Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : En larmrapport om hotade vildbinDela
  1. Om miljömålen inte uppfylls, och nån
    frågar "varför gjorde ni inte det?"-

  2. -kan vi inte säga att vi inte fattade
    allvaret. "Det gjorde ni visst."

  3. Jag tänkte flytta ner det
    till det svenska perspektivet.

  4. Det som Lars och Ulf har berört.

  5. Lars säger att fjärilar inte är bra
    pollinatörer. Men mina vildbin-

  6. -är de bästa pollinatörer som finns.
    Jag slår mig för bröstet.

  7. "En liten larmrapport",
    det var efter insekts-Armageddon.

  8. Jag tänkte vi skulle få det
    i relation till det stora utdöendet.

  9. Ni kommer se
    att det är ganska illa här också.

  10. Jag börjar med situationen
    för våra vildbin.

  11. Vi har 300 arter vildbin i Sverige.
    Där ingår solitära bin och humlor.

  12. Ungefär en tredjedel kvalificerar sig
    för att vara rödlistade. Och...

  13. Den tydliga trenden
    är att 95 % av de rödlistade arterna-

  14. -är knutna till de öppna blomrika
    marker som har minskat så kraftigt.

  15. Ulf visade kartan över
    hur det har minskat väldigt tydligt.

  16. Även här
    finns en ganska tydlig trend.

  17. Arterna har tryckts tillbaka
    till den sydöstra delen av landet.

  18. Inte för att man där är mer förskonad
    från storskaliga omvandlingar-

  19. -utan för att det finns
    egenskaper där som buffrar för det.

  20. Som större antal soltimmar,
    lägre årsmedelnederbörd-

  21. -och delvis kalkhaltig berggrund,
    som behåller blomrikedomen.

  22. Igenväxningen
    går långsammare i de trakterna.

  23. Trots det har det blivit så att...

  24. ...för en hop arter
    har det blivit för hoptryckt.

  25. De har delvis...
    Vi har 13-14 arter som är RE.

  26. De arterna är knutna till de blomrika
    markerna. Vi har förlorat dem.

  27. Vi har också arter som gått tillbaka
    och blivit svaga här.

  28. De befinner sig på utdöendets rand,
    akut och starkt hotade.

  29. De ligger risigt till. Jag tänkte
    ta upp ekosystemets stabilitet.

  30. Inte bara stabilitet sett till arter,
    utan viktiga pollinatörer.

  31. Vi pratar om ekosystemtjänster,
    det är extremt viktigt med dem.

  32. Bina och humlorna har en viktig del
    i pollineringen i ekosystemet.

  33. Apropå stabilitet och sårbarhet
    gjorde jag en hypotetisk körning.

  34. Tänk att det blir skitväder
    i regionen, en torr sommar.

  35. En typisk svensk sommar, 19 grader,
    men dessutom torka.

  36. Som det var i fjol.
    Blomningen uteblir i dessa områden.

  37. Det blir ganska förtorkat,
    i synnerhet när bina flyger.

  38. Sen blir det sibirisk vargavinter.
    Vi skyller på ryssen, en rysk vinter.

  39. I de här områdena kom en rysk vinter.
    Det var snökanoner.

  40. Jag var nere i Lund i mars. "Jag
    kanske kan håva bin och ha trevligt."

  41. De ringde, och min kontakt sa
    "vi har en halvmeter snö".

  42. Jag trodde han skojade.

  43. Om det upprepar sig under några år,
    vad händer om vi förlorar arterna?

  44. De populationerna är de som slås ut,
    de som redan blivit hoptryckta.

  45. Vad händer med rödlistan då?

  46. Det blir en kraftig förskjutning
    av de arterna.

  47. Notera andelen utdöda arter.

  48. Om populationerna i den här
    begränsade regionen skulle slås ut-

  49. -skulle antalet utdöda arter
    fördubblas. En femtedel...

  50. Var femte svensk vildbiart
    skulle ligga i den risiga riskzonen.

  51. De arter som var starkt och akut
    hotade har trillat över gränsen.

  52. Om väderleksfenomenet upprepas
    några år, en lite kort istid-

  53. -har populationerna blivit så svaga
    att vi riskerar det katastrofala...

