Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbrukDela
  1. Vad gäller ett rikt odlingslandskap
    kan vi vara hoppfulla-

  2. -för många vill ha
    ett hållbart samhälle.

  3. De har förstått att maten
    och jordbruket spelar en viktig roll.

  4. Jag heter Emelie Waldén. Jag forskar
    om restaurering av naturbetesmarker.

  5. Till sommaren lägger jag fram
    min avhandling.

  6. Många av mina exempel kommer
    från gräsmarksperspektivet-

  7. -men många budskap kan även gälla
    för resten av odlingslandskapet.

  8. Först lite kort om min forskning.

  9. Restaurering kan ta
    relativt lång tid-

  10. -men det beror på vilket mål man har.

  11. Floran kan bli lik gamla gräsmarker,
    men det kan ta uppemot tjugo år-

  12. -beroende på förutsättningarna.

  13. Restaurering behövs, för väldigt lite
    av de här habitaten finns kvar i dag.

  14. Men det viktigaste är att
    gräsmarkerna fortsätter att skötas-

  15. -för några marker som jag
    återinventerade sköttes inte längre-

  16. -och hade vuxit igen väldigt snabbt.

  17. Brukarna berättade att det inte
    berodde på ett misslyckat resultat-

  18. -utan på grund
    av bristande lönsamhet.

  19. Vid restaurering av habitat är det
    viktigt att ha ett helhetsperspektiv.

  20. Att tänka långsiktigt och ta hänsyn
    till landskapsfaktorer behövs-

  21. -i planeringsstadiet. Och en tredje
    viktig faktor är kommunikation.

  22. För att bevara biologisk mångfald
    i odlingslandskapet-

  23. -så tror jag att de här tre ledorden
    kan vara viktiga. Långsiktighet...

  24. Ja. ...landskapsperspektiv
    och kommunikation.

  25. Väldigt ofta hänger de här ihop
    och påverkar varandra.

  26. Många av de naturvårdsinsatser
    som görs i dag är i projektform.

  27. Korta projekt kan ge snabba resultat-

  28. -men det är väldigt viktigt att inte
    tappa fokus på långsiktigheten-

  29. -för med tanke på hur mycket som
    krävs för att återställa ett habitat-

  30. -så är det viktigt att bevara
    de områden som redan har höga värden.

  31. Det kortsiktiga tänket kan ses
    som ett sätt att behandla symtom-

  32. -i stället för att komma åt
    själva orsaken till problemet.

  33. I dag är det inte lika ekonomiskt
    lönsamt att gynna biologisk mångfald-

  34. -så många brukare är beroende
    av fungerande stödsystem.

  35. Snabba förändringar i stödsystemen
    kan få allvarliga konsekvenser-

  36. -för hur habitaten sköts,
    men också för den enskilde brukaren.

  37. Ett exempel är EU:s regel för antalet
    träd som får finnas på en mark-

  38. -för att klassas som naturbetesmark.

  39. Träd som har varit värdefulla för
    biologisk mångfald har huggits ner-

  40. -för att brukaren har behövt stöd.

  41. Långsiktighet behövs även i regelverk
    och i stödsystem.

  42. I det långsiktiga tänket
    behöver man också tillåta variation.

  43. Det finns inga standardsvar för vilka
    exakta åtgärder man bör göra-

  44. -för det beror på. Historiskt sett
    fanns inga schablonmässiga åtgärder-

  45. -som användes över hela Sverige.
    Forskningen har sen länge påpekat-

  46. -att traditionellt brukade habitat
    behöver tillåta variation.

  47. Regelverk utan lokal anpassning-

  48. -eller homogenisering i form av t.ex.
    bestämda datum när slåtter ska ske-

  49. -eller hur hårt betad marken måste
    vara, tar bort variationen-

  50. -som har skapat
    dagens platsspecifika mångfald.

  51. Strukturell komplexitet och variation
    i tid och rum gynnar biodiversitet-

  52. -speciellt
    om man tittar på flera taxa.

  53. Men för att behålla biodiversiteten
    måste vi fokusera på hela landskapet.

  54. Även här tyder forskningen på
    att komplexitet och variation-

  55. -gynnar biodiversitet
    och multifunktionalitet.

  56. Landskapets homogenisering
    har pågått under olika lång tid-

  57. -beroende på var i landet man är.

  58. Kartan visar
    hur andelen öppen mark har ändrats-

  59. -från mitten av 1900-talet.

  60. I vissa regioner har traditionell
    gräsmark till stor del vuxit igen-

  61. -och på andra ställen har åkermark
    omvandlats till modern gräsmark.

  62. Där markanvändningen har förändrats
    stort är restpopulationer sällsynta.

  63. Därför är det viktigt
    när man planerar åtgärder-

  64. -att ta hänsyn till
    hur markanvändningen har förändrats.

  65. Då förutsättningarna är olika finns
    risker med generaliserade åtgärder.

  66. En åtgärd som har stor effekt i Skåne
    kan inte direktöversättas-

  67. -till norra delen av Sverige.

