Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Make mångfalden great againDela
  1. Det fanns inga insekter,
    inga fåglar, inga människor.

  2. Och då insåg jag
    att när naturen tystnar...

  3. ...då hör man sitt eget samvete.

  4. Man känner sig lätt omtumlad
    efter den här dagen.

  5. Lite omtumlad och lite snurrig.

  6. Det är så många parametrar,
    så mycket som ska pusslas ihop-

  7. -för att det ska bli bra för naturen
    och för oss människor.

  8. Jag är också alltid lite omtumlad
    när jag lämnar Gotland.

  9. Jag är inte så van vid att åka
    till Uppsala. Man brukar ju...

  10. Det är stopp vid Arlanda, och sen
    åker man till Teneriffa eller nåt.

  11. Uppsala är ingen metropol, direkt.

  12. Och inga soltimmar eller så.

  13. Och så har man suttit ute i solen.

  14. Jag antar att alla har vårkänslor,
    eller hur?

  15. -Kan ni bara säga: "Jo!"
    -Ja!

  16. På Gotland säger vi att vi har
    drabbats av "ladisdinglu".

  17. Det kommer från gutamålet,
    den gamla gotländskan-

  18. -och "ladingen" betyder våren.

  19. "Dinglu", det är man när man är
    lite glad, lite ledsen-

  20. -lite känslosam,
    lite förvirrad, lite geléartad.

  21. Det är lite som en förälskelse.

  22. Och jag välkomnar ladisdinglu-

  23. -och den här dingligheten
    välkomnar jag otroligt mycket.

  24. Det har varit en lång vinter.

  25. Nu vill vi se arterna
    spruta ur marken.

  26. Men det här med biologisk mångfald...

  27. Jag ska ge lite olika instick på det.

  28. Jag är en illustration på mångfald.

  29. Kanske inte biologisk, men...

  30. Det var rubriker för länge sen-

  31. -att gotlänningen
    hade en extra ryggkota.

  32. Har ni hört om det?

  33. Vi hade väl blivit endemiska
    på nåt sätt.

  34. Men den mångfald jag pratar om nu
    är den dialektala mångfalden.

  35. För det är inte bara i våra
    odlingslandskap och skogslandskap-

  36. -som monokulturen breder ut sig.

  37. Det är även i medielandskapet.

  38. Och därför behövs dialekterna
    och den dialektala mångfalden.

  39. För i den mediala monokulturen-

  40. -så är ju stockholmskan,
    men även skånskan-

  41. -börjar ta sig fram,
    det förhärskande.

  42. Men ibland blixtrar det till,
    och så hör man en hallänning-

  43. -eller en dalmas eller en Rinkebybo.

  44. Som rara små örter i det
    konventionella medielandskapet.

  45. Variation vill vi ha!
    Det är det bästa.

  46. Jag måste bara nämna min artfrände,
    höll jag på att säga.

  47. Det menar jag inte riktigt.
    Men Babben känner väl alla till?

  48. Babben sitter nu i nåt lustigt
    underhållningsprogram-

  49. -men hon är också en representant
    för den dialektala mångfalden.

  50. Hon är väl kanske inte direkt
    nån rar ört.

  51. Kanske man hellre
    kan jämföra henne med ett sågverk.

  52. Eller en tistel. Eller nåt sånt.

  53. Hon var en jäkligt bra ståuppkomiker
    i början av 90-talet-

  54. -och hon är ännu bra på det hon gör.

  55. Men jag kommer ihåg
    när hon precis hade börjat.

  56. Det var på den tiden på 90-talet
    när vi hade fasta telefoner.

  57. Med lur. Det har vi ju inte längre.

  58. I sin ståuppare
    så pratade hon om telefonsex.

  59. "Jag förstår inte
    det här med telefonsex."

  60. "När man väl har stoppat luren,
    då hör man ju inte vad de säger."

