Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Barn som kommer till Sverige och uppges vara giftaDela
  1. Vi har i dag ingen bild av
    vilka de här barnen är.

  2. Socialstyrelsen ska kartlägga
    omfattningen av barnäktenskap.

  3. Hej! Roligt att vara här.

  4. Kul att så många
    har valt att lyssna på oss.

  5. Vi har tänkt
    lägga upp presentationen så här...

  6. Först ska vi berätta om
    uppdraget vi fått av regeringen-

  7. -som handlar om att ta fram
    information till Socialtjänsten-

  8. -om barn som uppges vara gifta
    när de kommer till Sverige.

  9. Och läget, vad som hände
    när vi drog in materialet.

  10. Det kan finnas intresse av
    att få veta lite kring det.

  11. Centrala utgångspunkter i materialet.
    Analysen av läget i socialtjänsten.

  12. Hur socialtjänsten arbetar med att
    ta emot barn som uppges vara gifta.

  13. Deras viktiga arbete har
    legat till grund för vårt arbete.

  14. Och naturligtvis vägledningen
    och vad den innehåller.

  15. Uppdraget som vi fick i februari
    för ett år sen är tredelat.

  16. Dels har vi gjort
    en analys av läget i socialtjänsten.

  17. Vi har varit ute i tio kommuner-

  18. -och tagit reda på deras erfarenheter
    av att ta emot barn som kommit hit.

  19. Utav det har vi gjort en vägledning
    som riktar sig till socialtjänsten-

  20. -i deras viktiga arbete att utreda
    barn som uppges vara gifta.

  21. Slutligen gjorde vi
    ett informationsmaterial i tre delar.

  22. Ett riktar sig till barnen.
    Det var en folder som publicerades-

  23. -och material på sidan "Koll på soc",
    som riktar sig till barn.

  24. Där kan de hitta mer information.

  25. Vi tog fram en folder till de som
    är gifta med barn och kommer hit.

  26. Slutligen en folder till närstående,
    föräldrar och andra vuxna.

  27. Ja...

  28. Är det nån här som inte känner till
    att vi drog in vårt material?

  29. Ja, det var faktiskt ett par.

  30. Vi publicerade allt material
    den 28 mars.

  31. Den 29 mars blev det en stor
    kritikerstorm kring formgivningen.

  32. I informationsmaterialet stod det:
    "Till dig som är gift med ett barn."

  33. Det var tre barn på framsidan.
    Det väckte stor uppståndelse.

  34. Vi kommer in på varför vi tror
    att det väckte uppståndelse.

  35. Man känner inte till
    att barn som kommer till Sverige...

  36. Vi erkänner faktiskt deras äktenskap.
    De är civilrättsligt gifta.

  37. Det tror vi var
    en del av anledningen till kritiken.

  38. Vi fattade snabbt ett beslut
    att dra in materialet.

  39. Vi drog in alla foldrar,
    tillsammans med vägledningen.

  40. Vi förstod att vårt budskap
    inte alls hade nått fram.

  41. Man har tolkat vårt uppdrag som om
    vi inte tar barnens perspektiv-

  42. -och står på den sida som handlar om-

  43. -att barn i Sverige ska växa upp
    och få bra förutsättningar.

  44. Vi har tagit fram materialet
    utifrån rådande lagstiftning.

  45. Det finns ett förslag om att
    den här lagstiftningen ska förändras.

  46. Men det gör inte det i dag. Vi
    kommer in på lagstiftningen senare.

  47. Jag ska säga nåt kort om...
    Vi ser nu över allt material.

  48. Vi ska publicera det senare
    under våren. Vi har inget datum än.

  49. Ni som följer oss på vår webbplats
    eller får vårt informationsbrev-

  50. -kommer att få information om det.

  51. Några distinktioner
    som det är viktigt att känna till-

  52. -för att förstå komplexiteten
    i den här frågan...

  53. Det är förbjudet med barnäktenskap
    i Sverige.

  54. Personer under arton år
    får inte gifta sig.

  55. Men i vissa andra länder gör man det.

  56. En del som kommer hit har gift sig i
    ett annat land och är under arton år-

  57. -och då erkänner Sverige
    det äktenskapet.

  58. Så ser lagstiftningen ut,
    så vi har barn som lever som gifta.

  59. Det finns ett förslag,
    ett betänkande som har remitterats-

  60. -att inte erkänna
    några barnäktenskap i Sverige.

  61. Den här lagen föreslås gälla
    från den 1 januari 2019.

  62. Om lagändringen går igenom
    förändrar inte det nånting-

  63. -när det gäller socialtjänstens
    ansvar att ge barn vård och omsorg.

