Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Skogen i odlingslandskapetDela
  1. Gränsen mellan odlings- och skogs-
    landskap tenderar att vara skarp.

  2. För skarp. Både i naturen,
    men också i våra huvuden, faktiskt.

  3. Det är roligt att vara här. Jag kan-
    ske skulle ha varit här förra året-

  4. -när beslutet om paus för regis-
    trering av nyckelbiotoper var färskt.

  5. Jag säger det med tanke på
    den frågestund som kommer.

  6. Man kan undra vad en skogsskötare som
    jag ska göra på en konferens-

  7. -där det finns så oerhört mycket
    samlad kunskap-

  8. -och dessutom en konferens
    som handlar om odlingslandskapet.

  9. Det känns lite utmanande.

  10. Det är klart, jag bor utanför Luleå,
    min fru är fårbonde.

  11. Vi bor i odlingslandskapet.
    Det är kanske lite meriterande-

  12. -att varje år ha bilden av
    när fåren vilar efter betet-

  13. -och storspovens ungar
    traskar omkring-

  14. -medan hanen sitter på vakt
    på ett ladutak.

  15. Vet ni att de bara sätter sig på
    ladutak när ungarna har kläckts?

  16. Annars gör de inte det.
    Det är ett högt kläckningskriterium-

  17. -med en storspov på ett ladutak.

  18. Hur som helst, lite lätt har
    arrangörerna gjort det för mig-

  19. -med den underrubrik jag har fått:

  20. "Om skogsägarens ansvar för
    odlingslandskapets arter i skogen".

  21. Det är så välfunnet-

  22. -för gränsen mellan
    odlings- och skogslandskap-

  23. -tenderar att vara väldigt skarp.

  24. För skarp. Både i naturen,
    men också i våra huvuden, faktiskt.

  25. Och det finns det anledning
    att reflektera över-

  26. -för det finns många arter som är
    beroende av de varierade miljöerna-

  27. -i gränsområdet mellan skogs-
    och jordbrukslandskapet.

  28. Men det är framförallt miljön
    som de är beroende av-

  29. -inte vilken etikett vi människor
    har satt på dem i första hand.

  30. Jag funderar på de självpåtagna
    hinder som jag ser finns-

  31. -för att utveckla och bevara
    biologisk mångfald.

  32. Jag vill understryka vikten av
    att vi är framgångsrika med det här-

  33. -men också påminna om att det
    faktiskt är resultatet som räknas.

  34. Hur bra det går. Man kan jämföra
    med en hockeymatch.

  35. Det är antalet mål som räknas,
    inte om de är snygga eller inte.

  36. Det är det lag som gör flest mål
    som vinner.

  37. Ett av de självpåtagna hindren
    är de administrativa gränser-

  38. -för styrmedel
    och för naturskydd som vi har-

  39. -mellan det vi kallar för odlingsmark
    och skogslandskapet.

  40. Jordbruksverket publicerade nyligen
    en rapport-

  41. -ett exempel på initiativ
    från det som kallas Miljömålsrådet.

  42. Den togs fram med Skogsstyrelsen,
    Naturvårdsverket, SGU-

  43. -riksantikvarieämbetet och
    länsstyrelserna, och den pekar på-

  44. -att övergångszonerna är så viktiga,
    men att det finns styrmedel-

  45. -som faktiskt hindrar och hämmar oss
    i skötseln och vården av områdena.

  46. Sen skulle jag säga att
    vårt ordningssinne ställer till det.

  47. Jag utgår ifrån
    att det finns många naturvetare här.

  48. Vi naturvetare gillar ordning och
    reda, att systematisera. Se på Linné.

  49. Katalogisera och kategorisera.

  50. Men är det rationellt ur ett
    naturvårdsperspektiv att göra det?

  51. Vi kan börja reflektionen
    med just brynmiljöerna.

  52. Är det jordbruksmark
    eller är det skogslandskap?

  53. Och var börjar och framför allt
    var slutar brynmiljöerna?

  54. Och vilken betydelse har skogen
    som finns en bit innanför brynmiljön?

  55. De många gånger ljusa,
    öppna skogarna-

  56. -som är värdefulla för kärlväxtfloran
    och vedlevande insekter.

  57. Det var Tommy, vart han nu försvann,
    inne på här också.

  58. Jag tror att det hade sett annorlunda
    ut i vår prioritering i naturskyddet-

  59. -utan en stelbent indelning mellan
    odlings- och jordbrukslandskap-

  60. -i synen på vad som faktiskt
    är skyddsvärt.

  61. Ett annat hinder är att
    vi prioriterar ytterligheterna.

  62. Vi gillar, som Tommy sa,
    fri utveckling, orördhet och urskog-

  63. -och vi gillar också
    ganska hård beteshävd-

  64. -men de allra artrikaste miljöer-

  65. -kanske vi finner
    i de älskliga igenväxtningsfaserna-

  66. -som vi hittar i brynmiljöerna.

