Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?Dela
  1. Livsmedelsproduktionen
    behöver öka med 70 %.

  2. Samtidigt ska man behålla
    den biologiska mångfalden-

  3. -inte minst
    för att ha ett resilient system.

  4. Jag vill tacka er på Artdatabanken
    som jobbar med den här konferensen.

  5. Det är en av de viktigaste
    naturvårdshändelserna i Sverige.

  6. För oss på Miljödepartementet
    är det viktigt att ta del av kunskap.

  7. Vi får med oss mycket som hjälper oss
    att ta fram politiken sen-

  8. -ifrån den här typen av konferenser.

  9. Temat "Ett rikare odlingslandskap"
    anger att mycket behöver göras.

  10. Ett rikt odlingslandskap är som sagt
    ett av de miljökvalitetsmål-

  11. -som inte kommer att nås, som det
    ser ut med nuvarande insatser.

  12. Utmaningen är att säkerställa-

  13. -att biologisk mångfald i odlings-
    landskapet främjas på lång sikt.

  14. Den negativa utvecklingstrenden
    behöver vändas.

  15. 50 % av de rödlistade arterna
    är knutna till odlingslandskapet.

  16. Och Ulf visade ju-

  17. -att fågelarterna
    minskar mycket i odlingslandskapet-

  18. -och det är förstås oroväckande.

  19. Jag tänkte också på bilden som
    du visade från Kungsmarken i Skåne.

  20. När jag läste botanik på SLU
    för många år sen-

  21. -var det flera av de arterna
    som vi faktiskt nycklade.

  22. Det är extra sorgligt att se att de
    kanske inte finns kvar i de områdena.

  23. Det var inte i Skåne,
    men det är ändå bekymmersamt förstås.

  24. Nu ska vi se... Hade jag en pekare?

  25. Här ligger den!

  26. När det gäller miljöpolitiken...

  27. Här är några prioriteringar
    i regeringsförklaringen.

  28. När det gäller satsningarna-

  29. -som regeringen har gjort under 2018-

  30. -är det en stor ökning
    i klimat- och miljöbudgeten.

  31. Och utöver klimat- och miljöbudgeten-

  32. -tillkommer
    satsningarna i landsbygdsprogrammet-

  33. -både när det gäller gårdsstödet
    och själva landsbygdsprogrammet.

  34. Jag vill också nämna att...

  35. Utgiftsområde 20 förresten
    är ju allmän miljö- och naturvård.

  36. Det är där den här utvecklingen
    har ökat under den här regeringen.

  37. Man har ökat insatserna väldigt
    mycket jämfört med till exempel 2006.

  38. När det gäller jordbrukets roll
    kan vi konstatera-

  39. -att de arter som är knutna
    till odlingslandskapet måste öka-

  40. -och man måste få mer variation i
    livsmiljöerna i jordbrukslandskapet-

  41. -för att bryta den negativa trenden
    för biologisk mångfald.

  42. För att det här ska vara möjligt
    behövs ett livskraftigt jordbruk.

  43. Det är två delar av samma mynt här.

  44. Många jobbar med att säkerställa
    odlingslandskapets miljöer.

  45. Inte minst lantbrukarna har en
    helt central roll i det här arbetet.

  46. Det är lätt att glömma bort.
    De drar det största lasset-

  47. -för biologisk mångfald
    i jordbrukslandskapet-

  48. -och har störst påverkan på biologisk
    mångfald i jordbrukslandskapet.

  49. Man måste tänka på
    att under de senaste 40 åren-

  50. -har antalet jordbruksföretag
    minskat med 55 %-

  51. -och åkerarealen
    har minskat med 15 %.

  52. Varje företag ska i genomsnitt
    bruka dubbelt så stor åkermark i dag-

  53. -jämfört med hur det var 1975.

  54. Det kräver
    effektivitet och stordrift-

  55. -vilket i sin tur är beroende av
    vad vi efterfrågar som konsumenter.

  56. Det är en viktig del.
    Alla här har nog en förståelse för-

  57. -att det som vi köper påverkar
    hur odlingslandskapet ser ut-

  58. -men den kunskapen är kanske inte
    lika stor i övriga samhället.