  64. Skilj på civilrättsliga äktenskap
    och socialtjänstens ansvar.

  65. Att ett barnäktenskap erkänns
    innebär-

  66. -att de äktenskapsrättsliga reglerna
    gäller.

  67. Det handlar om ekonomi mellan makar,
    arv och att man kan skilja sig.

  68. Vare sig vi erkänner äktenskapet
    eller inte... Om vi får en ny lag-

  69. -kommer socialtjänstens ansvar
    för barnen att vara precis detsamma.

  70. Då tänkte jag berätta lite om
    hur vi har gått tillväga.

  71. Vi presenterade oss inte.
    Petra är enhetschef.

  72. Katrin Westlund, rättssakkunnig.

  73. Tina Trygg, utredare. Jag har varit
    projektledare för det här arbetet.

  74. När vi fick uppdraget ville vi
    komma ut till socialtjänsten.

  75. Vi ville göra en analys
    av socialtjänstens handläggning.

  76. Vi reste ut till tio kommuner,
    som hade erfarenhet av de här barnen.

  77. Där fick vi 25 ärenden dragna
    för oss, mer eller mindre ingående.

  78. En del har vi djuplodat i och andra
    har vi pratat om mer översiktligt.

  79. De barn vi fick beskrivna för oss
    var ensamkommande barn.

  80. Uppdraget innefattar även barn
    som kommer med sina vårdnadshavare.

  81. Eftersom vi bara fick ensamkommande
    barns situation beskrivet för oss-

  82. -skickade vi ut en enkät
    till Sveriges samtliga kommuner-

  83. -där vi efterfrågade kännedom om
    barn som kommit med vårdnadshavare.

  84. Vi frågade om man hade inlett
    utredning, och om kön och ålder.

  85. Det var en kort enkät.
    Vi fick inte in jättemånga svar.

  86. Av de svar vi fick in var det fyra
    kommuner som hade svarat korrekt.

  87. Alltså utifrån barn
    som hade kommit med vårdnadshavare.

  88. Alla andra svarade utifrån
    ensamkommande. Det tolkar vi som...

  89. Barnen som uppgetts vara gifta och
    som har kommit med vårdnadshavare-

  90. -är inte kända av socialtjänsten.
    Frågan förknippas med ensamkommande.

  91. I arbetet har vi försökt plocka in
    den befintliga kunskap som finns.

  92. Det finns två JO-beslut.

  93. IVO har fattat fyra beslut när det
    gäller barn som uppges vara gifta.

  94. Vi har gått igenom befintlig kunskap
    på olika myndigheter.

  95. Vi har samrått med andra myndigheter
    och SKL.

  96. Vi har även samtalat med barn
    och unga, dels i analysarbetet.

  97. Vi träffade tre flickor,
    som beskrev sin situation.

  98. Även i samband med
    informationsmaterialet har unga...

  99. Vi har fått hjälp av Migrationsverket
    och Barnrättsbyrån.

  100. De kom med
    väldigt värdefulla synpunkter.

  101. Vi har också skickat ut det
    på remiss, som med allt material.

  102. Tryck på knappen.
    Vi ska säga nåt om de här barnen.

  103. Vi börjar med ålder.
    Många undrar hur gamla barnen är.

  104. Av de 25 ärenden vi fick dragna
    för oss var två under femton år.

  105. Resterande var
    femton, sexton eller sjutton.

  106. Vi har i dag ingen bild av
    vilka de här barnen är.

  107. Socialstyrelsen ska kartlägga det,
    men det är inte klart än.

  108. Migrationsverket gjorde 2016
    utredningen "Är du gift?"

  109. De identifierade
    132 barn som var gifta.

  110. 129 var flickor. Tre var pojkar.

  111. 90 procent av flickorna
    var mellan sexton och sjutton år.

  112. Tre var fjorton år
    och elva var femton.

  113. Samtliga tre pojkar var sjutton år.

  114. När det gäller åldersskillnaden
    mellan barnet och den de är gift med-

  115. -har Migrationsverket inga siffror
    på det.

  116. Av de 25 barn vi fick höra om
    var det i fjorton fall-

  117. -som socialtjänsten med säkerhet
    kunde säga nåt om åldersskillnaden.

  118. De frågade inte alltid hur gammal
    personen de var gift med var.

  119. Snittet var åtta år.
    Spannet var mellan ett och sexton år.

  120. En del av dem var jämngamla.
    En del var gifta med ett annat barn.

  121. Barnen kommer hit med olika personer.

  122. Antingen kommer de till
    nån som redan finns i Sverige-

  123. -eller så kommer de med nån som de
    är gift med, som också är ett barn-

  124. -eller en vuxen
    som de säger sig vara gift med.

