Titta

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Om UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Föreläsningar inspelade under Rektorsprogrammets forskningskonferens 2018 om arbetet med att utveckla elevhälsan så att den uppfyller sitt syfte; att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan. Pedagogikforskare ger olika perspektiv på vad som krävs av såväl huvudmän som rektorer och professionella för att skapa goda förutsättningar för elevers hälsa och lärande. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens : Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbeteDela
  1. Det är en rörig situation,
    mycket ny personal och så vidare.

  2. Trots det är det flickan
    man vill undersöka och utreda.

  3. Vad är det för fel på henne?

  4. Tack så mycket! Det var kul att bli
    inbjuden hit. Tack så mycket!

  5. Eva Hjörne heter jag.

  6. Jag arbetar på institutionen för
    pedagogik och specialpedagogik på GU.

  7. Nu ska vi se här.

  8. Först ska jag berätta om vad jag ska
    prata om den här halvtimmen.

  9. Först ska jag ge
    en historisk tillbakablick.

  10. Jag ska berätta om forskningsprojekt
    före och efter den senaste skollagen.

  11. Jag ska berätta om SPSM:s kurs.

  12. Jag har följt en del av den, som de
    andra forskarna som ska prata senare.

  13. Jag har varit med i satsningen på
    en hälsofrämjande skolutveckling.

  14. Till sist nån avslutande kommentar.

  15. Men först en liten bakgrund.

  16. Vi har en policy i Sverige
    och har haft det väldigt länge.

  17. Vi ska ha en skola för alla.

  18. En skola
    där alla barn har tillgång till-

  19. -en likvärdig
    och inkluderande utbildning.

  20. Alla ska få den hjälp och det stöd
    de behöver för sitt lärande.

  21. I praktiken blir det inte alltid
    som det föreskrivs i policyn.

  22. Vi för ingen statistik över hur många
    som har svårt att nå målen i skolan.

  23. Vi får gå till forskarna.

  24. Enligt forskarna anses
    20 % av alla barn ha skolsvårigheter.

  25. Den siffran har funnits
    sen typ 70-talet.

  26. Det är en ganska konstant siffra.
    I Skolverkets rapport från 2017-

  27. -hade 25,9 % av eleverna som slutar
    grundskolan inte fullständiga betyg.

  28. Det är en väldigt hög siffra.

  29. Vi hör att det är larmrapporter
    nästan dagligdags i media-

  30. -om ett ökat ohälsotal
    bland barn och unga.

  31. Som sagt, vi för ingen statistik
    över skolsvårigheter.

  32. Men man kan gå
    till Socialstyrelsens register-

  33. -för att se läkemedelsuttag.

  34. Då kan vi se när det gäller adhd-

  35. -och den medicin
    som dessa elever använder sig av-

  36. -att minst ett uttag per år
    under 2016-

  37. -var det 5,6 % av pojkarna
    i åldern 10-14 år som stod för.

  38. 2 % av flickorna i samma ålder.

  39. Det är klart att det är höga siffror.
    En hög andel barn har den diagnosen.

  40. Vi har alltid haft skolproblem
    i skolan.

  41. Benämningarna och vilka beteckningar
    som får genomslag har varierat-

  42. -beroende på vilket sätt att tala som
    har varit dominerande i samhället.

  43. Under 1800-talet
    hade vi en moralisk/religiös diskurs-

  44. -som dominerade i samhället
    och trängde in i skolans värld.

  45. När barnen hade svårigheter,
    var de t.ex. vanartiga, stygga-

  46. -lata eller utomäktenskapliga.

  47. I början på 1900-talet
    när intelligenstesterna gjorde entré-

  48. -betecknades barnen långt ner
    på skalan som sinnesslöa-

  49. -tröga, idiot, halvidiot
    eller kvartsidiot-

  50. -beroende på vilken siffra man fick
    på intelligensmätningen.

  51. Till 1930-talets rådgivningsbyråer
    med läkare och psykolog-

  52. -fick föräldrar komma
    med lärare och barn-

  53. -och diskutera varför barnet
    inte klarade av skolan.

  54. Då sa man att barnet var psykopat,
    hysteriker, svagbegåvad, skolkare-

  55. -ordblind eller vänsterhänt t.ex.

  56. Har vi några vänsterhänta här i dag?

  57. På 1960-talet fick vi
    en socialpsykologisk diskurs.

  58. Vi fick den första läroplanen 1962.
    Lgr 62.

  59. En läroplan där vi verkligen
    skulle ha en skola för alla.

  60. I den läroplanen kan man se att vissa
    barn ansåg man hade svårigheter.

  61. Det var de bråkiga, ängsliga,
    snattare, skolomogna, CP-

  62. -MBD, dagdrömmare
    eller svåra hemförhållanden.

