Titta

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Om UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Föreläsningar inspelade under Rektorsprogrammets forskningskonferens 2018 om arbetet med att utveckla elevhälsan så att den uppfyller sitt syfte; att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan. Pedagogikforskare ger olika perspektiv på vad som krävs av såväl huvudmän som rektorer och professionella för att skapa goda förutsättningar för elevers hälsa och lärande. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens : Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsanDela
  1. Professionerna är med i elevhälsan-

  2. -för att vi ska använda
    deras kompetens.

  3. Då måste man se till att den används.

  4. Hej! Ingrid Hylander heter jag.

  5. Jättekul och spännande att vara här!

  6. Det har hänt mycket när det gäller
    elevhälsa under de senaste åren.

  7. Det är snart 50 år sen jag
    började som skolpsykolog i Malmö.

  8. Jag tror att det har hänt mer i
    elevhälsan under de senaste fem åren-

  9. -än vad det har gjort
    under de andra 50 åren.

  10. Därför är det svårt
    att sluta jobba med det här.

  11. Jag är anknuten till Karolinska,
    men hinner vara pensionär också.

  12. I dag ska jag prata om
    de olika yrkesrollerna i elevhälsan-

  13. -om teamutveckling
    och samarbete mellan professionerna-

  14. -och med lärarna och med rektorerna.

  15. Jag kommer att jämföra det jag
    har sett under den här SPSM:s kurs-

  16. -med tidigare forskning.

  17. Det är framför allt ett projekt
    som jag kommer att jämföra med:

  18. Ett forskningsprojekt på Linköpings
    universitet och Karolinska-

  19. -där vi fick pengar från
    Vetenskapsrådet mellan 2007 och 2011.

  20. Det var före den nya skollagen.

  21. Vi intervjuade
    de olika professionerna-

  22. -alltså alla dem som ska vara med
    i skolans elevhälsa.

  23. Vi frågade dem
    vad de tänkte om elevhälsa:

  24. Vad det skulle vara,
    hur man samarbetade, hur man jobbade-

  25. -och hur man organiserade elevhälsan.

  26. Vi observerade teammöten för
    att ta reda på hur man samarbetade-

  27. -och analyserade åtgärdsprogram.

  28. Vi trodde att vi skulle se resultatet
    av samarbetet när vi analyserade dem-

  29. -men det vi fick se
    var snarare brist på samarbete.

  30. De flesta åtgärdsprogrammen
    var skrivna av lärare-

  31. -men ingen annan i elevhälsan
    var involverad i dem.

  32. Det har kanske ändrats nu,
    i och med de nya riktlinjerna.

  33. Det var några andra saker
    som förvånade oss också.

  34. Den första var skillnaden
    mellan retorik och praktik.

  35. Faktiskt nästan alla
    inom nästan alla yrkeskategorier sa:

  36. "Vi vill arbeta generellt.
    Vi vill arbeta förebyggande"-

  37. -"men vi arbetar individuellt, och vi
    är inriktade på elevernas brister."

  38. Man visste inte riktigt
    vad man skulle kunna göra åt det här.

  39. Vi trodde att när vi skulle lyssna
    på de olika professionerna...

  40. Det skulle vara skolläkare,
    psykologer, kuratorer och pedagoger-

  41. -och vi trodde att vi skulle få
    livliga diskussioner.

  42. Men det fick vi inte.
    Det var svårt att urskilja-

  43. -om det var en psykolog
    eller en specialpedagog som pratade.

  44. Man var enig och ense. Vi hörde
    ganska lite om olika perspektiv.

  45. Det förvånade oss.

  46. Det vi försökte ta reda på var
    dels vad det berodde på-

  47. -dels vad skillnaden mellan retorik
    och praktik berodde på.

  48. Det här
    med retoriken och praktiken...

  49. Dels tror vi att det berodde på
    samarbetet med lärare.

  50. Man har olika förväntningar.

  51. Lärarna har sina förväntningar
    och elevhälsan har sina.

  52. Det har inte bara kommit fram här,
    och det finns inte bara i Sverige.

  53. Det är internationellt
    och har visats om och om igen.

  54. Det är samma scenario: att lärare
    som trängda står i sitt klassrum-

  55. -vill allra helst
    att man antingen flyttar på en elev-

  56. -eller att man får en person till
    i klassrummet-

  57. -eller att man gör en utredning
    och att det blir en diagnos.