  61. Det här skämtet
    är ju inte aktuellt längre, för...

  62. Vi har ju inga fasta telefoner
    längre. Inga lurar heller.

  63. Det blir inte riktigt samma grej
    med en mobiltelefon.

  64. Jag är uppvuxen
    med biologisk mångfald.

  65. Jag närmar mig 60 bast,
    och då har man upplevt-

  66. -hela den här utvecklingen.

  67. Eller om det är en avveckling.

  68. Men jag växte upp
    med den biologiska mångfalden-

  69. -i litteratur, i skolgången,
    i jordbruket, i skogen.

  70. Den bara fanns där -
    helt fantastiskt.

  71. Så jag kan se
    när det inte står rätt till.

  72. Man måste ha nåt att jämföra med,
    så att man förstår-

  73. -och det saknar vi i dag.

  74. Vi har ingen känsla
    för mångfalden längre-

  75. -och då
    förstår vi inte heller monokulturen.

  76. Jag är uppvuxen på en ö
    som ännu är småskalig-

  77. -så jag är ännu lite bortskämd-

  78. -om man jämför
    med vissa andra delar av Sverige.

  79. Vi har också en bra, kalkrik mark-

  80. -och så har vi våra blomsterängar
    längs med vägarna.

  81. Det är ju...
    Det är ju biologiska orgasmer.

  82. När man får åka på vägen,
    och så har man de här-

  83. -botaniska trädgårdarna bredvid.

  84. Och så åker man på fastlandet.

  85. Eller Sverige,
    som vi säger på Gotland.

  86. Och...

  87. Och man hamnar i nån form
    av ökenlandskap i jämförelse.

  88. Jag menar, det är lupiner-

  89. -och slarviga kalhyggen.
    Det är ungefär det man ser.

  90. Och att jämföra det här, att åka
    från Gotland till fastlandet-

  91. -från blomsterängar till lupiner
    och slarviga kalhyggen-

  92. -det är ungefär som att zappa mellan
    "Let's Dance" och Svenska Akademien.

  93. Från klämmiga kändisar
    som fixar runt-

  94. -och har det trevligt och är
    färgglada, till Horace Engdahl.

  95. Jag inser ju nånstans-

  96. -att det är det mesta
    som allmänheten ser.

  97. Det är lupiner
    och slarviga kalhyggen.

  98. Hur ska man förstå
    biologisk mångfald då?

  99. Det går ju knappt.

  100. Jag träffar mycket barn och ungdomar
    i min verksamhet-

  101. -för jag jobbar mest
    som dokumentärfilmare.

  102. Mina senaste produktioner
    är "Bieffekten"-

  103. -som handlar om de pollinerande
    insekterna och deras situation-

  104. -och "Den sista skörden", som handlar
    om vår livsmedelsproduktion-

  105. -och vår odlingsbara mark.
    På dem brukar jag göra barnprogram-

  106. -för UR och "Bolibompa",
    för att få ut de här budskapen-

  107. -och mångfalden
    och frågeställningarna-

  108. -till de här
    mindre medborgarna också.

  109. Jag möter dem,
    och jag måste säga att deras kunskap-

  110. -är väldigt låg
    när det gäller natur, ekosystem-

  111. -biologisk mångfald, klimat,
    blommor och bin-

  112. -allt som har med naturen att göra.
    Det vi jobbar med, nånstans.

  113. Och ni jobbar mest med det.
    Och det tycker jag är oroväckande.

  114. För hur förstår man
    att en lav är hotad-

  115. -om man aldrig har sett en skog?

  116. Det är problematiskt. Jag tror
    på det här med upplevelsen.

  117. Vi måste ha in mer upplevelse.
    Vi måste vara i en miljö-

  118. -vara i mångfalden,
    vara i det här, för att förstå-

  119. -hur viktigt det är.

  120. Annars så fattar vi inte.
    Det är ungefär som att barn måste...

  121. För att de ska få empati
    för levande varelser-

  122. -förutom människor, så behöver de
    nån gång klappa en katt.

  123. Eller en klappa en gris.
    Eller vad det nu är för nånting.

  124. Och det där är jätteviktigt,
    att få komma ut i ett skogsbryn-

  125. -på en äng, i en backe,
    i en skog - whatever.

