Titta

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Om UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Föreläsningar inspelade under Rektorsprogrammets forskningskonferens 2018 om arbetet med att utveckla elevhälsan så att den uppfyller sitt syfte; att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan. Pedagogikforskare ger olika perspektiv på vad som krävs av såväl huvudmän som rektorer och professionella för att skapa goda förutsättningar för elevers hälsa och lärande. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens : Förebyggande och hälsofrämjande arbetssättDela
  1. Det handlar om att lyfta
    den samlade elevhälsans kompetens-

  2. -och om att organisera
    och utveckla samverkan-

  3. -mellan elevhälsan,
    lärare och övrig skolpersonal.

  4. Det här är min kollega Erica Sjöberg,
    och jag heter Sarah Neuman.

  5. Vi har varit ute på några skolor
    och träffat rektorer, elevhälsoteam-

  6. -lärare, fritidspedagoger
    och elever i alla åldrar.

  7. Bland annat
    den här flickan på bilden.

  8. Vi kan kalla henne Janina.

  9. Janina trivs
    och känner sig trygg på sin skola.

  10. Hon har många kompisar
    och en bästa kompis.

  11. Precis innan den här bilden togs
    hade de haft rast och dansat-

  12. -eller shufflat, som de säger.

  13. Personalen runt Janina tar sig tid-

  14. -för att stanna och lyssna på
    vad hon har att säga.

  15. Skolan satsar på språkutveckling-

  16. -då många elever
    har svenska som andraspråk.

  17. Det blir många samtal, och det blir
    mycket att läsa och skriva.

  18. Janina kom fram till oss och frågade:
    "Vilka är ni, och vad gör ni här?"

  19. Så vi svarade att vi var rådgivare-

  20. -från
    Specialpedagogiska skolmyndigheten-

  21. -och att vi skulle ta lite foton-

  22. -som vi behövde ha till våra kurser,
    filmer och föreläsningar-

  23. -i de sammanhang där vi möter skolor
    som önskar utveckla sin elevhälsa.

  24. Janina förstod precis vad vi menade
    och sa att det var bra att vi kom-

  25. -för de behövde verkligen
    utveckla hennes skolas "elevhäls".

  26. Det Janina inte förstod
    är hur väl hon satte fingret på nåt-

  27. -som verkligen tycks vara
    riktigt otydligt.

  28. Ja, om vi tänker att elevhälsa
    är nåt som vi vill uppnå-

  29. -blir elevhälsan som samlad funktion
    och ett tvärprofessionellt team-

  30. -en viktig resurs
    i skolans elevhälsoarbete-

  31. -som då behöver involvera
    alla som arbetar i skolan.

  32. Begrepp blir viktiga
    att vända och vrida på och definiera.

  33. För de har stor betydelse
    när vi ställer frågor som-

  34. -hur man kan utveckla
    skolans elevhälsoarbete-

  35. -vad hälsofrämjande skolutveckling
    innebär-

  36. -eller vad elevhälsokompetens
    kan vara.

  37. Vi har samverkat med Petter Iwarsson.

  38. Han är skolkurator
    och även sakkunnig på BRIS.

  39. Vi lämnar över ordet till honom-

  40. -så får ni höra hans reflektioner
    kring vad elevhälskompetens kan vara-

  41. -utifrån ett psykosocialt perspektiv.

  42. Filmen finns på vår webb och är
    fri att användas i andra sammanhang.

  43. Kanske som ett inslag
    på en uppstartsdag i augusti.

  44. Petter säger-

  45. -att när arbetet blir för svårt
    i relation till en skola-

  46. -behöver problemet befolkas-

  47. -och det är här
    som elevhälsan kommer in.

  48. En rektor som länge har bedrivit-

  49. -ett framgångsrikt elevhälsoarbete
    med hög måluppfyllelse-

  50. -det är Johan Hallberg som är rektor
    på Malmaskolan i Kolsva.

  51. Och han menar
    att utveckla elevhälsans arbete-

  52. -blir ett projekt för hela skolan.

  53. Elevhälsan kan bli rektors viktigaste
    arena för pedagogiskt ledarskap.

  54. I Socialstyrelsens och Skolverkets
    Vägledning för elevhälsan står det-

  55. -att elevhälsan ska vara en resurs
    för hälsofrämjande skolutveckling.

  56. Och tillsammans med lärare och övrig
    personal ska elevhälsan bidra till-

  57. -att utveckla en miljö som främjar
    lärande, utveckling och hälsa.