  58. Elevhälsan säger: "De tror att vi ska
    komma in och vifta med trollspön."

  59. Elevhälsan säger
    att det som måste förändras-

  60. -är den grundläggande lärande
    relationen, nämligen undervisningen.

  61. Om man ska ha en bra elevhälsa måste
    de två perspektiven överbryggas.

  62. Man måste diskutera, men man måste
    också hålla sig till skollagen:

  63. Elevhälsan
    ska främst vara förebyggande.

  64. Så det behövs information också.

  65. En annan anledning till glappet-

  66. -är brister på modeller
    för det främjande arbetet.

  67. Alla de olika yrkesgrupperna-

  68. -har modeller för hur man jobbar
    individuellt med enskilda elever.

  69. Men det finns inte
    många färdiga modeller.

  70. Även om det finns mycket kunskap-

  71. -så finns det inget
    som är utarbetat och forskat på-

  72. -när det gäller det förebyggande.
    Man måste utveckla det här.

  73. Det här är ett arbete
    under utveckling.

  74. Vi frågade oss
    om elevhälsoteamen verkligen är team-

  75. -eller om det bara är
    ett antal professioner-

  76. -som träffas ibland och talar om
    vad man har kommit fram till-

  77. -men som inte är team i den meningen
    att man har ett gemensamt uppdrag-

  78. -och att man arbetar tillsammans.

  79. Det fjärde var
    hur elevhälsomötena fungerar.

  80. Eva har pratat om det
    tidigare här i dag.

  81. Det finns mycket forskning
    sen 40 års tid tillbaka i Sverige-

  82. -där man har lyssnat på
    elevhälsomöten. De ser likadana ut.

  83. Man tar upp
    fem, sex, sju, åtta elever.

  84. Man ägnar en elev tio minuter.
    Sen tar man nästa.

  85. Det slutar ofta i:
    "Fortsätt med det."

  86. "Gör det,
    så tar vi upp honom nästa gång igen."

  87. Det är ingen
    som vill ha det på det viset-

  88. -men det finns rutiner för det,
    och då fortsätter det av sig självt.

  89. Men man har inte rutiner för det
    främjande och förebyggande arbetet.

  90. Det är det som måste utvecklas.

  91. Jag ska ta upp begreppen åtgärdande,
    förebyggande och hälsofrämjande.

  92. Vi slänger oss med dem,
    men vad menar vi med dem?

  93. Man kan inte sluta
    med de direkta åtgärderna.

  94. Om nån håller på att drunkna
    måste vi dra upp den.

  95. Men om vi ägnar all energi
    åt barn som håller på att drunkna-

  96. -trillar det i ungar hela tiden.

  97. Om vi då i stället
    sätter på några ungar flytvästar-

  98. -så hinner vi
    kanske starta med simundervisning.

  99. För det är ju det som är det viktiga.

  100. Barn ska finnas i vattnet.
    De ska kunna ha roligt och klara sig.

  101. Barn ska klara sig i den lärande
    miljön. Det är en naturlig miljö.

  102. Det är det vi måste jobba med.

  103. Vi behöver sätta på en del flytvästar
    och rädda dem som trillar i-

  104. -men det blir mycket färre.

  105. Det är den här prioriteringen
    som de flesta tampas med.

  106. Det här med åtgärdande är nåt man gör
    när det redan har hänt.

  107. Det är patogent, inriktat på problem.

  108. De förebyggande åtgärderna
    är också inriktade på problem-

  109. -men vi gör dem innan det har hänt.

  110. Med de hälsofrämjande åtgärderna
    tänker vi:

  111. "Vad är nästa steg i utvecklingen?"

  112. Vi tänker inte att vi ska
    förhindra problem, utan vi tänker:

  113. "Vad ska vi göra för att utveckla
    de här eleverna mot skolans mål?"

  114. Det är de stegen vi tänker på
    i första hand.

  115. Eftersom elevhälsan har varit så
    inriktad på de åtgärdande insatserna-

  116. -så måste vi ta ett krafttag för att
    prata om de hälsofrämjande i stället.

