Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : En skola för alla?Dela
  1. Rädda elever blir grymma elever.

  2. Framför allt om man har många
    rädda elever i samma grupp.

  3. Då blir gruppdynamiken inte så god.

  4. Skola.

  5. Är skolan för alla?

  6. Skolan ska ju vara för alla.

  7. Det står ju i barnkonventionen att
    alla barn har rätt till utbildning.

  8. Paneldiskussionen
    ska handla om just detta:

  9. Om hur skolan kan anpassa sig
    till barn i olika situationer.

  10. Kan skolan leva upp till
    alla barns rätt till utbildning?

  11. Vara tillgänglig för att alla barn
    ska bli stöttade-

  12. -i att få den skolgång
    de har rätt till?

  13. Moderator för panelen
    är vår egen Rikard Tordön-

  14. -som är doktorand vid Barnafrid,
    Linköpings universitet.

  15. -Välkommen!
    -Tack så mycket!

  16. Men för att det ska bli en panel-

  17. -ska jag välkomna
    några paneldeltagare fram på scenen.

  18. Jag börjar med att be
    Lina Axelsson-Kihlblom komma fram.

  19. Ni kan komma fram allihopa samtidigt.
    Det är nog lika bra.

  20. Lina är chef för barn- och
    utbildningsförvaltningen i Nynäshamn.

  21. Du var tidigare rektor på Ronnaskolan
    i Södertälje och ledde där arbetet-

  22. -att lyfta gymnasiebehörigheten
    från 55 till 75 procent.

  23. Det är värt en spontan applåd!

  24. Det är nästan lika bra som i Skolfam.

  25. Sen har vi Jakob Amnér, förbunds-
    ordförande för Sveriges elevråd Svea.

  26. Ni arbetar sedan mitten på 90-talet-

  27. -på ideell basis
    för alla elevers rättigheter.

  28. Ni jobbar med bland annat
    utveckling av elevrådsverksamheten:

  29. En nyckelverksamhet. Vi pratar ofta
    om att vi måste se barnens kompetens-

  30. -och ta in den vinkeln för att
    bli bättre. Här gör de det. Bra.

  31. Sen har vi Caroline Dyrefors Grufman-

  32. -utsedd av regeringen till barn-
    och elevombud på Skolinspektionen.

  33. Hon arbetar mycket
    med skolhuvudmän och skolor-

  34. -där barn utsätts
    för kränkande behandling.

  35. Det får du berätta mer om strax.

  36. Sen har vi Fredrik Malmberg
    som är generaldirektör för SPSM.

  37. Du har varit här förut
    i rollen som barnombudsman.

  38. -Det stämmer bra.
    -En applåd.

  39. Vi ska börja med att ni kort
    får berätta vad ni arbetar med-

  40. -så att vi kommer in i matchen.
    - Ska du börja, Lina?

  41. Ja tack. Jag är lite förvirrad
    i skolvärlden.

  42. Jag är jurist i grunden
    och halkade liksom in i skolan.

  43. Jag blev rektor
    och tyckte att det var enormt roligt-

  44. -att jobba med de frågorna
    som Martin Hugo lyfte upp:

  45. Att göra det som ses som omöjligt.

  46. Jag har varit
    ledamot i skolkommissionen-

  47. -och är ordförande i föreningen Mind-

  48. -som bl.a. driver Självmordslinjen
    som tar emot 23 000 samtal varje år.

  49. Även det en ideell verksamhet.

  50. Jag är anställd i Nynäshamns kommun
    sen i februari-

  51. -och jobbar övergripande
    med utbildnings- och kulturfrågor.

  52. Jag har skrivit två böcker varav
    den ena bl.a. handlar om könsdysfori-

  53. -och andra saker som har med skola,
    utbildning och ledarskap att göra.

  54. Det blev en salig blandning där.

  55. -Jakob!
    -Yes. Oj, jag hörs tydligt.

  56. Jag kommer från
    Sveriges elevråd Svea.

  57. Vi jobbar som sagt med elevråd
    på högstadiet och i gymnasiet.

  58. Vi jobbar med två delar.

  59. Dels försöker vi stärka elevråd
    och utveckla elevrådsverksamheten.

  60. Vi lyfter fram elevers rättigheter-

  61. -genom att göra kampanjer och
    informera elever och skolpersonal-

  62. -om vad eleven har för rättigheter
    och möjligheter att påverka.

