Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?Dela
  1. Våld mot barn är väldigt allvarligt.

  2. Vi professionella måste finnas där.

  3. Vi ska prata om
    nåt av det viktigaste som finns:

  4. Att de barn som har våldsutsatts
    får det stöd som de behöver.

  5. Bakgrunden
    till Ericas och mitt projekt...

  6. Från min egen sida-

  7. -så gjorde jag tillsammans med
    några kollegor på Barnafrid-

  8. -ett formulär som vi skickade ut till
    socialsekreterare runtom i landet-

  9. -på olika barn- och ungdomsenheter.

  10. Jag frågade vad de ansåg sig behöva
    för typ av kunskap om våld mot barn-

  11. -eller om de ansåg sig ha
    tillräckligt med kunskaper.

  12. Vi blev lite förvånade över
    att så många svarade.

  13. Vi förstod att frågan engagerade.

  14. 407 socialsekreterare svarade. De var
    ganska jämt fördelade över landet.

  15. Det blev så av en slump.

  16. De beskrev inte en total desperation,
    att de absolut inget kunde.

  17. Det man beskrev var
    ett behov av ständig påfyllning.

  18. Att kunskap om våld mot barn
    är en färskvara som bl.a. påverkas-

  19. -av hur samhället ser ut.

  20. Vi har haft stora migrationsströmmar-

  21. -och det ställer andra krav
    på personal, o.s.v.

  22. Man beskrev ett stort kunskapsbehov-

  23. -som kontinuerligt
    behövde uppdateras.

  24. Framför allt de nyutexaminerade
    som hade jobbat kortast tid-

  25. -beskrev att de hade detta behov. Vi
    såg även en skillnad var man bodde.

  26. De som bodde i mindre kommuner
    hade ett större kunskapsbehov-

  27. -och beskrev att de inte fick
    lika mycket kunskapsinhämtande-

  28. -som man får i större kommuner.

  29. Man beskrev att man behövde
    både generell och fördjupad kunskap-

  30. -i fråga om hedersrelaterat våld,
    sexuella övergrepp och så vidare.

  31. Vi frågade också
    hur de ville ha informationen.

  32. De ville ha allt som gick snabbt:

  33. Manualer, guidelines, korta texter,
    inte nåt med en massa siffror.

  34. Nåt som prioriterades ner
    i rangordningslistan-

  35. -var webbutbildningar - nåt som
    det satsas ganska mycket på i dag.

  36. Vi tänker att webbutbildningar kan
    nå ut till många på olika platser.

  37. Men det prioriterade alltså inte
    socialsekreterarna så högt.

  38. Det som kom fram var
    att man behöver träffas i nätverk-

  39. -både tvärprofessionellt och med dem
    som jobbar med lika saker-

  40. -och få dryfta och prata om
    våld mot barn.

  41. 50 procent beskrev att de önskade sig
    nån form av konsultationstelefon.

  42. Efter att vi hade gjort rapporten
    sa vi: "Hur ser det ut på BUP?"

  43. "Tycker man att man har mer kunskap
    om våld om barn där?"

  44. Jag har samarbetat med Erica
    Mattelin, psykolog på Rädda Barnen.

  45. Hon jobbar även på Barnafrid.

  46. Vi har diskuterat det här med BUP.

  47. Erica jobbar ju som klinisk psykolog-

  48. -på Rädda Barnens centrum
    där man tar emot barn-

  49. -som inte alltid har varit så nöjda
    med den vård de har fått.

  50. Här är ett citat från ett av de barn
    som hon träffade:

  51. Det här är en förälders beskrivning.

  52. Såna här berättelser
    har Erica samlat på sig.

  53. Därför ville vi ta reda på
    hur det ser ut på BUP.

  54. Vi vet ju att
    den psykiska ohälsan bland unga ökar-

  55. -och, som vi har fått lära oss här-

  56. -att det är vanligt att barn utsätts
    för olika former av våld.

  57. Vi vet också att våldsutsatta barn
    har rätt till-

  58. -bra stöd och bra behandling, och det
    var det vi ville titta mer på.

  59. Men jag ska göra en liten utstickare
    om att drabbas av våld.

  60. Vi har t.ex. Jernbro och Jansons
    studier, som finns i olika former.

  61. En lite kortare och en lite längre.

  62. De visar på att 44 procent av barnen
    och ungdomarna i deras studie-

  63. -har utsatts för barnmisshandel.