  63. Förklaringsmodeller som användes då.

  64. På 1990-talet fick vi
    en neuropsykiatrisk diskurs-

  65. -som var dominerande och användes
    för att förklara skolsvårigheter-

  66. -och diagnoser som damp, aspberger-

  67. -tourettes och dyslexi poppade upp,
    som ni säkert känner igen.

  68. Det här är bara exempel.
    Det finns många fler beteckningar.

  69. På senare år har vi börjat använda
    add i stället för adhd.

  70. Vi kan se vissa förskjutningar.
    AST finner vi i DSM-5.

  71. Autismspektrumtillstånd.
    Aspberger är en del i det.

  72. Ptsd är en diagnos
    som har börjat användas frekvent.

  73. Post-traumatiskt stress-syndrom.

  74. Detta gäller inte för nyanlända
    specifikt. Det trodde jag först.

  75. Det här gäller för alla.

  76. Ocd, pda... Ja, ni ser att det är
    många. Jag kan inte ens uttala dem.

  77. Språkstörningar, npf:are, ångest,
    depression, bipolär eller nyanländ-

  78. -är förklaringar som vi använder
    när barn har svårt i skolan.

  79. Att använda kategorier av det här
    slaget har alltid konsekvenser.

  80. Barn har exkluderats
    under årens lopp-

  81. -och placerats i en särskild miljö
    för barn med liknande problem.

  82. På 1890-talet hade vi idiotklasser
    för idioterna.

  83. Det var vi stolta över
    och gjorde ingen hemlighet av.

  84. Utan där stod det "Idiotskola"
    på en stor skylt ovanför entrén.

  85. Jämför det med dagens särskilda
    undervisningsgrupper i "Paradiset"-

  86. -"Äppelgården", "Vita huset",
    "Oasen" och så vidare.

  87. Det antyder att det är motsatsen.

  88. På 1930-talet hade vi psykopatklasser
    för psykopaterna-

  89. -och svagklasser för de svaga.

  90. I Lgr 62 står det angivet vilka olika
    specialklasser vi ska erbjuda barn.

  91. Skolmognadsklass för barn
    som inte klarade skolmognadstesten.

  92. Hörselklass, synklass,
    hjälpklass, läsklass, cp-klass-

  93. -och obs-klass för beteendeproblem.
    1975 fick vi mbd-klassen.

  94. Sen kom de särskilda undervisnings-
    grupperna för damp, adhd-

  95. -och aspberger-grupper.
    Mixade grupper kom sen.

  96. Språkklasser.
    Lärstudio kallades det också.

  97. 2015 poppade det upp flexklasser
    där barn gick in och ut ur klasserna.

  98. I år har vi fått resursskolor.
    Speciella skolor-

  99. -för barn
    med neuropsykiatriska diagnoser.

  100. En hel skola. Inte bara en grupp.

  101. Hur många barn går
    i särskild undervisningsgrupp?

  102. Skolverket kom med statistik
    2016-2017.

  103. Då kan vi se
    att 3,3 % av pojkarna i årskurs nio-

  104. -och 1,9 % av flickorna i samma ålder
    går i särskild undervisningsgrupp.

  105. En hög siffra även internationellt.

  106. Många organiseras för barn med neuro-
    psykiatrisk funktionsnedsättning.

  107. Det var tillbakablicken. Om vi tittar
    på det som jag gjort i min forskning-

  108. -så har jag haft olika forsknings-
    projekt finansierade utav bl.a. Fas-

  109. -som numera kallas Forte -
    Riksbanken och Vetenskapsrådet.

  110. Jag har studerat
    elevhälsoteamens (eht) möten.

  111. Där sitter oftast rektor,
    kanske biträdande rektorn-

  112. -skolsköterska, kurator
    och specialpedagog.

  113. Psykolog ibland. Ibland sitter
    psykologen centralt och kommer in.

  114. Ibland kan det finnas en talpedagog.
    Skolan avgör ytterligare personal.

  115. Jag har bandinspelat de här.
    Som Erica och Sarah sa från början-

  116. -utvecklas en särskild samtalskultur
    i de här miljöerna.

  117. Hur pratar man
    om barn i behov av särskilt stöd?

  118. Hur definierar och hanterar man
    problemen? Det kan låta så här.

  119. Detta är ett bandinspelat samtal
    från ett elevhälsoteamsmöte.

  120. Det handlar om Moa, som är åtta år.

  121. Det här är talspråk, det får man
    komma ihåg. Det är så vi pratar.

  122. "När hon börjar tvåan till hösten,
    blir det nya klasskamrater igen."

