Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Orten bakom våldetDela
  1. Hur kan det komma sig
    att vi i Husby torg-

  2. -har ett par dussin funktionellt
    hemlösa unga pojkar och flickor-

  3. -som inte kan vistas hemma på grund
    av sin dysfunktionalitet i familjen-

  4. -och som blir ett offer för gängen?

  5. Tack för att jag har fått komma hit-

  6. -och får tillfälle
    att prata om de här frågorna.

  7. I går stod jag på en scen
    i Fryshuset i Stockholm-

  8. -i samband med en konferens
    om avhopp från kriminella gäng.

  9. Med mig på scenen stod Rene
    från Chile, som ställde frågan:

  10. "Varför såg och agerade ingen på
    mina blåmärken i lågstadiet?"

  11. "Var det därför jag blev ledande
    i gängkriminella organisationer?"

  12. Jag stod där med Katrin, som undrade:

  13. "Varför var rektorerna så passiva"-

  14. -"när jag i högstadiet
    misshandlades och våldtogs?"

  15. "Var det därför jag anslöt mig
    till kriminella gäng"-

  16. -"och dejtade presidenterna?"

  17. Och jag stod där med Eva-

  18. -vars son Oliver för ett år sen
    blev ihjälskjuten i Skärholmen.

  19. Hon ställde sig frågan:

  20. "Hur kom det sig att det inte fanns
    några resurser för Oliver först"-

  21. -"men när skjutningen var ett faktum
    fanns det hur mycket som helst?"

  22. Vi har ett samhälle i dag
    där unga skjuter unga.

  23. I fjol hade vi
    ungefär 300 skjutningar i landet.

  24. På 70-talet så pratade vi
    om tvåtredjedelssamhället.

  25. I dag finns det goda skäl
    att prata om ett kluvet land.

  26. Vad är det som händer? Hur ska vi
    förstå det? Vad kan vi göra åt det?

  27. En god vän fick en familjemedlem
    ihjälskjuten av misstag-

  28. -i Skärholmen för några år sen.

  29. Det blev startpunkten
    för det här arbetet-

  30. -som vi kallar "Orten bortom våldet".

  31. Vad händer? Hur kan vi förstå det?

  32. Hur påverkar det oss andra,
    och vad kan vi göra åt det?

  33. Jag ska på några minuter försöka
    ge inblick i det arbete vi har-

  34. -och jag startar alltid mina tankar
    kring det här utifrån den här bilden.

  35. Ser ni att det är norra halvklotets
    tre mest begåvade och vackra barn?

  36. Det är mina barnbarn
    Ludvig, Elsa och Agnes.

  37. På nåt sätt är de för mig den fond
    utifrån allt det jag gör hanteras.

  38. Men när nån frågar
    "Kan vi investera i de här barnen?"-

  39. -så är det alltid nån
    som säger så här.

  40. Frågan vi måste ställa oss är:
    Vad är det som blir för dyrt?

  41. Att göra nåt tidigt eller
    att avstå och ta konsekvenserna?

  42. Jag har under många år argumenterat
    för att vi måste tänka på människor-

  43. -utifrån ett investeringsperspektiv.

  44. Att satsa tidigt,
    för det ger effekter.

  45. När vi pratar om bilbränderna i Husby
    eller kravallerna i Vivalla-

  46. -eller i Skäggetorp i Linköping-

  47. -då är inte detta en polisiär fråga.
    Det är en fråga som börjar på BVC.

  48. Att stödja de unga föräldrarna
    i sin föräldraroll-

  49. -så att anknytningsprocessen fungerar
    och barnen kommer rätt i livet.

  50. Då måste man ju ställa sig frågan:
    Hur ser utmaningen ut?

  51. Jag kommer från Södertälje.
    För några år sen hade vi en process-

  52. -där Södertäljenätverket knäcktes
    i en samverkande satsning-

  53. -mellan ett stort antal myndigheter.

  54. När 19 unga män dömdes
    till långa fängelsestraff-

  55. -hörde man det jag har hört
    så många gånger-

  56. -och som alltid gör mig
    lika arg och trött:

  57. "Vi såg det redan på dagis."

  58. Då tänker man:
    "Varför i helvete gjorde vi inget?"

  59. "Hur kunde vi låta det fortgå?"

