Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Att leva i ekonomisk utsatthetDela
  1. Fattigdom är nånting
    som kan bidra till känslor av skam.

  2. Skam är
    enligt sociologen Thomas Scheff-

  3. -den mest sociala av emotioner.

  4. Att leva i ekonomisk utsatthet,
    vad säger barnen själva om det?

  5. Jag möter många barn-

  6. -som lever under svåra ekonomiska
    och materiella förhållanden.

  7. Jag får ofta frågan om alla barn
    i Sverige har samma rättigheter.

  8. Det här är människor som lever under
    så svåra ekonomiska förhållanden-

  9. -att det påverkar alla andra aspekter
    av deras liv:

  10. Sociala relationer, boende,
    deltagande, hälsa, välmående-

  11. -skolgång och synen på framtiden.

  12. Målet för svensk barnrättspolitik
    som regeringen uttrycker det-

  13. -är att barn och unga ska respekteras
    och ges möjlighet till utveckling-

  14. -samt delaktighet och inflytande.

  15. Men som sociologen Ruth Lister säger:

  16. Även om barnkonventionen garanterar
    barn vissa medborgerliga rättigheter-

  17. -äventyras rättigheterna-

  18. -av fattigdom och marginaliserande
    sociala uppdelningar.

  19. Barn
    som lever i socioekonomisk utsatthet-

  20. -kan inte tillgodogöra sig rättig-
    heter på samma sätt som andra barn.

  21. Det här är den erfarenhet som barn
    och föräldrar beskriver för mig.

  22. Frågan är om vi i vår iver att bejaka
    idén om barn som rättighetsbärare...

  23. Jag har aldrig tidigare hört så många
    prata om vikten av barns rättigheter.

  24. Det är jättebra,
    men samtidigt är vi ibland selektiva-

  25. -i vilka rättigheter vi lyfter fram
    och hur de tolkas.

  26. Rädda Barnen publicerar
    rapporter om barnfattigdom i Sverige.

  27. Vi har tagit fram statistik
    som visar hur många barn-

  28. -som lever i ekonomisk utsatthet.

  29. Sen rapporterna började publiceras
    på 1990-talet-

  30. -har faktiskt antalet barn
    som lever i fattigdom minskat.

  31. De flesta barn har fått det bättre.

  32. Men inte alla har fått ta del av
    2000-talets ekonomiska uppgång.

  33. Siffror från SCB från februari i år-

  34. -visar på de största inkomstklyftorna
    i vårt land sen 1991.

  35. Avståndet mellan de barn
    som lever under knappa förhållanden-

  36. -och de med median-
    eller hög levnadsstandard har ökat.

  37. Den här är inte ny, men den visar
    ändå de stora skillnader som finns.

  38. Ni ser även hur de har ökat över tid.

  39. Den röda linjen
    är de som har minst i vårt samhälle-

  40. -den blåa linjen de som har mest
    och den gröna de som är i mitten.

  41. Både de som har allra mest
    och de som har det ganska bra-

  42. -har fått ökad inkomst medan de andra
    har legat kvar på nästan samma nivå.

  43. Hur påverkar det här barn i familjer
    som tillhör den röda linjen?

  44. Detta påverkar
    barns möjlighet att vara delaktiga-

  45. -och deras sociala relationer.

  46. En flicka som heter Maria
    säger så här:

  47. En annan flicka, Amanda,
    säger så här:

  48. Mycket av debatten runt barnfattigdom
    i Sverige har handlat om siffror-

  49. -och definitioner av fattigdom.

  50. Det har även Rädda Barnen bidragit
    till då våra rapporter har visat-

  51. -hur många barn som växer upp
    med låg ekonomisk standard-

  52. -eller som har försörjningsstöd.

  53. Siffror är jätteviktiga. Det visade
    inte minst Ingvar här alldeles nyss.

  54. De är viktiga för att
    vi kan ställa politiker till svars.

  55. Vi kan få en djupare förståelse-

  56. -för t.ex. omfördelningseffekter
    av ekonomisk familjepolitik-

  57. -och för vilka barn som löper störst
    risk att leva i ekonomisk utsatthet.