  59. Här har vi också en resa att göra,
    som jag ser det.

  60. Och från 1975 fram till nu har
    antalet nötkreatur minskat med 20 %.

  61. Det finns färre betande mular,
    det vet ni ju förstås.

  62. Jordbruksföretag med nötkreatur
    har minskat med 80 %.

  63. Det är betydligt glesare
    mellan gårdar som har betande mular-

  64. -jämfört med 1975.

  65. Det är också nåt som driver
    stordrift och resurseffektivitet-

  66. -och minskar sannolikt den
    biologiska mångfalden i lantbruket.

  67. För att förbättra
    förutsättningarna för jordbruket-

  68. -lanserade regeringen
    en livsmedelsstrategi 2017.

  69. Det övergripande målet
    är en ökad jordbruksproduktion-

  70. -samtidigt som
    de relevanta miljökvalitetsmålen nås.

  71. Här har vi
    två delar som ska samspela-

  72. -både ökad produktion
    och att man når miljökvalitetsmålen.

  73. Utmaningen är att producera mer
    livsmedel till lägre miljökostnad.

  74. Det här är inte alldeles enkelt.

  75. Jag tänkte lyfta blicken lite och
    titta på den här "bröllopstårtan"-

  76. -av Rockström, Sukhdev, Folke
    m.fl. på Stockholm Resilience Centre.

  77. Den syftar till SDG
    - de strategiska utvecklingsmålen-

  78. -som har tagits i FN.

  79. Här nere har vi biosfären,
    sen samhället och ekonomin.

  80. Livet på land, och biologisk mångfald
    där, symboliseras av den biten.

  81. Sen har vi också
    hav, vatten och klimat.

  82. De delarna längst ner
    är helt centrala-

  83. -för att utveckla ett samhälle
    och nå en bra ekonomi-

  84. -inklusive fattigdomsreducering.

  85. För hela det här paketet som består
    av samhället är det helt nödvändigt-

  86. -att vi har fungerande ekosystem
    längst ner i den här tårtan.

  87. Det visar också
    på vikten av biologisk mångfald-

  88. -att vi har resilienta system och en
    väl fungerande livsmedelsproduktion.

  89. Och till 2050 räknar FAO med-

  90. -att livsmedelsproduktionen
    behöver öka med 70 %-

  91. -för att föda världens befolkning,
    med nuvarande produktionssystem.

  92. Man har den utmaningen-

  93. -och utmaningen att behålla
    den biologiska mångfalden-

  94. -inte minst för att ha ett resilient
    system för framtida generationer.

  95. Här har vi en spännande utmaning.

  96. Regeringens livsmedelsstrategi
    genomförs just nu.

  97. Många länsstyrelser utvecklar
    regionala livsmedelsstrategier.

  98. Och regeringen vill öka andelen
    ekologisk jordbruksproduktion...

  99. ...inte minst i slättbygd, där man ju
    vill ha en större genetisk variation.

  100. Mindre bekämpningsmedel är positivt
    för insekter i odlingslandskapet-

  101. -och gynnar säkert
    andra arter på sikt, som fåglar.

  102. Lite mer siffror, då.

  103. Miljösatsningar i utgiftsområde 23,
    de areella näringarna-

  104. -är dels miljöåtgärderna
    i landsbygdsprogrammet-

  105. -och här har vi en total satsning
    på 36 miljarder 2014-2020.

  106. Ungefär 60 % av de medlen går till
    det som klassas som miljöåtgärder.

  107. Ungefär 3,1 miljarder per år går
    till miljöåtgärder - relativt mycket.

  108. Går de att använda effektivare?

  109. Då kan man öka andelen
    som går till miljöåtgärder.

  110. När det gäller ängs- och betesmarker-

  111. -så är det
    i budgetpropositionen för 2018-

  112. -alltså av de medlen
    som finns till förfogande 2018-

  113. -så är det 255 miljoner som går
    till landsbygdsprogrammet-

  114. -under perioden 2018-2020.