  60. Vi följde några av de dömda männen
    baklänges in i barndomen.

  61. En av dem kan vi kalla Sony. Han
    finns inte, utan är nåt genomsnitt.

  62. Han började sitt utanförskap
    väldigt tidigt i livet.

  63. Redan i 10-årsåldern
    hade han konsumerat samhällsresurser-

  64. -för 500 000-600 000 kronor.

  65. När han var 18 år hade han byggt upp
    sitt våldskapital-

  66. -för han lärde sig väldigt snabbt
    var pengarna fanns.

  67. Var pengarna finns styr i hög ut-
    sträckning den här typen av världar.

  68. Man bygger upp ett rykte och ett
    våldskapital. Sen lever man på det.

  69. När han är 18 år har han kostat oss
    ungefär 5 miljoner.

  70. Det har skett
    bland annat på det här viset.

  71. Det här sker högfrekvent inom gängen,
    mellan gängen-

  72. -och då och då mellan gängen
    och oss andra vanliga.

  73. När han är 40 år har han kostat oss-

  74. -nånstans i storleksordningen
    100 miljoner kronor.

  75. Då måste man börja ställa sig frågan:

  76. 100 miljoner. Hur mycket kunde vi ha
    gjort för dem om vi började tidigt?

  77. Är det här rätt använda pengar?

  78. Det är inte resursbrist vi pratar om.
    Det är felanvändning av pengar.

  79. Vi vet att satsar vi tidigt så får vi
    effekt, och kostnaden faller.

  80. När man pratar om våldet
    som sker i samhället-

  81. -så tänker man ofta på det brutala,
    det akuta, det uppenbara våldet-

  82. -som ofta innehåller vapen.

  83. Men i själva verket
    ser våldet lite annorlunda ut.

  84. Våldet är strukturellt,
    konstitutionellt och genomgående.

  85. De boende i Rosengård i Malmö
    dör i genomsnitt 7 år tidigare-

  86. -än de som bor i Limhamn
    och i Västra hamnen.

  87. Vi räknade om det
    för Biskopsgården i Göteborg.

  88. Där dör de boende 120 000 år tidigare
    än motsvarande befolkning-

  89. -i andra delar av staden. Man är
    sjukare, man har ett sämre liv-

  90. -och man dör som en följd av detta
    tidigare.

  91. I de här områdena
    som vi bekymrar oss om-

  92. -som ofta går
    under beteckningen "orten"-

  93. -så bor det
    ungefär 600 000 människor.

  94. Det är ungefär 180 områden.

  95. Då tänker man att det här är
    ett storstadsfenomen. Inte alls.

  96. Den senaste kommunen vi pratade med
    om orten-problematik var Markaryd.

  97. Kommunen dessförinnan var Lysekil.

  98. I den lilla byn på Österlen
    där jag har ett fritidshus-

  99. -där vet alla var orten finns.
    Alla vet vilket bostadshus-

  100. -där människor som befinner sig
    i utsatthet är koncentrerade.

  101. Man koncentrerar människor med
    en utsatthetsproblematik geografiskt-

  102. -till vissa områden, och
    när man gör detta inträffar nånting.

  103. Det uppstår
    nån form av förvriden normalitet-

  104. -och det blir svårt för oss andra
    att förstå vad som händer.

  105. När det brann i Husby 2013...
    Jag vet inte om ni kommer ihåg.

  106. Ett stort antal bilar brann. Ett
    stort antal unga män var inblandade.

  107. Jättemycket poliser och media.

  108. Då var det lätt att tolka det här som
    ett uttryck för polisiär problematik.

  109. På ett sätt var det det.

  110. För vi måste få stopp på
    bränderna, skjutningarna, våldet-

  111. -och den öppna droghanteringen.
    Allt det där måste vi få stopp på.

  112. Men sen, då?

  113. När blåljusen slocknar och sirenerna
    tystnar, hur ser det ut då?

  114. Nån sa: "Det här är ju
    ett helt nytt fenomen."

  115. Nej, det är inte ett nytt fenomen.
    Vet ni när unga män första gången-

  116. -konfronterades med polisen
    och brände polisbilar?

  117. Götgatskravallerna 1947.

  118. Unga arbetarpojkar från Södermalm
    attackerade polisen och brände bilar-

  119. -för att de inte blivit insläppta
    på Nalen på Norrmalm-

  120. -på grund av sina konstiga kläder
    och konstiga språk.