  67. Vi borde fundera på
    om vi ska försöka sköta miljöerna-

  68. -så att de älskliga
    igenväxtningsfaserna permanentas-

  69. -inte på samma ställe, men att de
    kan flytta runt i brynmiljöerna.

  70. Just nu pågår en omfattande debatt om
    skogen. Det går inte att undvika.

  71. Men väldigt lite handlar om
    hänsynens utformning-

  72. -den hänsyn som skogsägarna tar
    när de avverkar.

  73. Och det är fascinerande. Dragkampen
    mellan hur mycket ska skyddas-

  74. -och mycket ska brukas finns där.

  75. Men vi har ingen diskussion om hur
    hänsynen ska utformas på bästa sätt.

  76. Oavsett om en avverkning har två mil
    till närmsta odlingslandskap-

  77. -eller om det är ett hygge som
    gränsar till en väl betad hagmark-

  78. -så ser arbetet med den generella
    hyggeshänsynen likadant ut.

  79. Där finns det en oerhörd potential
    att göra arbetet bättre än i dag.

  80. Åter till uppdelningen mellan
    odlings- och skogslandskapet-

  81. -och vilka olägenheter
    det för med sig.

  82. Vi har fått höra här innan jag
    kom hit, och det är ju känt-

  83. -att det går dåligt
    för jordbrukslandskapets fåglar.

  84. Det går betydligt mindre bra där
    än för fåglarna i skogen.

  85. Då får man ställa frågan:

  86. Vad har vi egentligen för grund
    när vi kategoriserar en fågel-

  87. -som tillhörande just odlingsland-
    skapet och inte skogslandskapet?

  88. Det kanske inte är
    den tusenåriga historien-

  89. -med skogsbete eller
    jordbrukslandskap det handlar om.

  90. Det kanske är ännu längre tillbaka,
    den megaherbivorespräglade miljön-

  91. -som täckte Europa i stora delar.

  92. Det är lätt när vi pratar om arter
    som tofsvipa, talltita och svartmes.

  93. Det är skogsarter, det känns gediget.

  94. Men hur är det med buskskvätta,
    törnskata och ortolansparv?

  95. Är det fåglar som är knutna
    till odlings- eller skogslandskapet?

  96. Alla tre häckar i skogslandskapet-

  97. -och för ortolansparv återfinns
    en majoritet i Sverige på hyggen.

  98. Det finns en risk att vi har bestämt
    oss för hur vi vill att det ska vara.

  99. Vi vill hellre att en...

  100. ...att en ortolansparv ska sitta
    i en gles grupp bland andra-

  101. -och sjunga i en pastoral idyll
    i en betad hagmark.

  102. Hellre det än att den sitter på
    ett färskt hygge som är markberett.

  103. Den bilden är inte lika bekväm.

  104. Precis som vi gärna vill att tjädrar
    ska vara knutna till urskog-

  105. -och kanske tar det sitt ursprung
    i nån oljemålning av Bruno Liljefors.

  106. Det är viktigt att fundera på
    våra känslor och våra idealbilder-

  107. -och att det är resultatet
    som räknas.

  108. I radioprogrammet "Spanarna"
    hade det här varit ett exempel.

  109. Jag riktar mig till Klas. Jag tror du
    skrev under åtgärdsprogrammet-

  110. -för ortolansparv. Det är viktigt att
    vi har ett program för ortolansparv.

  111. Jag har förmånen att bo där det
    fortfarande finns ortolansparv.

  112. Där ortolansparven fortfarande
    är en del av ljudbilden i landskapet-

  113. -även om jag varje vår
    med tilltagande magont funderar-

  114. -"kommer jag höra några i år?",
    för utvecklingstrenden är usel.

  115. När man läser åtgärdsprogrammet
    och kommer till åtgärderna-

  116. -så är 90 % av texten,
    eller den absoluta huvuddelen-

  117. -handlar om åtgärder
    i odlingslandskapet.

  118. Men vänta nu, majoriteten av popula-
    tionen finns ju i skogen, på hyggen.

  119. Om det är resultatet som räknas kan-
    ske åtgärderna skulle adresseras dit.

  120. Åtgärderna skulle kanske handla om
    hur vi bättre markbereder hyggen-

  121. -för att det ska gynna de få
    ortolansparvar som ännu finns.

  122. Men det känns inte lika fint som om
    de sjunger i ett slånbärssnår-

  123. -bland de betande dikorna.

  124. Avslutningsvis, då...
    Skogsägarna har ett stort ansvar-

  125. -för den biologiska mångfalden-

  126. -också av de arter som egentligen hör
    till det vi kallar odlingslandskapet.

  127. Men kunskapen är låg.

  128. Inte minst för att diskussionen
    om hur hänsynen ska utformas-

  129. -för att bäst gynna de arterna,
    den diskussionen saknas.

  130. Mitt medskick till er är att medverka
    till att diskussionen kommer upp-

  131. -inte bara om hur mycket
    som ska lämnas-

  132. -utan om hur det ska göras
    för att nå resultat-

  133. -för det är ju resultat som räknas.
    Tack.

  134. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skogen i odlingslandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artskydd, Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Skogsbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.