  54. ...mönstret.

  55. Dessutom har vi två arter
    som är endemer på Gotland.

  56. Där vi riskerar att begåvas
    med epitetet extinkt. Globalt utdöd.

  57. En av dem ligger risigt till.

  58. Det man pratar om
    är ekosystemets resiliens.

  59. Den långsiktiga förmågan att hantera
    förändringar, som klimatförändringar-

  60. -som den som har nämnts.

  61. En grundregel är att ju färre arter,
    desto sämre resiliens.

  62. Folk har berört parasitsteklar
    på ett vackert sätt.

  63. De är min stora kärlek jämte bina.

  64. Parasitsteklar finns nästan överallt.
    Ser ni den på bilden?

  65. Ja. Det är stekelflugor
    och en parasitstekel.

  66. Deras egenskaper gör dem intressanta
    ur ett resiliensperspektiv.

  67. Det berördes av föregående talare.

  68. De har ingen känsla för när
    nån vill ha "private love moment".

  69. "Hej, vad gör ni?"
    Ni med hund och katt känner igen det.

  70. De har andra egenskaper-

  71. -som är positiva och intressanta
    ur ett resiliensperspektiv.

  72. Vi har det här med ekosystemtjänster.
    De bekämpar skadedjur.

  73. De håller
    andra populationer begränsade.

  74. Ni såg det vad gäller
    sexfläckig bastardsvärmare.

  75. Gyttret av parasitsteklar
    som interagerade.

  76. Den första viktiga egenskapen är att
    de befinner sig på hög trofisk nivå.

  77. De är specialister på specialister
    på specialister på specialister.

  78. Jag ska förklara snabbt.
    En väldigt fin skånsk sandhed.

  79. En minskad naturtyp
    med många rödlistade arter.

  80. Ni ser lite hedblomster,
    som är en minskande växt här.

  81. Den är rödlistad eftersom den minskar
    och för att miljön minskar.

  82. Här lever fjärilen mjölfly.
    Den äter bara hedblomster.

  83. Specialiserad miljö med specialiserad
    växt och en specialiserad fjäril.

  84. Vi upptäckte häromåret i Skåne
    att den har en parasitstekel-

  85. -som bara äter mjölfly.

  86. Vi har en specialiserad naturtyp,
    en specialiserad växt-

  87. -en specialiserad fjäril och
    en parasitstekel som bara käkar den.

  88. När ekosystemet svajar,
    får specialisterna stryka på foten.

  89. Det är intressant. Bland parasit-
    steklar finner vi många på den nivån.

  90. Det blåser på toppen.
    Det syns på den här arten.

  91. Jag gick igenom samlingar i Lund,
    och hittade överraskande-

  92. -en art som heter hellwigia elegans.
    Elegans, väldigt fint.

  93. Det intressanta med den är att
    den också är en parasit på mjölfly.

  94. Den har inte hittats sedan 1880-talet
    i Skåne. Den har nog strukit med.

  95. Kanske utkonkurrerad av sin släkting
    med liknande livscykel.

  96. Det är dessutom
    den enda arten i Nordeuropa-

  97. -som gått från natt- till dagaktiv.
    Ni ser den klubbformade antennen.