  123. "Lite äldre elever som hon var
    klasskamrat med tidigare."

  124. "Det går kanske bättre.
    Mamman hade flugit på läraren."

  125. "Bägge två är nya på fritids.
    De hade ingen förhistoria."

  126. "Hon har sagt att hon inte kan
    gå kvar, att hon är deprimerad."

  127. "Starka ordalag. Mamman är en
    människa som lätt hetsar upp sig."

  128. "Mmm." "Det kanske vore läge
    att ta de här signalerna på allvar."

  129. "Vad är det som fattas flickebarnet?"

  130. "Hon har inte varit föremål för nåt."

  131. "Ingen evk, inte nånting." "Men det
    kanske inte är dumt att man börjar."

  132. Det är en lång första beskrivning
    av en flicka.

  133. Många gånger är de mycket kortare.
    Men här pratar de länge om ett barn.

  134. Man beskriver en rörig situation,
    mycket ny personal och så vidare.

  135. Trots det är det flickan
    man vill undersöka och utreda.

  136. "Vad är det för fel på henne?
    Varför passar hon inte in här?"

  137. Detta är lite symptomatiskt
    på de möten som jag följt 2000-2010.

  138. Det slutar med att flickan
    ska utredas för nån diagnos.

  139. Resultatet av studierna var att det
    präglas av ett åtgärdande perspektiv.

  140. Ett individinriktat synsätt där
    eleven bär på problem och ska fixas.

  141. Det som händer i skolan tas för givet
    och görs osynligt.

  142. De individualiserande kategorierna
    gör skolproblem till elevproblem.

  143. Det har alltid varit så.
    Om man tittar tillbaka-

  144. -har hela skolans historia
    sett likadan ut.

  145. Elevens röst är inte närvarande
    i de här sammanhangen.

  146. Den neuropsykiatriska diskursen i dag
    är i sig inget nytt.

  147. Det är bara en ny beteckning på
    att vissa har det svårt i skolan.

  148. Läraren är mycket lite involverad
    i elevhälsoarbetet under de här åren.

  149. Sen fick vi den nya skollagen 2010.

  150. Den är åtta år gammal. Den är inte ny
    längre, men det är den senaste.

  151. Elevhälsan ska vara förebyggande
    och hälsofrämjande-

  152. -och stödja elevens utveckling
    mot målen som ni har hört här.

  153. Insatserna ska präglas utav
    ett samband mellan lärande och hälsa.

  154. Det ska stå ut och man ska komma på-

  155. -hur man ska bemöta och lösa det.

  156. "När jag mår bra lär jag mig",
    och tvärtom.

  157. Men hur gör man? Det är där
    som de flesta har stupat.

  158. De har svårt att hitta på aktiviteter
    eller förslag-

  159. -eller utveckla skolan.

  160. Jag har fått mejl där folk frågat:
    "Har du forskat kring det här?"

  161. Jag ville ha ett nytt forsknings-
    projekt och hade turen att få medel-

  162. -för att titta på hur det ser ut nu.

  163. Skollagen var sex år gammal när jag
    fick medlen. 2016 fick jag det.

  164. Jag är mitt i studierna nu.
    Det fick vi från Forte.

  165. Jag har följt fem skolor
    under 2016 och 2017.

  166. Oftast är lärare och fritidspedagog
    också med på elevhälsomötena.

  167. Det är nytt från tidigare.

  168. De skolor som jag varit ute på-

  169. -var skolor som presenterade sig som
    att man kommit en bit-

  170. -med att jobba förebyggande
    och hälsofrämjande.

  171. Alla hade påbörjat processen,
    men två hade kommit riktigt långt.

  172. Men det här är en process
    som måste få ta tid också.

  173. Så här kan det se ut.

  174. På den ena skolan
    så satt man i gruppen-

  175. -och man började med att diskutera
    vad som händer i hela klassen.

  176. Den enskilda eleven pratade man om
    sist. Man började från höger här-

  177. -och så gick man till vänster.
    Här handlar det om klass 1B.

  178. Alla som satt runt bordet
    fick uttala sig.

  179. Man gick en runda så att allas röster
    och perspektiv kom med.

  180. Man hade i uppgift att börja med
    det som var positivt och fungerade.

  181. Det står: "Bra känsla i gruppen."

  182. Man har rörelsebehov i stället för
    att säga att de inte sitter still.

  183. Det "perspektiverar" också
    om det blir ett problem eller...

  184. Ett rörelsebehov
    ska man möta på nåt sätt-

  185. -och kanske hitta på nåt
    så att man kan röra sig.