  58. Jag går inte in i detalj på det nu.

  59. Det finns nämligen en risk
    med att fokusera på siffror.

  60. Det är att vi reducerar barn till
    blodlösa tal. Vi ser dem inte längre.

  61. Vi riskerar även att fastna
    i diskussioner om absoluta-

  62. -eller relativa mått av fattigdom.

  63. Men hur ser verkligheten
    bakom statistiken ut?

  64. För de barn
    som lever i ekonomisk utsatthet-

  65. -är det vardagen, upplevelser
    av begränsningar som blir viktigt.

  66. Så här säger femtonåringen Selma
    till Rädda Barnen:

  67. "Man är oroad över att gympadojorna
    kanske inte håller månaden ut."

  68. "Man måste kanske avstå från skol-
    aktiviteter som man inte ha råd med."

  69. "Samtidigt får man höra att det inte
    finns några fattiga i Sverige."

  70. "Använder du verkligen ordet
    'fattig'?" sa nån till mig i går.

  71. "Då känner man sig dum", säger hon.

  72. "Man måste intala sig själv
    att det finns fattigare människor."

  73. Enligt de flesta forskare är fattig-
    dom ett mångdimensionellt problem.

  74. Det räcker inte med att bara titta på
    ekonomiska aspekter.

  75. För att bättre förstå vad
    ekonomisk utsatthet betyder för barn-

  76. -måste vi lyssna på deras upplevelser
    av fattigdom.

  77. Upplevelserna formas till en väldigt
    stor del av sociala relationer.

  78. De kan också påverkas
    av politiska diskurser och media.

  79. Hur människor behandlas och upplever
    att de behandlas av andra-

  80. -blir centralt.

  81. Ursprung, etnicitet, genus, ålder och
    var man bor blir viktiga variabler.

  82. Så här sa en femtonårig flicka
    till mig i ett samtal om skolan:

  83. "Växer du upp med bilden
    av att inte bo i ett bra område"-

  84. -"där lärarna inte är hjälpsamma
    tänker du att området inte är bra."

  85. "Föräldrar vill sina barn det bästa."

  86. "Börjar du i en annan skola i ett
    annat område kan du få mer resurser."

  87. "Om du verkligen vill bli nåt
    kanske du byter skola."

  88. "Ryktet är bra, det finns inga dåliga
    bilder av skolan, så du flyttar."

  89. "Från början har du idén
    att den andra platsen är bättre."

  90. "Att andra människor är bättre."

  91. "Därför måste du leta efter
    nåt bättre och inte stanna där."

  92. En annan flicka sa så här:

  93. "Av flickorna i min klass blev 75
    procent behöriga till yrkesprogram."

  94. "Bland killarna var det bara
    55 procent som blev behöriga."

  95. "När man har lågt meritvärde
    är det svårt att välja gymnasium."

  96. "I min klass går det bara invandrar-
    barn. I andra går det svenskar"-

  97. -"men vi har inte så mycket
    med varandra att göra."

  98. Vi måste se fattigdom i relation
    till det samhälle som vi bor i.

  99. Upplevelsen formas till stor del
    av mellanmänskliga möten.

  100. För ekonomiskt utsatta barn i Sverige
    är livet ofta begränsat.

  101. Ju äldre man blir, desto mer medveten
    blir man också om ens situation.

  102. De relationella aspekterna
    av fattigdom blir allt viktigare:

  103. Psykosociala och somatiska effekter
    av den ekonomiska utsattheten.

  104. Barn vittnar om att de skäms för sin
    situation och om att de blir mobbade.

  105. En pojke säger:

  106. "I skolan jag går på nu
    blir jag mobbad för mina kläder."

  107. "Jag vill byta skola"-

  108. -"men då måste jag åka buss dit, och
    vi har inte råd med bussavgiften."