  58. Man kan också läsa
    i de reviderade läroplanerna-

  59. -att rektor har ett särskilt ansvar-

  60. -för att undervisningen
    och elevhälsans verksamhet-

  61. -ska utformas så att eleverna
    får den ledning och stimulans-

  62. -de extra anpassningar, det särskilda
    stöd samt den hjälp de behöver.

  63. Det nya i den reviderade läroplanen
    är det som finns markerat i texten.

  64. Revideringen förstärker ytterligare-

  65. -att elevhälsan behöver vara en del
    av den pedagogiska verksamheten-

  66. -och vara med
    redan i planeringsstadiet-

  67. -för att just kunna säkerställa
    elevers rätt till stöd.

  68. Tillgången till elevhälsans
    olika professioner är viktig.

  69. Samverkan ska användas som medel
    för att lösa sammansatt problematik.

  70. Därför blir samverkan med lärare
    och övrig skolpersonal nödvändig-

  71. -för att få en bredare analys och en
    djupare förståelse för verksamheten-

  72. -så att man kan möta
    elevers olika och specifika behov.

  73. För elever med funktionsnedsättning
    eller psykisk ohälsa-

  74. -är det av särskilt stor betydelse
    att den här samverkan fungerar.

  75. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    erbjuder den nätbaserade kursen-

  76. -Att höja skolans elevhälsokompetens-

  77. -ett processarbete
    för likvärdig utbildning.

  78. Och den här kursen vänder sig till
    rektor tillsammans med elevhälsan.

  79. Den ska utveckla ett mer förebyggande
    och hälsofrämjande arbete i skolan.

  80. Den sträcker sig över ett helt läsår
    och innehåller sju olika moment-

  81. -som erbjuder en struktur
    för utveckling av elevhälsoarbetet.

  82. Det är också den här kursen
    som forskare har följt-

  83. -och som vi kommer att få höra dem
    berätta mer om här om senare i dag.

  84. Hittills har drygt fyrahundra skolor
    runtom i landet-

  85. -tagit del av kursens innehåll.

  86. Det är mer än tvåtusen deltagare
    med olika yrkesprofessioner.

  87. Just nu håller ytterligare 230 skolor
    på att förbereda sig-

  88. -för att ta sig an kursen
    till hösten.

  89. Skolorna som har deltagit-

  90. -representerar
    både stora och små verksamheter.

  91. Grundskolor, grundsärskolor,
    gymnasieskolor och gymnasiesärskolor.

  92. Och också olika huvudmän
    - kommunala, fristående och statliga.

  93. Det som har blivit tydligt
    i det här arbetet-

  94. -är att det ser väldigt olika ut.

  95. Skolor har olika förutsättningar,
    skolor har olika utmaningar-

  96. -och eleverna har olika behov.

  97. Varje skolas specifika kontext
    påverkar, så klart-

  98. -det inre arbetet.

  99. En del skolor har kommit rätt långt
    i sitt elevhälsoarbete-

  100. -medan många säger
    att elevhälsans arbetstid-

  101. -framför allt går åt till
    "brandkårsutryckningar"-

  102. -och akuta individärenden-

  103. -och att det förebyggande arbetet
    inte hinns med.

  104. Samtidigt har det blivit tydligt att
    det finns en stor vilja och ambition-

  105. -att skapa ett förändrat arbetssätt-

  106. -men att det inte är nåt som kan
    göras från en dag till en annan.

  107. Vad blir då viktigt för att komma åt
    det här förändrade arbetssättet?

  108. Att komma åt ett mer förebyggande
    och hälsofrämjande arbete.

  109. Utifrån de erfarenheter vi har fått-

  110. -av att följa
    de här skolornas utvecklingsarbeten-

  111. -är att oavsett var de befinner sig
    i den här processen-

  112. -så är det vissa faktorer som
    lyfts fram som extra betydelsefulla.

  113. Det är tid.

  114. Att prioritera och att avsätta tid-

  115. -för gemensamma diskussioner
    på skolan.

  116. Det är rektors roll som ledare-

  117. -både för elevhälsans arbete och för
    hela skolans elevhälsoarbete.

  118. Det handlar om att lyfta
    den samlade elevhälsans kompetens-

  119. -och om att organisera
    och utveckla samverkan-

  120. -mellan elevhälsan,
    lärare och övrig skolpersonal.

  121. Det handlar om att lyfta
    det salutogena förhållningssättet-

  122. -och om att få eleverna att bli mer
    delaktiga i skolans elevhälsoarbete.

  123. Det handlar om att se över rutiner
    för samverkan med andra aktörer-

  124. -föräldrar och andra-

  125. -och om att dokumentera och följa upp
    det systematiska elevhälsoarbetet.