  63. Dels bedriver vi påverkansarbete-

  64. -och är med och tycker till
    om olika saker, olika förändringar.

  65. Vi har två fokus just nu.

  66. Den ena delen är
    rättssäkerhet i bedömning...

  67. Rättssäkerhet i betyg och bedömning.

  68. Den andra delen, som knyter väl an
    till den här konferensens tema-

  69. -är barns psykiska hälsa.
    Jag kanske kommer in på det mer sen.

  70. Det är en fråga som våra medlemmar
    vill att vi pratar mycket mer om.

  71. -Det är kort vad vi gör.
    -Ja. - Caroline.

  72. Mitt uppdrag är att ta tillvara-

  73. -alla elevers rätt att gå i en skola
    som är fri från kränkande behandling.

  74. Det innebär i praktiken att jag och
    25 jurister på Barn- och elevombudet-

  75. -tar tillvara anmälningar som kommer
    in till oss om kränkningar i skolan.

  76. Vi utreder dem och tar ställning till
    om lagen har uppfyllts.

  77. I Sverige har vi en tydlig lagstift-
    ning som talar om vad som gäller.

  78. Det är nolltolerans
    mot kränkningar i skolan som gäller.

  79. Men tyvärr ser inte vardagen ut så.
    Den här frågan är så oerhört viktig.

  80. Om man blir kränkt är det inte en
    skola för alla eller en jämlik skola.

  81. -Jag är jätteglad att vara här.
    -Tack för att du är här. - Fredrik.

  82. Sist jag var här pikades jag
    och "avtackades" som barnombudsman.

  83. "Du lär aldrig få ett lika kul jobb"
    sa många.

  84. Men det har jag faktiskt fått.
    För att leda SPSM...

  85. SPSM är förkortningen för
    specialpedagogiska skolmyndigheten.

  86. ...känns som en logisk följd.

  87. I rollen som BO mötte jag
    det som Martin Hugo precis beskrev:

  88. Vilken enorm betydelse skolan har.

  89. Barn kunde beskriva att ett möte
    med en enskild person inom skolan-

  90. -som kunde se och bekräfta eleven
    kan göra underverk.

  91. Men jag mötte också många barn då
    som beskrev skolmisslyckanden.

  92. Det uppdrag som SPSM har
    är att jobba för-

  93. -att alla oavsett funktionsförmåga
    ska kunna nå sina mål.

  94. Det gör vi bl.a. genom att jobba med
    specialpedagogiskt stöd-

  95. -tillgängliga läromedel,
    ekonomiskt stöd-

  96. -och genom att driva specialskolor.

  97. Men jag är väldigt otålig.
    Jag kan återkomma till det senare.

  98. Det finns mycket att göra och jag är
    orolig över hur det ser ut i skolan.

  99. Vi börjar i den änden: Oron för hur
    det står till i den svenska skolan.

  100. Vi kanske kan knyta ihop säcken lite-

  101. -från det vi fick höra av Velina
    Todorova från FN:s barnrättskommitté.

  102. Hon berättade om artikel 4-

  103. -och statens skyldighet
    att göra sitt yttersta-

  104. -för att förverkliga
    barnkonventionens intentioner.

  105. Vad ser ni som de viktigaste områdena
    inom skolan att utveckla-

  106. -för att leva upp till barn-
    konventionens artiklar? - Fredrik?

  107. 1842 fick Sverige en allmän folk-
    skola. Men var den särskilt allmän?

  108. Nej. Den var för de barn
    som kunde ta sig till skolan.

  109. Definitivt inte funktionsvarierade.

  110. Det är länge sen, men det tog
    mer än hundra år från den tiden-

  111. -innan funktionsnedsatta barn
    fick samma rätt att gå i skolan.

  112. Det var först på 1960-talet.
    Några här är nog födda då.

  113. Då fick barn med funktionsnedsättning
    fullt ut rätten att gå i skolan.

  114. I bl.a. skollagen har vi slagit fast
    att den här rätten ska finnas.

  115. Men vi ser att skillnaderna växer.

  116. Det finns stora utmaningar
    för elever med funktionsnedsättning.

  117. Hur tar man artikel 4 på allvar?

  118. Elevens socioekonomiska bakgrund
    ska inte spela nån roll-

  119. -om vi ska ha en likvärdig skola.

