Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Värdetrakter i odlingslandskapetDela
  1. Markerna med biologisk mångfald
    måste ge ett mervärde-

  2. -även för jordbruksföretaget
    för att man ska få en långsiktighet.

  3. Det måste vara möjligt
    att bo på landsbygden.

  4. Jättekul att vara här!
    Det här är ett tillfälle varje år-

  5. -då alla i naturvårdssverige
    får mötas och nätverka.

  6. Det är många man inte hinner
    prata med. Många känner nog så.

  7. Mitt föredrag handlar om
    värdetrakter i odlingslandskapet-

  8. -och hur vi hanterar
    att värdena är ojämnt fördelade.

  9. Vad har vi
    för analyser och kunskapsunderlag-

  10. -när vi nu ska ta arbetet
    med odlingslandskapet vidare?

  11. Och jag tänker berätta om Naturvårds-
    verkets roll i de här frågorna.

  12. Och så "peken".

  13. Om man blickar tillbaka lite grann...

  14. I mitten på 90-talet-

  15. -försökte Riksantikvarieämbetet
    och Naturvårdsverket utse-

  16. -de allra viktigaste områdena
    i odlingslandskapet-

  17. -i en nationell bevarandeplan.

  18. Det var ett representativt urval
    av värdefulla odlingslandskap.

  19. Både kulturmiljövärden och värden
    för naturmiljö lades på varandra.

  20. Det var experter på respektive
    länsstyrelse som valde ut objekten.

  21. Det var det finaste av det fina-

  22. -men kopplat till
    de naturgeografiska regionerna.

  23. Det var alltifrån enskilda gårdar
    till större landskapsavsnitt.

  24. Här ser ni kartan från
    bevarandeplanen från Jönköpings län.

  25. Det är ganska få objekt,
    kanske riktiga pärlor i landskapet.

  26. I dag har vi andra förutsättningar
    att jobba med analyser av värden.

  27. Den här bilden hade Johan
    när han presenterade strategin.

  28. Den visar var vi har flest rödlistade
    arter och krävande habitat-

  29. -i odlingslandskapet.

  30. Här är inte kulturmiljövärdena med.

  31. Men det är tydligt att värdena
    ser olika ut i olika delar av landet.

  32. Ni såg bilden för Norrland, där få
    av de värdefulla miljöerna var kvar.

  33. Den här är viktig, om vi vill
    göra nationella prioriteringar.

  34. Sen har vi ett jätteviktigt arbete
    - arbetet med grön infrastruktur.

  35. Det blir nog inte färdigt under året.
    Det behöver fortsätta.

  36. Det här exemplet
    är också från Jönköpings län.

  37. Syftet är
    att identifiera, och samla kunskap.

  38. Var finns
    de särskilt värdefulla landskapen?

  39. Var finns
    nätverk av värdefulla miljöer?

  40. Det är ett underlag för att se
    vilka landskap som är viktigast-

  41. -när det gäller spridning
    och långsiktig funktionalitet.

  42. Och var behöver man stärka sambanden
    inom och mellan landskap?

  43. Det kan man få fram med den typen av
    analyser. Det blir mer om det strax.

  44. Och vi kan titta på hur det står till
    med de riktigt värdefulla områdena-

  45. -som ingår i nätverket Natura 2000.

  46. Det här är en purfärsk rapport-

  47. -från Naturvårdsverket, Jordbruks-
    verket och Riksantikvarieämbetet-

  48. -som handlar om jordbrukarstöden
    för värdefulla gräsmarker.

  49. Det bygger på ett underlag
    från landets länsstyrelser.

  50. Det är ungefär 80 000 hektar-

  51. -av de här 450 000
    värdefulla ängs- och betesmarkerna-

  52. -som ingår i Natura 2000.
    80 000 hektar.

  53. 30 000 av dem
    ligger utanför jordbrukarstöden.

  54. Ungefär 40 % av de mest värdefulla
    markerna har inte stöd.

  55. I varje fall inte år 2014.

  56. Många av de riktigt värdefulla
    miljöerna är komplexa.

  57. Det är kanske därför
    de är biologiskt värdefulla.

  58. Det är brynmiljöer, träd-
    och buskmiljöer, och fuktiga miljöer.

  59. De är svåra att hantera för brukaren.
    De är svårskötta och inte rationella.

  60. De är ju också väldigt komplexa
    när det gäller regelverket-

  61. -i dagens stödsystem.

  62. Det är en varningssignal när en stor
    andel av de värdefullaste miljöerna-

  63. -ligger utanför stödsystemen.

  64. Vi har alltså en ojämn fördelning
    av odlingslandskapets värden-

  65. -både ur nationellt
    och regionalt perspektiv-

  66. -men vi har generella stödsystem
    för den finansiella styrningen.

  67. Nuvarande stöd räcker inte för att
    hantera de värdefullaste markerna.

  68. Vi har ett behov av att ha
    en större andel riktade styrmedel.

  69. EU:s jordbrukspolitik framöver
    kommer nog att omfatta mindre pengar.

  70. Vi har länder som lämnar EU. Vi står
    inför en ganska tuff situation där.

  71. Vi kommer att behöva prioritera hårt
    och ha bra beslutsunderlag.

  72. Vi behöver prioritera både guldkorn
    och värdefulla landskapsavsnitt.

  73. Den här bilden
    har kommit fram mycket under dagen.

  74. Till vänster ser ni våra habitat,
    som vi rapporterar om till EU.

  75. Det här var gräsmarkshabitaten 2013.

  76. När vi rapporterar nästa år
    ser de garanterat minst lika röda ut.

  77. Det går inte bra för den biologiska
    mångfalden i gräsmarkshabitaten.

  78. Det är ju i jordbrukslandskapet-

  79. -som andelen rödlistade arter
    som minskar är som störst.

