Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Situationen för fjärilar i odlingslandskapetDela
  1. Jag får ofta frågan vad fjärilar
    är bra för. "De är vackra."

  2. Nån säger "de pollinerar".
    Jag säger "inte mycket".

  3. En sak är helt klar:
    De är mat för många.

  4. Jättekul att vara här!
    Det ska bli spännande att höra alla.

  5. Själv tänkte jag börja med
    att prata lite om...

  6. ...det ni ser här. Har vi en skymning
    för fjärilar i jordbrukslandskapet-

  7. -och odlingslandskapet
    över huvud taget?

  8. Ingen har nog undgått
    att höra om den tyska studien-

  9. -som publicerades i höstas.

  10. Den var ute och snurrade i medier
    ett år innan den fanns publicerad.

  11. Det var egentligen en förening
    som inventerade naturreservat.

  12. De hade satt ut malaisefällor. För er
    som inte vet, är det en slags ryssja-

  13. -för flygande insekter.

  14. De hade satt ut dem i naturreservat
    för att se vilka insekter som fanns.

  15. De kom på att det var intressant.
    De började i slutet av 80-talet.

  16. Det kanske hade skett förändringar.

  17. De bestämde sig för att åka tillbaka
    och besöka platserna.

  18. Det de såg var det vi ser här.
    En kraftig minskning i biomassa-

  19. -av hur pass mycket insekter
    de fångade i fällorna.

  20. Jämfört med i slutet av 80-talet
    hade det gått ner 75 % i biomassa.

  21. De ger inga närmare detaljer
    om vilka arter de fångar.

  22. Det är flygande djur.

  23. Men de ställer samman biomassan.
    Den har minskat kraftigt.

  24. Det har inspirerat folk
    att se på olika dataserier.

  25. Vad kan vi hitta på olika ställen?
    Vad vet vi om insekter?

  26. Går det att titta
    på hur mycket bladlöss vi har?

  27. Hur går det för fjärilar?
    För steklar?

  28. Många jobbar med det här just nu.

  29. Det man vet
    är att en sån här minskning-

  30. -skulle man kunna se spår av i olika
    tjänster som man får av insekterna.

  31. En väldigt viktig effekt
    är effekter på pollination.

  32. Jag jobbar med dagfjärilar.
    Många säger att de är pollinerare.

  33. Jag tycker mycket om dagfjärilar,
    men de är rätt värdelösa pollinerare.

  34. Det måste sägas.

  35. Ska man hålla på med pollinerande
    fjärilar är det bättre med nattflyn.

  36. Inte dagfjärilar. Men de finns
    på ställen där det finns pollinerare.

  37. Så att...

  38. Solitära bin, humlor,
    tvåvingar som blomflugor och andra-

  39. -som den ni såg alldeles full
    med pollen som Ulf visade nyss.

  40. En effekt på pollination
    kan man förvänta sig.

  41. Det kan hända andra saker.
    Här är en studie från Tjeckien.

  42. Bara för att visa hur många arter
    som är beroende av varandra.

  43. Det här är kärringtand och bara
    en av alla arter som äter på den:

  44. Sexfläckig bastardsvärmare.

  45. Baserat på den här larven
    av sexfläckig bastardsvärmare...

  46. ...kan man titta på parasitsteklar
    som lägger ägg i den här larven.

  47. Till att börja med finns fem
    olika parasitoider som lägger ägg...

  48. ...i bastardsvärmarlarven.
    Men om man sen går vidare...

  49. Utifrån en av parasitoiderna så
    har den fyra sekundära parasitoider.

  50. Inte nog med det. En av de sekundära
    har en tertiär parasitoid.

  51. Allt det hänger samman
    ner till bastardsvärmaren-

  52. -och till kärringtanden.

  53. Blir man av med arter här, är
    det sannolikt att det destabiliserar.

  54. Man får problem med biologisk
    kontroll och fiender som försvinner.

  55. Kanske det viktigaste som skulle
    hända om man blir av med insekter-

  56. -är att det blir mindre mat.

  57. Jag får ofta frågan vad fjärilar
    är bra för. "De är vackra."

  58. Nån säger "de pollinerar".
    Jag säger "inte mycket".

  59. Men en sak är helt klar:
    De är mat för många.

  60. De här starungarna väntar förmodligen
    på att få fjärilslarver.

  61. Måns Bruun på Länsstyrelsen har ett
    förflutet som filmare av starungar.

  62. Han filmade
    när föräldrarna matade som mest.

  63. Mellan 80-90 % av det som de får
    är just fjärilslarver.

  64. Blir man av med fjärilslarverna
    och andra insekter-

  65. -är det sannolikt att det får effekt
    på de som äter dem.

  66. Vad gör man då? Jo,
    man går till Svensk fågeltaxering.

  67. Kan man hitta tecken på att det hänt?
    Och att det pågår?

  68. Nja, kanske inte.
    Här har vi två insektsätare.

  69. Dels en stare, den minskar kraftigt.
    Och en trädpiplärka, den ökar.

  70. Så vi hamnar lite i ett limbo.

  71. Det finns ingen generell trend
    att insektsätare minskar kraftigt.

  72. En del ökar, en del minskar. Det
    finns flera underliggande faktorer.

  73. Hur kan man gå vidare?

  74. Det vi har gjort
    är att titta på historiska data.

  75. Till vänster är det 1955.

  76. Ni ser utbredningen
    för en stor mängd ovanliga fjärilar.

  77. Det är de fjärilar som skyddas
    i art- och habitatdirektivet.

  78. I Sverige
    har vi tolv som är skyddade.

  79. Tio dagfjärilar, en underart
    av dagfjärilar och ett nattfly.

  80. Så 1955 skulle vi fortfarande
    kunna ha tolv stycken.

  81. Det är en ganska jämn utbredning
    av var olika arter finns.

  82. Det finns många lite varstans.
    Det här överdriver...

  83. Kartan visar vilka arter
    som är sedda i länen.

  84. En del har redan hunnit försvinna
    när Nordström gjorde sin karta.

  85. Det ger en bild
    av hur pass många arter som fanns.

  86. 2018 ser det mycket mer utarmat ut.

  87. På de flesta ställen har
    habitatdirektivsarterna försvunnit.

  88. Det är inte ett mönster som bara ses
    i Sverige. Det är likadant i Danmark.

  89. Arterna finns kvar nationellt,
    men har dött ut regionalt.

  90. De har dragit sig samman
    till kärnområden.

  91. Vi ser det på många håll.

  92. Den första studien som lyckats hitta
    ett samband liknande det i Tyskland-

  93. -är den holländska dagfjärils-
    övervakningen. De räknade om...

  94. ...hur många fjärilar
    de ser längs med sina slingor.

  95. De räknade om det till antal, för
    att kunna jämföra vad som händer där-

  96. -med vad som händer
    i den tyska studien.

  97. Det gjorde van Swaay
    och hans kolleger i samarbete-

  98. -med SCB:s motsvarighet i Holland.
    De har fått hjälp därifrån.

  99. Det kanske är nåt
    att rekrytera här också.

  100. Det man hittar är att vi ser
    en minskning bland dagfjärilar-

  101. -som påminner starkt
    om vad tyskarna hittat i sin studie.

  102. Det verkar bland Hollands dagfjärilar
    finnas ett mönster-

  103. -som liknar det tyska resultatet.
    Hur får man jämförbarhet i data?

  104. Här måste man ha populationsdata,
    inte bara utbredningar.

  105. Knepet bakom det är nåt som många
    länder i Europa håller på med nu.

  106. Fjärilsövervakning
    på ett eller annat vis.

  107. Så här gör man i Holland
    och i Sverige.

  108. Så här gör vi i 24 olika länder
    i Europa just nu.

  109. Man standardiserar var man är,
    och hur mycket man anstränger sig.

  110. Man har en gemensam metod
    och en gemensam ansträngning.

  111. Man kan räkna tillbaka,
    och se om det har ökat eller minskat.

  112. Man kan jämföra inom länder
    över tid och också mellan länder.

  113. Så i Holland, precis som i Skåne,
    delar av Norge och i England-

  114. -går man slingor och räknar vad man
    ser. Det kan översättas till trender.

  115. Ännu fiffigare är att
    man kan räkna om det här till index.

  116. Man kan ställa samman olika arter.
    Det här är sjutton gräsmarksfjärilar-

  117. -som finns i större delen av Europa.
    Vi har tolv av dem i Sverige.

  118. Vi räknar samman det vartannat år.
    Här är rapporten när Sverige kom med.

  119. Det är runt 2013.
    Vi har en kraftig minskning här.

  120. Det som är intressant... Det här
    är senaste rapporten från 2016.

  121. Det har planat ut.
    Åtgärder i flera länder-

  122. -verkar ha gjort
    så att fjärilarna klarar sig bättre.

  123. Det är framförallt
    i Holland, Belgien och England.

  124. I Sverige har vi också
    kunnat göra såna här trender.

  125. Problemet här
    är att man vill ha en lång serie.

  126. Så att... Fjärilsövervakningens
    siffror visar här-

  127. -att det är svårt med kalla somrar.
    Man skulle vilja ha mer.

  128. Då kan jag
    för första gången nånsin visa er-

  129. -att vi har lyckats utöka det genom
    samarbete med Jordbruksverkets data-

  130. -SLU övervakade gräsmarker,
    Länsstyrelsernas fjärilsövervakning-

  131. -och Svensk dagfjärilsövervakning.
    Dafne Ram i Lund har räknat på det.

  132. Hon har flyttat horisonten till 2006.

  133. Nu kan vi titta på saker och ting
    sedan 2006.

  134. För att börja avrunda, det är inte
    bara viktigt för Sverige som helhet-

  135. -man behöver titta även på regioner.
    Viktigt att lyfta fram-

  136. -är att många länder
    skulle få plats i Sverige.

  137. När man kollar, ser man
    att man kan ha minskningar-

  138. -i norra halvan av Sverige-

  139. -mindre minskningar
    i sydöstra Götaland-

  140. -och små ökningar.
    Det beror på var man tittar.

  141. Nästa utmaning är att förstå hur
    de regionala förändringarna går till.

  142. Ett sätt att få det lite bättre-

  143. -kommer just från en del
    av de här besvärliga områdena.

  144. Det är det mest hoppfulla
    som händer i fjärilsvärlden i dag.

  145. Fjärilslandskapet
    mellan Västernorrland och Jämtland.

  146. Det är mellan 5 000-10 000 hektar,
    där man genom anpassat skogsbruk-

  147. -i samarbete med SCA, har skapat ett
    område där man kan gynna fjärilar.

  148. Det fiffiga är att nuvarande skötsel
    av till exempel vägkanter-

  149. -är dyrare än en skötsel
    som anpassas för att gynna fjärilar.

  150. Här kommer både skogsbruket
    och naturvården att gynnas.

  151. Den här typen av samarbete
    tror jag är en väg framåt.

  152. Med det tackar jag för mig.

  153. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Artskydd, Biologisk mångfald, Fjärilar, Insekter, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.