Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Att arbeta traumafokuserat med barnDela
  1. Vi ser också att risken ökar
    om det som har varit skrämmande-

  2. -är gjort av människohänder,
    till skillnad mot en naturkatastrof.

  3. Det är jättekul att se er här,
    att ni inte stannade ute i solen-

  4. -utan att ni faktiskt kom hit
    och vill lyssna på ett viktigt ämne-

  5. -om barn och trauma. Det är kul
    att vara här med Rädda barnen-

  6. -som kommer att prata mer
    om traumamedveten omsorg efter mig.

  7. Innan dess ska vi fördjupa oss
    lite grand i alla fall-

  8. -i det här med traumafokuserad
    behandling för barn.

  9. Jag skulle kunna prata
    otroligt länge och väl om det-

  10. -men nu har vi bara 30 minuter,
    så jag ska försöka fatta mig kort.

  11. Innan vi kommer in på ämnet
    skulle jag vilja kolla lite.

  12. Hur många känner till att Röda korset
    bedriver vård i Sverige-

  13. -och har behandlingscenter?
    Ja, det är ganska många händer.

  14. Ni som inte räckte upp handen
    är inte ensamma.

  15. För många är det här ganska okänt.
    Därför vill jag säga lite om oss.

  16. Som det ser ut just nu har vi
    fem behandlingscenter i Sverige-

  17. -i Malmö, Skövde,
    Göteborg, Uppsala och Skellefteå.

  18. Det finns också
    ett center i Stockholm-

  19. -men det drivs av en enskild
    stiftelse, och inte i vår regi.

  20. Vi träffar människor som är i behov
    av traumafokuserad behandling-

  21. -efter erfarenheter
    av krig och flykt.

  22. Vi brukar säga att vi träffar
    människor som har utsatts för våld-

  23. -på samhällsnivå, och att det
    kan handla om tortyr, förföljelse-

  24. -att man har blivit fängslad, eller
    utsatt under flyktvägen till Sverige.

  25. Till oss behöver man ingen remiss.

  26. Det skiljer sig lite
    hur det brukar vara inom vården.

  27. Till oss kan man klampa in och säga
    att man vill prata och det går bra.

  28. Vi träffar människor oavsett vilken
    rättslig status de har i Sverige.

  29. Det innebär att vi träffar människor
    som har uppehållstillstånd-

  30. -som väntar på besked om det,
    och också människor som lever gömda.

  31. Ja. Det vi sysslar med är helt enkelt
    traumabedömning, traumabehandling-

  32. -men också tortyrskadeutredningar.
    Det sista är ett kapitel för sig.

  33. Lite kort kan jag säga
    att det är ett standardiserat sätt-

  34. -att dokumentera
    människors skador efter tortyr-

  35. -eftersom man har rätt
    att få sitt asylärende prövat-

  36. -utifrån de erfarenheter
    man har varit med om.

  37. På några av våra center,
    däribland Uppsala, där jag jobbar-

  38. -träffar vi ungdomar.

  39. Då handlar det ofta om ungdomar
    som har kommit hit utan nån vuxen.

  40. I Uppsala har vi länge sett behovet-

  41. -och vi behöver också anpassa
    efter att patientgruppen förändras.

  42. Från början hade vi
    en minimiålder på sexton år-

  43. -men vi upptäckte att det var
    många fler yngre som kom hit-

  44. -utan sin förälder, och därför
    sänkte vi åldern till tretton år.

  45. Vi driver också barngrupper,
    som är en stödinsats.

  46. Det är ingen behandling,
    utan en psykosocial stödinsats-

  47. -med barngrupper och
    parallella föräldragrupper för barn-

  48. -som riskerar att utveckla
    traumarelaterad problematik.

  49. Men vi har fått mycket kunskap,
    och har fått höra mycket-

  50. -om yngre barn
    som mår väldigt dåligt.

  51. Vi hör det från våra vuxna patienter
    som har barn-

  52. -där vi kan förstå att en hel familj
    mår dåligt och är i behov av stöd.

  53. Om vi bara riktar insatsen
    till en person eller två personer-

  54. -när behovet är större,
    så når vi inte hela vägen.