  117. Jag har använt mig av samma data
    som Eva berättade om-

  118. -från SPSM:s kurs.

  119. Jag har tittat på
    dels de gemensamma dokumenten-

  120. -dels de enskilda logganteckningarna.

  121. Jag var nyfiken på om det har hänt
    nåt nu, efter den nya skollagen.

  122. Beskriver man sitt arbete
    på samma sätt som tidigare-

  123. -eller på ett annat sätt?

  124. Syftet var att se hur professionerna
    skapar en gemensam syn på elevhälsa-

  125. -men samtidigt
    behåller sin yrkesidentitet.

  126. Den tidigare forskningen visade ju-

  127. -att det var som om man gick ihop
    och blev likadana.

  128. Mina frågor var-

  129. -om deras beskrivningar av rollen
    skiljer sig från tidigare-

  130. -och om det går att se nån
    teamutveckling under den här tiden.

  131. Det här är elevhälsoteamet.

  132. Jag har tagit med dem som lagen säger
    att man ska ha i ett elevhälsoteam-

  133. -men det finns många andra:

  134. Det finns SYV, talpedagoger
    eller andra former av pedagoger.

  135. Det kan vara mycket större än så här.

  136. Vi pratar om elevhälsoteam
    och de olika professionerna-

  137. -som om man har samma förut-
    sättningar, men det har man inte.

  138. För att kunna organisera elevhälsan
    så att alla kompetenser är med-

  139. -måste man tänka på det här.

  140. Då ser vi att specialpedagogen
    blir väldigt dominerande.

  141. Den blir en viktig person.

  142. En specialpedagog finns på skolan och
    finns kanske för ett antal klasser-

  143. -och är en viktig, närvarande person.

  144. Rektorerna har tagit ett steg in
    på arenan under den sista tiden-

  145. -på ett annat sätt än tidigare.

  146. I vår forskning tidigare-

  147. -var det en grupp rektorer
    som när vi frågade om elevhälsan sa:

  148. "Jag vet inte riktigt
    vad de håller på med."

  149. De beskrev det som nåt vid sidan om.

  150. Det skulle jag inte höra
    en rektor säga i dag.

  151. Rektorerna är väldigt närvarande.

  152. Skolsköterskorna och kuratorerna
    är också närvarande.

  153. Oftast kan de vara
    på en eller möjligen två skolor.

  154. Psykologerna går ofta runt på kanske
    tre, fyra, fem, sex, sju skolor-

  155. -och är inte lika närvarande.

  156. Om man vill ha med den kompetensen
    i det förebyggande arbetet-

  157. -måste man organisera det så att
    på de möten där psykologen är med-

  158. -diskuterar man förebyggande åtgärder
    och inte som många rektorer har sagt:

  159. "Psykologen kallar vi på vid behov."

  160. Det är när man vill göra
    en utredning på en elev-

  161. -alltså inte en utredning
    på vad skolan har gjort för eleven.

  162. Skolinspektionen har kritiserat
    att man gör på det viset.

  163. Psykologerna är inte med
    i det förebyggande arbetet.

  164. Sen har vi en läkare
    uppe i det ena hörnet.

  165. Det är inte lätt för dem att vara med
    i det förebyggande arbetet-

  166. -om de inte sitter centralt
    och jobbar med skolsköterskorna-

  167. -och därigenom kan arbeta
    förebyggande och främjande.

  168. Om vi utifrån tidigare forskning-

  169. -ser vad som har hänt
    med kompetensområdena-

  170. -så kan vi se att det som präglar
    vars och ens kompetens-

  171. -och som vi har förknippat
    med varje profession-

  172. -är det som man ska göra mindre av-

  173. -och som professionerna
    vill göra mindre av:

  174. Läkarna vill inte bara
    titta på ryggar.

  175. Skolsköterskorna vill att
    vaccinationer görs på vårdcentraler.

  176. Psykologerna vill inte göra
    så många psykologiska utredningar.

  177. Specialpedagoger vill inte enbart
    hålla på med enskild undervisning.

  178. Man är ute på ett nytt område.

  179. Det är en ny gemensam kunskapsdomän
    som håller på att utvecklas.

  180. Det blir darrigt
    innan det har satt sig.

  181. Men det finns en väldig kompetens,
    och rektorerna har en viktig roll-

  182. -för att se till att kompetenserna
    kommer fram i diskussionerna.