  125. De kan också komma ensamma,
    utan den de är gift med.

  126. Antingen är personen på väg,
    eller så kommer de inte.

  127. Socialtjänsten hade stött på
    barn som hade uppgett-

  128. -att de har gift sig med
    den de älskar och flytt hit.

  129. "Vi hade tvingats gifta oss
    med andra. Därför flydde vi hit."

  130. De flesta av barnen har egna barn.

  131. Av de 25 ärendena var det
    två av barnen som inte hade barn.

  132. De hade ett eller två barn,
    var gravida-

  133. -eller blev gravida under den tid
    socialtjänsten hade kontakt med dem.

  134. Enligt Migrationsverket är
    många barn som är tre år eller yngre-

  135. -samregistrerade med barnen
    som är gifta.

  136. De kan inte säga säkert om barnet
    är förälder till det lilla barnet-

  137. -men det indikerar
    att många av de barnen är föräldrar.

  138. I stort sett alla de här barnen
    anger-

  139. -att de vill
    bo med den de är gift med.

  140. De samtycker inte
    till en placering där de separeras.

  141. Det här kommer
    att finnas i vår vägledning.

  142. Tanken är att bredda bilden av-

  143. -vad de här barnen kan tänkas
    känna, uppleva, säga eller tänka-

  144. -om sin situation,
    i mötet med socialtjänsten.

  145. "Jag vill egentligen inte
    leva med honom"-

  146. -"men alternativet skrämmer mig,
    och vad händer med mitt barn?"

  147. "Han är min familj.
    Vi ska ha barn och leva tillsammans."

  148. "Om jag skiljer mig tvingas
    min familj betala tillbaka pengar."

  149. "För mig är det otänkbart att skilja
    mig. Jag vill följa traditionen."

  150. "När de frågade om jag ville vara med
    min man vågade jag inte säga nej."

  151. "Jag hoppas att de frågar igen.
    Då kanske jag vågar berätta."

  152. "Jag och min fru flydde
    för att få vara tillsammans."

  153. "När de förstod att jag
    var homosexuell gifte de bort mig."

  154. "Om jag lämnar henne
    kan inte min familj komma hit."

  155. "Socialtjänsten vill placera mig.
    Det accepterar inte mina föräldrar."

  156. Det är inte citat,
    utan inspirerat av de berättelser-

  157. -som socialtjänsten har delgett oss.

  158. Men också från annan litteratur
    som vi har läst om barnäktenskap.

  159. Det här säger nåt om hur frågvisa
    socialtjänsten behöver vara-

  160. -om hur barnet tänker, för att kunna
    ge rätt hjälp och information.

  161. Har det slocknat?
    Hur mycket tid har jag kvar?

  162. Vi identifierade fyra områden
    som vi behöver vägleda kring.

  163. Det återfinns i vår vägledning.
    Det första handlar om risker.

  164. Socialtjänsten behöver ha
    kunskap om risker med barnäktenskap.

  165. Vi kunde se att kunskapen varierade
    i de kommuner vi besökte.

  166. Ibland visste man, men ibland visste
    man inte vad man skulle utreda-

  167. -eller vilka frågor
    man skulle ställa.

  168. Kunskapen behövde fyllas på.
    Det gör vi i vår vägledning.

  169. Det andra handlar om att
    utredningarna är komplexa och svåra.

  170. Det ställer höga krav
    på socialtjänsten.

  171. I samband med analysarbetet,
    och i andra analyser vi har gjort-

  172. -har socialtjänsten sagt att det
    är svårt. "Vi behöver hjälp."

  173. "Det känns som om vi gör fel
    hur vi än gör."

  174. Att barnen har egna barn
    gör det ännu mer komplicerat.

  175. Då finns det två barn
    med behov som ska beaktas.

  176. Om båda föräldrar är barn
    finns det tre barn.

  177. Ibland kan behoven kollidera.
    Hur ska man handlägga då?

  178. Jag ska ge exempel på
    vad man behöver kunna.

  179. Det handlar om risker,
    hedersrelaterat våld och förtryck-

  180. -människohandel,
    hur man gör barn delaktiga...

  181. Det är en utmaning
    att få fram barnets egentliga vilja.

  182. Bedömning av barns mognad,
    relationsskapande arbete-

  183. -traumamedvetet bemötande, ungt
    föräldraskap och gällande regelverk.