  55. Vi får också höra från barngrupperna
    att vissa barn mår mycket sämre-

  56. -än vad en grupp räcker till.

  57. Vi hör också föräldrar
    som har försökt söka offentlig vård-

  58. -kanske BUP eller primärvården,
    men där man inte tas emot.

  59. Det kan också vara så
    att man som papperslös inte vågar-

  60. -söka en offentlig vårdinrättning.

  61. Vi har sett behovet och vi kände
    att det var dags att göra nåt.

  62. Från och med i somras,
    eller hösten 2017-

  63. -så träffar vi barn som är yngre
    än tretton och deras föräldrar.

  64. Vi har ingen åldersgräns just nu.

  65. Våra yngsta patienter är från 4 år
    och våra äldsta är runt 65.

  66. Vi träffar liksom hela livsspannet.

  67. Jag skulle vilja säga nånting om
    hur människor reagerar i efterhand-

  68. -när vi har varit med om svåra,
    skrämmande livserfarenheter.

  69. Dem ser ni i molnen här.

  70. De handlar om lite olika saker.

  71. Det som de har gemensamt är att
    när vi är med om väldigt svåra saker-

  72. -så är det ganska förväntat
    att vi initialt reagerar på det.

  73. Man kan prata om krisreaktioner.

  74. Att ett barn får svårt att sova, blir
    orolig, får ångest, mycket rädsla-

  75. -kroppsliga besvär,
    kanske svårare att koncentrera sig-

  76. -det är förväntat,
    men det är också förväntat-

  77. -att i takt med att det där läskiga,
    skrämmande har tagit slut-

  78. -och att barnet får återhämta sig-

  79. -då är det förväntat
    att de här molnen ska klinga ut.

  80. Här blir vuxna väldigt viktiga.

  81. De kommer att påverka hur lätt barnet
    har till den här återhämtningen.

  82. Om vi hittar på att ett barn
    har varit med om en bilolycka-

  83. -så kommer det att ha betydligt
    lättare att återhämta sig-

  84. -om föräldrarna klarar av
    att lugna barnet-

  85. -och inge hopp och trygghet.

  86. Om föräldern däremot samtidigt
    är lika orolig och rädd själv-

  87. -så blir det svårare.

  88. När de här orosmolnen inte försvinner
    kan vi prata om en traumatisering.

  89. Jag tänkte stanna lite vid det.

  90. I forskningen har man försökt
    förstå sig på vad det är som gör-

  91. -att vissa uppvisar krisreaktioner
    och sen kan de må bättre-

  92. -och andra får långvariga besvär
    och utvecklar en traumatisering.

  93. Vi vet att det handlar mycket
    om den egna upplevelsen.

  94. Två personer kan ha varit med om
    samma sak, men på helt olika sätt.

  95. Det handlar om hur farligt man
    upplevde att det var när det hände.

  96. Men det handlar också om...
    Man har försökte se riskfaktorer-

  97. -för när det är större sannolikhet
    för traumatisering-

  98. -och då ser vi att risken ökar
    i takt med att barnet är med om fler-

  99. -skrämmande,
    stressande livshändelser.

  100. Vi ser också att risken ökar
    om det som har varit skrämmande-

  101. -är gjort av människohänder,
    till skillnad mot en naturkatastrof.

  102. Vi ser också att allra störst risk är
    det om det som har varit skrämmande-

  103. -också gjordes av nån
    som stod nära barnet.

  104. När de här orosmolnen
    inte försvinner-

  105. -då kan vi prata om
    en traumatisering.

  106. Nu skulle jag behöva er hjälp
    att visualisera er framför sig-

  107. -för att förstå det här lite mer
    och förklara det ännu ett varv.

  108. Jag hoppas att ni är med mig.
    Om vi föreställer oss att vi-

  109. -skulle ha som en röd lampa på axeln-

  110. -som börjar lysa så fort
    nåt farligt hände i vår omgivning-

  111. -och att den börjar blinka
    för att hjälpa oss att förstå-

  112. -att nu är det nåt farligt på gång
    och nu måste du hitta trygghet igen.

