Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Odlingslandskapet i skogenDela
  1. Så fort man har en skog med
    nyttjandehistoria bör man överväga-

  2. -att se om spåren finns kvar.

  3. Då ska man överväga skötsel för att
    efterlikna historiskt nyttjande.

  4. Jag tänkte tala om gränserna
    mellan skog och odlingslandskap.

  5. De är i dagens landskap
    ganska starka, får man säga.

  6. Jag tänkte resonera om vi drar
    för skarpa gränser inom naturvården-

  7. -och kanske också forskningen,
    mellan odlingslandskap och skog.

  8. Det är ju så att de skarpa gränser
    vi hittar i dagens landskap-

  9. -är ju en ganska ny företeelse.

  10. De gick mer diffust in i varandra
    i det förindustriella landskapet-

  11. -både utseendemässigt,
    som på bilden, och funktionellt.

  12. Skogen var en del av odlingsland-
    skapet till långt in på 1900-talet.

  13. Det beror på att skogen tillhandahöll
    resurser även för jordbruket.

  14. Man använde skog som sommarbetes-
    marker och skördade vinterfoder, hö-

  15. -på olika biotoper i skogslandskapet.

  16. Det här nyttjandet av skogen
    fördes långt ut i skogslandskapet-

  17. -särskilt i fäbodområdena där man
    etablerade fäbodar miltals från byar.

  18. Kartan är över Älvdalens Kronopark
    från 1870-

  19. -och ni ser ett antal fäbodar och
    finnbosättningar som röda fyrkanter-

  20. -och deras betesområden
    som stjärnformiga mönster.

  21. Som ni ser är det lite mark,
    den gråmarkerade, som inte betas.

  22. Dessutom är det gröna områden
    som syns lite grann-

  23. -och det är slåttermarkerna. I parken
    var det 3 700 ha slåttermyrar-

  24. -som karterades vid storskiftet 1870.

  25. Det var inte bara omfattande
    skogsbete utan så pass intensivt-

  26. -att det kan antas ha påverkat
    skogsbiotoperna ordentligt.

  27. Här är boskapssiffror från några
    dalasocknar, också 1870.

  28. Ni ser att kor, får och getter
    räknades i tusen- och tiotusental.

  29. De var ute i skogslandskapet och
    betade hela somrarna - fäbodsystemet.

  30. Dessutom kompletterades betet
    med diverse andra åtgärder.

  31. Det var betesröjningar och bränningar
    och så skördade man andra saker.

  32. Sammantaget kan man tänka sig
    att om det pågår i tusen år-

  33. -så måste det forma
    särskilda skogsbiotoper.

  34. Som den här tallskogen på Gotland
    som är betespräglad.

  35. Eller som här, en fäbodskog
    från rumänska Karpaterna.

  36. Eller här, ett skogsbete
    från österrikiska Alperna.

  37. Man kan tänka att det långa nytt-
    jandet skapar en hel grupp biotoper-

  38. -vi kan kalla "betesskog", med bio-
    logisk mångfald knuten till substrat:

  39. grovgreniga träd, solexponerade
    substrat, lågträd och buskar-

  40. -varav vissa var betesskadade, örtrik
    mark i mosaik med magrare partier.

  41. Förnafattig mark med trampskador
    och dynga, osv.

  42. Det är de strukturerna som behöver
    plockas upp när vi sköter skogen.

  43. De måste också plockas upp
    i miljöersättningssystemet.

  44. Och framförallt att uppmärksamma
    att skogsbeten är en mosaikbiotop-

  45. -med produktiva
    och lågproduktiva partier.

  46. I dag betalas skogsbetesstödet ut
    bara till de produktiva fläckarna.

  47. I en sån här skog har hävden bety-
    delse, kruxet är när den växer igen.

  48. Då är det lätt att förbise de värdena
    och fokusera på de som kommit sen.

  49. Ibland tränger sig hävdhistorien på.

  50. Det kan vara konstiga träd
    från ett annat skogstillstånd.

  51. Eller en gammal vinterhässja som
    vittnar om att det var slåttermark.

  52. Eller en slåtterbod
    i Härjedalsfjällen.

  53. Även om de strukturerna uppmärk-
    sammas, som den här fäbodstigen-

  54. -så är det sällan man funderar över
    om biotoper runtomkring-

  55. -också innehåller en rest
    från det gamla betet-

  56. -alltså om skogarna innehåller
    ett biologiskt kulturarv.

  57. Det är troligt att de gör det
    i många fall.

  58. Alltså att många arter är en rest
    från hävden och riskerar försvinna.

  59. Jag har ett exempel
    som jag fick av min biologilärare-

  60. -som inventerade ett 60-tal gammel-
    skogar i Bergslagen på 70-talet.

  61. Tolv var inte huggna
    i början av 2000-talet-

  62. -och ni ser att antalet kärlväxter
    har minskat i allihopa.

  63. I de översta objekten övergavs
    skogsbetet i början på 70-talet-

  64. -medan skogsbetet upphörde
    i de nedersta för 30-40 år sen.

  65. Skälet är förmodligen att skogarna
    ser ut på det här viset i dag-

  66. -men i själva verket är de en rest
    från när det såg ut så där.

  67. Det gäller inte bara markväxter utan
    arter knutna till träd och buskskikt.

  68. När vi skyddar skog i dag
    jobbar vi med fri utveckling-

  69. -och skötsel ska i regel efterlikna
    naturliga processer, som brand.

  70. Det är relevant om vi jobbar med skog
    som har en hög grad av orördhet.

  71. Men med en skog
    med lång nyttjandehistoria-

  72. -bör vi överväga skötsel för att
    efterlikna historiskt nyttjande.

  73. Det görs väldigt sällan.

  74. I stället trillar skötselobjekten in
    i fri utvecklings-spåret.

  75. Det beror på kunskapsbrist. Det fors-
    kas på naturlig skogsdynamik/brand-

  76. -inte minst efter den stora
    Västmanlandsbranden.

  77. Men forskningen och kunskapen om
    skogsbete är närmast obefintliga.

  78. Det har varit så ända sen 50-talet.

  79. Det är nog så att Sten Selanders
    uttalande-

  80. -"vi här har en stor lucka i vetandet
    om svensk natur"-

  81. -gäller fortfarande i hög grad. Vi
    vet lite om betets effekter på skog.

  82. Det man skulle behöva göra med skog
    med en nyttjandehistoria-

  83. -är att gå ut och titta
    och se om spåren är kvar.

  84. Om det är så, ska man överväga sköt-
    sel för att efterlikna nyttjandet.

  85. Om det inte är så, då kan naturligt-
    vis fri utveckling vara en möjlighet.

  86. Man bör inte släppa igenom skötsel-
    planer med mindre än en sån analys.

  87. Om man uppmärksammar hävdhistoriken i
    skogslandskapet-

  88. -både i skydds- och skötselarbetet,
    och även anpassar miljöersättningen-

  89. -tror jag man får betydligt bättre
    natur- och kulturminnesvård.

  90. Man löser många knutar med arter
    som försvinner trots skogsskyddet.

  91. Man gör bättre förutsättningar
    för natur- och kulturminnesvård.

  92. Och många reservat skulle kunna bli
    en resurs för brukare-

  93. -i stället för att vara en oönskad
    död hand över skogen-

  94. -som många markägare uppfattar det.
    Tack så mycket.

  95. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Odlingslandskapet i skogen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Odlingslandskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.