  183. Det man vill är att utöka medverkan
    på de pedagogiska domänerna-

  184. -och utöka det främjande
    och förebyggande arbetet.

  185. Jag tänkte gå igenom
    varje profession-

  186. -utifrån vad de sa före, efter och
    under SPSM:s kurs angående sin roll-

  187. -och jämföra det
    med tidigare forskning.

  188. Rektorerna har stigit in
    på elevhälsoarenan.

  189. Det finns en annan medvetenhet än
    när vi intervjuade rektorer tidigare.

  190. Det handlar om hela skolan.

  191. Man har förstått att man har
    för mycket åtgärdsinriktade insatser.

  192. Man har lyft in pedagogerna.

  193. De absolut största utmaningarna
    för rektorerna är tid, tid och tid.

  194. Rektorerna
    har ju inte bara elevhälsan.

  195. Det är naturligtvis en jätteutmaning,
    och sen att få med lärarna på tåget.

  196. Jag har valt representativa exempel.
    Alla rektorer tycker inte så här.

  197. Jag har tagit några exempel
    som speglade innehållet i vad de sa.

  198. Man säger att det finns behov
    av mer reflektion.

  199. Man har inte nått hela vägen, men man
    har ringat in det som är viktigt.

  200. Specialpedagogerna säger
    det vi hörde i tidigare forskning:

  201. Läraren har
    orealistiska förväntningar.

  202. Specialpedagoger
    känner sig lite utsatta.

  203. De jobbar och jobbar och jobbar.

  204. Utmaningen är att det blir
    en till en-undervisning-

  205. -eller att det är svårt
    att prioritera mellan insatserna.

  206. De springer som skållade råttor
    för att hinna med.

  207. Det blir lätt de där 120 km/h
    som Petter Iwarsson pratar om.

  208. Men efter kursen
    ser man en möjlighet till förändring-

  209. -i och med teamets arbete.

  210. Det såg vi inte
    i vår tidigare forskning.

  211. Det finns en osäkerhet
    hos många skolsköterskor.

  212. "Vill lärarna ha det som vi har?"

  213. Utmaningen är
    att hinna med basprogrammet-

  214. -och ändå kunna vara mottaglig
    för eleverna och lärarna.

  215. Efter kursen tycker sköterskor
    att de har gjort en resa i teamet.

  216. Det har blivit en teamutveckling.

  217. Kuratorerna uttrycker
    samma sak som tidigare.

  218. Man jobbar med enskilda elever.

  219. Utmaningen är
    att få mer struktur i arbetet.

  220. De har svårt att formulera
    vad de faktiskt gör.

  221. Andra har svårt
    att formulera vad kuratorer gör.

  222. Efter kursen tyckte de att det fanns
    en förbättring i samarbetet.

  223. Psykologerna...

  224. Den här gruppen som jag tittade på
    och som bestod av 15 team-

  225. -såg ut som det gör över huvud taget.

  226. I en tredjedel av teamen
    fanns det en psykolog.

  227. De andra kan nog ha haft en psykolog,
    men ingen som var med i det här.

  228. Utmaningen är
    att göra sig synliga för lärarna-

  229. -så att lärarna
    kan ta kontakt med en psykolog-

  230. -och att det känns lätt att göra det.

  231. Efter kursen kände psykologer
    att nu finns det ett hopp.

  232. Det finns ett hopp-

  233. -om att det blir mer av det främjande
    och förebyggande arbetet.

  234. Om vi tittar på utvecklingen-

  235. -ser man att först beskrev de
    de individuella rollerna.

  236. Det stämde ganska väl överens
    med vad vi tidigare har sett.

  237. Sen beskrev man hela teamets arbete
    och skrev att teamarbetet ger hopp.

  238. Vad som dock kvarstår efter kursen-

  239. -vilket är naturligt eftersom
    den handlar om teamutveckling-

  240. -är att varje profession utvecklar
    främjande och förebyggande metoder.