  113. Ser ni den framför er,
    den röda lampan?

  114. Den är ganska hjälpsam, eller hur?

  115. När nåt farligt händer behöver vi
    sluta tänka på det vi höll på med-

  116. -och rikta fokus
    mot att hamna i trygghet igen.

  117. För ett barn som blir traumatiserat
    går den här röda lampan på högvarv.

  118. Den börjar blinka alldeles för ofta,
    för snabbt och för länge-

  119. -mot vad som faktiskt behövs.

  120. Man kan tala om
    en ständig beredskap för fara-

  121. -fast den där faran
    kanske för länge sen är förbi.

  122. Erfarenheterna som var skrämmande
    kanske hände för länge sen-

  123. -och långt borta, och vi vet
    att det inte är nån fara längre.

  124. Den här röda lampan
    ställer ju till det för barnet-

  125. -för att den tar fokus från det som
    barnet egentligen ska ägna sig åt.

  126. Kanske om det då är att lära sig
    läsa eller skriva i skolan-

  127. -eller skaffa kompisar eller bli kär-

  128. -eller vilken utvecklingsuppgift
    som nu är aktuell i barnets ålder.

  129. Den röda lampan tar över.
    När vi pratar om det så-

  130. -så blir det också lätt att förstå
    att det påverkar barnet-

  131. -på kort sikt och på lång sikt,
    vad gäller de uppväxtvillkor man får.

  132. Eller hur? Det är därför det är
    så otroligt viktigt med insatser-

  133. -riktade till dem.

  134. För att prata om det här
    med traumafokuserat arbete-

  135. -kan man ta hjälp av den här
    pyramiden. Har nån sett den förut?

  136. Nån har sett den.
    Många skakar på huvudet.

  137. Det här är ett sätt att prata om
    upplevelsen av trygghet, stabilitet-

  138. -som behövs runt ett barn,
    och som ett barn har rätt till.

  139. Den kommer också i rangordning.
    Längst ner ser vi yttre stabilitet.

  140. Det kanske är superlitet.
    Går det att läsa? Vad bra.

  141. Yttre stabilitet handlar om
    den yttersta frågan om skydd.

  142. Psykologiskt skydd
    - upplever jag mig vara i säkerhet?

  143. Faktiskt skydd
    - är det farliga kvar i min närhet?

  144. Det handlar också om
    att ha det bra i vardagen-

  145. -att få gå i skola,
    att få bo nånstans, att ha vänner-

  146. -och leka och ha ett fritidsintresse.
    Det är byggstenen längst ner-

  147. -som utgör grunden för varje barns
    upplevelse av trygghet.

  148. Vanligtvis,
    när den där biten inte är på plats-

  149. -det är då Socialtjänsten
    kan kliva in och arbeta med familjer.

  150. Sen, när vi hoppar upp i mitten,
    ser vi inre stabilitet-delen.

  151. Här kommer vi in på vad vi
    sysslar med i psykologisk behandling-

  152. -och i traumafokuserad behandling,
    nämligen att hantera känslor-

  153. -förstå dem och ge uttryck för dem-

  154. -men det handlar också om
    samspel med en nära vuxen.

  155. Här arbetar vi
    parallellt med föräldrarna.

  156. Ju yngre barnet är, desto större del
    behöver vi ta med föräldrarna i.

  157. Sen, längst upp,
    som en ganska liten del-

  158. -där hamnar att försöka närma sig
    det där specifikt läskiga som hände.

  159. Vi brukar prata om det
    som exponering.

  160. Jag ska också säga det
    att har vi kommit så långt-

  161. -att den yttre och den inre
    stabiliteten är på plats-

  162. -så har vi kommit ganska långt.

  163. Sen, för vissa barn
    som har traumarelaterade besvär-

  164. -behöver man bearbeta och exponera
    i en traumafokuserad behandling.

  165. Så kan man prata om det,
    men nu ska vi göra det svårare.

  166. Vi ska krångla till det.
    Det ska inte vara för lätt.

  167. Vi vet ju också om att vi har barn-

  168. -där den här pyramiden inte alls
    är på plats, där pyramiden gungar.