  68. Skillnader kan även gälla inom en
    region. Det måste man ta hänsyn till.

  69. Oavsett landskapssort behöver man
    implementera ett landskapsperspektiv-

  70. -för arter har svårt att överleva
    i populationer som är isolerade öar.

  71. Här tror jag att satsningen
    på grön infrastruktur kan vara bra.

  72. Habitat behöver alltså kopplas ihop.

  73. Man kan använda kartor för att se hur
    den historiska konnektiviteten var-

  74. -och också identifiera resthabitat
    där arter fortfarande kan finnas.

  75. Men nåt som är väldigt viktigt är att
    inte glömma den funktionella biten-

  76. -av grön infrastruktur-

  77. -för en grön korridor mellan habitat
    betyder inte automatiskt-

  78. -att organismerna kan spridas
    mellan dem.

  79. T.ex. sprids många av betesmarks-
    arternas frön av betande djur.

  80. Om inte den funktionen återställs
    får arterna svårt att sprida sig.

  81. Så även mekanismerna för att arter
    ska sprida sig måste man titta på-

  82. -och metoderna måste anpassas efter
    det. Förslagen borde också anpassas-

  83. -så att fler organismgrupper gynnas
    i samma satsning.

  84. Man skulle också kunna implementera
    ett landskapsperspektiv-

  85. -i ersättningssystemen
    och i rådgivningen.

  86. Om man lyfter fokuset från enskilda
    åkrar till landskapsskalan-

  87. -så skulle det matcha skalan som
    ekologiska processer sker på bättre.

  88. För att kunna lyckas med naturvård-

  89. -så kommer folk med olika bakgrund
    och intressen att behöva samarbeta.

  90. För att lyckas med samarbete behöver
    vi bli bättre på att kommunicera.

  91. Om miljöåtgärder ska bli
    framgångsrika-

  92. -så måste vi ha gemensamma mål,
    visioner och konkreta förslag.

  93. För att enas om varaktiga åtgärder
    behöver vi kommunicera.

  94. Här kan man samla olika aktörer
    för att diskutera en specifik fråga-

  95. -som jag och min kollega gjorde
    förra året-

  96. -när vi anordnade en workshop
    om naturbetesmarkernas framtid.

  97. Deltagarna hade både gemensamma
    och olika erfarenheter och idéer-

  98. -så vi kunde diskutera oss fram till
    flera konkreta förbättringsförslag.

  99. Kommunikationen mellan myndigheter
    och brukare måste förbättras.

  100. Brukarna efterfrågade
    enklare och pålitligare stödsystem-

  101. -och även att samma person skulle
    utföra rådgivning och kontroll-

  102. -eller åtminstone att rådgivaren och
    kontrollanten pratade med varandra.

  103. Kommunikation behövs
    för bättre forskning.

  104. Om myndigheterna kopplar in forskare
    innan en åtgärd påbörjas-

  105. -så finns det möjligheter
    att utvärdera åtgärden-

  106. -och få reda på
    om den har gett resultat.

  107. Inom restaurering skulle det behövas
    tillgång till före-data-

  108. -och möjlighet att följa upp data för
    att se om effekterna håller i sig.

  109. Forskare måste bli bättre på att säga
    hur resultaten kan implementeras.

  110. För mig har naturen och biodiversitet
    ett stort värde i sig-

  111. -men för att nå den stora massan
    behövs nog mer än så.

  112. Kopplingen mellan biologisk mångfald
    och ekosystemtjänster kan vara bra-

  113. -just för att folk ska förstå
    varför vi behöver biodiversitet.

  114. Många människor i dag vet t.ex. inte
    vad naturbetesmark är.

  115. Vissa tror att det bästa de kan göra
    för att gynna pollinatörer är-

  116. -att bygga en biholk
    eller plantera blommor.

  117. Såna lösningar fyller en funktion-

  118. -men pollinatörerna behövs ju
    även i odlingslandskapet.

  119. Vi som jobbar med biologisk mångfald
    och ekosystemtjänster-

  120. -har en viktig roll att fylla
    för att informera allmänheten.

  121. Kopplingen mellan producenter
    och konsumenter finns inte i dag.

  122. Därför behöver
    mer information kommuniceras.

  123. Alla värden som en produkt bidrar med
    behöver kommuniceras.

  124. Vad gäller ett rikt odlingslandskap
    tycker jag att vi kan vara hoppfulla-

  125. -för många vill ha
    ett hållbart samhälle.

  126. De har förstått att maten och
    jordbruket spelar en viktig roll.

  127. Att förbättra kommunikationen
    mellan alla aktörer-

  128. -tror jag har potential att gynna
    ett rikt odlingslandskap.

  129. Om vi tillsammans kan satsa på
    långsiktighet, landskapsperspektiv-

  130. -och kommunikation har vi en chans
    att nå ett rikt odlingslandskap.

  131. Tack för mig!

  132. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Ekosystem, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.