  126. Borsta bort myrorna
    från ostsmörgåsen.

  127. Fundera en liten stund på:
    "Varför behöver vi fästingar?"

  128. "Vad är det för viktigt med dem?
    De finns till för sin egen skull"-

  129. -"och för att
    de är sjukdomsspridare."

  130. Det är så viktigt att få känna
    dofterna och få allt det här-

  131. -för att när man har fått den känslan
    så förstår man-

  132. -hur viktigt det är,
    och vad man behöver det.

  133. Och jag tror nog
    att vi ska passa oss i hela det här-

  134. -för det känns som att vi håller på
    att slita ut begreppen.

  135. Att de blir mjölkiga.

  136. Vi måste fylla
    den biologiska mångfalden-

  137. -med berättelser, mer precist-

  138. -för att den inte ska försvinna i en
    mångfald som handlar om allt möjligt.

  139. Det är som med hållbarhet,
    för det är ju...

  140. Det används till allt numer.

  141. Det är lite som peppar och salt.
    Man bara strör på det.

  142. Fast man inte behöver det.
    Och man använder det som att...

  143. "Vi kör in hållbart i vår
    företagarpresentation"-

  144. -eller vårt produktblad,
    för då får vi pluspoäng."

  145. "Då tycker de att vi är goda.
    Då är vi inte onda längre."

  146. Så gör man, men man har inte
    ett kärleksfullt förhållande-

  147. -eller nåt ansvar, nån respekt
    eller nån riktigt grundläggande-

  148. -ambition att förändra
    i förutsättningarna-

  149. -eller i grunden.

  150. Jag har sett
    att man använder ordet hållbart...

  151. Hållbara plastförpackningar,
    hållbara tv-spel-

  152. -hållbara bilar - Volvo, Skoda
    och allt vad fan de heter.

  153. Det är Vattenfall och det är Eniro
    och det är Tele 2...

  154. Framtiden ska vara hållbar.
    Det är till och med dammsugare.

  155. Jag gick förbi ett skyltfönster-

  156. -och där stod det:
    "Nu satsar vi på hållbar shopping."

  157. "Skynda fynda!"

  158. Man blir kluven inför det där med
    hållbart. Man ska nog vara försiktig.

  159. Mångfald, hållbarhet, hållbart.

  160. Miljö är också ett begrepp
    som kan användas överallt.

  161. Att vi ska noga med det,
    och vårda dem.

  162. Ja...

  163. Vad ska jag prata om nu?
    Nu tog det slut här.

  164. Jag måste titta i mina papper.
    Ja, på tal om hållbart.

  165. I filmen "Sista skörden" hade vi med
    en storbonde från USA, Gabe Brown.

  166. Han är verkligen en storbonde,
    och han odlar alltså-

  167. -på det här lite nya sättet som
    kommer allt mer, med "no plowing".

  168. Regenerativt jordbruk.
    Man rör inte jorden.

  169. För då stör man mikrolivet.
    Men det är en annan historia.

  170. Men han sa så här-

  171. -att vi måste återställa-

  172. -det vi har förbrukat innan vi
    kan kalla nåt för hållbart.

  173. Det har jag tagit till mig,
    för jag känner-

  174. -att det hållbarhetsbegrepp
    som vi rör oss med nu, det svajar.

  175. För vi utgår egentligen
    från en förbrukad planet-

  176. -med förbrukade naturresurser.
    Men vi kallar det ändå för hållbart.

  177. Gabe Brown sa att han inte
    odlade livsmedel, utan jord.

  178. Han odlade med naturen.

  179. Det är så fantastiskt att möta en
    storbonde som jobbar på det sättet.

  180. Han sa att monokultur är av ondo.

  181. Att ett av mänsklighetens största
    misstag var att satsa på monokultur-

  182. -och den industriella
    livsmedelsproduktionen.

  183. Men även
    det industriella skogsbruket.

  184. Om man tänker på mångfald
    så ser man ofta bilder.

  185. Mångfald är väldigt vackert på bild-

  186. -men det är också vackert som ljud.