  109. Fattigdom är nånting
    som kan bidra till känslor av skam.

  110. Skam är
    enligt sociologen Thomas Scheff-

  111. -den mest sociala av emotioner.

  112. Han menar att skam är
    den mest smärtsamma av alla känslor.

  113. Det gör ont och det är ett hot
    mot vår jag-uppfattning.

  114. Det här påverkar även vuxna-

  115. -men just barn kan ha särskilt svårt
    att hantera känslor av skam-

  116. -för det påverkar deras sociala
    relationer och identitetsskapande.

  117. Då kan konsumtionsvaror bli symboler
    för ett egenvärde.

  118. Det kan leda till konflikter hemma
    om man inte har råd-

  119. -och till att man försöker skaffa
    pengar för att skaffa de här sakerna.

  120. I går höll jag ett seminarium-

  121. -tillsammans med kollegor från Vårby
    familjecentral och FoU-Södertörn.

  122. Vi pratade om
    bostadslösa barnfamiljer-

  123. -och om hur bostadslösa barns rättig-
    heter försummas och marginaliseras.

  124. Det här är både en konsekvens av och
    en orsak till ekonomisk utsatthet-

  125. -som blir allt viktigare i Sverige.

  126. Ett viktigt budskap från ett barn som
    deltog i FoU-Södertörns studie var-

  127. -att man inte måste ha
    allt som alla andra har-

  128. -men man måste få höra
    att man är värd att ha det.

  129. För 20 år sen infördes principen
    om barnens bästa i socialtjänstlagen.

  130. Just artikel 3,
    som handlar om barnets bästa...

  131. Barnets bästa ska komma i det främsta
    rummet vid alla åtgärder, enligt den.

  132. Det här är en av
    barnkonventionens grundprinciper.

  133. Barnkonventionen
    utgår från ett aktörsperspektiv-

  134. -där barn och ungdomar
    ses som aktiva subjekt.

  135. Barn mår bäst när de kan berätta
    om hur de har det och vad de vill.

  136. Men tyvärr saknas det ofta
    rutiner, arbetsmetoder och tid-

  137. -för att synliggöra barn
    och deras behov av stöd.

  138. Jag har läst många akter som framför
    allt handlar om ekonomiskt bistånd-

  139. -där barnen försvinner totalt.

  140. Allt fokus ligger på om föräldern
    har rätt till bistånd eller inte.

  141. 16-årige Anas, som när jag
    mötte honom bodde på en campingplats-

  142. -med sin mamma och syskon, sa:

  143. "De pratar bara med mamma.
    De frågar inte ens hur vi mår."

  144. Familjen var bostadslös. Han beskrev
    de krav som ställdes på mamman:

  145. Samtidigt som principen om barnens
    bästa infördes i socialtjänstlagen-

  146. -fick socialtjänsten
    rätt att avslå ansökan om bistånd-

  147. -om man anser att en person inte
    följer planeringen som har lagts upp.

  148. Det här kan man även göra
    med personer som har barn.

  149. Barn till föräldrar som inte själva
    förmår förändra sin situation-

  150. -riskerar att fara väldigt illa
    i vårt land.

  151. Ganska nyligen träffade jag
    en sjuårig flicka - Sara.

  152. Hennes mamma hade fått avslag på
    bistånd till akut hjälp med boende.

  153. Hon berättade om hur det var att inte
    veta var de skulle sova för natten.

  154. Det här är inte det enda barn
    jag har träffat som har det så här.

  155. En del av er kanske tänker:
    "Så här gör inte vi i min kommun."

  156. "Så här skulle vi aldrig hantera en
    sån situation." Och det stämmer nog.

  157. Det här har FN:s barnrättskommitté
    flera gånger påpekat för Sverige.

  158. Just de stora kommunala skillnaderna-

  159. -bidrar till att skapa väldigt olika
    uppväxtvillkor och förutsättningar.

  160. Anas och Saras situation blir
    konsekvensen av politiska beslut-

  161. -där föräldrars aktivering får före-
    träde över barns grundläggande behov.