  98. Det är en unik gren som tycks
    försvinna. Den dyker i hela Europa.

  99. Knuten till de här markerna.
    Sårbarheten finns uppe i ekosystemet.

  100. En annan egenskap hos parasitstekeln
    är mångfalden.

  101. Jag frågade en kollega ungefär hur
    många parasitsteklar som finns här.

  102. Han sa "det är nog ungefär 9 383".
    Så.

  103. Den siffran har jag utgått ifrån.
    Vi har rödlistat en del av dem.

  104. Det är en del parasitära bin
    och guldsteklar, som på bilden.

  105. Vi kommer nu ta tag i rödlistningen
    inför nästa rödlistning.

  106. Om man kollar hur stor andel av dem
    som är rödlistade...

  107. Det är en fjärdedel, en tredjedel
    av arterna inom de här grupperna.

  108. Vad händer
    om vi applicerar den här schablonen?

  109. Vi har dålig kunskap om dem.

  110. Vi vet inte exakt, men kan kanske få
    en indikation på hur risigt det är.

  111. Fjärilar, skalbaggar, storsvampar är
    stora grupper med rödlistade arter.

  112. Om jag slänger in schablonen
    med parasitsteklar ser det ut så här.

  113. Inte så glädjande. Även om man lägger
    till en grov osäkerhetsprincip.

  114. Det kommer fortfarande se illa ut.
    Det är möjligt att det är ännu värre.

  115. Vi ska inte gräva ner oss.
    Jag avslutar med glädje.

  116. Sandknutna ekosystem och vildbin
    svarar väldigt snabbt på åtgärder.

  117. Om man restaurerar en miljö
    kommer de att återvända snabbt.

  118. Man har gjort projekt på Öland.
    Det här är Ekerums golfbana.

  119. Det finns kraftledningsgator bredvid.

  120. Man har gjort åtgärder
    för att gynna vilda bin.

  121. Efter bara ett par år verkar
    de återvända. De vänder trenden.

  122. Genom att aktörerna i området,
    samordnade av Länsstyrelsen-

  123. -har gjort åtgärderna,
    så vänder man trenden. Häftigt.

  124. De ändrar sin prioritering
    och sina rutiner.

  125. Helt plötsligt ökar arterna
    inom dessa områden.

  126. Det är glädjande. Man kan jobba
    med gruppen och få snabbt gensvar-

  127. -i och med att de är knutna
    till den här typen av miljöer-

  128. -som kan beredas ganska snabbt.

  129. Om man har klarat av det
    på 10-20 hektar-

  130. -faktiskt en fördubbling av sandheden
    på Ölands västra sandfält-

  131. -då skulle väl flera kunna ändra
    sina rutiner och prioriteringar.

  132. Se till att göra det i större skala.

  133. Om man gör en uppväxling och kollar
    på det. Vi har våra 10-15 hektar.

  134. Med en uppväxling
    blir det nåt helt annat.

  135. Vi har blommande träda,
    det nya gårdsstödet. Intressant.

  136. 5 % av åkermarken, 130 000 hektar.

  137. Sandig träda är en önskedröm för mig,
    den har minskat jättekraftigt.

  138. Väganläggning. Jag har haft mycket...

  139. Jag åker upp väster om Vättern. Stora
    vägarbeten som man kan så frön på.

  140. Golfbanor, skidpister, kraftlednings-
    gator... Summorna är ungefärliga.

  141. En flaskhals är var man får tag på
    frön. Små familjeföretag producerar.

  142. Man måste industrialisera. Varför
    skulle man inte via LRF:s försorg-

  143. -synka det här? Blommande träda.
    På de ytorna odlar man insådd-

  144. -till de andra ytorna.

  145. På alla väganläggningsarbeten
    skulle det vara krav på att så in.

  146. Brukaren kunde få betalt för
    att skörda och sälja mångfaldsfrön.

  147. Familjeföretagen
    tar 1 250 spänn kilot för fröna.

  148. Det måste finnas nån slagen
    lantbrukare som med rätt synkning-

  149. -skulle kunna få till nåt häftigt.
    Och få upp volymerna.

  150. Nu petar vi i det museala,
    fantastiska projekt som gjorts.

  151. Vi måste få till industrialiseringen
    om det ska bli lönt.

  152. Kan man vända trenden på Öland,
    så kan man vända trenden här också.

  153. Om miljömålen inte uppfylls, och nån
    frågar "varför gjorde ni inte det?"-

  154. -kan vi inte säga att vi inte fattade
    allvaret. "Det gjorde ni visst."

  155. "Okej, vi fattade. Men vi visste inte
    vad man skulle göra åt det."

  156. "Det visste ni visst."

  157. Man måste titta ner i bordet,
    och säga "det var inte prioriterat".

  158. Det är jobbigt
    att säga den sanningen.

  159. "Det var inte prioriterat."

  160. Så. Tack för mig!

  161. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En larmrapport om hotade vildbin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Bin, Ekosystem, Insekter, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.