  121. Det här är inte en etnisk fråga, en
    invandrarfråga eller religiös fråga.

  122. Det är en fattigdoms- och klassfråga.

  123. Vi förstår mer av det som sker om vi
    rör oss ner i den här pyramiden-

  124. -och ställer oss frågan
    hur det kan komma sig att unga män...

  125. För det här är mest män. Kvinnorna
    väljer ett lite annorlunda mönster.

  126. Varför är de så arga och
    så övertygade om att de är losers-

  127. -och att de inte tillhör
    vårt gemensamma samhälle-

  128. -som Per Albin Hansson en gång
    kallade för folkhemmet?

  129. Först när vi börjar fundera på
    det här kan vi hitta lösningar.

  130. Hur kan det komma sig
    att vi i Husby torg-

  131. -har ett par dussin funktionellt
    hemlösa unga pojkar och flickor-

  132. -som inte kan vistas hemma på grund
    av sin dysfunktionalitet i familjen-

  133. -och som blir ett offer för gängen?
    Vad ska vi göra?

  134. Då tror jag att man kan säga-

  135. -att i de här områdena
    dyker det upp en sorts normalitet-

  136. -som är starkt förskjuten
    i förhållande till vår normalitet.

  137. Det är normalt att misslyckas i
    skolan och att vuxna inte har arbete.

  138. Det är normalt med försörjningsstöd,
    nedkissade hissar-

  139. -nedrivna papperskorgar
    och trasiga fönster.

  140. Och när normaliteten
    får det utseendet-

  141. -och när vi ibland har rena
    "slumlords" som förvaltar bostäderna-

  142. -då händer nåt.

  143. Jag jobbar mycket med Niclas, som är
    lokalpolisområdeschef på Järvafältet-

  144. -och ansvarig för polisinsatser
    i Rinkeby, Tensta och Husby.

  145. När jag frågar honom så säger han:

  146. "Hur ska de här unga killarna
    och tjejerna klara av sin skolgång"-

  147. -"när de på vägen till och från
    skolan möter drogförsäljare"-

  148. -"när de har misshandlats
    av sin missbrukande pappa"-

  149. -"när de har en traumatiserad
    och deprimerad mamma"-

  150. -"och när de är så många i lägenheten
    att de inte kan läsa läxor?"

  151. "Det är inte ett polisiärt problem",
    sa Niclas.

  152. "Visserligen måste vi i polisen
    låsa in dem som begår brotten"-

  153. -"men det är inte vi
    som löser situationen."

  154. Och det här leder till
    att vi måste börja fundera på:

  155. Hur ska vi se på det?
    Hur ska vi vakna upp?

  156. För vi måste börja med att förstå
    att det här berör oss.

  157. Vi måste oroa oss. Vi måste oroa oss
    över att en del i Stockholmsområdet-

  158. -inte vågar åka blå linjen
    på kvällen-

  159. -och dela tunnelbana med dem
    som ska till Rinkeby och Tensta.

  160. Vi måste förstå och skapa oss insikt
    om vad det egentligen handlar om.

  161. Det handlar inte om ropen
    på 10 000 fler poliser.

  162. Det är inte där problemet sitter.

  163. Vi måste skaffa oss kunskap, skaffa
    oss vilja och börja fatta beslut.

  164. En del av de besluten kommer att vara
    obekväma för oss som inte bor där-

  165. -för det innebär att vi måste avstå
    från en del av våra privilegier.

  166. När man skapade det fria vårdvalet
    i Stockholm-

  167. -utarmades hela primärvården
    i Rinkeby på ganska kort tid.

  168. Det var mer lönsamt att etablera
    primärvård i mer besuttna stadsdelar.

  169. Det som då hände var att de som var i
    störst behov av vård inte fick vård-

  170. -därför att andra krafter styrde
    än behoven.

  171. Låt oss fundera kring hur vi hamnade
    här och hur vi ska ta oss ur det.

  172. Vi är helt övertygade om,
    jag och mina kolleger-

  173. -att det här går att lösa om vi kan,
    vill och törs. Känner ni igen det?