  184. Det leder oss
    in på den tredje punkten.

  185. Barnen handlades inte alltid
    på ett rättssäkert sätt.

  186. Vi såg flera exempel på
    att barnen hade placerats-

  187. -på HVB, utredningsinstitutioner
    eller i familjehem-

  188. -i syfte att separera barnet från
    den barnet var gift med.

  189. Man gjorde det trots
    att samtycke inte fanns.

  190. Man ville skydda barnen, men använde
    ett icke-applicerbart regelverk.

  191. Ibland var samtycket tveksamt. De
    svarade "Nja" på frågan om samtycke.

  192. I vissa situationer var det tydligt
    att samtycke saknades.

  193. Vår analys är att socialtjänsten har
    haft svårt att skilja på regelverken.

  194. Det regelverk
    som reglerar ett äktenskap-

  195. -och det
    som reglerar socialtjänstens arbete.

  196. Det har lett till rutinmässiga
    placeringar i stället för utredning.

  197. Socialtjänsten har även
    placerat barn-

  198. -i familjehem hos den de är gift med.
    Det ska vi förtydliga-

  199. -att det inte är förenligt med
    vad en familjehemsplacering ska vara.

  200. Barn under femton år
    har inte alltid skyddats.

  201. De har en absolut rätt till skydd
    mot sexuella handlingar.

  202. Där har socialtjänsten inte
    alltid agerat.

  203. Inte i nåt av de 25 ärenden
    som beskrevs för oss-

  204. -har man gjort en polisanmälan
    när man har misstänkt brott.

  205. Vägledningen kommer att vara
    disponerad på det här sättet.

  206. Först tar vi upp
    kunskap om barnäktenskap.

  207. Där försöker vi ge
    en god kunskapsgrund.

  208. Vi hänvisar även
    till andra kunskapskällor.

  209. Sen sammanställer vi regelverket.
    Vi kopplar till barnkonventionen-

  210. -principen om barns bästa,
    hur man bedömer barns mognad-

  211. -och hur man jobbar med tolk. Vi går
    in på socialtjänstens handläggning.

  212. Där vägleder vi i alla processteg.

  213. Sen har vi gjort förtydliganden.
    Det ska Katrin berätta om.

  214. Socialtjänstens ansvar gäller,
    precis som för alla andra barn.

  215. Vare sig de är gifta eller inte
    ska de få stöd, skydd och omsorg.

  216. De har
    ett långtgående utredningsansvar.

  217. När det gäller
    barn som kan vara gifta-

  218. -är det nåt som normalt sett
    leder till en utredning-

  219. -för att det är så pass allvarligt.
    Sen, som har nämnts...

  220. Att vara över eller under femton år
    kan spela stor roll.

  221. Om man är över femton år
    ska man själv samtycka till insatser-

  222. -vid sidan om vårdnadshavaren. Man
    ska själv samtycka till placering-

  223. -var man ska bo, såvida det inte
    finns grund för ett omhändertagande.

  224. Det har vi inte sett
    i den här gruppen barn hittills.

  225. Om man är under femton år har social-
    tjänsten ett särskilt stort ansvar.

  226. Att ha sex med en person
    som är under femton år är ett brott.

  227. Barn har en absolut rätt till
    ett skydd mot sexuella övergrepp.

  228. Där ser det annorlunda ut vad
    det gäller val av boende och sånt.

  229. Socialstyrelsen har allmänna råd
    som gäller polisanmälan.

  230. Vi rekommenderar polisanmälan
    vid vissa typer av allvarliga brott-

  231. -som sexuella övergrepp.
    Man bör göra en polisanmälan-

  232. -om det är för barnets bästa.

  233. Man måste överväga om man
    utsätter barnet för andra risker då.

  234. Nåt om vad som är viktigt
    när man ska besluta om placering...

  235. Om en person som uppges vara gift...

  236. ...ska placeras i familjehem
    måste man överväga lämpligheten.

  237. Man har placerat barn
    med maken som familjehemsförälder.

  238. Det går inte.
    Att vara familjehemsförälder innebär-

  239. -att ge barnet vård och fostran.

  240. Ordet "förälder" är
    oförenligt med att vara make.

  241. Det strider mot intentionerna i en
    placering enligt socialtjänstlagen.

  242. Sen framhåller socialtjänstlagen
    nätverket som placering-

  243. -om det är för barnets bästa.
    Vi lyfter fram i vägledningen-

  244. -att man måste beakta
    risker för hedersrelaterat våld-

  245. -och andra kränkningar
    som förekommer-

  246. -inom en familj, en klan
    eller en släkt.

  247. Det svåra är ju när samtycke
    till en placering saknas.

  248. Vad ska man göra då?
    Det framgår tydligt i vägledningen-

  249. -hur socialtjänsten, som har
    ett fortsatt ansvar för barnen-

  250. -kan försöka motivera till insatser
    som möter de behov man ser.