  169. Vi vet också att de
    kommer att leva i det under lång tid.

  170. Här kommer vi in på vissa av de barn
    som vi träffar på Röda korset.

  171. När en familj har flytt till Sverige
    och kommit hit-

  172. -då påbörjas ju
    den postmigratoriska stressen-

  173. -alltså påfrestningar och utmaningar
    som är förknippade med migration.

  174. Oro, väntan, man vet inte
    om man får stanna eller inte-

  175. -det tar tid att få
    besked om uppehållstillstånd-

  176. -ett nytt land, ett nytt språk,
    kanske är familjen splittrad-

  177. -och den ena delen av familjen
    är kvar i ett krigsdrabbat land-

  178. -och i värsta fall
    möts man i sin vardag av rasism-

  179. -och så har man
    utöver den postmigratoriska stressen-

  180. -också traumatiska erfarenheter
    med sig från förr-

  181. -som också påverkar en negativt.
    Då står inte pyramiden stadigt-

  182. -utan gungar ganska rejält. Har man
    dessutom traumatiserade föräldrar-

  183. -då kan det bli svårare
    med den här mittenbiten.

  184. Det säger sig självt, att när
    en förälder också har en röd lampa-

  185. -som går på ganska ofta,
    så är det svårt att hjälpa sitt barn-

  186. -eller i alla fall svårare att hjälpa
    till med att hantera känslor-

  187. -och vara i det där mötet.

  188. Teorin säger ju
    att den här pyramiden-

  189. -framför allt den nedersta delen,
    ska vara på plats-

  190. -innan vi börjar arbeta
    traumafokuserat. Det tycker inte vi.

  191. Resultatet är
    att vi kan behöva vänta i flera år-

  192. -innan den yttre stabiliteten
    är på plats för många av barnen.

  193. Det är inte heller okej.

  194. Under tiden
    så växer det ett stort behov-

  195. -och den traumarelaterade
    problematiken kan bli allt värre.

  196. Vi går in där vi kan och gör det som
    är möjligt efter förutsättningarna.

  197. Man kan också tänka
    att det är lättare att hantera-

  198. -en gungande pyramid
    om man också får stöd och insatser-

  199. -i att hantera den situationen.

  200. Vi tänker många gånger att vi arbetar
    med väldigt resursstarka familjer-

  201. -som har varit med om väldigt
    onormala, omänskliga förhållanden-

  202. -som egentligen reagerar ganska
    naturligt på såna omständigheter.

  203. Det är klart att den där lampan
    hakar upp sig lite-

  204. -när man har levt i en svår och många
    gånger upprepad skrämmande miljö.

  205. Ja. Jag tänkte säga nåt kort om
    hur det är att arbeta med föräldrar-

  206. -i traumafokuserad behandling,
    och nu vill jag ha er hjälp igen.

  207. Jag är en sån där jobbig föreläsare
    som ber er att göra saker.

  208. Ni ska få visualisera er igen.

  209. Den här gången ska vi tänka på...
    Hur många här har flugit nån gång?

  210. Alla, skulle jag tro. Hur många
    har tittat på den här broschyren-

  211. -med instruktioner över vad man
    ska göra om nåt akut händer?

  212. Kan ni visualisera de här bilderna
    med syrgasmaskerna som åker ner? Ja.

  213. Då är det alltid en bild
    på en förälder och ett barn-

  214. -och så ges instruktionen
    till föräldern-

  215. -att först ta på sig syrgasmasken
    på sig själv och sen på barnet.

  216. Eller hur?
    Det är en ganska fin symbol-

  217. -för hur vi behöver tänka
    i traumafokuserat arbete.

  218. Om vi har en förälder som inte får
    syre, och som inte kan andas-

  219. -så kan den heller inte
    hjälpa sitt barn, eller hur?

  220. Här upplever vi
    att det finns en styrka-

  221. -i att vi parallellt
    med barnets kontakt och behandling-

  222. -också kan erbjuda föräldern
    en individuell kontakt-

  223. -så att vi fångar upp förälderns
    behov under ett och samma tak.

  224. Sen ingår det självklart att också få
    individuellt föräldrastöd-

  225. -parallellt med barnets kontakt.