  120. Vad är de viktigaste punkterna
    för att nå dit?

  121. Jag får inte reta mig på skoldebatten
    men jag blir utmanad av den.

  122. Den tittar ofta framåt 10-15 år
    och säger att då ska allt bli bättre.

  123. Ja, men det går barn i skolan nu.

  124. Där har staten och skolmyndigheterna
    ett stort ansvar att göra mycket mer-

  125. -för att stötta dem
    som ska göra förändringen möjlig.

  126. Vi måste komma närmare elever,
    lärare, skolledare och skolhuvudmän.

  127. Därför jobbar SPSM på att vara nära
    skolhuvudmännen i hela landet.

  128. I höst ska vi bjuda in alla skol-
    huvudmän till dialoger om det här.

  129. -Känn er fria att haka på.
    -Jag vill gärna lägga till lite.

  130. Som sagt är kraven tydliga.
    Vi vet alla vad som gäller.

  131. Men vilka förutsättningar
    har vi för att lyckas?

  132. Man kan lägga mycket ansvar
    på huvudmän, rektorer och lärare.

  133. Men vi har en skolmarknad med vinnare
    och ganska många förlorare.

  134. Vi har ett antagningssystem
    som är exkluderande-

  135. -för svagare socioekonomiska grupper
    och framför allt funktionsnedsatta.

  136. Där har staten ett tydligt ansvar
    att styra upp det här systemet-

  137. -som är unikt dåligt
    i ett internationellt perspektiv.

  138. Det finns heller
    inga incitament i dag-

  139. -för kommuner
    att arbeta mot segregation.

  140. Att blanda elever är en svår fråga.

  141. Vi vet att heterogena elevgrupper-

  142. -där olikhet blir en norm
    lyckas mycket bättre.

  143. Homogenitet är ingen framgångsfaktor.

  144. Men incitament saknas. Där har staten
    en skyldighet att hjälpa kommunerna-

  145. -att få in segregationsproblematik
    i alla processer.

  146. Det handlar om hur vi bygger bostäder
    och utformar upptagningsområden-

  147. -så att vi kan blanda elever.

  148. I hälften av Sveriges kommuner går en
    lärare varje dag in i ett klassrum-

  149. -med få möjligheter att kompensera
    för dessa socioekonomiska faktorer-

  150. -p.g.a. den stora ansamlingen av dem,
    medan andra undervisar i klasser-

  151. -där i princip alla når målen jämt
    tack vare mycket stöttning.

  152. Här krävs inte bara myndighets-
    agerande utan även en politisk vilja.

  153. Forskningen är ganska tydlig,
    men politikerna har inte läst den än.

  154. -Jakob, du höll på...
    -Ja, jag viftade lite också.

  155. Jag vill understryka att det är ett
    problem att vi har ett skolsystem-

  156. -där pengar till skolorna
    fördelas orättvist.

  157. En viss summa följer med alla elever-

  158. -och man tar väldigt lite hänsyn
    till olika förutsättningar och behov.

  159. Vi kan inte ha kvar ett sånt system.

  160. Det cementerar
    det som Lina beskriver.

  161. Vi har en väldigt segregerad skola.

  162. För att kunna möta varje elev
    utifrån dess behov-

  163. -behöver skolorna
    få medel och förutsättningar.

  164. Vi kräver att skolpengen reformeras.

  165. Men även elevers rätt till välmående-

  166. -eller barns och ungas rätt
    till välmående och god hälsa-

  167. -är nåt jag vill understryka
    som nåt som måste stärkas.

  168. Dels måste elevhälsan stärkas.

  169. Dels måste samverkan
    mellan elevhälsan-

  170. -vården, myndigheter, polisen
    och socialen fungera bättre.

  171. Där ser vi stora brister.
    Många pratar positivt om samverkan-

  172. -men få kommer med handlingsplaner.

  173. Staten måste se till
    att det blir bättre samverkan.

  174. Annars faller elever mellan stolarna.

  175. Det sista jag vill understryka
    är elevers delaktighet.

  176. Att prata över huvudet
    på barn och unga är så otroligt dumt-

  177. -när de har så bra koll på sitt
    lärande och sina förutsättningar.

  178. Att inkludera barn och unga
    på riktigt är ett framgångskoncept-

  179. -för att bygga en inkluderande skola.

  180. Caroline. Du hade också en tanke.

  181. Ja, apropå inkluderingen-

  182. -och vikten av att lyssna på eleverna
    om hur de vill ha det i skolan-

  183. -och hur man skapar trygghet.