  64. I våra egna studier
    tittar vi på sexuella övergrepp.

  65. Ungefär en av fem utsätts för såna.

  66. Det är alltså hyfsat vanligt att barn
    utsätts för nån form av våld.

  67. I samma rapport
    från Jernbro, Janson och Landberg-

  68. -har de listat riskfaktorer.

  69. Vilka barn som löper större risk
    för att utsättas för våld.

  70. Vi har ju pratat om
    bl.a. den ekonomiska utsattheten-

  71. -tidigare under den här konferensen.

  72. Varför är det då så viktigt
    att få stöd och hjälp?

  73. Vi vet att det är jobbigt att prata
    om våld, att barn drar sig för det.

  74. De drar sig för att berätta för oss
    vuxna p.g.a. rädsla för vår reaktion.

  75. Van der Kolk sa:
    "Även om trauma kan göra oss stumma"-

  76. -"är vägen ur ett trauma
    kantad med ord."

  77. Det är viktigt att barn får möjlighet
    att berätta.

  78. Berättandet blir startpunkten för att
    kunna jobba vidare med övergreppen.

  79. När det gäller sexuella övergrepp,
    som jag har jobbat mest med-

  80. -visar Jernbro och Jansons siffror
    samma trend:

  81. Att de flesta barn faktiskt berättar
    om de har utsatts för våld.

  82. Men man berättar inte alltid
    för professionella, eller för vuxna.

  83. Man berättar oftast för en kompis.

  84. Det är en myt att barn inte berättar
    om övergrepp.

  85. Vi är väldigt fokuserade på
    att man berättar i ord.

  86. Det som räknas i forskningen är när
    man börjar sätta ord på upplevelsen.

  87. Man ser att det är det viktiga
    för att kunna börja bearbetningen.

  88. Men vi vet också att barn signalerar
    på många andra sätt än genom ord.

  89. Det här är tre olika
    berättarstrategier:

  90. Den första är indirekta strategier.

  91. Det kan vara att barn inte pratar
    utan i stället signalerar-

  92. -genom att t.ex. ha ett riskbeteende.

  93. Man börjar kanske dricka alkohol
    eller ta droger.

  94. Man försöker lösa sin egen situation.

  95. Men det som vi inom forskningen ofta
    räknar är de direkta strategierna.

  96. Att man söker upp nån
    och berättar sin historia-

  97. -och då gärna för professionella.

  98. Sen har jag lagt till en tredje,
    ospecifik strategi.

  99. Den har möjliggjorts
    genom sociala medier.

  100. Jag tänker t.ex. på metoo-debatten.

  101. Så kan man ju också börja berätta.

  102. Man berättar inte
    för en specifik person-

  103. -utan för en hel grupp.

  104. Sammantaget vill jag ta hål på myten
    att barn inte berättar-

  105. -om att de är utsatta för våld,
    för det gör de visst.

  106. En flicka som jag intervjuade
    som hade sålt sex-

  107. -och gick till väldigt destruktiva
    sexuella möten-

  108. -sa så här när jag pratade med henne
    om att berätta:

  109. Det hon beskriver är att Stina-

  110. -är den som hon för första gången
    berättar nåt för.

  111. Att berätta om våld
    är lite som att skala en lök.

  112. Vi professionella väntar oss att barn
    ska leverera en hel berättelse-

  113. -för det passar in i vår ram,
    i vårt arbetssätt.

  114. Men tack vare klinisk kunskap vet vi
    att barn berättar lite åt gången.

  115. De testar.
    De signalerar på olika sätt.

  116. Vem vet, då?

  117. Som sagt är ju det vanligaste
    att man berättar för en kompis.

  118. Men det man ser av staplarna...

  119. Den lilla stapeln visar
    att övergreppet har anmälts till soc.

  120. Det här är visserligen
    barns egna skattningar-

  121. -så de kanske inte vet om
    om det har anmälts.

  122. Men av de som berättar-

  123. -är det bara så många som säger att
    socialtjänsten har vetat om det här.

  124. Varför är det då så viktigt
    att prata om det här våldet?

  125. För att det får så många konsekvenser
    på olika nivåer.

  126. Symtom och utsatthet på olika sätt.

  127. Ni kanske har tagit del av
    Ace-studierna-

  128. -som visar både på fysiska och
    psykiska symtom efter övergrepp-

  129. -och hur våldet kan påverka en
    på många olika sätt.