  226. Sen är det också så att många
    av de familjer som vi träffar-

  227. -har delade erfarenheter
    av svåra händelser.

  228. Alla var där när det hände.

  229. Det gör det mer komplext-

  230. -för att olika personer uppfattar
    samma situation på olika vis-

  231. -och påverkas på olika vis.
    Jag vill ge ett tydligt exempel.

  232. Vi bad en familj berätta
    om det bästa och det sämsta minnet-

  233. -under flykten på väg till Sverige.

  234. Mamman sa att det värsta var
    en kall och mörk natt i Italien.

  235. Hela familjen fick sova
    på en smutsig, liten madrass allihop.

  236. "Där och då kände jag
    att jag hade nått botten."

  237. Så frågade vi ett av barnen
    om deras bästa minne under flykten.

  238. Då svarade hon
    att det var en natt i Italien-

  239. -när alla fick sova på samma madrass,
    hela familjen, och var nära-

  240. -och att det var jättemysigt.

  241. Det säger nånting till oss
    som träffar barn och föräldrar-

  242. -inte bara i behandling,
    att vi behöver ta reda på-

  243. -hur det egentligen var.

  244. Vi kan inte anta att det var
    på samma vis för en hel familj.

  245. På samma sätt måste vi förhålla oss
    till varje nytt barn vi träffar.

  246. Vi ska inte anta saker. Det är vår
    uppgift att använda nyfikenheten-

  247. -som ett redskap och ta reda på:
    "Hur var det för just dig?"

  248. Det är först då
    vi vet hur vi kan hjälpa.

  249. Hade vi bara lyssnat
    på mammans beskrivning-

  250. -så hade vi kanske fått för oss
    att det var lika hemskt för barnen.

  251. Jag ska säga nåt
    om själva arbetet med barnet.

  252. I en traumabehandling... Nu har vi
    tittat på den där pyramiden-

  253. -men gemensamt för alla barn som
    behöver traumafokuserad behandling-

  254. -är att man behöver få hjälp att
    sätta ord och ge uttryck för känslor.

  255. Man kan behöva få hjälp
    att få rätt på vad som hände och när-

  256. -och man kan också behöva
    gå in och exponera-

  257. -för att närma sig det där läskiga
    som man undviker ganska mycket.

  258. Man vill ju inte. Ingen tycker
    att det är kul när lampan åker på.

  259. Ofta är det minsta
    som barnet vill göra att närma sig-

  260. -och tänka på
    det där läskiga som har hänt-

  261. -fast vi vet att man kan behöva
    göra det under trygga förhållanden-

  262. -för att kunna börja må bättre igen.

  263. Sen är en viktig aspekt att få dela
    det man gör och har varit med om-

  264. -med en förälder
    som klarar av att ta emot.

  265. Jag tänkte säga några grejer som
    jag har tänkt på under mitt arbete-

  266. -som sticker ut för den här gruppen.

  267. Då tänker jag framför allt
    på de allra yngsta barnen-

  268. -som nyss har kommit till Sverige,
    fyra-, fem-, sexåringar-

  269. -som ännu inte har lärt sig svenska.
    De är på god väg, förstås-

  270. -men de har ännu inte gjort det. Det
    kan bli klurigt att jobba med tolk.

  271. När man är så liten... Det krävs lite
    abstrakt tänkande för att förstå-

  272. -att en tolk säger nåt som den andra
    personen har sagt på ett annat språk.

  273. Det är en utmaning att träffa
    så små barn tillsammans med tolk.

  274. Generellt är det alltid en utmaning
    med en språklig barriär.

  275. Jag har ett språk som jag känner mig
    tryggast i och du har ett annat.

  276. Då är det viktigt att det är upp till
    oss att erbjuda andra möjligheter-

  277. -att kunna uttrycka sig på.
    Vi behöver mer kognitivt stöd-

  278. -bildstöd och göra det tydligt
    på fler sätt än att bara beskriva.

  279. Här vill jag mest bara visa
    några bilder på känslogubbar.

  280. Vi jobbar med att kunna identifiera
    och ge uttryck för olika känslor-

  281. -och att man kan känna
    olika känslor olika starkt.

