Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Grön infrastrukturDela
  1. Det är positivt
    att det satsas på samverkansroller-

  2. -inte bara för betesrådgivning
    utan även för våtmarker, gröna jobb-

  3. -och livsmedelsstrategin.
    Det bubblar!

  4. Jag är Helena och ska berätta om
    Örebro läns bästa gräsmarkstrakter.

  5. Ida. Jag ska berätta hur vi arbetar-

  6. -med regeringens satsning
    på ängar och betesmarker, i Örebro.

  7. Precis som alla andra länsstyrelser-

  8. -har vi en handlingsplan
    för grön infrastruktur.

  9. Viktigt var att ta fram kunskaps-
    underlag, mest i form av kartor.

  10. Vi har också föreslagit åtgärder
    i den här rapporten.

  11. Den gick på remiss förra veckan
    och finns på vår hemsida.

  12. Vi har jobbat med många olika miljöer
    i den här handlingsplanen.

  13. Jag ansvarade för odlingslandskapet
    och ska prata om våra gräsmarker.

  14. Precis som Ulf Gärdenfors
    går jag tillbaka i tiden-

  15. -till vår häradsekonomiska karta
    från 1860-talet.

  16. Den visar ängsmarkernas utbredning
    på den tiden.

  17. Vår kartering av häradskartan
    är väldigt tidig.

  18. Det är före de stora sjösänkningarna
    och rationaliseringen av jordbruket.

  19. Djuren betade skogen. Det var stora
    sammanhängande gräsmarksarealer.

  20. Då var det nog inte nåt problem
    med den gröna infrastrukturen.

  21. I Kvismardalen, söder om Hjälmaren,
    var det mycket storspov.

  22. När man tog en fikapaus i vårbruket
    var det omöjligt att föra ett samtal!

  23. Och i gamla floror står det att det
    finns fältgentiana överallt i länet.

  24. Så är det inte i dag.

  25. Det här är våra gräsmarker i odlings-
    landskapet - betesmarker och ängar.

  26. Fältgentiana
    har vi på 25 max lokaler.

  27. Storspov häckar på max tio lokaler
    i odlingslandskapet.

  28. En viktigt del i det gröna
    infrastrukturarbetet handlar om-

  29. -att förbättra
    förutsättningarna för arter.

  30. En utgångspunkt
    är att vi ska börja där det är bäst-

  31. -och där det finns hyfsat stor areal
    av lämpliga gräsmarker, i detta fall.

  32. Vi ska peka ut det
    som vi kallar värdetrakter.

  33. Vi vill förstås utgå
    från våra regionala förutsättningar.

  34. Ni har tidigare sett kartor
    som Artdatabanken har tagit fram.

  35. Det ser inte jätteroligt ut i Örebro
    län, och längre norrut är det värre.

  36. Vi har gjort en gemensam
    nationell analys med hjälp av GIS.

  37. Då blir det inte heller
    jättemånga områden i vårt län.

  38. Vi hade redan tidigare
    börjat med GIS-analyser-

  39. -för de här värdetrakterna
    i Örebro län.

  40. Vi har gjort det
    mer fördjupat än många andra.

  41. Många länsstyrelser har försökt göra
    regionala varianter av GIS-analyser.

  42. Vi har gjort det lite extra noga.
    Jag tänkte berätta hur vi har gjort.

  43. Vi har ännu tydligare utgått ifrån-

  44. -arternas krav på arealer.

  45. I en rapport från Östra
    Vätterbranterna har man tagit fram-

  46. -tröskelvärden för gräsmarksarter
    i torra, friska gräsmarker-

  47. -bland annat de här två fjärilarna.

  48. Vi har använt-

  49. -sexfläckig bastardsvärmare
    och ängsmetallvinge som fokusarter.

  50. Den sexfläckiga bastardsvärmaren
    har varit uppe flera gånger i dag.

  51. Och sen har vi också-

  52. -tagit med fler gräsmarksmiljöer
    än de som finns i odlingslandskapet:

  53. Vägkanter, ledningsgator,
    sandmarker och hällmarker.

  54. Dem har vi viktat olika i analysen.

  55. Med hjälp av Karl-Olof Bergman på
    Linköpings universitet har vi bedömt-

  56. -hur stort värde de här olika
    markerna har för gräsmarksarterna.

  57. Och det kan vara värt att nämna att-

  58. -när exempelvis ledningsgator korsar
    det som var ängsmark på häradskartan-

  59. -så har vi viktat dem högre.

  60. I den nedre bilden håvar min kollega
    Henrik fjärilar på ett hygge-

  61. -som var ängsmark på häradskartan.

  62. Karl-Olof Bergman och hans grupp
    visar att det kan komma tillbaka-

  63. -både kärlväxter och fjärilar
    på de markerna.

  64. Sen har vi förstås
    anpassat skalan till Örebro län-

  65. -var det är bäst hos oss.

  66. Här är resultatet från GIS-analysen,
    som jag inte hinner gå närmare in på.

  67. I de gröna områdena
    kommer vi upp i de arealer-

  68. -som den sexfläckiga
    bastardsvärmaren behöver.

  69. Kartbilderna visar olika mycket
    av gräsmarksmiljöerna.

  70. På den första
    är det bara ängs- och betesmarker.

  71. I den sista är alla gräsmarks-
    miljöer med. Den visar potentialen.

  72. Med underlag ifrån de här analyserna
    har vi då tagit fram-

  73. -förslaget till värdetrakter
    för torra, friska gräsmarker.