  187. Ljudbilden är fantastisk.

  188. Det är också genom ljudbilden
    som vi nånstans kan-

  189. -se skillnaden
    mellan monokultur och mångfald.

  190. Jag brukar ta en promenad
    med mina hundar-

  191. -i en fet blandskog.

  192. Den är så fet. Den är så go'.
    Det är gran och det är tall-

  193. -och björk och hassel och kråkbär-

  194. -och blåbärsris,
    blåsippor, vitsippor, lavar-

  195. -döda träd och stående döda träd.

  196. När man går i den här skogen
    så känner man-

  197. -närvaron av en engagerad-

  198. -och kärleksfull skogsägare.

  199. Han har gått där och pillat -
    skogen är också en produkt av honom-

  200. -men han har gjort det
    utifrån växterna och djuren-

  201. -för att de ska ha en plats -
    "the genius of the place".

  202. Och det är fantastiskt att det
    kan etablera sig på det sättet.

  203. Så är det ju inte riktigt nu,
    med oss, utan vi kör ju då...

  204. Vi har växter och djur,
    och så har vi en miljö-

  205. -och så petar vi in dem där.
    Det är växtförädlingsindustrin-

  206. -och det är lite GMO
    och lite näringslösning-

  207. -och lite glyfosat,
    och så blir det nåt.

  208. Men inte blir det en fet blandskog.
    Då krävs det annat.

  209. Men för att komma till ljuden...

  210. När vi gick där
    så hade vi sällskap av en taltrast.

  211. Taltrastar är lustiga figurer.

  212. De sjunger så nice.

  213. De är lite som skogens rappare.

  214. De kör en ramsa.
    "Jag vill ha fisk, jag vill ha fisk."

  215. Så där. Och sen
    blir de ackompanjerade-

  216. -av trummandet av en spillkråka.

  217. Det var inte bara taltrasten.
    Spillkråkan trummade.

  218. En hackspett
    dök med sina ljud mellan tallarna.

  219. Det satt en liten blygsam bofink
    där och kvittrade.

  220. Och så var det koltrasten också.
    "The king" - koltrasten.

  221. Om man tänker ljud nu -
    tänk om det bara fanns taltrastar?

  222. Hur skulle det bli då? Skulle man
    stå ut med att gå i skogen-

  223. -om man bara hörde: "Jag vill
    ha fisk, jag vill ha fisk."

  224. Överallt. Då skulle inte promenaderna
    bli lika trevliga.

  225. Och tänk om växterna hade ljud,
    om de hade en röst.

  226. De har de säkert, men jag är
    så primitiv, så jag hör det inte.

  227. Om de hade en melodi.

  228. Kanske "mu" eller "öh".

  229. Hur skulle det då vara
    att bo bredvid ett rapsfält?

  230. Om man tänker så.

  231. Och rapsen låter
    som ett riktigt taskigt bidrag-

  232. -från Melodifestivalen.

  233. Eller om man bor vid en granplantage.

  234. Och granen låter som experimentjazz.

  235. Då skulle vi värdera mångfalden
    på ett helt annat sätt.

  236. Då vill man inte bo i Skåne längre.

  237. Då vill man bo nån annanstans.
    På Gotland, kanske.

  238. Men i alla fall...

  239. Och om det var
    så skulle nog mångfalden...

  240. Monokulturen skulle nog bli förbjuden
    om den lät så där tråkigt.

  241. Det kanske man kan stå ut med, men
    det man absolut inte kan stå ut med-

  242. -det är tystnaden.

  243. Tystnaden som finns
    på en avdödad plats-

  244. -men platsen är ännu i produktion.

  245. På "Sista skörden" var vi nere
    och filmade i Valencia i Spanien.

  246. Vi filmade i apelsinodlingarna.

  247. Apelsinodlingarna ägs inte längre
    av engagerade, spanska jordbrukare-

  248. -utan de ägs
    av de stora fruktbolagen.

  249. Det ser så trevligt ut
    med alla apelsiner på träden.

  250. Det är en produktion som är igång.
    Men varje träd har ett droppaggregat-

  251. -där de får
    sina viktigaste näringsämnen.

  252. De har tagit bort all växtlighet, och
    så har de tillsatt lite fungicider-

  253. -för att vara på den säkra sidan.

  254. Det finns inget liv där.

  255. När vi väl
    hade tagit oss in på området-

  256. -för det gick vakter runt det.

  257. Vi fick klocka vakten med hund
    och se vad han hade för schema-

  258. -för att vi
    skulle kunna komma in och filma.

  259. Men det var tyst.
    Det fanns inga insekter, inga fåglar-

  260. -inga människor.

  261. I de här odlingarna
    finns inga människor.

  262. Då insåg jag att när naturen tystnar-

  263. -då hör man sitt eget samvete.

  264. Och det gjorde vi då. Både filmaren
    Leif och jag grät lite den kvällen-

  265. -för vi såg hur de förlorade
    sin odlingsbara mark.

  266. De har ungefär 20 centimeter
    i södra Spanien.

  267. 20 cm. De har avdödat jordarna,
    och jorden rinner och blåser bort.

  268. De har räknat med att de förlorar
    en centimeter per år.

  269. Ser ni framtiden? Så otäckt.

  270. Men i alla fall...
    Och här är gränsdragningarna-

  271. -ett stort problem.

  272. Man begränsar och stänger av.

  273. Det största hotet
    mot biologisk mångfald-

  274. -och ekosystemen,
    det är att vi har dragit gränsen-

  275. -mellan natur och kultur. Kulturen
    är där och naturen är här.

  276. Allt är en livsmiljö.

  277. Det borde vi ha tänkt på innan
    vi började med gränsdragningarna.

  278. Nu tänker vi: "Vi behöver väl inte ta
    ansvar för det där ute i naturen."

  279. "Det här är ju vårt."
    Men alla är inte så.

  280. Jag har en granne-

  281. -som är representant
    för det här med gränsdragningar.

  282. Han har bestämt att naturen
    är utanför hans staket - där ute.

  283. Den får vara där,
    vild och lite okontrollerbar.

  284. Han tycker att den är lite ond.

  285. Kulturen är inne på hans tomt.
    Den är kontrollerad.

  286. Där klipper han och han har koll
    på allt som händer där.

  287. Grannen gräver upp vårblommorna-

  288. -som har rymt ut i hagen.

  289. "Vårlökar ska inte vara i naturen!"

  290. Han har anmält näktergalen
    till Miljö och hälsa.

  291. De bullrar för mycket på sommaren.
    Det blir för mycket näktergal.

  292. Han tar bort maskrosorna ur gräs-
    mattan, och hans robotgräsklippare-

  293. -går dag och natt, fram och tillbaka.

  294. Nån gång sa jag: "Men, vänta nu..."

  295. "Tänk på att robotgräsklipparen kan
    vara farlig för de små igelkottarna."

  296. Då säger han: "De har ingenting
    på min tomt att göra."

  297. Och så tycker han
    att det är dags för igelkottarna-

  298. -att hänga med
    i den tekniska utvecklingen.

  299. Han är klimatförnekare.

  300. Han tycker att det där med artrikedom
    inte är så viktigt.

  301. Biologisk mångfald, artrikedom -
    vad vi nu kallar det för.

  302. Artrikedom har "power", hör ni.
    Jag undrar vart det försvann?

  303. "Artrikedom är inte så viktigt.
    Det har inget direkt värde."

  304. Vi överdriver, tycker han.
    Alla överdriver.

  305. Han brukar berätta för mig:
    "Vi har alltså"-

  306. -"cirka 6 000 sorters barkborrar
    i världen."

  307. "Behöver man så många sorter?"

  308. "Räcker det inte med hundra?"
    Så tänker han.

  309. Och jag tror att många
    tänker på det sättet.

  310. Han är också en vän av teknik.
    "Vi löser det med teknik."

  311. "Det går jättebra."

  312. Jag kan tycka
    att vi har en förkärlek-

  313. -för att lösa alla problem vi har-

  314. -miljöproblemen, ekosystemen...

  315. ...förlusten av biologisk mångfald,
    klimatet...

  316. Allt det här vill vi lösa
    med hjälp av teknik.

  317. Och det är lite lustigt,
    för det visar sig ju-

  318. -att vi har många lösningar
    i den biologiska mångfalden.

  319. Varför är vi så fokuserade
    vid de här tekniska lösningarna?

  320. Vi kanske är lite lata.
    Vi vill inte hålla på med det där.

  321. "Vi bygger en traktor
    som gör det där."

  322. Jag läste härom dagen
    om det här enzymet-

  323. -som käkar plast.
    Har ni hört talas om det?

  324. De har i alla fall
    hittat ett enzym som käkar plast.

  325. Där har det här enzymet legat
    i enzymernas förlovade land-

  326. -utan att ha en uppgift. Va?

  327. Och så dök det upp en jäkla massa
    plast! Vilket "halleluja moment"!

  328. Det är det som är så häftigt
    med den här variationen.

  329. Plötsligt pallar inte de där arterna,
    och då finns det de som backar upp-

  330. -och tar den platsen och jobbar på,
    och balanserar och fixar och har sig.

  331. Det är fan ett mirakel.

  332. Den biologiska mångfalden
    är vår buffert.

  333. Jag älskar att säga det.

  334. Den biologiska mångfalden
    är vår buffert.

  335. Det är så jäkla fint, alltså.
    Och det känns tryggt-

  336. -att det finns en buffert
    i den här tiden vi är i nu.

  337. Det är mycket mirakel i artrikedomen-

  338. -och jag skulle vilja
    att ni berättar mer.

  339. Jag vill ha er i historier.
    Jag vill ha orsak och verkan.

  340. Jag vill att ni ringer till mig,
    på media-

  341. -och så berättar ni:
    "Den här parasitstekeln"-

  342. -"saliven den har är som superlim."

  343. Förstår ni? Jag vill ha en historia.
    Jag vill ha "storytelling".

  344. Jag vill att ni jobbar
    över era interna gränser-

  345. -och lite som Hjalmar sa:
    tänk utanför boxen.

  346. Artrikedom och mångfald
    är så spännande-

  347. -och ni har den här kunskapen.

  348. Sen är det kommunikation.
    Vi får inte tassa runt på rummet-

  349. -och tänka: "Det duger inte.
    Det är inte färdigt än."

  350. Så kan i alla fall jag göra.

  351. Utan ni måste kommunicera "hardcore",
    och speciellt till barnen.

  352. Barnen är så viktiga i det här-

  353. -och de är vana med nåt helt annat.

  354. Och då måste vi förmänskliga naturen
    - det ska vi inte vara rädda för-

  355. -när vi pratar
    med både barn och vuxna-

  356. -eftersom kunskapen
    är så låg hos vuxna med.

  357. Vi måste sätta keps på lavarna-

  358. -och vi måste ha musik
    i myrstackarna.

  359. Vi måste ta till alla medel
    för att beröra-

  360. -för då förstår barnen,
    och då känner de nåt.

  361. Jag vill bara säga
    att ni är fantastiska.

  362. Jag har fått massor med inspiration
    av er och ert arbete-

  363. -i alla
    mina filmprojekt och barnprojekt.

  364. Er kunskap är "hardcore",
    nu och i framtiden.

  365. Så fortsätt att sätta den biologiska
    mångfalden som prio ett.

  366. Slåss för den!
    Jag vill att ni berättar för-

  367. -och når fram till finansminister
    Magdalena Andersson-

  368. -och säger så här:

  369. "Utan biologisk mångfald,
    ekosystem och naturresurserna"-

  370. -"så behöver vi inga jobb,
    ingen sjukvård"-

  371. -"och ingen polis."

  372. Make mångfalden great again.

  373. För det är den biologiska mångfalden
    som är förutsättningen-

  374. -för planeten, för människorna
    och för det levande livet.

  375. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Make mångfalden great again

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologisk mångfald, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.