  241. Det behöver man göra
    tillsammans med sina yrkeskolleger.

  242. Jag tänkte övergå till att prata
    om team och teamutveckling.

  243. Vi pratar om hur man utvecklas-

  244. -från ett flerprofessionellt
    till ett interprofessionellt team.

  245. Man brukar prata om tre olika typer
    av tvärprofessionella team.

  246. I ett tvärprofessionellt team
    finns olika professioner-

  247. -och de kan arbeta på olika sätt.

  248. I ett flerprofessionellt team
    jobbar man parallellt.

  249. Man kanske träffas
    för att diskutera slutsatser-

  250. -men man har inte
    ett gemensamt uppdrag.

  251. Man har tydliga, olika yrkesroller.

  252. I ett interprofessionellt team
    har man tydliga yrkesroller-

  253. -men man har ett gemensamt uppdrag.

  254. "Vi har ett gemensamt uppdrag
    att utveckla elevhälsan på skolan."

  255. "Det är vår uppgift. Om vi ska klara
    det måste vi arbeta tillsammans."

  256. "Vi måste lära oss av varann."

  257. Sen pratar man
    om transprofessionella team-

  258. -där man har ett gemensamt uppdrag
    men där yrkesrollerna suddas ut.

  259. Vi befarade att det var det
    vi hade sett tidigare-

  260. -när vi inte kunde urskilja olikheter
    i de här teamen.

  261. Jag tror att ganska många lärare
    tycker att det är helt okej.

  262. Men de här professionerna
    sitter med i elevhälsan-

  263. -för att vi ska använda
    deras kompetens.

  264. Då måste man också se till
    att den används.

  265. Där har rektorer ett stort ansvar.

  266. Jag menar inte att rektorer ska
    känna till vad professionerna gör.

  267. Det är ju deras ansvar
    att tala om det för rektorerna.

  268. Forskning om tvärprofessionella team-

  269. -säger att det som är vitsen med dem
    även är det som skapar problem:

  270. Man har olika yrkesbakgrunder.

  271. De flesta tycker att det är enklare
    att prata med nån från samma yrke.

  272. Det händer ofta att teamen inte
    använder hela bredden av kompetensen-

  273. -antingen
    för att en profession dominerar...

  274. Det såg vi inget av i vår forskning.

  275. Eller för att det är
    mycket professionell etnocentrism.

  276. Det kanske fanns i den forskning
    vi gjorde, men vi såg det inte.

  277. Däremot såg vi mycket av
    att alla ligger lågt.

  278. Utifrån det här skapade jag en modell
    för en elevhälsoteamsutveckling.

  279. Det var inte så att varje team
    gick igenom precis de här faserna-

  280. -men jag kunde identifiera
    olika faser i en utveckling-

  281. -som gick från flerprofessionella
    team till interprofessionella team-

  282. -där man jobbar
    med ett gemensamt uppdrag.

  283. Jag ska gå igenom faserna,
    men jag ska visa modellen först.

  284. Man börjar från att det
    kanske inte är nåt team alls-

  285. -till att man jobbar parallellt.

  286. Man kanske skriver psykologutlåtande,
    läkarutlåtande och så vidare.

  287. Sen börjar man arbeta tillsammans.

  288. Då börjar man ofta
    med en tillhörighetsfas-

  289. -där man känner
    att nu måste vi jobba ihop.

  290. Under den fasen kan det bli
    att man gör sig själv likadan.

  291. Man vill inte föra fram
    sin egen profession för mycket-

  292. -för då kanske de andra tror
    att man inte vill samarbeta.

  293. Om man fastnar där,
    så kommer man ju inte vidare.

  294. Man måste komma till en förhandling
    där man lägger fram sina perspektiv-

  295. -för att komma till ett verkligt
    interprofessionellt samarbete.

  296. Jag ska gå igenom de olika faserna.

  297. Nu börjar vi i utgångsläget,
    för det var där alla började.

  298. Var och en kanske kör sitt eget race.

  299. Då pratar man om professionernas
    specifika uppgifter.

  300. Man pratar inte om deras kompetens:

  301. "Du som kan så mycket om grupper,
    vad tänker du om det här i klass 8A?"