  184. Om man inte känner sig trygg i skolan
    kan man inte ta till sig kunskapen.

  185. Trygghet
    är den största grundförutsättningen.

  186. Tyvärr ser vi en negativ utveckling
    när det gäller tryggheten.

  187. Pisa säger att i dag blir var sjätte
    femtonåring i vårt land mobbad-

  188. -flera gånger i månaden.
    Dessa siffror stryks under-

  189. -av Skolinspektionens mätningar.

  190. De visar att var sjätte nionde-
    klassare är rädd för andra elever.

  191. Dessutom är var sjätte niondeklassare
    rädd för personal i skolan.

  192. Det är en fasansfull siffra.

  193. Den står i direkt strid
    med artikel 28 i barnkonventionen-

  194. -som säger att staterna ska
    upprätthålla disciplinen i skolan-

  195. -utan att
    mänskliga rättigheter kränks.

  196. Denna fråga måste vi våga ta tag i.

  197. Jag vill gärna passa på
    att nämna behovet av stöd i skolan.

  198. Vi ser ett tydligt samband-

  199. -mellan de elever som kränker och
    som blir kränkta och behovet av stöd.

  200. Den här kostar pengar.
    Det måste få kosta pengar.

  201. Det måste det. - Ja, Lina.

  202. Jag håller helt med.

  203. Vi vet vad som fungerar
    med att kompensera för olika saker.

  204. Det innebär stora kostnader.
    Men apropå känslan av rädsla:

  205. Vi har byggt in rädsla i systemet.

  206. 13 procent av eleverna är rädda
    för att inte komma in på gymnasiet.

  207. 30 procent till kommer in, men har
    varit rädda för att inte komma dit.

  208. Vi har en tro på stupstocken-

  209. -i stället för att säga att vissa
    elever behöver mer tid på sig-

  210. -och ha flexibilitet kring målgången.

  211. Jag har vänner som var usla i skolan-

  212. -men som blev framgångsrika
    i sina yrkesliv senare.

  213. I dag är allt så svart eller vitt,
    för vi tror att det motiverar elever.

  214. Men rädda elever blir grymma elever.

  215. Framför allt om man har
    många rädda elever i samma grupp.

  216. Då blir gruppdynamiken inte så god.

  217. Vi måste hela tiden
    jobba med gruppdynamiken-

  218. -för att skapa en inkluderande skola
    som inkluderar också olikhet.

  219. Jakob?

  220. Jag vill också prata om trygghet och
    studiero, som ju diskuteras flitigt.

  221. Den allmänna debatten är enkelspårig.

  222. Man pratar om förbud hit och dit
    och begränsningar av elevinflytande.

  223. Det är fel angreppssätt.

  224. Att jobba med trygghet är viktigt
    för alla elevers chans att lyckas.

  225. Men annat bör ligga i fokus.

  226. Man bör jobba med värdegrundsfrågor
    inklusive gruppdynamik-

  227. -och sex- och samlevnadsundervisning.

  228. Den kretsar kring identiteter,
    relationer och samtycke.

  229. Den typen av diskussioner måste in i
    det här arbetet. Det är så viktigt.

  230. Man måste verka för nolltolerans-

  231. -mot alla former av diskriminering,
    kränkningar och övergrepp i skolan.

  232. Vi bygger på en tystnadskultur-

  233. -som är oerhört destruktiv när elever
    som anmäler inte tas på allvar.

  234. -Det måste vi sätta stopp för.
    -Jag släpper snart in dig, Caroline.

  235. Men först får Fredrik ta ett inpass.

  236. Allvaret i de skador
    man kan få av kränkningar i skolan-

  237. -tar vi vuxna ibland för lätt på.

  238. Som BO träffade jag elever
    som var inlagda i psykiatrisk vård-

  239. -som beskrev effekterna av mobbning-

  240. -som en av faktorerna till att må så
    dåligt. Den får enorma konsekvenser.

  241. Nåt som vi vuxna verkligen har ansvar
    för är att skapa en trygg skola.

  242. Man kan tänka: Hur skapar vi en skola
    där elevernas delaktighet byggs in?

  243. En grund för trygghetsskapande är att
    veta vilka miljöer som är otrygga.

  244. Hur gör vi
    miljön tillgänglig från början?

  245. Sen gäller det även att fundera över
    hur man tar tag i upplevd otrygghet.

  246. I våra specialskolor ska all
    vår personal veta vad man ska göra.

  247. Caroline kommer till oss och pratar
    om regelverket för att gno in det.

  248. Vi inför även ett eget barnombud
    i verksamheten-

  249. -som man kan vända sig till
    om det inte funkar med mentorn-

  250. -och vill ha ytterligare stöd.

  251. Det är så otroligt viktigt att man
    inte känner sig utsatt och ensam.

  252. -Hade du nåt, Caroline?
    -Ja. Jag kan inte låta bli.

  253. När jag träffar politiker-

  254. -har jag märkt att jag kan nå fram
    genom att prata om kunskapsresultat.

  255. Ämnet trygghet får litet gehör.

  256. Men när jag pratar om trygghetens
    betydelse för resultaten lyssnar man.

  257. Våra mätningar
    visar att av de trygga eleverna-

  258. -tycker bara 25 procent att skolan är
    för svår. Det är inte så mycket.

  259. Men hela 43 procent-

  260. -tycker att skolan är för svår
    av dem som känner sig otrygga.

  261. Det beror inte på sämre förmågor-

  262. -utan på att man inte kan ta till sig
    undervisningen.

  263. Elevhälsan är viktig.

  264. Vi har en väldigt fin och bra
    elevhälsa, men den är för liten.

  265. Vi ser i våra inspektioner-

  266. -att det ofta finns brister
    i tillgången till elevhälsa.

  267. Det är ofta inom elevhälsan som man
    upptäcker problem i ett tidigt skede.

  268. Lina.

  269. När jag hör siffran 25 procent
    som tycker att skolan är för svår-

  270. -undrar jag vad det föder för känsla
    i en ung människa.

  271. Jag kan inte vara riktigt nöjd
    med den siffran.

  272. Att uppleva att nåt är för svårt.

  273. Vad som blir ganska tydligt
    i en styrkedja-

  274. -är frågan
    om alla är där för att stötta-

  275. -eller om vissa är där för att rätta
    i ett tydligt regelsystem.

  276. Det här har olika styrfunktioner. Det
    finns mycket rädsla i systemet också.

  277. Många rektorer är rädda
    för den årliga skolinspektionen.

  278. Man vill inte bli uthängd
    i lokalpressen.

  279. Många lärare
    har enormt många uppgifter att göra-

  280. -och önskar att de kunde jobba
    mycket mer med att möta elever.

  281. De hamnar i annat för att
    de vill göra rätt utifrån reglerna.

  282. Vi har en målcirkus. Det är så mycket
    mål hit och dit som ska uppnås.

  283. Om ändå målen
    handlade om kunskaper och trygghet.

  284. Väldigt lite fokus
    läggs på att jobba med de frågorna-

  285. -för vi är så upptagna med annat
    och med att göra rätt.

  286. En styrkedja där alla är till för att
    stötta den under vore fantastiskt-

  287. -i stället för
    att tala om vad andra ska göra.

  288. Kanada är ett tydligt exempel där
    resultaten lyfts de senaste 20 åren.

  289. Där säger man att man ska stötta dem
    som jobbar med eleverna framför allt.

  290. Man behöver inte tala om för lärarna
    vad de ska göra. Det vet de ändå.

  291. Det vore bra att se över
    hela det systemet som vi har i dag.

  292. -Jakob först och sen Fredrik.
    -Oj!

  293. Apropå elevhälsan vill jag under-
    stryka vikten av dialog med eleverna.

  294. En otrolig framgångsfaktor-

  295. -är när det finns
    en kontinuerlig dialog med eleverna.

  296. Verksamheten blir
    mycket mer effektiv-

  297. -när elevhälsan har en direkt dialog
    med eleverna om skolsituationen.

  298. Vi har flera exempel på
    där det funkar väldigt bra.

  299. Jag vill även slå ett slag för
    elevskyddsombud och kraften i dessa-

  300. -för att kunna inkludera
    elevers perspektiv på arbetsmiljön.

  301. Det är dock alldeles för få skolor
    som har skyddsombud över huvud taget-

  302. -och de som finns är ofta outbildade,
    så det borde man verkligen ta tag i.

  303. -Fredrik.
    -Lina hade en intressant tanke.

  304. Hur man stärker stödet till dem
    som ska göra jobbet nära eleverna.

  305. Det ser väldigt olika ut i Sverige.

  306. Ibland tror vi att förutsättningarna
    ser likadana ut i hela landet.

  307. Det är en drömbild av hur det ser ut.

  308. I vissa kommuner
    blir få lärartjänster tillsatta.

  309. Då är det statens ansvar
    att se till att stödet når ut bättre.

  310. En idé som vore spännande att pröva
    är statliga skolutvecklingskontor.

  311. De skulle fungera som ett stöd
    som är anpassat till de behov-

  312. -som skolhuvudmännen faktiskt har.

  313. Förmågan och behoven kan se olika ut.

  314. Vi jobbar mycket så redan i dag.
    Men en utmaning för min myndighet-

  315. -är att de som ber om stöd får det.

  316. Vi borde vässa oss i att knacka dörr-

  317. -och erbjuda stöd till dem som har
    det så svårt att de inte ber om stöd.

  318. -Det är en utmaning vi ser.
    -Lina.

  319. Tanken på en regionalisering
    som vi ser så naturligt på gymnasiet-

  320. -kanske vi måste titta på
    när vi stöttar.

  321. Regioner har mycket olika behov.

  322. Där kan statliga myndigheter
    och kommunala huvudmän-

  323. -vara i dialog med varandra för att
    stötta och bli bättre tillsammans.

  324. Caroline.

  325. Det pågår just nu
    en skolmyndighetsutredning.

  326. Det lär komma en hel del förslag-

  327. -som bygger på det här
    med behovet av stöd ute i skolorna.

  328. Men det kommer att ta tid
    innan det blir nån lagstiftning.

  329. Under tiden måste vi börja i rätt
    ände och säkra alla elevers trygghet.

  330. Jakob. Sista ordet.

  331. I klassrumssituationen är det viktigt
    med höga förväntningar på eleverna-

  332. -men förväntningarna måste matchas
    av ett stöd som motsvarar dem.

  333. Stödet måste sättas in tidigt-

  334. -så att inte eleven
    misslyckas om och om igen-

  335. -och känner sig förbisedd, ignorerad
    eller värdelös. Det måste brytas.

  336. Tack så jättemycket!

  337. Det har kommit fler frågor till er.

  338. En är: "Hur har alla dessa perspektiv
    inkorporerats i lärarutbildningen?"

  339. Vem är mest hågad att svara?

  340. Det är en utmaning som vi ser.

  341. Utifrån SPSM:s perspektiv ska alla
    oavsett funktionsförmåga få nå målen-

  342. -men det finns för lite kunskap
    kring elever med särskilda behov.

  343. Man behöver få med sig mer verktyg.

  344. Nästa fråga.

  345. "Vad kan man göra för att utjämna
    skillnaderna mellan skolorna"-

  346. -"baserat på elevsammansättningen?"

  347. -Jakob?
    -Jag var inne på det förut.

  348. Man bör se över
    hur resurserna fördelas.

  349. I dagens stelbenta system fördelar
    man ganska lika inom kommunerna.

  350. Det måste lättas upp och baseras
    mer på förutsättningar och behov.

  351. Vill du lägga till nåt, Lina?

  352. Man kan förändra antagningssystemet-

  353. -och rita om upptagningsområdena.

  354. Om skolor inte fungerar
    kan man lägga ner delar av dem.

  355. Det fungerar ibland.

  356. Man måste hitta lokala lösningar
    men ändå vara ganska envis.

  357. I vårt system
    kan skolor välja bort elever.

  358. Det är oacceptabelt. Ingen skola
    ska kunna få välja bort en elev.

  359. Däremot ska en elev
    kunna välja till en skola.

  360. "Kan kommunen ta handen från en skola
    med stora behov"-

  361. -"och hänvisa till budgetunderskott?"

  362. -Nej.
    -Ett kort svar från Caroline.

  363. Man kan bli avsatt som rektor
    om man inte håller budget.

  364. Men om man har en otrygghet
    är det lite mer si och så.

  365. Pengarna måste så klart räcka,
    men man måste även klara målen.

  366. Då är fördelningen ett problem i dag.

  367. -Har ni nån avvikande mening?
    -Ja.

  368. Vi har i dag ett system-

  369. -där 13-15 procent av eleverna
    inte klarar skolan.

  370. Det är andra faktorer
    som spelar in där.

  371. Det handlar inte bara om pengar.

  372. Enligt Skolverkets senaste rapport
    räcker inte det kompensatoriska till.

  373. Den faktorn ska också räknas in.

  374. Tack så jättemycket för er medverkan!
    - En stor applåd.

  375. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En skola för alla?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlbom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Grundskolan, Skolan, Social jämlikhet, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlbom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.