  186. Man startar med läsning.
    Man hade kommit på att det var bra.

  187. För nån kom alltid indroppande.
    Det var svårt att få i väg barnen.

  188. I stället för att det barnet fick en
    utskällning när det kom till skolan-

  189. -så startade man med läsning.
    Då märktes det inte.

  190. Man har arbetsro, fint arbete,
    struktur, rutiner, tydlighet o.s.v.

  191. Det är de här positiva sakerna.

  192. Man pratar om vad man har gjort
    i värdegrundsarbetet, t.ex.

  193. Man involverar också fritids
    och ser hela skoldagen som viktig.

  194. Det inkluderar fritids.
    Man skriver vad som fungerar där.

  195. När man kommer till eleverna,
    längst ut på vänster sida-

  196. -ser ni att även här vänder man det
    till det positiva för att möta dem.

  197. Killen överst...
    Jag chansar på att det är en kille.

  198. "Att få lyckas."
    Han måste få känna att han lyckas.

  199. Man får anpassa uppgifterna
    så att han känner sig duktig.

  200. Det är en ingång för att knäcka
    de lite svårare utmaningarna.

  201. Så här kan det se ut på en skola-

  202. -som har kommit en bit med
    att jobba hälsofrämjande.

  203. Nya strategier inom elevhälsoteamen
    som jag har sett i projektet-

  204. -är att lärare och fritidspedagoger
    ingår i de här elevhälsoteamsmötena.

  205. Varje deltagare uttalar sig
    utifrån sin expertroll.

  206. Man hör att man faktiskt sitter där
    med olika expertkunskaper.

  207. Och fokus på det positiva i stället
    för på det negativa och hindren.

  208. Man utnyttjar hela skoldagen. Man
    tittar på vad som händer på rasten.

  209. Många har svårt att veta
    hur man ska agera på rasten.

  210. Man har inga kompisar, där händer
    mycket mobbning och så vidare.

  211. Så även den delen finns med.

  212. Det åtgärdande arbetet fokuserar på
    pedagogens ansvar-

  213. -i stället för på elevens
    tillkortakommanden. Man märkte att...

  214. Lärarna sa: "Ja, de där har problem.
    Det är min uppgift att fixa det."

  215. "Däremot behöver jag hjälp med
    det här." Så man tar ett ansvar för-

  216. -att se till att anpassningarna görs.
    Men man vill ha tips, idéer och råd-

  217. -från elevhälsoteamet
    när det gäller andra frågor.

  218. Samsyn och samverkan mellan pedagoger
    och elevhälsopersonal gjorde-

  219. -att skolan ägde problemet.

  220. Det blev inte den enskilda eleven
    som fick bli bäraren.

  221. Den här kursen som SPSM har,
    som presenterades tidigare-

  222. -har jag följt
    med de andra forskarna här.

  223. Jag har tittat på en speciell del.

  224. Jag har följt kursen under ett år.

  225. Jag valde ut sju skolors eht.

  226. De hade lämnat in
    fullständig dokumentation.

  227. Där var det 37 teammedlemmar.
    Rektorer och psykologer.

  228. Alla de vanliga experterna
    inom elevhälsan ingick.

  229. De har lämnat in loggböcker.

  230. Elevhälsoteamet har haft
    en gemensam dokumentation.

  231. Deltagarna har lämnat in
    förväntningar på kursen-

  232. -och en utvärdering.
    De dokumenten har jag tittat på.

  233. Förväntningar på kursen
    kunde låta så här...

  234. Man förväntar sig: "Hitta effektiva
    verktyg för alla på skolan."

  235. "Att inte hamna i
    informationsutbyte."

  236. "Att inte ha psykologresurser
    som underutnyttjas."

  237. "Få till en metodutveckling."

  238. "En främjande arbetsmiljö i skolan
    med goda relationer." Det sa en.

  239. Det förväntade man sig
    få ut av kursen. En annan tog upp:

  240. "Vår utmaning är
    det förebyggande arbetet."

  241. "Det är svårt att få personalen
    delaktig på ett bra sätt."

  242. "Ibland känner man att flera ärenden
    inte skulle hamna på eht"-

  243. -"om undervisningen
    vore mer inkluderande."

  244. "Att vi arbetade mer med
    att ge pedagogerna verktyg"-

  245. -"för att arbeta med inkluderande
    arbetssätt och formativ lärmiljö."