  126. Kursen vänder sig
    till rektor och elevhälsan-

  127. -och innehållet
    utgår från elevhälsans uppdrag.

  128. Och i en portalparagraf i skollagen
    står det-

  129. -att elevhälsan främst ska vara
    förebyggande och hälsofrämjande-

  130. -och att elevernas utveckling
    mot utbildningens mål ska stödjas.

  131. Vi har följt de deltagande skolorna.

  132. Våra kursledare har tagit personlig
    kontakt med alla ansvariga rektorer.

  133. Både innan, under och efter kurs.

  134. Vi har också
    tagit del av all dokumentation.

  135. Individuell dokumentation
    i form av loggböcker-

  136. -och den gemensam dokumentationen
    utifrån gemensamma arbetsuppgifter.

  137. Och utifrån vår samlade erfarenhet
    har det blivit tydligt-

  138. -att det lilla ordet "främst" i
    lagtexten behöver uppmärksammas mer.

  139. Elevhälsan ska i huvudsak
    vara förebyggande och hälsofrämjande.

  140. Det får konsekvenser
    för den samlade elevhälsans arbete-

  141. -och för hela skolans
    arbetssätt och organisation.

  142. Det här lyckas inte elevhälsan med
    på egen hand.

  143. Alla i skolan behöver involveras.

  144. Deltagande skolor har fått arbeta med
    att definiera elevhälsans uppdrag-

  145. -att vara
    förebyggande och hälsofrämjande-

  146. -och vad det innebär i förhållande
    till hela skolans elevhälsoarbete-

  147. -vad det innebär
    för skolans samtalskultur-

  148. -vad det innebär i förhållande till
    de strukturer som bygger upp skolan-

  149. -men också vad det innebär för
    skolans systematiska elevhälsoarbete.

  150. Genom kursen och utvecklingsarbetet
    har skolorna skapat förutsättningar-

  151. -för ett mer förebyggande
    och hälsofrämjande arbetssätt.

  152. En deltagare i kursen
    uttrycker sig så här:

  153. "Vi arbetar lite för ofta
    med brandkårsutryckningar."

  154. "Vi behöver synliggöra
    elevhälsans kompetens"-

  155. -"och diskutera hur vi kan arbeta mer
    tillsammans med pedagogerna."

  156. Vi ska göra några nedslag i
    vad skolorna har fått arbeta med.

  157. En uppgift är att synliggöra
    skolans elevhälsoarbete.

  158. Hur ser det ut?
    Hur pratar vi om elevhälsoarbetet?

  159. De får använda reflektionsunderlaget
    Pyramiden som stöd-

  160. -för att sätta ord på
    hur verksamheten ser ut och fungerar.

  161. Den upp-och-nedvända pyramiden står
    för det arbetssätt som beskrivs som-

  162. -akuta individärenden, hastiga
    lösningar och brandkårsutryckningar.

  163. Här är elevhälsans uppdrag
    inte förankrat i skolans verksamhet.

  164. Personal inom elevhälsan,
    men också lärare-

  165. -känner sig ensamma i sitt arbete.

  166. Det förebyggande och hälsofrämjande
    arbetet hinner man inte med.

  167. Den rättvända pyramiden
    står för ett elevhälsoarbete-

  168. -som är
    förebyggande och hälsofrämjande.

  169. Här vilar arbetet på det gemensamma
    uppdraget kring hälsa och lärande.

  170. Elevhälsan samverkar
    med lärare och övrig skolpersonal-

  171. -och man utvecklar ett förebyggande
    och hälsofrämjande arbetssätt ihop.

  172. Genom att reflektera
    utifrån pyramiden-

  173. -kan elevhälsans uppdrag
    definieras och förstås-

  174. -som en integrerad del
    av skolans pedagogiska verksamhet-

  175. -och inget man har vid sidan av.

  176. En annan deltagare
    uttrycker sig så här:

  177. "Det viktiga är att påminna varandra"
    om att undersöka vad som fungerar"-

  178. -"för eleven, klassen, skolan
    och/eller organisationen"-

  179. -"för att hitta bra lösningar
    eller tillvägagångssätt."

  180. Elevhälsoarbete är, på många sätt,
    en språklig verksamhet.

  181. En samtalskultur står för
    vad vi pratar om med varandra-

  182. -men också för
    hur vi pratar med varandra.

  183. Deltagarna måste påminna varandra
    om det salutogena förhållningssättet.

  184. Det innebär inte att man ska
    bortse från problem och svårigheter-

  185. -utan snarare att man kan hantera
    svårigheter på ett annat sätt.