  162. Det finns kommuner som anser att det
    här är ett legitimt sätt att arbeta.

  163. I ett beslut från förvaltningsrätten
    i Stockholm kan man läsa-

  164. -att mamman i en barnfamilj som
    har bott i samma område i åtta år...

  165. Jag citerar: "...inte har en stark
    anknytning till Stockholmsområdet."

  166. "Hon saknar arbete. Skola och
    förskola kan fås överallt i Sverige."

  167. Barnens anknytning till kommunen och
    deras situation är osynlig i domen.

  168. Det här är vanligt
    i den här typen av domar.

  169. Man måste leta för att se
    att det finns barn i familjen.

  170. De syns bara
    när de nämner skola eller förskola.

  171. Den här domen motsäger den skrivelse-

  172. -som gjordes i en statlig utredning
    2005, där man kunde läsa det här:

  173. Barn utan en fast bostad
    lever i extremt utsatta situationer.

  174. De saknar ofta de mest basala saker
    som leksaker, böcker och möbler.

  175. Vid varje flytt
    måste man göra sig av med sakerna.

  176. Man förlorar kontakten med vänner.

  177. Skola, hälsa och utveckling
    påverkas negativt.

  178. Det är lätt att se de materiella
    aspekterna av ekonomisk utsatthet.

  179. Men som den franske sociologen
    Pierre Bourdieu en gång sa:

  180. Erfarenheter
    av ojämlika maktrelationer-

  181. -leder ofta till känslor av för-
    nedring, ilska, förtvivlan och skam.

  182. Bourdieu kallar det här för
    "social suffering", socialt lidande.

  183. Jag vill återkomma
    till min inledande fråga:

  184. Har alla barn i Sverige
    samma rättigheter?

  185. Många av de barn som jag möter
    svarar nej.

  186. I fjol när jag arbetade med
    en rapport runt bostadslöshet-

  187. -sa en tolvårig flicka:

  188. "I skolan sa de att alla barn har
    rättigheter. Varför har inte vi det?"

  189. Hennes bror hade följt med pappan
    till socialtjänsten-

  190. -när de tecknade hyreskontrakt
    två år tidigare.

  191. Han tittade på mig
    och sa med bitterhet i rösten:

  192. När föräldrar inte kommer in
    på bostads- eller arbetsmarknaden-

  193. -och måste vända sig
    till socialtjänsten för hjälp-

  194. -påverkar bemötandet som de får
    också barnen.

  195. Anas säger:

  196. Det är tydligt att alla barn-

  197. -inte har samma förutsättningar att
    få sina rättigheter tillgodosedda.

  198. Särskilt inte
    de som lever i fattigdom.

  199. Jag har låtit några barns röster
    höras i dag.

  200. De här barnen är dock inte
    en homogen grupp.

  201. Deras ålder, kön,
    hälsa, funktionsvariationer-

  202. -etnicitet, ursprung, var i landet
    de bor formar deras upplevelser.

  203. Hur länge man lever i ekonomisk
    utsatthet spelar också en stor roll.

  204. När vi beskriver ett barn som utsatt-

  205. -förlägger vi problematiken
    utanför barnet som individ.

  206. Problemet finns
    och orsakas i barnets omgivning.

  207. Men barn är inte passiva offer.
    De är aktiva sociala aktörer-

  208. -som med olika strategier
    hanterar sin situation.

  209. Utsatta barn behöver inte vara offer.
    De befinner sig i en risksituation.

  210. Det är samhällets ansvar att se till
    att dessa barns rättigheter beaktas.

  211. För att kunna göra det
    måste vi lyssna mer på-

  212. -och visa att vi respekterar
    barn som lever i fattigdom.

  213. Annars kommer de att fortsätta undra
    om barns rättigheter även gäller dem.

  214. Jag vill avluta med de här orden
    från barnet i FoU-Södertörns studie.

  215. De summerar
    det som är allra viktigast så väl:

  216. Tack så mycket!

  217. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att leva i ekonomisk utsatthet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Fattiga barn, Fattigdom, Finansväsen, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.