  246. Pyramiden
    nämnde Erica och Sarah tidigare.

  247. Det var ett moment i kursen-

  248. -som alla elevhälsoteamen tog upp-

  249. -som det som var det mest avgörande.
    Det som man kände gav allra mest.

  250. Här fick de också diskutera
    hur man skulle kunna möjliggöra-

  251. -att få till
    ett hälsofrämjande elevhälsoarbete.

  252. Här blir det tydligt att elevhälso-
    arbetet inte bara var eht:s ansvar.

  253. Det blir nånting
    som man måste göra tillsammans.

  254. Det var ett tillsammansarbete.

  255. Man betonade att eht
    inte skulle vara ett utförarteam.

  256. Nåt som man kom till
    och så skulle de fixa det.

  257. Utan de ska vara del i hela
    lärandeorganisationen på skolan.

  258. Hur skulle det göras, då?
    Idéerna var otroligt många.

  259. Det var fantastiskt att se hur
    de här teamen jobbade tillsammans-

  260. -med att komma på hur vi ska kunna
    möta behovet som man ser behövs.

  261. Det var kreativt.

  262. Här kan man se ett mönster utav före-
    byggande och hälsofrämjande insatser-

  263. -där det var samverkan med
    den lärande personalen i klassrummet-

  264. -som var en viktig del då.

  265. Skolorna räknade upp olika strategier
    och verktyg-

  266. -som jag har delat in i tre områden.

  267. Förhållningssätt för elevhälsoteamet.

  268. Att involvera lärare
    och andra pedagoger.

  269. Och sen till slut konkreta insatser.
    Vad skulle de faktiskt göra?

  270. I det här första om förhållningssätt
    tog man upp det här med-

  271. -att man behöver fånga behoven
    i sin linda.

  272. Man skulle ha en känsla av sammanhang
    och meningsfullhet och så vidare.

  273. Att man skulle tänka salotogent.

  274. Motsatsen till patogen,
    att man ser brister och så.

  275. Man såg också samverkan med lärare
    och att utveckla nya lärstrategier.

  276. Andra insatser handlade om
    att utveckla verktyg-

  277. -som pedagogiska samtal med eleverna-

  278. -lågaffektivt bemötande
    och en handledning att använda.

  279. De här föreslagna strategierna
    kan man egentligen se-

  280. -påminner lite om forskningsprojektet
    som jag pratade om innan.

  281. Vid utvärdering av kursen
    kunde det låta så här:

  282. En annan: "Elevhälsan bryggar mellan
    specialpedagogiken och pedagogiken."

  283. "Det har vi jobbat jättemycket med.
    Alla har fått syn på sin del."

  284. "Alla är ansvariga för alla elever."

  285. "Vi har fått hjälp
    att lyfta blicken."

  286. Det skriver man i sina utvärderingar.

  287. När de rapporterar efteråt
    till SPSM och kursledarna-

  288. -vad har de konkret tagit med sig-

  289. -och vad gör man när man kommer
    tillbaka till arbetet på skolan?

  290. Jo, då skriver man att man utvecklar
    elevhälsoteamets mötesstruktur.

  291. Man har halvdagsträffar,
    utvecklar rutiner och dokumentation.

  292. Man tydliggör roller och
    fortbildar personal i npf-området.

  293. Att påbörja ett samarbete med
    pedagogerna som bjuds in till eht.

  294. Öppna eht. Det var där det landade.

  295. Det kan man bli förvånad över
    utifrån det som man presenterade.

  296. De här ringarna som jag visade er.

  297. Nån slutsats är att man har påbörjat
    en process genom den här kursen-

  298. -mot ett hälsofrämjande och
    förebyggande arbete. Men det tar tid.

  299. Man kan fråga sig
    vart de kreativa idéerna tog vägen-

  300. -från arbetsuppgiften Pyramiden
    där man skulle tänka holistiskt-

  301. -och det var väldigt mycket saker
    som kom upp som var nytt.

  302. Det landade i att man ville utveckla
    rutinerna och klargöra sina roller.

  303. Det kändes kanske lite...
    Det är en viktig bit också.

  304. Men det var lite långt ifrån
    de här kreativa lösningarna.

  305. Det individinriktade synsättet
    som har varit dominerande-

  306. -är inte nåt som problematiseras
    på slutet.

  307. Det var elevhälsoteamet
    som deltog i kursen.

  308. Men lärarna gjorde inte det.
    Det glappet kanske minskades något-

  309. -när man kom på att man kanske skulle
    öppna upp eht:t vid nåt tillfälle.

  310. Men det här glappet
    finns fortfarande kvar.

  311. Elevhälsoarbetet behöver bli
    en naturlig del i klassrumsarbetet.

  312. Men man genomförde det inte
    i praktiken.

  313. Elevhälsa är en arena
    som behöver bli ett nav i skolan-

  314. -runt vilken all verksamhet cirklar,
    egentligen-

  315. -för att man ska kunna uppnå
    välbefinnande och måluppfyllelse.

  316. Till slut har jag varit delaktig i-

  317. -satsningen på hälsofrämjande skol-
    utveckling för ökad måluppfyllelse.

  318. Hur många här har varit delaktiga
    i projektet? - Dig känner jag igen.

  319. Vi träffades förra veckan.

  320. 48 kommuner
    och enskilda skolhuvudmän.

  321. Syftet med det här bidraget är
    att förstärka elevhälsan.

  322. Det har Gustav Fridolin uttryckligen
    sagt som utbildningsminister.

  323. Det är svar på det här "huret".

  324. SPSM:s kurs var ett ben
    i det här "huret".

  325. Hur man ska göra och hur eht:t
    kan fortsätta sitt arbete.

  326. Men det finns ju ett ben till.

  327. Det är ju själva
    klassrumsverksamheten.

  328. Den pedagogiska delen också.

  329. Det handlar om att skapa trygga
    och innovativa lärmiljöer-

  330. -som tillvaratar elevers
    förmågor och kreativitet.

  331. Det ska leda till ökat lärande
    och välbefinnande.

  332. De ska ha inflytande över arbetet.
    Det ska leda till ansvarstagande-

  333. -samt självförtroende hos eleverna.

  334. Detta har skett i två omgångar.
    Första omgången var förra våren.

  335. I bidragsomgång 1
    fick 99 projekt medel.

  336. 600 sökte, 99 fick medel.

  337. Den senaste omgången pågår just nu.
    Denna vår.

  338. Där fick 48 av 250 projekt medel.

  339. Denna gång var det klurigare.
    Nu skulle forskare följa projekten.

  340. Vad kunde projekten handla om?

  341. Här ser ni en bild på...

  342. Även här var kreativiteten enorm.

  343. Det kan man jämföra med SPSM:s kurs,
    som jag precis visade.

  344. Även här florerade det
    enormt många idéer på-

  345. -hur man skulle möta det här
    förebyggande, hälsofrämjande arbetet.

  346. Personalutbildning och föreläsningar-

  347. -ansökte de pengar för mest
    i första omgången.

  348. Men även rastaktiviteter, samtal-

  349. -handledning, fysisk aktivitet
    och så vidare.

  350. Och så finns det en mängd andra
    aktiviteter som man hållit på med.

  351. Vad har det lett till?
    Några resultat från första omgången.

  352. Jag har med Roger Säljö följt verk-
    samheten. Vi har skickat ut en enkät-

  353. -där vi har frågat skolorna vad som
    hänt. De har fått beskriva projekten.

  354. Vi har också besökt skolor.

  355. Några resultat är
    bättre trivsel för lärare och elever.

  356. Det har haft positiva effekter
    på lärandet.

  357. Man kan se
    en ökad koncentrationsförmåga.

  358. Bättre språkbruk, mindre mobbning.

  359. Minskad skolfrånvaro,
    ökad delaktighet.

  360. Färre anmälningar om kränkningar.

  361. En skola hade före projektet
    20 kränkningsanmälningar i månaden.

  362. I slutet av projektet hade man
    två kränkningsanmälningar per månad.

  363. Bättre gemensam värdegrund.

  364. Studiero och studiemotivation
    hade ökat.

  365. En ökad känsla av gemenskap
    bland eleverna.

  366. Det skapar en tryggare skolmiljö.

  367. Föräldrar har en mer positiv bild
    av skolan.

  368. Det var mindre behov av att göra
    neuropsykiatriska utredningar.

  369. I den andra omgången ser ni-

  370. -att även här
    är det massor med aktiviteter.

  371. Man är väldigt kreativ
    ute på skolorna.

  372. Man har projekt om walk-and-talk
    och fysisk aktivitet.

  373. Dans/eurytmi, mindfulness, pulspass,
    rörelsepauser, brain-breaks o.s.v.

  374. Nåt projekt heter Säg inte att vi är
    annorlunda, säg att vi är olika.

  375. Man har skapat läscirklar,
    fortbildningar och relationscaféer.

  376. Ridning. Kontakt med djur.
    Hundar också.

  377. Utomhuspedagogik, rastaktiviteter.

  378. Olika former av samtal, hälsosamtal,
    studiero och stresshantering.

  379. Man jobbar med skolfrånvaron,
    kost- och livsstilsfrågor.

  380. Entreprenöriellt lärande.

  381. Man har musikalarbete, drama etc.
    för att få in ett estetiskt uttryck.

  382. Nån sjunger multiplikationstabellen,
    t.ex.

  383. Prestationsfri atmosfär
    och stressfria oaser.

  384. Inet bara elever i behov av särskilt
    stöd behöver det.

  385. Också många högpresterande
    mår dåligt.

  386. Inte minst flickor som presterar väl
    i skolan har krav och press på sig.

  387. Så den prestationsfria atmosfären
    har kunnat matcha-

  388. -behovet att få flickorna att känna
    att de inte måste prestera överallt.

  389. Ökat elevinflytande och ökad
    delaktighet. Man har olika modeller.

  390. Mental träning och så vidare.

  391. De här olika projekten...
    Jag kan säga nåt exempel.

  392. På nån skola skapade man
    ett minigym i skolan-

  393. -som innebar att man hade pilates-
    bollar, ståplattor, yogamattor o.s.v.

  394. Det gjorde att när eleverna kände
    att de behövde ta en kortare paus-

  395. -kunde de gå dit och stå upp en stund
    och jobba t.ex.

  396. Eller göra nån yoga eller... Ja.

  397. Olika aktiviteter som de själva valde
    när de skulle resa sig upp.

  398. Vi vet ju att en del elever behöver
    ett extra bryt i lektionen.

  399. Sen gick de tillbaka till bänken
    och fortsatte jobba.

  400. Brain-breaks
    har många använt sig av nu-

  401. -där man bara står upp
    och gör i 30 sekunder nån aktivitet-

  402. -där man ska koordinera fingrarna
    med varandra eller...

  403. Ja, man rör på sig en liten stund
    vid bänken. Sen sätter man sig.

  404. Det var några enkla saker-

  405. -som har gett
    väldigt positiva resultat.

  406. Eleverna tycker att det är roligt
    att det händer nåt i klassrummet.

  407. Till sist vill jag ta upp
    några saker-

  408. -utav allt det jag har berättat
    som är lite centralt.

  409. All verksamhet i skolan behöver
    genomsyras av ett hälsoperspektiv.

  410. Det ska inte bara handla om
    vad elevhälsoteamet gör.

  411. Utan allt vad man gör i skolan,
    när man sitter och äter i matsalen-

  412. -eller vad man serverar i caféet-

  413. -det ska genomsyras
    av ett hälsoperspektiv.

  414. När jag lär mig mår jag bra,
    och när jag mår bra lär jag mig.

  415. Det finns ett tydligt samband
    däremellan.

  416. Hälsofrämjande skolutveckling
    behöver bli ett ledord-

  417. -och en stående punkt på agendan
    på alla nivåer i skolans värld.

  418. Det handlar inte bara om
    att eht:t ska ha en punkt-

  419. -där man tittar på
    hälsofrämjande insatser.

  420. Vad kan vi föregripa o.s.v.
    Det är alla nivåer.

  421. Och att skolledningen och huvudmännen
    har detta som en återkommande punkt.

  422. Vilka insatser behöver vi göra
    på skolorna?

  423. Vilka medel, resurser och
    utbildningar behöver vi skjuta till-

  424. -för att vi ska uppnå
    en hälsofrämjande skolutveckling?

  425. Det behöver komma in i
    kvalitetsarbetet-

  426. -för att det ska få en bredare
    betydelse och göra skillnad.

  427. Många gånger kan man ha en modell.

  428. Att man har pulshöjande aktiviteter,
    till exempel.

  429. Det har positiva resultat
    för lärande och koncentration.

  430. Men om detta ska vara nånting
    som man inte bara gör för en termin-

  431. -utan nånting som fortgår,
    måste det bli del i kvalitetsarbetet.

  432. Det är nånting som man utvärderar
    och följer upp-

  433. -och sätter av tid, pengar
    och resurser för.

  434. För detta arbete
    är skolledare nyckelfigurer.

  435. Ni som sitter här är de
    som kan genomdriva detta på riktigt.

  436. Eleven får vi inte glömma.
    Elevens röst är central.

  437. Delaktighet för eleven gör också
    det positiva utbytet mer bestående.

  438. De har också sett i de här projekten
    att när eleven blir del...

  439. En kommun hade som projektidé
    att man skulle samtala med eleverna.

  440. Man lyssnar på elevens berättelse.
    Jag tänkte: "Gör man inte det redan?"

  441. Men då var det inte så.

  442. Som vuxen och lärare
    kör man sitt race.

  443. Det var nån som pratade om
    att man kör i 120.

  444. Men just det här att man lyssnar
    på eleverna, var de står och vill-

  445. -vad de tycker att de kan o.s.v.
    Vad har de för förbättringsförslag?