  174. Det handlar om:
    Kan vi, vill vi, törs vi?

  175. Jag tror att vi kan.

  176. Den andra delen av frågan - "Vill vi
    och törs vi?" - är lite knepigare.

  177. Det här har handlat om
    att vi har gått i en utförsbacke.

  178. Den utförsbacken
    har varit verksam i 20-30 år-

  179. -och den gör det problematiskt.

  180. Ska vi hitta en lösning är det
    ohyggligt viktigt att vi förstår-

  181. -att lösningen handlar om
    det här paketet.

  182. Det handlar inte om skolan,
    bostadspolitiken, rättspolitiken-

  183. -eller enskilda politikområden.

  184. Det handlar om att för en gångs skull
    sy ihop ett samlat paket-

  185. -där helheten och långsiktigheten
    är de dominerande inslagen.

  186. Därför att i den här helheten-

  187. -så verkar krafter
    som är ohyggligt destruktiva.

  188. Under en lång följd av år
    har vi sett i de här områdena-

  189. -hur förvärvsfrekvens
    och skolresultat fallit-

  190. -bidragsberoende och våld ökat
    och fastigheter förfallit.

  191. Och det är summan av allt detta
    och varaktigheten-

  192. -som gör att det ibland
    känns tungt och hopplöst.

  193. Sen tacklar vi det
    med alltför små insatser-

  194. -och konsekvensen
    har faktiskt blivit systemkollaps.

  195. Med "systemkollaps" menar jag att det
    i de här områdena har etablerats-

  196. -alternativa samhällsstrukturer,
    alternativa finanssystem-

  197. -alternativa kulturella system
    och värderingssystem-

  198. -och alternativa rättskipningssystem,
    som då och då har tagit över.

  199. Och det är jätteproblematiskt-

  200. -därför att det vi andra har fått, om
    ni tittar längst ner till vänster...

  201. Vi har fått ett välfärdssamhälle
    de sista 10 åren-

  202. -som har gett oss en levnadsstandard,
    en livslängd, en hälsa-

  203. -och konsumtionsmöjligheter
    som är större än vi nånsin har haft.

  204. Vi har aldrig haft det så bra,
    vi 90 procent.

  205. Konsekvensen av det har blivit-

  206. -att för dem som bor i de utsatta
    områdena har det blivit allt sämre.

  207. Gapet mellan dem och oss-

  208. -har ökat mer eller mindre konstant
    i 10 års tid.

  209. En del av dem börjar reagera.
    Man börjar se:

  210. "Hur ska vi återta livet?
    Hur ska vi återta det här?"

  211. Och de konsekvenserna
    drabbar oss alla.

  212. De drabbar oss socialt.
    De drabbar oss ekonomiskt.

  213. Vi börjar närma oss en punkt
    där vi måste ställa oss frågan:

  214. Börjar prislapparna
    för det som har hänt bli så höga-

  215. -att vi måste fundera på hur vi
    har riggat vårt välfärdssystem?

  216. Prislapparna blir ohyggligt höga.

  217. En gängkriminell
    som är aktiv i 10-15 år-

  218. -kostar oss en så där 23 miljoner.

  219. Ett gäng på 10-15 stycken
    kostar oss en halv miljard.

  220. Det finns 30, 40, 50 såna gäng.

  221. Bara i Herrgården i Malmö,
    en liten hörna av Malmö stad-

  222. -finns det fyra såna gängstrukturer.
    Vi vet vilka de är.

  223. Vi vet vilka de är på individnivå.
    Vi vet vilka de är på kollektiv nivå.

  224. Vi har tappat dem
    nån gång under förskoletiden-

  225. -och vi har i dag
    stora svårigheter att återbörda dem.

  226. Går det här att lösa? När vi jobbade
    fram rapporten kunde vi konstatera-

  227. -att det finns
    hur mycket lösningar som helst.

  228. Det finns
    hur många bra exempel som helst.

  229. Ni har sett flera av dem
    i utställningarna här i lokalerna.

  230. Problemet är inte om vi har lösningar
    eller inte, utan hur vi ska göra.

  231. Vi blev allvarligt oroade-

  232. -när regeringen skapade
    Delegationen mot segregation.

  233. Inte för att det var
    nåt dåligt i sig-

  234. -men historien förskräcker.