  74. Vi har inte glömt de fuktiga, men
    de är koncentrerade till slättsjöar-

  75. -och de faller också väldigt väl
    inom de här gröna områdena.

  76. Den nationella analysens resultat
    hamnar också inom de gröna områdena-

  77. -men det är
    betydligt färre och mindre områden.

  78. Värdetrakterna har vi förankrat med
    en extern och intern referensgrupp.

  79. Vi har också förslag på åtgärder
    kopplade till de här värdetrakterna.

  80. Det gröna infrastrukturarbetet har
    hittills lett mycket till samverkan-

  81. -och en plattform för dialog, som
    flera av er andra har sagt behövs.

  82. I alla fall på regional nivå har vi
    börjat samverka mycket internt.

  83. Du ska berätta
    hur ni nu kan jobba bättre-

  84. -med Jordbruksverkets och regeringens
    satsning på ängsmarker.

  85. Ja, precis. Tack, Helena.

  86. Jag tänkte prata lite om...
    Nu går vi vidare hit!

  87. Jag satt med i den interna
    referensgruppen för GI i Örebro.

  88. Jag jobbar med restaurering av betes-
    marker. Då får man först en ansökan.

  89. Här tog vi fram
    konkreta åtgärdsförslag.

  90. Vi blev sugna på att åka ut och
    se vad vi kunde göra för förändring.

  91. Men hur? Då kom satsningen från
    regeringen på ängs- och betesmarker.

  92. Man skulle tillsätta en samordnare
    för betesmarksrådgivning i Örebro.

  93. Jag och Marie Edvardsson Svärd,
    som också satt med i referensgruppen-

  94. -vi hoppade på den tjänsten
    och ansökte om medel-

  95. -genom projekt "Utveckla och bevara
    ängs- och betesmarker".

  96. Vi började jobba med det
    den 1 februari.

  97. Otroligt inspirerade var vi
    - och är vi!

  98. GI-gruppen var en bra plattform
    internt på länsstyrelsen i Örebro.

  99. Vi ska hitta möjlig finansiering
    för den som vill göra åtgärder.

  100. Då lyfte vi frågan i gruppen
    och kunde gå vidare och boka möten.

  101. Just nu sammanställer vi
    en översikt-

  102. -så att man kan fånga upp
    jordbrukare som vill göra nåt aktivt-

  103. -och hänvisa dem i rätt riktning.

  104. Det var en intensiv startperiod
    med möten i huset-

  105. -och vi deltog även på
    den externa referensgruppens möten.

  106. Där var Svenska kraftnät med-

  107. -och de kunde tänka sig
    att finansiera stängsling-

  108. -om man vill restaurera betesmark
    i en ledningsgata.

  109. Det känns också viktigt att ha
    en bra dialog med Skogsstyrelsen.

  110. Man har sett att nya hyggen på gammal
    ängsmark kan återhämta sig snabbt-

  111. -och ha kvar många arter.

  112. I samverkansarbetet
    har kartorna varit en nyckelfaktor.

  113. Det har underlättat
    att ha kartmaterialet från GI.

  114. Vi går vidare.

  115. Vi ville få i gång mer skötsel
    på mer marker, och hur gör vi det?

  116. I den här satsningen har vi möjlighet
    att uppmuntra till nätverkande-

  117. -och det ville vi rikta
    till de utpekade värdetrakterna.

  118. Att åka ut och informera
    om möjligheter till rådgivning-

  119. -finansieringsmöjligheter
    och koppla samman.

  120. Via den externa referensgruppen
    kom det fram att jordbrukarna tyckte-

  121. -att länsstyrelsen kunde medla
    mellan markägare och djurhållare-

  122. -och visa på mervärden
    av att man betar en mark.

  123. Det är otroligt positivt-

  124. -att det satsas på samverkansroller,
    inte bara för betesrådgivning-

  125. -utan även för våtmarker,
    gröna jobb och livsmedelsstrategin.

  126. Det bubblar! Jag hoppas att vi får
    till nåt bra och vänder trenden.

  127. En värdetrakt att börja i
    är Västernärkes drumlinområde-

  128. -också kallad "Bolibompadraken"!

  129. Där ska vi ta kontakt med markägare
    för att skapa ett positivt exempel-

  130. -så att vi är i gång
    innan vi har ett stormöte.

  131. Helena, du vill säga nåt.

  132. Det här är ett väldigt bra exempel-

  133. -när grön infrastruktur-uppdraget
    sammanfaller med en annan satsning-

  134. -där vi får resurser för att fort-
    sätta jobba med grön infrastruktur.

  135. Om ni har frågor
    får ni prata med oss i foajén.

  136. De här analyserna
    har vi på en poster här ute.

  137. En sista bild. Jag jobbar mest
    med regional miljöövervakning.

  138. Vi har ett miljöövervakningsprogram
    av gräsmarkerna sen 2009.

  139. Sen 2015 är nästan alla län i Sverige
    med i det programmet.

  140. Just nu tar vi fram indikatorer
    för att följa-

  141. -mängd, konnektivitet och mångfald
    av gräsmarker.

  142. Vi hoppas kunna se hur det blir
    bättre för den gröna infrastrukturen.

  143. -Nu tar vi den sista bilden! Tack.
    -Tack.

  144. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grön infrastruktur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artskydd, Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.