  446. Då händer väldigt mycket.

  447. Relationsarbetet är väldigt centralt
    i det sammanhanget.

  448. Att låta elevhälsan bli hela skolans
    angelägenhet är a och o-

  449. -för att få en förstärkt elevhälsa.

  450. Det handlar om vad eht:t och resten
    utav personalen på skolan gör.

  451. Så skolproblem
    ska ägas av hela skolan-

  452. -som ska ha som uppgift
    att föregripa problem.

  453. Har man jobbat ett tag i skolans
    värld, vet man var hindren finns.

  454. Kan man gå runt dem
    eller hitta olika lösningar-

  455. -eller andra aktiviteter,
    så är det ju bra att man gör det.

  456. Så att skolproblemet
    inte hamnar hos den enskilda eleven.

  457. Eleven kan ha olika svårigheter
    och diagnoser.

  458. Det kanske inte ska vara
    det mest framträdande för eleven.

  459. Utan i skolan ska man kunna möta
    alla typer utav svårigheter.

  460. Olikheten är ju så stor i dag
    att det är en rejäl utmaning.

  461. Att se möjligheter och inte problem
    är en synvända.

  462. Om man tittar på tabellen som jag
    visade, har vi under 100 år haft-

  463. -att elevens brister är det som är
    centralt och som vi ska hantera.

  464. Man kan se det som skolans problem,
    och hur ska vi möta olikheterna?

  465. Då måste man våga prova nya organi-
    satoriska och pedagogiska grepp.

  466. Det såg man med Skolverkets
    projektidé och SPSM:s kurs-

  467. -att idéerna var enorma.

  468. Men nånting stoppade personerna
    när man skulle genomföra det.

  469. Vi måste överbrygga det på nåt sätt.

  470. Ut och våga prova. Det är nånting
    som man som skolledare kan stimulera.

  471. Nån berättade när vi hade möte
    med Skolverket och kommunerna-

  472. -att man hade ändrat om klassrummet-

  473. -så att eleverna satt med ansiktet
    mot väggarna och en skärm runtom-

  474. -och så hade de sin bokhylla.
    Där var det lugn och ro då.

  475. I mitten hade de ett u-format bord.

  476. Där samlades man för gemensamma
    genomgångar eller grupparbeten.

  477. Man tänker lite annorlunda.

  478. Nån berättade att man hade en kateder
    som var en gammal bock från gympan-

  479. -som man hade förr i tiden.
    Man ändrar på det som man brukar...

  480. Det låter enkelt. Ibland tror jag
    att det är enkla saker man kan göra-

  481. -för att det ska bli lite annorlunda.

  482. Jag brukar föreslå
    att man ska byta perspektiv-

  483. -och prata om
    lärare i behov av stöd.

  484. Jag menar inte
    att lärarna gör ett dåligt jobb.

  485. Jag menar bara att lärarnas
    utmaningar i dag är gigantiska.

  486. Så många elever som är så olika-

  487. -som man ska kunna möta
    både individuellt och i grupp.

  488. Man behöver mycket stöd,
    resurser, idéer-

  489. -och möjlighet att få jobba i grupp
    för att låta detta flöda.

  490. Och våga prova på. Ibland handlar det
    om att man behöver samarbeten.

  491. Så man kanske byter klassrum
    eller auskulterar hos varandra.

  492. Då fokuserar man mer på dem som har
    den här uppgiften att genomföra.

  493. Lärandeuppgiften,
    och inte bara den enskilda eleven-

  494. -som då inte lyckas koda
    vad det är som ska läras.

  495. Jag stoppar där. Det finns hur mycket
    som helst att berätta om det här.

  496. Tack så mycket!

  497. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsoarbete under utveckling

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Rektorns roll i elevhälsoarbetet

För att uppfylla elevhälsans syfte - att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan - behöver elevhälsoarbetet samordnas så att det omfattar hela organisationen och all personal där. Tre pedagogikforskare berättar om vilka de största utmaningarna är, samt vilken roll rektorn spelar i utvecklingsarbetet. Medverkande: Pia Skott, Eva Hjörne och Ingrid Hylander. Moderator: Cecilia Löfberg. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?