  186. Det salutogena förhållningssättet
    är viktigt-

  187. -för att skapa
    ett mer hälsofrämjande arbetssätt.

  188. Ibland upplevs det som provocerande-

  189. -då det är vanligare att man
    diskuterar svårigheter och problem-

  190. -än att man diskuterar
    vad som främjar hälsa och lärande.

  191. I de samtal som förs behöver man
    hjälpas åt för att flytta fokus-

  192. -från att problematisera
    tillkortakommanden hos eleverna-

  193. -till läromiljön och andra aspekter
    som kan möjliggöra förändring.

  194. I kursen har deltagarna fått använda
    reflektionsunderlaget Spelet-

  195. -som stöd för att förstå elevhälsans
    uppdrag och vad det kan innebära-

  196. -för skolans samtalskultur.

  197. Flera skolor
    har lagt spelet på bordet-

  198. -när elevhälsan har möte, eller
    när elevhälsan samtalar med andra.

  199. Uppgiften är att tillsammans hitta
    fler eller nya frågor att ställa-

  200. -utifrån
    uppkomna situationer eller ärenden.

  201. I samtalet blir det också viktigt-

  202. -att få tillgång till
    alla olika professioners kompetenser.

  203. Det möjliggör den bredare analysen
    och den djupare förståelsen.

  204. Genom att utforska fler perspektiv-

  205. -kan man också upptäcka nya,
    eller fler, insatser eller åtgärder-

  206. -både på individ-,
    grupp- och organisationsnivå.

  207. I ett annat moment i kursen
    skriver en deltagare så här:

  208. "Jag tänker att vi har
    många möten, planer och rutiner"-

  209. -"men vi borde
    se på helhetsperspektivet."

  210. "Skriver vi planer för att vi måste?
    Har vi möten utan egentligt syfte?"

  211. "Används planerna verkligen, eller är
    de bara papper som blir hyllvärmare?"

  212. Det finns många möten, planer,
    rutiner eller andra strukturer-

  213. -som stagar upp arbetet i skolan.

  214. De strukturer som finns påverkar
    hur det konkreta arbetet utförs-

  215. -men också vilka konsekvenser det får
    för eleverna.

  216. För att utveckla skolans strukturer
    kan det vara ett stöd-

  217. -att lyfta in ett systemtänkande.

  218. Skolan bygger, av tradition,
    ofta på ett rationellt tänkande.

  219. Vi pratar ofta i termer av individer,
    enstaka händelser, mål och åtgärder.

  220. Systemtänkandet
    kan vara ett komplement-

  221. -för att också prata om helheter,
    relationer, sammanhang och mönster.

  222. Där blir skolans strukturer
    nåt som knyter samman verksamheten.

  223. I den nätbaserade kursen
    har deltagarna fått arbeta med-

  224. -reflektionsunderlaget Rummet-

  225. -som ska utveckla skolans strukturer-

  226. -så att de ger stöd och vägledning
    i det vardagliga arbetet.

  227. Hur syns det i skolans planer att
    elevhälsan är med i ett tidigt skede?

  228. Vilka möten behöver vi
    för att göra samverkan möjlig?

  229. De har fått börja med att inventera:

  230. Vilka möten har vi, vilka planer
    finns, vilka strukturer har vi?

  231. Sen lyfter de in det förebyggande
    och hälsofrämjande arbetet-

  232. -i de strukturerna.

  233. Ett konkret exempel
    är en skola som reviderade sin plan-

  234. -som till en början hette
    Åtgärder vid skolfrånvaro-

  235. -till att bli en plan som fick namnet
    Att främja skolnärvaro.

  236. Genom att utveckla skolans strukturer
    och kontinuerligt se över dem-

  237. -skapar man också förutsättningar
    för att ligga steget före.

  238. Under momentet som handlar om
    skolans systematiska elevhälsoarbete-

  239. -är det en rektor som skriver så här:

  240. "Vi måste ifrågasätta vårt sätt att
    göra saker och låta saker ta tid"-

  241. -"för att det ska bli bra.
    Tydligast blir att vi GÖR en massa."

  242. "Men vi har inte alltid kartlagt och
    utvärderat det vi har gjort."

  243. Om elevhälsan ska vara en resurs
    för hälsofrämjande skolutveckling-

  244. -behöver elevhälsans insatser-

  245. -systematiskt kopplas till skolans
    utmaningar och elevernas behov."

  246. Elevhälsan
    kan inte verka vid sidan av.

  247. Elevhälsoarbete behöver vara
    hela skolans angelägenhet.

  248. I det här arbetet
    har rektor en viktig roll-

  249. -som ledare för elevhälsoarbetet.

  250. Rektor måste ta vara på den kompetens
    som finns inom elevhälsan-

  251. -för att
    driva skolutvecklingen framåt.

  252. Rektor måste möjliggöra samverkan
    mellan de olika yrkesprofessionerna.

  253. Flera skolor beskriver att det sällan
    finns mål för elevhälsans arbete-

  254. -och att det ofta inte heller finns
    nån plan för skolans elevhälsoarbete.

  255. Då blir det svårt att följa upp
    och se vilka effekter arbetet får.

  256. En plan kan vara ett stöd
    för ett systematiskt arbete.

  257. Den här planen blir nåt att hålla sig
    till när förutsättningar förändras.

  258. Personalomsättning
    är en stor utmaning.

  259. Men i stället för att börja om
    har man nåt att utgå ifrån.

  260. Underlaget Hjärtat är ett stöd
    för att förstå elevhälsans uppdrag-

  261. -i förhållande till skolans
    systematiska elevhälsoarbete.

  262. Det här är
    ett ständigt pågående processarbete-

  263. Det är de återkommande diskussionerna
    som gör skillnad.

  264. De möjliggör ett gemensamt lärande-

  265. -som kan ligga till grund för
    hur verksamheten kan utvecklas.

  266. Petter Iwarsson
    nämnde i inledningsfilmen-

  267. -att arbetet med
    att närma sig en skola för alla barn-

  268. -inte kan bedrivas utan eftertanke.

  269. Vi måste hitta sätt
    att få in eftertanke före.

  270. De deltagande skolorna har,
    under ett läsår-

  271. -skapat reflektionsutrymme,
    i både tid och rum-

  272. -för att
    utveckla elevhälsans uppdrag-

  273. -att främst
    vara förebyggande och hälsofrämjande.

  274. Vi menar, sammanfattningsvis-

  275. -att höjandet av elevhälsokompetensen
    står för en lärande process-

  276. -där rektor, den samlade elevhälsan,
    lärare och andra på skolan-

  277. -tillsammans och kontinuerligt
    utvecklar verksamhetens förmåga-

  278. -så att man kan möta både elevers
    olika, men också specifika, behov.

  279. Ja, elevhälsoarbete är komplext.

  280. Det innehåller flera olika delar-

  281. -som man både kan se och förstå
    ur flera olika perspektiv.

  282. Det var av den anledningen
    vi ville samverka med forskare.

  283. Just för att förstå elevhälsoarbete
    utifrån fyra forskarperspektiv.

  284. Det är det pedagogiska
    och specialpedagogiska perspektivet-

  285. -det tvärprofessionella perspektivet-

  286. -rektors roll och ledarperspektivet-

  287. -och organiseringsperspektivet.

  288. Jag håller upp de här också.

  289. I "Elevhälsoarbete under utveckling"-

  290. -står det om
    de fyra forskarperspektiven.

  291. Och som stöd i det mer praktiska
    arbetet finns det en handledning-

  292. -med de reflektionsunderlag
    som vi har pratat lite grann om.

  293. Handledningen heter
    "Det lilla ordet främst".

  294. Böckerna kompletterar varandra och är
    en del av Stödmaterial elevhälsa-

  295. -som man kan hitta i sin helhet
    på vår webb.

  296. Ja, efter att vi nu har
    vänt och vridit på olika begrepp-

  297. -hoppas vi att vi har lyckats lyfta
    elevhälsans uppdrag-

  298. -i processen
    att utveckla skolans elevhälsoarbete.

  299. Och målet är ju
    att uppnå en god elevhälsa-

  300. -där elever får förutsättningar
    att trivas och må bra-

  301. -att lära sig
    och att utvecklas i skolan.

  302. Och där tackar vi för oss.
    Tack så mycket.

  303. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolpersonal, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsoarbete under utveckling

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Rektorns roll i elevhälsoarbetet

För att uppfylla elevhälsans syfte - att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan - behöver elevhälsoarbetet samordnas så att det omfattar hela organisationen och all personal där. Tre pedagogikforskare berättar om vilka de största utmaningarna är, samt vilken roll rektorn spelar i utvecklingsarbetet. Medverkande: Pia Skott, Eva Hjörne och Ingrid Hylander. Moderator: Cecilia Löfberg. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Tidigare pristagare berättar

Matematikläraren Cecilia Eriksson tilldelades Ingvar Lindqvist-priset 2012. Sedan dess har hon fått stå i centrum och berätta vad som händer i klassrummet och hur pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Fråga oss