  80. Våra mål är ett rikt odlingslandskap
    och ett rikt växt- och djurliv.

  81. Vi har ett sektorsansvar i Sverige.

  82. För 30 år sen fick vi sektorsanvaret
    när regeringen beslutade-

  83. -att varje samhällssektor har ansvar
    för miljöarbetet inom sitt område.

  84. Jordbruksverket
    fick det i sin instruktion 1995.

  85. Jordbruksverket är ansvarigt-

  86. -för att följa upp och utveckla styr-
    medel för ett rikt odlingslandskap.

  87. Man gör det givetvis
    i samverkan med berörda aktörer.

  88. Naturvårdsverket ansvarar för målet
    "ett rikt växt- och djurliv".

  89. Här kan man lätt förstå-

  90. -att de här två myndigheterna
    behöver samverka.

  91. Om man tittar
    på Naturvårdsverkets roll här-

  92. -så tyckte jag, innan
    jag började på Naturvårdsverket-

  93. -att myndigheten har varit
    lite frånvarande och inte hörts-

  94. -när det gäller den biologiska
    mångfalden i odlingslandskapet.

  95. Men bland annat på grund av det
    som vi har pratat om tidigare i dag-

  96. -kommer Naturvårdsverket
    att ta en mer aktiv roll framöver.

  97. Jag tänkte peka på några saker.

  98. "Pådrivande
    - samverkande - kunskapsförsörjande"-

  99. -är ord från
    Naturvårdsverkets verksamhetsidé.

  100. Och det gäller arbetet
    med grön infrastruktur.

  101. Där samordnar man arbetet nationellt.

  102. Det mesta arbetet
    sker på länsstyrelserna.

  103. Det handlar mycket om att få bra
    kunskapsunderlag för prioriteringar.

  104. Vi har arbetet med den nationella
    strategin för odlingslandskapet.

  105. Det är en viktig punkt.
    Jag kan nämna andra viktiga punkter.

  106. Vi pratade tidigare om pollinering.

  107. Naturvårdsverket har ett regerings-
    uppdrag att föreslå åtgärder-

  108. -bättre åtgärder för pollinering. Det
    sker i samverkan med många aktörer.

  109. Vi har levererat en delredovisning.
    Resten ska redovisas under hösten.

  110. Sen vill vi vara med och utveckla
    bättre styrmedel inom jordbruket-

  111. -utifrån det jag pratade om nyss.

  112. Och vi och länsstyrelserna
    har ett ansvar-

  113. -att utveckla en bättre skötsel
    för de skyddade områdena.

  114. Åtgärdsprogram för hotade arter
    ligger utanför de skyddade områdena.

  115. Där görs värdefulla punktinsatser
    med nya metoder för att gynna arter.

  116. Vi har restaureringsprojekt. Där
    finns mycket att lära och jobba med.

  117. Till exempel Sandlife.
    Vi var inne på sandmiljöer förut.

  118. Arbetet med biosfärområden
    samordnas av Naturvårdsverket.

  119. Vi har fem områden
    och två kandidater.

  120. Där finns det ett lokalt engagemang-

  121. -och möjligheter att utveckla
    modeller och goda exempel.

  122. Och en utvärdering av miljökvalitets-
    målen ska vara klar i januari 2019.

  123. Man ska föreslå
    de viktigaste åtgärderna-

  124. -för att verkligen komma en bra bit
    framåt och nå de här målen.

  125. Strategin blir en viktig inspiration,
    men det behövs andra, konkreta saker.

  126. Sen vill jag nämna det här,
    som flera har varit inne på:

  127. De här människorna
    är de viktiga i de här sammanhangen.

  128. Det här är Anne och Bengt Hermansson
    på Lyrön utanför Orust.

  129. De har 65 tackor,
    några kor och några hästar.

  130. De sköter ett antal öar utanför Orust
    som är skyddade miljöer.

  131. Såna här marginalmarker
    är inte ekonomiskt attraktiva-

  132. -men viktiga
    för den biologiska mångfalden-

  133. -mosaikmarker, ljunghedar
    och liknande.

  134. Vi måste hitta en annan situation
    när det gäller marginalmarkerna-

  135. -annars har vi
    den sista generationen brukare.

  136. Jag blev inspirerad
    av Fabians presentation från Schweiz.

  137. Kanske skulle den modellen passa här
    för Anne och Bengt-

  138. -för markerna med biologisk mångfald
    måste ju ge ett mervärde-

  139. -även för jordbruksföretaget
    för att man ska få en långsiktighet.

  140. Det måste vara möjligt
    att bo på landsbygden.

  141. Anne och Bengt är engagerade,
    så för dem kanske det funkar-

  142. -men deras son funderar. Ska han
    köra lastbil eller ta över gården?

  143. Ett jättesvårt val.

  144. Sen kan man säga i det här fallet...

  145. De har inte fått det miljöstöd som de
    skulle ha haft 2015, 2016 och 2017.

  146. Det är inte acceptabelt!

  147. Konventionen för biologisk mångfald
    firar 25 år.

  148. Arbetet skedde i Rio -92, och
    konventionen började gälla från -93.

  149. Mycket arbete vilar på den.

  150. Den firar 25 år i år, och vi har ett
    kviss på Naturvårdsverkets hemsida.

  151. Gör det, och lär er mer! Tack.

  152. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Värdetrakter i odlingslandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Odlingslandskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.