  282. En annan grej
    som är viktig att tänka på-

  283. -är att många familjer som vi träffar
    har ganska låg grad av kontroll-

  284. -just när vi träffar dem. Nån annan
    kommer att bestämma deras framtid.

  285. Deras öde ligger
    i Migrationsverkets händer.

  286. Då behöver vi, för att kunna jobba
    med de här svåra, utmanande grejerna-

  287. -kunna skapa
    ett så tryggt sammanhang som möjligt.

  288. Vi behöver öka graden av kontroll
    för det här familjerna på olika vis.

  289. Jag tog med stoppskylten som ett
    exempel på hur jag arbetar med barn-

  290. -för att ge uttryck för sina gränser
    och när det är bra och så-

  291. -och ha en stoppskylt när man vill
    ta paus eller när det inte känns bra.

  292. Sen behöver jag
    leda barnet genom en behandling-

  293. -som inte alltid är jätterolig
    och som kan vara ganska tuff-

  294. -men jag behöver vara väldigt tydlig
    med att jag lyssnar på barnet-

  295. -respekterar barnets gränser
    och uppmuntrar barnet-

  296. -att ge uttryck
    för egna behov och gränser.

  297. En annan grej
    som blir tydlig i arbetet-

  298. -är att när det finns behov...

  299. Nu är vi längst ner i pyramiden igen.

  300. När barnet egentligen har behov
    av insatser från Socialtjänsten-

  301. -men ännu inte har fått
    uppehållstillstånd blir det pingpong-

  302. -mellan myndigheter
    som hänvisar till varandra.

  303. Där ser vi
    att många barn kan fara illa.

  304. Självklart också gömda barn,
    där det finns en rädsla för kontakt-

  305. -med myndigheter på olika vis.

  306. Det jag ville lyfta fram som otroligt
    viktigt i arbetet med barnen-

  307. -när vi arbetar traumafokuserat
    är dels nyfikenheten-

  308. -att inte anta, utan att ta reda på-

  309. -och sen tänker jag, vilket är
    roligt, att det kräver kreativitet.

  310. Att hitta sätt... "Vi kanske inte
    delar samma språk just nu"-

  311. -"så hur kan vi närma oss varandra?"

  312. Nu är det strax klart,
    men jag vill säga nånting kort.

  313. Barn har en oerhörd förmåga
    att fortsätta utvecklas-

  314. -och återhämta sig
    efter att svåra saker har hänt-

  315. -men barnet måste ges
    sjysta förutsättningar.

  316. Då kommer jag att tänka på,
    som vi har pratat om också-

  317. -att vi står inför att eventuellt
    införa Barnkonventionen i svensk lag.

  318. Det är fantastiskt bra på alla sätt.

  319. Samtidigt är det så att vi
    dagligen möter barn och unga-

  320. -som är mitt i den postmigratoriska
    stressen, mitt i krisen-

  321. -och dessutom påverkas
    av tidigare svåra händelser-

  322. -och vi kan konstatera
    att det är ganska lång väg kvar-

  323. -innan vi kan
    leva upp till Barnkonventionen.

  324. Det här blir tydligt
    inte minst i takt med-

  325. -att främlingsfientliga röster
    hörs i samhället-

  326. -och att lagar och regler
    kring asyl och migration skärps.

  327. Mitt i det där är det otroligt
    viktigt att vuxenvärlden kommer ihåg-

  328. -vårt ansvar och vår uppgift,
    att säkerställa alla barns rätt-

  329. -till lika uppväxtvillkor,
    även de som vi har pratat om i dag.

  330. Okej, hör ni.
    Tack för att ni lyssnade.

  331. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att arbeta traumafokuserat med barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka risker finns det att barn som flytt från krig blir traumatiserade? Sedan hösten 2017 genomför Röda Korset ett pilotprojekt där barn under 13 år och deras föräldrar erbjuds psykologisk behandling. Psykologen Josefine Paulsen berättar om hur man kan samtala med barn om svåra erfarenheter och erbjuda rätt stöd. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn som far illa, Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.