  302. Man säger i stället:

  303. "Dåligt mående
    ger samtal med kurator."

  304. "F-varning blir specialpedagogens
    och ibland SYV:s bord."

  305. "Frånvaro är skolsköterskans bord."

  306. "Rektor kallar till samtal
    när det strular till sig."

  307. Man har delat upp det. Man säger
    att man vet vad var och en gör.

  308. Det var olika med olika team. En del
    team var i det här utgångsläget.

  309. Andra var i det
    som jag kallar smekmånadsläge.

  310. Man beskrev sitt team
    i väldigt positiva ordalag.

  311. Det handlar om att skapa tilltro
    och trygghet i teamet.

  312. Man hade det jättebra:

  313. "Vi har högt i tak."
    "Vi har en sån samsyn i vårt team."

  314. Jag blev misstänksam och tänkte
    "Är det så här bra?"-

  315. -innan jag förstod
    att det faktiskt var en fas.

  316. Det är nog en nödvändig fas.
    Man kan inte hoppa över den.

  317. Den uttrycker
    att man vill att det ska bli bra.

  318. "Vi vill kunna jobba bra ihop
    och att det ska vara högt i tak."

  319. Det fanns gemensamma uttryck.
    Man var enig när man diskuterade mål.

  320. Men det fanns också uttryck
    för osäkerhet i den enskilda rollen:

  321. "Jag vet inte riktigt
    vad som förväntas av mig."

  322. "Allt känns så nytt" och såna saker.

  323. Man säger
    "främjande" och "förebyggande"-

  324. -men det är inte så tydligt
    vad det egentligen innebär.

  325. I kursen blir det tydligt
    när man börjar prata om strukturer.

  326. När man pratar om rutiner
    kommer ifrågasättande.

  327. Då börjar man diskutera, och
    de olika perspektiven kommer fram.

  328. Man har haft den lugna fasen,
    och man vågar uttrycka sig.

  329. Man känner sig tillräckligt trygg-

  330. -och man har nåt konkret
    att jobba med.

  331. Då uttrycker man också att man
    behöver mer tid till reflektion.

  332. Man inser att det är mycket
    som saknas, och man vågar säga det.

  333. Man inser att man vill lära känna
    varann bättre. Nu säger man:

  334. "Inte förstod jag att en skol-
    sköterska hade utbildning i det här."

  335. Nån säger:
    "Med ökad kunskap har det blivit så"-

  336. -"att jag befinner mig
    i ett gungfly av osäkerhet."

  337. Det blir mer kaotiskt
    i den här fasen.

  338. Det kan vara lätt att tro
    att det har gått bakåt-

  339. -i stället för att se att det är
    en utveckling som man måste igenom.

  340. Det här är nödvändigt
    för att komma vidare.

  341. Nån säger: "Det känns mer komplext
    än vad jag insåg när kursen började."

  342. Det kanske är bra att man inte inser
    det förrän man är mitt i det.

  343. Men så kommer det en ny fas.
    Man börjar få nån rutin på plats.

  344. Det är mer realistiskt nu
    än i smekmånadsfasen.

  345. Man har gjort ett litet steg
    i rätt riktning.

  346. Man tittar igenom krisplaner.

  347. Man ser att nu vet vi hur vi ska göra
    när nån börjar vara frånvarande.

  348. Man känner själv
    att ens kunskap kommer till nytta.

  349. Man diskuterar och reviderar,
    och man skriver en elevhälsoplan-

  350. -som är det absoluta arbetsredskapet.
    Utan den kan man inte jobba.

  351. Många skolor
    har en övergripande elevhälsoplan-

  352. -men man behöver göra en på sin skola
    som säger hur man ska jobba-

  353. -och vad det är man ska göra.

  354. Nån sa att man ska vara tydlig med
    i vilket syfte man lyfter saker.

  355. Man skiljer på olika saker.

  356. Sen kommer arbetsfasen. Det var ingen
    i kursen som kom så långt.

  357. Hälften av dem som jag tittade på
    skrev en elevhälsoplan.

  358. Det här var ett år.
    Det krävs nog två år.

  359. Man vet vad som behövs. Sen behöver
    man arbeta med det ett år till-

  360. -för att sen sätta i gång
    och utvärdera och revidera.

  361. För att sammanfatta kan man säga
    att det går att se en skillnad-

  362. -på hur professionerna uttrycker
    sina yrkesroller nu och tidigare.

  363. Det finns mer hopp
    i den här kursen.

  364. Det går att urskilja
    en teamutveckling-

  365. -från flerprofessionella team
    till interprofessionella team.

  366. Jag tänkte avsluta med att lyfta
    den mest kritiska frågan:

  367. Samarbetet
    mellan lärare och elevhälsoteam.

  368. Många säger att vi
    måste få med lärarna på tåget.

  369. Det tåg som är i rullning
    är det svårt att hoppa på.

  370. Det tåget
    måste stanna och backa lite.

  371. Det är bra att utveckla
    sina elevhälsoteam-

  372. -så att man känner
    att man vet vad man gör.

  373. Sen måste man backa.
    Man måste diskutera med lärarna.

  374. De måste föra fram sitt perspektiv.

  375. Elevhälsan och lärare
    har olika perspektiv.

  376. Elevhälsan måste se
    att det finns ett annat perspektiv-

  377. -och lärarna måste veta vad skollagen
    säger att elevhälsan ska vara.

  378. Här behöver man diskutera.

  379. Det har gjorts på många sätt.
    Man har börjat öppna mötena-

  380. -så att man inte diskuterar nåt
    där läraren inte är med.

  381. Det finns mycket gott i det.
    Sen finns det en liten fara också.

  382. Forskningen när det gäller lärare
    som kommer till elevhälsomöten-

  383. -säger att det finns risk för
    att lärare kan känna sig utsatta-

  384. -om de sitter ensamma med ett antal
    av elevhälsans professioner.

  385. Men det kan vara ett sätt
    att sätta i gång med ett samarbete.

  386. Sen kan det vara bra att det är nån i
    elevhälsan som fortsätter samarbetet-

  387. -för att sen ta tillbaka det
    till elevhälsan.

  388. Man måste tänka igenom
    vad det man gör har för syfte-

  389. -vad det har för mål
    och vad det har för metod.

  390. Det viktigaste är att det här
    är första steget i en utveckling.

  391. Elevhälsan måste inte se ut så här.

  392. Om man bara har vänt på kryssaren,
    så får det tuffa på i rätt riktning.

  393. Men att åka fort åt andra hållet
    hjälper inte.

  394. Att diskutera elevhälsans uppdrag
    i hela skolan, så att lärarna är med.

  395. Att förändra teamet
    när det gäller innehåll-

  396. -så att man får in
    det förebyggande arbetet.

  397. Teamen är ju den arena man har
    att diskutera med elevhälsoteamet.

  398. Att tillåta professionsutveckling-

  399. -genom fortbildning och handledning
    inom varje yrkesgrupp.

  400. Som rektor kan man tro
    att det tar tid från arbetet.

  401. Jag tror att det är tvärtom. Då tar
    man in det nya till elevhälsoteamet-

  402. -för att utveckla det
    och utveckla samarbetet med lärarna.

  403. Att ta sig tid till att diskutera
    professionernas roller och bidrag.

  404. Jag tror att det är värt det
    i det långa loppet.

  405. Ett första steg kan vara
    att för varje elev som diskuteras-

  406. -så tar man alltid upp: "Hur hade vi
    kunnat förebygga det här?"

  407. Där tänkte jag sluta. Tack för mig!

  408. Textning: Hanna Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolpersonal, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsoarbete under utveckling

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Rektorns roll i elevhälsoarbetet

För att uppfylla elevhälsans syfte - att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan - behöver elevhälsoarbetet samordnas så att det omfattar hela organisationen och all personal där. Tre pedagogikforskare berättar om vilka de största utmaningarna är, samt vilken roll rektorn spelar i utvecklingsarbetet. Medverkande: Pia Skott, Eva Hjörne och Ingrid Hylander. Moderator: Cecilia Löfberg. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Programmera mera för lärare

Buggar

Kristofer förklarar att fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.