gäller betesmarker
    har vi tappat en stor del.

  69. Inte bara arealerna. Givetvis de här,
    det var väl betesmark allting.

  70. I den här har vi en hel del
    kultiverade betesmarker nu.

  71. När det gäller åkermarken,
    så var ju åkern som vi har här-

  72. -enligt dagens synsätt en
    väldigt extensiv jordbruksproduktion.

  73. Det vi har här är högeffektivt,
    med täta grödor.

  74. Det här landskapet
    existerar inte längre.

  75. Med den har vi också tappat en stor
    del av den biologiska mångfalden.

  76. Det här landskapet har gett oss en
    livsmedelstrygghet. Vi svälter inte.

  77. Samtidigt
    har vi förlorat biologisk mångfald.

  78. Vi vet att en stor del
    av de rödlistade arterna-

  79. -återfinns i odlingslandskapet.

  80. Även de vanliga arterna
    minskar i odlingslandskapet.

  81. Hur ska man tackla det här?

  82. Vi började med att titta på var
    vi har biologiskt värdefulla områden.

  83. Vi gav ett uppdrag till ArtDatabanken
    att plocka fram kartor.

  84. De kartor vi ser här
    över södra Sverige-

  85. -är föga förvånande.
    Det är i de östra delarna-

  86. -som vi har hög biologisk mångfald.

  87. I Skåne, Blekingetrakten,
    Östergötland.

  88. Vi har också Falbygden.

  89. Tittar man i norra Sverige
    så ser det ut så här.

  90. Det är koncentrerat kring
    Storsjöbygden och längs kusterna.

  91. Vi har också en del fäbodbruk här.

  92. Ju mörkare rött det är, desto högre
    värden. Gult och grönt är lägre.

  93. Det är på nationell nivå
    de värdefullaste markerna vi har.

  94. I alla fall biologiskt värdefulla
    och rika marker.

  95. De kartorna måste kompletteras
    med det regionala perspektivet-

  96. -men för nationell del är detta
    en av de viktigaste sakerna.

  97. Det som blir intressant
    är när man kombinerar kartorna-

  98. -med hur jordbrukets
    framtida förutsättningar ser ut.

  99. Då visar bilden till höger var vi har
    stora utmaningar för jordbruket-

  100. -om man vill vara diplomatisk.
    Man har dåliga förutsättningar.

  101. Markerna ligger utspridda och
    kan vara små. De har låg avkastning.

  102. Där kan jordbruket inte tas för givet
    på längre sikt.

  103. Då undrar man hur stor andel av
    de marker som är väldigt värdefulla-

  104. -är i områden där vi inte kan lita
    på att jordbruket kommer finnas kvar?

  105. De primära beräkningarna
    är att i södra Sverige är runt 25 %-

  106. -av de värdefulla områdena
    i områden där jordbruket kan upphöra.

  107. Det är en stor utmaning.
    Det positiva är att 40 % av områdena-

  108. -ligger i områden där det finns
    bra förutsättningar för jordbruk.

  109. Det här var för att få koll på
    var vi har biologiskt rika områden.

  110. Sen frågade vi forskarna: Hur kan
    vi vända trender? Vad behöver göras?

  111. Lunds universitet fick i uppdrag
    att utifrån fågelövervakningen-

  112. -se vad som behöver göras.
    Vi fick tillbaka det här svaret.

  113. "Stoppa förlusten av jordbruksmark."
    Behövs forskare för att förstå det?

  114. Det är uppenbart att om den marken
    försvinner, så försvinner fåglarna.

  115. Men det är ett jätteviktigt resultat.

  116. Det vi måste göra för att klara
    fåglarna är att bevara jordbruket.

  117. Inte tappa jordbruksmark.

  118. Det andra som lyftes fram som viktigt
    var att öka landskapets variation.

  119. Ett enahanda landskap
    innebär att vi tappar arter.

  120. De sakerna är viktiga: Småbiotoper,
    träd- och kantzoner, ruderatmarker.

  121. Och att vi inte tappar jordbruk.

  122. Vi funderade då på jordbrukarstödets
    betydelse för odlingslandskapet.

  123. När man analyserar stödens betydelse,
    kan man se gårdsstödets effekter.

  124. Alltså det EU betalar ut
    till bönderna som ett inkomststöd.

  125. Skulle vi plocka bort det,
    så skulle vi i dag-

  126. -tappa hälften av betesmarkerna.
    Vi skulle tappa 40 % av åkerarealen.

  127. Den åkerareal vi tappar är inte den
    på Söderslätt, utan den åkermark-

  128. -som finns i skogsbygd och mellan-
    bygd. De marker vi vill behålla.

  129. Klart vi vill behålla Söderslätt
    också, det är ju inte det.

  130. Men för biologisk mångfalds skull
    är det de rika markerna.

  131. Om man plockar bort miljöersättningen
    till betesmarker, då?

  132. Trefjärdedelar av betesmarkerna
    vi har kommer att försvinna på sikt.

  133. Det är ingen process som sker direkt.

  134. Miljöersättningarna
    har jättestor betydelse!

  135. De måste vi hantera med varsamhet.

  136. En annan sak: Vi ställde frågor
    till brukarna också.

  137. Alla djur kommer inte ut på
    betesmark. Varför gör de inte det?

  138. Då är en sak
    att man har tillgång till betesvall.

  139. Man släpper hellre djuren där
    än på naturbetesmarkerna.

  140. Att få ut djur på betesmarker
    konkurrerar-

  141. -med att man har bra förutsättningar
    med betesvall i närheten.

  142. Det andra man sa var
    att man inte får tag i mer betesmark.

  143. Det tredje var att man har för
    låg tillväxt på djur. Ekonomi alltså.

  144. Det går över 100 %,
    men man kunde svara flera alternativ.

  145. Följdfrågan blir vad som krävs
    för att få ut fler djur.

  146. Vad krävs
    för att man ska öka sin produktion?

  147. Det första är långsiktiga
    och stabila jordbrukarstöd.

  148. Man vill veta förutsättningarna
    på lång sikt. Vad gäller?

  149. Inte att man hattar och ändrar.
    Det är begripligt.

  150. Det kan hänga ihop med att vi haft
    problem med att få ut stödpengar.

  151. Tror jag, i det här fallet.

  152. En annan intressant sak
    är att man behöver större stall.

  153. Det är nåt vi kan göra. Med en
    investering kan man få en produktion-

  154. -och en betesdjursdrift
    på längre sikt.

  155. Det är kostsamt,
    men det finns möjligheter.

  156. Sen arrende till ett bra pris,
    det är nåt man också efterfrågar.

  157. När vi hade all den här informations-
    inhämtningen, kan man fråga sig:

  158. Vad behöver vi göra? Vad föreslår vi
    att man bör göra i vår strategi?

  159. Om vi tittar på åkermarken...

  160. ...har vi som mål att behålla marken
    i hävd och öka landskapsvariationen.

  161. Jag ska bli konkret.
    Att vi behöver visioner är en sak-

  162. -men för att visa att det finns
    möjliga åtgärder, blir jag konkret.

  163. Det blir en uppradning av olika saker
    vi föreslår att man bör göra.

  164. Det första vi tror är att man behöver
    en tydlig viljeinriktning-

  165. -inom gårdsstöd och landsbygds-
    program, för att öka variationen.

  166. Att man utnyttjar möjligheterna
    man har. De har stor betydelse-

  167. -och kan bidra mycket
    till att skapa en variation-

  168. -i framförallt slättbygden.

  169. Apropå gårdsstöd måste vi se till att
    fortsatta miljöåtgärder är effektiva.

  170. De ska ge effekt helt enkelt.
    Det är bra inom Sverige-

  171. -men framförallt
    skulle EU i stort gynnas av detta.

  172. De riktigt stora jordbruken
    ligger i Tyskland och Frankrike.

  173. Får vi miljöeffekter där, så får vi
    positiv effekt på biologisk mångfald-

  174. -i hela EU.

  175. Landsbygdsprogrammet, då?
    En sak apropå slättbygd och åkermark-

  176. -är att få in mer
    ekologisk produktion i slättbygden.

  177. Det kan man göra redan i dag.
    Vi har styrmedel.

  178. Vi måste kanske differentiera stöden
    så att ekologisk produktion gynnas-

  179. -eller en omställning till den
    i slättbygden, mer än den gör i dag.

  180. Förutom att vi får
    en större variation i växtföljden-

  181. -får vi också glesare grödor.

  182. Vi får minskad användning av växt-
    skyddsmedel. Flera positiva effekter.

  183. Det behöver inte vara ideologiskt
    drivet. Det är natureffekterna.

  184. Vi tror också att vi behöver lägga in
    nya miljöersättningar.

  185. Att man kan jobba
    med de saker vi lyft fram tidigare.

  186. Skapa små habitat,
    blommande kantzoner.

  187. Man kan föra in mångfaldsträda.

  188. Det är nåt vi tror skulle kunna ge,
    som Niklas sa innan-

  189. -snabba effekter
    på den vanliga biologiska mångfalden.

  190. Inte på de mest hotade arterna,
    men de som utför ekosystemtjänster.

  191. Så kan vi ganska snabbt
    bygga upp en rik biologisk mångfald-

  192. -även i slättbygden.

  193. Vi måste satsa mer på rådgivning
    i dessa områden.

  194. Vi har byggt en pyramid
    där grunden kan läggas i gårdsstödet.

  195. Man bygger på med frivilliga åtgärder
    i landsbygdsprogrammet.

  196. Sist slänger man på rådgivning
    för att sälja det till lantbrukare.

  197. Här driver vi redan ett projekt-

  198. -som heter "Mångfald på slätten"-

  199. -just apropå förstärkt rådgivning
    inom slättbygden. Det har gått bra.

  200. Många har sett möjligheterna
    att stärka mångfalden-

  201. -och få andra saker på köpet.
    Biologisk bekämpning av skadedjur.

  202. Det finns exempel på att
    skördarna ökar om man jobbar så här.

  203. Det behövs mindre växtskyddsmedel. En
    ekonomisk vinst, en avkastningsvinst.

  204. Det är viktigt. Det behövs en dialog
    för generell hänsyn inom jordbruket.

  205. Med näringen. Diskutera, som skogen
    gjort. Vad ingår i miljöhänsyn?

  206. Att föra den dialogen och se vad
    näringen kan göra. Det är nog mycket.

  207. Som ska gå att kombinera
    med ett rationellt jordbruk.

  208. Stat och kommun äger också
    ganska mycket jordbruksmark.

  209. Varför kan de inte gå före genom att
    ställa vissa krav på miljöåtgärder?

  210. "Om man arrenderar marken,
    så ska man anlägga lärkrutor"-

  211. -"eller ha en blommande kant."

  212. Här finns möjligheter
    att få ut en ganska stor volym.

  213. När vi kommer till de marker som
    man oftast pratar om, som gräsmarker-

  214. -och skogsbygd,
    är landsbygdsprogrammet viktigt.

  215. Höjda ersättningar är ett måste
    för att vi ska ha kvar arealerna.

  216. Kanske ska man införa
    en tredje ersättningsnivå-

  217. -för de marker
    som är svåra att sköta.

  218. Vi betalar mer,
    annars försvinner dem.

  219. De har sannolikt biologisk betydelse.

  220. Vill vi öka arealerna,
    måste vi betala för restaureringen.

  221. Om vi vill ha de biologiskt
    värdefulla områdena, måste vi betala.

  222. Det är nåt samhället efterfrågar.

  223. Kanske resultatbaserad ersättning.
    I dag betalar vi för kostnaderna.

  224. Kanske ska man i stället betala
    efter de resultat man får.

  225. Det pågår projekt kring detta.

  226. När vi tittar på arbetssätt,
    kan vi se behov av nya arbetssätt.

  227. Framförallt på Länsstyrelserna.
    Att man jobbar mer med regional nivå-

  228. -och samordning.
    Att man har uppsökande verksamhet.

  229. "Här vill vi restaurera."

  230. Man samlar folk som bor där. "Vad kan
    vi göra? Hur kan vi komma vidare?"

  231. Man bygger upp lokala nätverk,
    där Länsstyrelsen är ett smörjmedel.

  232. Sen kommer det underifrån
    vad man vill göra.

  233. Satsningar på det är jätteviktigt.

  234. Och även... Nu tappade jag bort den.

  235. Det behövs en bättre dialog
    mellan myndigheter och lantbrukare.

  236. Lantbrukarna tycker inte alltid
    att dialogen är bra.

  237. Myndigheter säger olika saker.
    Det kommer en fogde-

  238. -och bestämmer vad man ska göra.

  239. Sen har vi det avslutande:
    Kunskapsuppbyggnad, kommunikation.

  240. Vi behöver mer kunskap om arter,
    och hur de påverkas av olika hävd.

  241. Vi behöver
    en förstärkt utvärdering av åtgärder.

  242. Det sker massor
    som inte dokumenteras.

  243. Vi har en stor kunskap att hämta in.
    Vad funkar, vad funkar inte?

  244. Det behövs förstärkt samarbete mellan
    forskare, Länsstyrelser och bönder.

  245. Resultatet ska omsättas i praktiken.

  246. Också att den kunskap som finns på
    Länsstyrelsen och bland lantbrukare-

  247. -spelas in till forskningen.

  248. Så att de får bättre metoder.
    Här föreslår vi en plattform.

  249. Att man ordnar en plattform.

  250. Sen det sista: Landsbygdsprogrammet
    och dagens jordbruk klarar inte allt.

  251. Vi kommer tappa saker.

  252. Därför behövs en strategi
    för nån form av formellt skydd.

  253. Vad gör vi med de marker som kommer
    att tappas? Vi måste ha en beredskap.

  254. Kartorna som vi visade
    kan vara ett underlag.

  255. I vilka områden behöver vi jobba
    mer med det formella skyddet?

  256. Tack så mycket!

  257. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Arter (biologi), Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Odlingslandskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.