  130. När det gäller sexuella övergrepp
    säger Carl Göran Svedin så här:

  131. När vi mäter traumasymtom hos barn-

  132. -ser vi att de som utsätts för
    sexualiserat våld-

  133. -uppvisar allra flest traumasymtom.

  134. Jag hoppar över symtomen,
    men ni förstår att det är allvarligt.

  135. Nåt viktigt som jag också vill säga-

  136. -är att när forskare pratar om våld
    och konsekvenser på gruppnivå-

  137. -så innebär det att det inte
    är på individnivå.

  138. I review-studierna
    av Kendall-Tackett et al.-

  139. -visar det sig att en tredjedel av
    alla övergreppsutsatta är symtomfria-

  140. -medan två tredjedelar
    uppvisar nån form av symtom.

  141. Men det handlar alltid om
    en individuell bedömning, som ni vet.

  142. Det handlar om det barn ni träffar,
    som ni ska bedöma.

  143. Det här är ett citat från föräldrar
    som Erica har intervjuat:

  144. Den här familjen sökte hjälp på BUP.

  145. Så hur funkar det?

  146. Vi bestämde oss
    för att fråga BUP i Sverige:

  147. "Hur frågar ni om våld mot barn?"

  148. Och: "Screenar ni för traumasymtom
    och posttraumatisk stress?"

  149. Och "Erbjuder ni nån behandling?
    I så fall vad för typ av behandling?"

  150. Vi tog ut utdrag
    från 1177 Vårdguiden-

  151. -där aktuella BUP-enheter listas.

  152. Det datumet då utdraget gjordes
    fanns det totalt 245 enheter-

  153. -men vi märkte snabbt att det inte
    var nån uppdaterad lista.

  154. När vi ringde runt
    fick vi inte alltid svar.

  155. Det var svårt att få en bild av
    hur många enheter det finns.

  156. Därför har vi ännu inte en siffra
    på hur många BUP-enheter det finns.

  157. Det har vi fortfarande inte löst.

  158. Vi utgick från listan och ringde två
    till fem gånger till enhetschefer.

  159. När såna inte fanns på plats
    intervjuades nån annan anställd.

  160. En stor majoritet av de som
    intervjuades var dock enhetschefer.

  161. Totalt medverkade 78 enheter.

  162. Det här är preliminära data.

  163. Vi ska jobba vidare med det här,
    så jag visar inga frekvenser.

  164. Materialet är ganska råddigt.

  165. När man t.ex. frågar
    "Frågar ni barn om våld?"-

  166. -kan enheten säga: "Vi är en sluten-
    vårdsenhet. Det är inte vår uppgift."

  167. Deras förklaringar
    födde nya frågor hos oss:

  168. "Vilka tycker vi är de enheter som
    ska fråga barn om våld? Är det alla?"

  169. Det här funderar vi kring - hur vi
    ska strukturera hela vårt material.

  170. Men jag ska dra några av
    huvudresultaten och huvuddragen.

  171. En majoritet av dem vi ringer...

  172. Mellan 50 och 70 procent säger-

  173. -att de faktiskt frågar barn
    strukturerat och kontinuerligt-

  174. -om de är utsatta
    för nån form av våld.

  175. Man säger också att man mer sällan
    frågar om sexualiserat våld-

  176. -än om fysiskt eller psykiskt våld.

  177. När vi undrar varför-

  178. -svarar man att det är barnahusens
    ansvar, eller att nån annan gör det.

  179. Men vissa säger att de är osäkra på
    hur de ska göra om barnen svarar ja.

  180. När det gäller att screena och
    behandla ser det ungefär likadant ut.

  181. Man säger: "Jo, det gör vi, fast inte
    på den här enheten", och så vidare.

  182. När vi frågar hur man frågar-

  183. -nämns exempelvis C-Gas och CFPI.

  184. Man nämner olika riktlinjer o.s.v.-

  185. -som man räknar
    som strukturerade frågeformulär.

  186. Nu är inte Erica här, trots att
    det här är hennes hemmaarena.

  187. Är det här bra formulär
    för att kunna fråga om våld mot barn?