  235. Känner ni igen Blommanpengarna?
    Storstadssatsningarna? Järvalyftet?

  236. Det finns
    hur många såna här lyft som helst.

  237. Det vi har konstaterat, och som man
    kan definiera som lyckoparadoxen-

  238. -det är att
    för varje satsning blir det sämre.

  239. Skälet är att vi satsar på individer.

  240. Individer lyckas ta sig framåt,
    individer flyttar från områdena-

  241. -och in flyttar
    ännu mer utsatta människor.

  242. Sen ökar vi
    koncentrationen av utsatthet.

  243. Vår poäng är-

  244. -att vi måste göra nåt stort
    och rejält, och göra det uthålligt.

  245. Då sa vi: "Får vi en miljard så har
    vi en idé om hur man kan jobba."

  246. För det som utmärker våra satsningar
    är småskalighet, stuprörstänkande-

  247. -kortsiktighet och projekttänkande.

  248. En kille som jag träffade
    i nåt av områdena sa:

  249. "Jag är så jäkla trött på
    alla vita medelålders män"-

  250. -"som kommer hit i projektform
    och ska rädda oss blattar."

  251. Vi måste göra det gemensamt, skapa
    delaktighet, mobilisera de boende-

  252. -och bygga en triangel av offentliga
    system, näringsliv och civilsamhälle.

  253. Sen måste vi börja måla
    med en helt ny palett.

  254. En palett där vi blandar färger
    på ett nytt sätt.

  255. Och vi måste vara långsiktiga.

  256. Jag presenterade den tanken
    för en politisk ledning i Stockholm-

  257. -och frågade:
    "Hur långt är lång sikt?"

  258. Jag fick svaret: "En mandatperiod."

  259. Då sa vi: "Nej. I vår modell
    har vi ett 18-årsperspektiv."

  260. Då fick vi nästan kalla in
    hjärtstilleståndsexperter.

  261. 18 år är den tid det tar
    för en ung människa att växa upp.

  262. 18 år tar det
    att vända utvecklingen. Det går.

  263. Men hur använder vi pengarna?

  264. Jag ska visa en bild. Ni behöver inte
    notera några detaljer.

  265. Poängen är
    att vi måste göra en massiv insats-

  266. -tillräckligt stor och omfattande
    för att uppnå kritisk massa-

  267. -så att självgenererande processer
    kan uppstå.

  268. När vi tittar på
    om det här är en lönsam affär-

  269. -så är det ohyggligt lönsamt.

  270. Avkastningstalen är
    hundratals procent på årlig basis-

  271. -bara vi kan börja tänka
    i termer av långsiktighet.

  272. Jag tar och hoppar över några bilder.

  273. Finns pengarna?
    Ja, det finns rikligt med pengar.

  274. I fjol avsatte regeringen
    40 miljarder-

  275. -för att betala av statsskulden.

  276. 40 miljarder hade vi kunnat använda
    i 40 utsatta områden.

  277. Jag är övertygad om att det skulle ge
    en bättre ekonomisk avkastning-

  278. -än att betala på statsskulden.

  279. Avslutningsvis har jag
    två viktiga tankar.

  280. Ska vi lyckas
    så måste vi hitta eldsjälar.

  281. Det här är några av mina hjältar.
    Jag brukar tänka på dem-

  282. -som Nelson Mandela i förorten.

  283. Alla är personer som jag
    har relationer till och jobbar med.

  284. Och sen en sista tanke:

  285. Om vi ska lyckas
    så måste vi 94 procent engagera oss.

  286. Det här är inte en fråga för
    ortens människor, utan för oss alla.

  287. I vår tredje rapport
    som släpps om två veckor-

  288. -har vi därför inspiration
    från det här gamla talesättet.

  289. "Ondskan hos de onda
    är inte problemet."

  290. "Det är tystnaden hos de goda."

  291. Problemet just nu är tystnaden
    hos oss många-

  292. -som skulle kunna agera
    och skulle kunna förändra-

  293. -både i det lilla
    men också i det stora.

  294. Så varför inte tänka att Ludde-

  295. -ett av norra halvklotets
    vackraste och mest begåvade barn-

  296. -är värd att investera i.
    Tack ska ni ha.

  297. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Orten bakom våldet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Demografi, Samhällsvetenskap, Social jämlikhet, Sociala frågor, Sociala klasser
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.