  115. Det är höjda ersättningar
    med 1 000 kr/ha-

  116. -för slåtterängar med särskilda
    värden och gräsfattiga beten.

  117. Det här är en satsning som ligger väl
    i linje med det som tidigare nämndes.

  118. Jordbruksverket efterfrågade
    satsningar inom de här områdena.

  119. Alvarmarker
    får också ökade ersättningar.

  120. Vidare satsas pengar-

  121. -till en förstärkt rådgiving
    om olika skötselmetoder-

  122. -särskilt i områden
    där det finns brist på betesdjur.

  123. Våtmarker och grön infrastruktur
    är nästa område jag tänkte beröra.

  124. I landsbygdsprogrammet för 2014-2020-

  125. -satsas 353 miljoner på restaurering
    och anläggning av våtmarker.

  126. För skötsel och underhåll
    av våtmarker satsas 19 miljoner.

  127. När det gäller anslaget
    som Naturvårdsverket disponerar-

  128. -så satsas det 200 miljoner på
    våtmarker under perioden 2018-2020.

  129. Länsstyrelserna
    initierar nu våtmarksprojekt.

  130. Och kommunerna
    har fått ökade möjligheter att få-

  131. -mer finansiering
    för våtmarksprojekten.

  132. Det lokala naturvårdsbidraget
    ger nu 90 procents finansiering.

  133. Det krävs bara
    10 procents medfinansiering nu-

  134. -när det gäller våtmarksåtgärder.

  135. Grön infrastruktur
    tänkte jag nämna lite om.

  136. Det kommer ju mer information om det
    på eftermiddagen.

  137. Grön infrastruktur
    är ju till för att stärka-

  138. -de ekologiska sambanden
    i landskapet-

  139. -och har stor betydelse för biologisk
    mångfald och ekosystemtjänster.

  140. Därför vill regeringen att den gröna
    infrastrukturen ska utvecklas.

  141. Det måste finnas värdefulla biotoper
    och habitat i en jämn spridning-

  142. -och en konnektivitet mellan områden-

  143. -för att hantera klimatförändringar
    och andra påverkansfaktorer.

  144. Länsstyrelsernas regionala handlings-
    planer ska vara klara under 2018.

  145. Man har avsatt 20 miljoner till det.

  146. När det gäller EU:s
    gemensamma jordbrukspolitik-

  147. -kan vi konstatera
    att kommissionen i sitt meddelande-

  148. -slår fast
    att jordbrukspolitiken bör-

  149. -möta samhällets
    klimat- och miljöutmaningar.

  150. Så det här är lite av en förändring
    jämfört med tidigare-

  151. -av vår gemensamma jordbrukspolitik.

  152. Vi får se var det här landar.
    Det är väldigt mycket kvar.

  153. Sommaren 2018 kommer
    EU-kommissionens
    förslag till medlemsstaterna.

  154. Då kommer det att börja förhandlas,
    och 2021 ska det vara klart.

  155. Programmet
    ska troligtvis löpa till 2027.

  156. Jag ska avsluta med att nämna nånting
    som jag såg i morse i tidningen.

  157. I den årliga SOM-mätningen-

  158. -den här mätningen
    som Göteborgs universitet gör-

  159. -om svenskarnas syn på samhället-

  160. -så är det en topp fem-lista
    över det som oroar medborgarna mest.

  161. Det var väldigt intressant.

  162. På första plats
    av det som oroar medborgarna mest-

  163. -är klimatförändringar
    och miljöförstöring.

  164. Två: terrorism,
    tre: ökad antibiotikaresistens-

  165. -fyra: utrotning av växter och djur,
    fem: ökad främlingsfientlighet.

  166. Så det finns
    en förståelse och ett engagemang-

  167. -som jag inte alltid tycker syns-

  168. -i...samhällsdebatten-

  169. -så som det kanske borde göra utifrån
    vad medborgarna tycker är viktigt.

  170. Men det finns en förståelse
    för frågorna som vi jobbar med-

  171. -och för att de är viktiga.

  172. Tack för er uppmärksamhet.

  173. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.