  188. Det håller vi på att fördjupa oss i.

  189. Tycker vi att det är ett bra sätt
    att fråga på?

  190. När man skulle diagnosticera nämndes
    Mini Kid, BCFPI, C-Gas-

  191. -olika riktlinjer, och så vidare.

  192. Men är egentligen BUP för barn?
    Vem är BUP till för?

  193. Så här säger en enhetschef:

  194. En annan säger: "Familjen är i fokus.
    Då träffar vi inte barnen så ofta."

  195. Tillräckligt många säger så här
    för att jag ska vilja lyfta-

  196. -en tendens som vi ser i materialet:

  197. Att barn inte alltid kommer till tals
    när det gäller våld mot barn-

  198. -när BUP är inblandat.

  199. Ett annat tema som blev väldigt
    tydligt i det här materialet-

  200. -är "skicka vidare". Några citat:

  201. Det som Erica och jag frågar oss-

  202. -är vem det är
    som träffar de våldsutsatta barnen.

  203. "Vi gör det, men inte riktigt här",
    har vi fått höra.

  204. Utifrån de intervjuer vi har gjort
    är det svårt att ta reda på-

  205. -var de här barnen finns.
    Var får barnen stöd och hjälp?

  206. En enhetschef säger så här:

  207. "Vi har dåligt med folk
    och hinner inte alltid fråga."

  208. "Det är svårt att veta
    hur många det är."

  209. En person på en ätstörningsklinik
    säger så här:

  210. "Vi har aldrig haft ett ärende,
    så därför har vi slutat fråga."

  211. Jag tänker på gårdagens panelsamtal-

  212. -där Staffan Janson sa att 80 procent
    av de som hade ätproblematik-

  213. -också hade varit utsatta för...

  214. ...nån form av våld.

  215. Jag vill verkligen poängtera-

  216. -att det inte är det mest typiska
    i materialet.

  217. Dock undrar vi hur BUP
    egentligen ser ut. Vi blir nyfikna.

  218. Jag tänkte avsluta med några
    reflektioner från det här materialet.

  219. Ni känner kanske inte
    igen den här bilden.

  220. Men vi har ju varit i kontakt
    med 78 enheter.

  221. Nåt som jag som inte känner till BUP
    så väl funderar kring-

  222. -är hur BUP är strukturerat. Hur tar
    man reda på vart man ska ringa?

  223. Det är omöjligt att komma fram.
    Vi ringde och ringde.

  224. Att få tag på nån är jättesvårt.

  225. Hur är det då för de föräldrar
    som vill söka hjälp för sina barn?

  226. Och vem gör vad? Vem tycker vi
    ska screena för de här övergreppen?

  227. Vem ska behandla? Där ser vi att det
    är otydligt i enheternas uppdrag.

  228. En majoritet säger att de faktiskt
    frågar, screenar och behandlar-

  229. -men en stor grupp erbjuds inget
    alls. Vad händer med de barnen?

  230. Nåt som också är tydligt i materialet
    är att det råder en stor resursbrist.

  231. Enheterna kan mycket
    om vad våldsutsatta barn behöver-

  232. -men de har inte resurser nog
    för att täcka upp det behovet.

  233. Slutligen - var är barnperspektivet?

  234. I citaten som jag visade
    kommer det ju fram-

  235. -att barn inte alltid får komma
    till tals om sin egen våldsutsatthet.

  236. Därför är det så otroligt viktigt...

  237. Våld mot barn är väldigt allvarligt
    och ger konsekvenser.

  238. Vi professionella måste finnas där.

  239. Det kan vara absolut livsavgörande-

  240. -som den här tjejen beskrev
    för mig om sin psykolog:

  241. Och slutligen några citat
    från Ericas material.

  242. Hon har frågat "Vad tycker ni är bra
    när det faktiskt fungerar?"

  243. Barnen och föräldrarna tar upp att de
    har ett gemensamt mål att jobba mot-

  244. -att man värdesätter
    lättillgänglighet-

  245. -att personalen lätt går att ringa
    lite när som helst.

  246. Som sagt är de här kontakterna
    jätteviktiga-

  247. -för att barnen ska kunna
    återhämta sig efter våldsutsattheten.

  248. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Barn som far illa, Barnmisshandel, Brott mot barn, Juridik, Kriminologi, Medicin, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Sexuella övergrepp mot barn, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.