  251. Hur man kan följa upp, och hur man
    kan samarbeta med god man-

  252. -för att säkerställa att barnen
    uppmärksammas och återaktualiseras-

  253. -om man hamnar i ett läge
    där man måste avsluta kontakten.

  254. -Det försöker vi också vägleda kring.
    -Nu har vi gjort vår presentation.

  255. Som vi sa kommer vägledningen och
    informationsmaterialet under våren.

  256. Vi har inget exakt datum.
    - Har vi några frågor?

  257. Om ni har en fråga
    kan ni ställa er upp.

  258. Hej. Nåt som är intressant,
    men inte uppmärksammas så mycket...

  259. Jag kommer själv
    från en arabisk kultur.

  260. Min verklighet har varit lik det här.

  261. Min familj flydde till Sverige
    från kriget i Libanon.

  262. Det är intressant att man inte
    pratar om kulturkänslighet-

  263. -när man pratar om ensamkommande barn
    och barnäktenskap.

  264. Det är en kulturell fråga,
    som man kan sakna.

  265. Hur känslig är man gentemot kulturen
    och hur mycket vet man-

  266. -om kulturen som ligger bakom
    att såna här situationer uppkommer?

  267. Hur mycket trycker ni på den frågan
    när det gäller er personal?

  268. Hur mycket behöver de veta när de
    jobbar med barn från vissa länder-

  269. -som arabvärlden, Afrika
    och så vidare?

  270. Det tycker jag är viktigt.
    Jag vill höra hur ni jobbar med det.

  271. -Ta det.
    -En jättebra fråga.

  272. Vi går in på det i vägledningen.

  273. Naturligtvis ska man utgå ifrån
    det enskilda barnets situation.

  274. Men det kommer barn
    från olika kulturella kontexter.

  275. Om man inte har den kunskapen
    måste man ta reda på den-

  276. -så att man kan göra en bra
    utredning. Barn har olika kontexter.

  277. Om man inte får tillräcklig kunskap
    i vägledningen-

  278. -har Länsstyrelsen i Östergötland
    en svarstelefon dit man kan ringa.

  279. Vi ser att bristen på kunskap...

  280. Alla kommuner har inte det,
    men det finns brister.

  281. Barn kan komma från situationer
    som man inte har kunskap om.

  282. -Tack för din fråga.
    -Ett tillägg...

  283. Alla barn som finns i Sverige
    går under samma regelverk.

  284. Man ska fråga varje individ
    var de än kommer ifrån:

  285. "Hur är det hos er och i er familj?
    Hur brukar ni leva?"

  286. Men regelverket måste appliceras
    på samma sätt för alla barn.

  287. Vi har en tiosekundersfråga
    och ett tiosekunderssvar.

  288. Den är på... Jag heter Linda
    och jag jobbar med hedersförtryck.

  289. Jag och en kollega
    har svarat på er remiss.

  290. Vi oroar oss över att barn kommer att
    leva under äktenskapsliknande former.

  291. De är inte offentligt gifta,
    men lever som sambo.

  292. Hur har ni resonerat? Det är ju
    äktenskapsliknande förhållanden.

  293. Vårt uppdrag handlar om
    barn som uppges vara gifta.

  294. Vi har hela tiden
    haft den frågan i våra huvuden.

  295. Efter förändringen... Även om
    det inte kommer att erkännas-

  296. -kommer barn uppge sig vara gifta.
    De kommer att vilja leva så.

  297. Det är möjligt att vi kommer
    att behöva revidera vägledningen-

  298. -för att också inkludera
    äktenskapsliknande förhållanden.

  299. Sen är det så... Nu vet jag inte
    om jag håller tiosekundersregeln.

  300. Precis som Tina avslutade med...

  301. Om man inte får samtycke från barnet
    och det inte finns grund för LVU-

  302. -kan man följa barnet. De kanske
    kan samtycka till en mindre insats.

  303. Man kan försöka motivera.

  304. Man behöver lära sig Sveriges
    förutsättningar och möjligheter.

  305. Man lever under
    äktenskapsliknande förhållanden-

  306. -och kan under en längre tid
    få förtroende för socialtjänsten-

  307. -och kanske våga lämna en situation.
    Det är ett långsiktigt arbete.

  308. Det har du säkert kunskap om,
    men det var en bra fråga.

  309. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Arrangerade äktenskap, Barnäktenskap, Brott mot barn, Etnologi, Familjeliv, Familjesociologi, Samhällsliv, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialantropologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlbom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss