Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Så får du grävet att sjungaDela
  1. Samlar man många detaljer,
    vill man kanske använda allihop.

  2. Man öser på detaljer i texten.

  3. Då kan man som läsare lätt bli kvävd.

  4. Tack.

  5. Tack så mycket. Varmt välkomna hit.

  6. Jag tänkte berätta om det håll
    jag kom in i journalistiken från-

  7. -och hur det kom att påverka mig.
    Jag ska ta upp begrepp och verktyg-

  8. -som jag har fångat upp och har
    nytta av när jag skapar journalistik.

  9. Jag drömde aldrig om att bli
    journalist, som kanske många av er.

  10. Min ungdomsdröm var att
    bli skådespelare, men det var svårt.

  11. Jag kom inte in på Teaterhögskolan,
    som var ett måste för att...

  12. ...ha skådespeleriet som yrke.

  13. Jag hamnade på Journalisthögskolan
    av en slump. Jag hoppade på det-

  14. -för nåt måste jag göra. Jag ville
    inte vara brevbärare ett år till.

  15. Men jag kände att
    det var tillfälligt som jag var där.

  16. Sen blev det snabbt dags för praktik,
    och sen var jag anställd.

  17. Och...

  18. ...jag var anställd på Dagens arbete-

  19. -som satte en tradition i att
    satsa på det berättande reportaget.

  20. Jag tyckte att det lät roligt, men på
    skolan hade vi ägnat oss åt nyheter-

  21. -så jag visste inte hur man gjorde.

  22. På många sätt var det kanske bra,
    säger jag motvilligt-

  23. -eftersom jag undervisar i berättande
    journalistik och är för undervisning.

  24. -Men jag kände mig som en gäst-

  25. -så det var bra för mig
    att inte riktigt kunna regelverket.

  26. Det gjorde att jag
    inte blev så rädd för att göra fel.

  27. När jag skulle göra reportagen, tog
    jag tag i det som låg mig närmast-

  28. -och det var ju då teatermakandet.

  29. Jag upptäckte
    att arbetsprocessen är likadan.

  30. Reportagemakandet och teatermakandet
    liknar varann-

  31. -om man tittar på de här faserna.

  32. Man ska göra research.
    Man läser om det man ska skildra.

  33. När det gäller reportaget är det
    sen dags för föreställning.

  34. Man drar ut på fältet,
    och då är det live.

  35. Då är det närvaro som är avgörande.
    Chansen kommer aldrig igen.

  36. Det som händer där
    är det som avgör vad det blir.

  37. Sen åker man till redaktionen
    och genomgår en repetitionsfas.

  38. Man skriver, skriver om,
    flyttar stycken och stryker.

  39. Det som är grejen
    är ju föreställningen.

  40. Jag hade en teaterlärare
    som var ganska auktoritär och som...

  41. ...brukade använda sig
    av idrottsmetaforer.

  42. Han pratade om en fotbollsspelare-

  43. -som inför ett skott hade satsat så
    mycket att han slet av sig hälsenan.

  44. "Varför händer det aldrig
    skådespelare?", frågade han oss.

  45. "Varför slet de aldrig
    av sig hälsenan inför en scen?"

  46. "Varför fanns inte det fokuset?

  47. "Den totala närvaron
    som fotbollsspelaren hade?"

  48. Jag tyckte att det lät jättedumt, men
    som med mycket man tycker är dumt-

  49. -när man är 20 år, satte sig
    ändå den bilden i medvetandet.

  50. Jag bar med mig den.

  51. När det handlar om journalistik
    är ju vår arena verkligheten.

  52. Det är ju scenen, arenan.
    Det är ju där det ska ske.

  53. När jag kom hem från mina små resor
    på Dagens arbete-

  54. -var jag ofta totalt utmattad.
    Jag hade samlat på precis allting-

  55. -där ute på arenan, på fältet.
    Jag hade med mig...

  56. ...beskrivningar av grusgångskornens
    storlek, doft och färg.

  57. Och intervjupersonens hela
    livsberättelse och även hans mosters.

  58. Hur blev det då? Hur blev det sen?

  59. Som man kan tänka sig
    blev texterna väldigt scentäta.

  60. Det var upplevda scener,
    rekonstruerade scener-

  61. -ofta var det dialoger i texterna,
    som hade snappats upp-

  62. -och väldigt många detaljer.

  63. Ambitionen var att berätta en större
    berättelse. Det lyckades inte alltid.

  64. Det finns vissa problem
    med den här arbetsmetoden.

  65. Om man jobbar så oerhört hårt
    med bara det här fältarbetet-

  66. -hamnar ju ofta
    själva konstruktionen av berättelsen-

  67. -i den sista repetitionsfasen.

  68. Dessutom har man med sig
    många detaljer.

  69. Det blir svårt att få till
    en berättelse som säger nåt större.

  70. Men jag märkte att det
    som var positivt med det här var-

  71. -att jag blev oerhört fri
    när jag skulle gestalta-

  72. -för jag hade ett sånt rikt material
    att utgå ifrån.

  73. Jag kunde vara kreativ
    i skrivprocessen.

  74. Det fanns ett universum som jag hade
    med mig hem. Det var en tillgång.

  75. En del av det här tog jag med mig sen
    när jag började gräva.

  76. Ni känner säkert igen
    att som grävare måste vi...ibland...

  77. ...eller som grävare måste vi
    uppbringa en sorts manisk energi-

  78. -för att ro berättelsen i hamn.

  79. Det kan vara tungt att vara grävare,
    att orka ända in i mål.

  80. Jag upptäckte tidigt att-

  81. -om jag skulle kunna
    uppmana den här energin-

  82. -behövde jag känna att jag var på väg
    att fylla olika luckor-

  83. -i en berättelse. Det var så
    jag tog mig framåt i grävet.

  84. Det här var det första stora grävet
    vi gjorde på Dagens arbete-

  85. -som heter "Vita dukar - Svart tvätt"
    och handlar om tvätteribranschen.

  86. Det var tungt
    att få i land det här grävet.

  87. Jag träffade
    en ung, mongolisk papperslös kvinna-

  88. -som berättade att hon
    tjänade 35 kr i timmen på att tvätta-

  89. -åt lyxkrogar i Stockholm.

  90. För mig blev det... Jag måste
    ju få den här siffran bekräftad-

  91. -och jag såg framför mig var i texten
    den här uppgiften skulle in.

  92. Hur den skulle föra berättelsen
    framåt, och det gav mig energi.

  93. När jag träffade henne-

  94. -insåg jag att jag måste se de
    motsvarande ansiktena på andra sidan.

  95. Jag måste...
    besöka de här lyxkrogarna.

  96. Jag måste dukarna
    som hon har tvättat.

  97. Jag måste se Champagnen som skvätte
    ner dem och kolla vad den kostar.

  98. Hur många tusenlappar
    tvättar hon bort?

  99. Det är berättarmöjligheterna
    som ger mig kraft att gräva.

  100. Det är väldigt
    tätt förknippat för mig.

  101. Och...jag vet att många andra
    gräver mycket mer nyhetsbaserat...

  102. ...vilket absolut inte är fel, men
    det är ett annat sätt att gräva på.

  103. Som det kan bli då...

  104. Man tänker sig
    att nyheterna är som hårda stenar-

  105. -som ligger utspridda på
    redaktionens publicerande plattform.

  106. Här i form av en mysig strand.
    Här ligger stenarna utspridda.

  107. Man har väldigt mycket
    i det här ämnet-

  108. -och tänker
    att man ska göra nåt större av det.

  109. Det kan bli
    att man staplar nyheterna på varann.

  110. Det blir som en nyhetsstapel
    som reser sig så här.

  111. Den blir lite ostadig,
    och det är inte nödvändigtvis så-

  112. -att den här stapeln säger mer
    än stenarna för sig.

  113. Stenarna är kanske
    egentligen bättre för sig.

  114. Det blir kanske tungt
    att ta sig an texten.

  115. Om man tänker
    att man gräver mer storybaserat-

  116. -tänker jag mig
    att det i stället blir en kedja-

  117. -där varje länk
    sluter så stadigt om den förra-

  118. -att läsaren inte kan ta sig loss-

  119. -utan måste följa med
    ända till slutet.

  120. Ganska ofta anknyter
    slutet av kedjan till början-

  121. -och där har man, om man har lyckats-

  122. -fått läsaren att uppleva
    ett nytt perspektiv helt enkelt.

  123. På Dagens arbete
    granskar vi ofta system-

  124. -till exempel
    arbetsskadeförsäkringen-

  125. -som vi pratade om här,
    eller omställningsförsäkringen.

  126. Det är jätteviktigt att vi gör det.
    Det betyder mycket för läsarna.

  127. De är ganska komplicerade
    och svåra att berätta om.

  128. Det kan vara så att man har
    en hypotes om att det här systemet-

  129. -inte funkar så bra.
    Det ska vi granska.

  130. Man får
    tio olika stenar, nyhetsstenar-

  131. -och...så ska man försöka
    sätta ihop dem till en berättelse.

  132. Stenarna är bra för sig, men för
    att det ska bli kraft i berättelsen-

  133. -måste den säga nåt mer.
    Hur skapades det här systemet?

  134. Varför skapades det?
    Varför var det viktigt?

  135. Vad hände i samhället som gjorde
    att förutsättningarna ändrades?

  136. När?
    Vad var det för moral som låg bakom?

  137. Hur backar man upp den? Bygger den på
    verkliga händelser eller falsarier?

  138. Alla de här momenten
    ska gestaltas av människor.

  139. Till exempel den som undertecknade
    förhandlingsprotokollet.

  140. Vem var det? Finns den personen kvar?

  141. Vad tänker han nu? Ni förstår.

  142. Ja...

  143. Den här kedjan. Hur får man
    människor att stanna hela vägen?

  144. Hur gör man kedjan så stark
    som vi vill?

  145. Jo, i varje sån här länk
    finns det ett mellanrum.

  146. Det finns massor med knep
    när man ska berätta en historia.

  147. Ett som jag vill slå ett slag för
    är gestaltning.

  148. "Show, don't tell" brukar
    ju Hemingway förknippas med.

  149. Gestalta på olika nivåer.
    Vi pratar ofta om gestaltning-

  150. -men jag är inte säker på att vi
    reflekterar över precis vad det är.

  151. Om man ska visa
    den lilla nivån av gestaltning-

  152. -ska du visa hur samhället
    plötsligt hinner i kapp-

  153. -den korrupta kommunpolitikern
    som du har följt länge.

  154. Du ska visa hur han bryter samman
    under intervjun. Du skriver så här:

  155. Då berättar du.
    Du skriver kanske så här i stället:

  156. Då har du gestaltat,
    det vill säga du har visat-

  157. -i stället för att slå fast
    vad den här personen är.

  158. Och det som då händer i läsaren-

  159. -enligt de forskare
    som har tittat på det här-

  160. -är att i den här berättelsen
    med blicken i skrivbordet-

  161. -lämnar man öppet för tolkning.

  162. Man låter läsaren tolka vad det är
    som händer. Jag berättar det inte.

  163. Då tvingar man läsaren. Man lämnar
    mellanrum, som läsaren måste fylla i.

  164. Man tvingar läsaren
    att gå in och fylla i.

  165. Man gör läsaren till medskapare
    och då upplever läsaren nånting-

  166. -i stället för att passivt
    informeras om hur det ligger till.

  167. Läsaren upplever plötsligt nånting,
    och när man upplever nånting-

  168. -är det mycket större chans
    att man kommer ihåg det-

  169. -för att man själv har deltagit.

  170. Och...

  171. ...det är ju ett väldigt bra verktyg
    som vi inte så ofta tänker på.

  172. Hur ska jag beskriva det här
    som händer?

  173. Funkar det att gestalta det,
    ska man göra det, tycker jag.

  174. Forskare uttrycker det
    som att läsaren "klättrar ombord".

  175. Men det här ska man bruka med omdöme,
    för man kan också bli förvirrad.

  176. Det står ju inte
    vad den här...politikern...

  177. Det står ju inte vad som händer-

  178. -och är tolkningsutrymmet för stort,
    springer kanske läsaren i väg-

  179. -och tolkar
    att han får ett epilepsianfall.

  180. Det vill vi ju inte. Vi vill
    att tolkningen ska vara sann.

  181. Jag ska ta ett exempel jag
    har varit med och gjort, som heter:

  182. "Helt sjukt. Om fusk & fel".

  183. Det var ett gräv vi gjorde,
    som handlar om två system.

  184. Det är en genomgång av
    sjukförsäkringsfusket på 2000-talet.

  185. De siffror vi kunde få fram,
    hur debatten såg ut-

  186. -hur den bäddade
    för stramare sjukförsäkring.

  187. Kontrollsystemen som växte fram
    lavinartat och de utförsäkrade.

  188. Sen jämförde vi alltihop med fusket
    och debatten i ett annat system-

  189. -nämligen skattesystemet.

  190. Det låter ju tungt och abstrakt. Hur
    får man stuns i den här berättelsen-

  191. -som innehöll enormt mycket siffror
    och fakta som vi hade grävt fram.

  192. Upplägget blev att gestalta de här
    delarna genom olika karaktärer.

  193. De får förkroppsliga siffrorna-

  194. -och när det handlar om den
    som får förkroppsliga skattefusket-

  195. -inleds historien så här: "Nu måste
    jag lämna historien om sjukfusket."

  196. "Jag måste berätta om Claes. Claes
    är i 30-årsåldern och bor i hus."

  197. "Ungefär var tredje vecka eldar han
    i en hink, en kamin eller en grill."

  198. "Där brinner kopiorna
    av restaurangens dagskasserapporter."

  199. Det är ju då en gestaltning
    av skattefuskarens brott.

  200. Scenen är inte särskilt detaljerad-

  201. -men det kan faktiskt räcka.
    Det behöver inte vara mer än så.

  202. Jag pratade med en tjej
    som gillade reportaget.

  203. Jag frågade vad hon kom ihåg av det.

  204. Hon kom ihåg vinkeln på ett ungefär-

  205. -men det enda hon i detalj kom ihåg
    var scenen med skattefuskaren-

  206. -som eldade upp bevismaterialet.
    Hon sa dessutom:

  207. "Han eldade i nån hink och det rök."

  208. Hon berättade saker som inte stod
    i texten. Hon hade alltså fyllt i-

  209. -och blivit medskapare i scenen.

  210. Ja...

  211. Men man måste ju veta att man behöver
    en sån bild när man gör intervjun.

  212. Man måste ju planera för gestaltning-

  213. -för... Jag kunde ju
    naturligtvis inte vara med Claes-

  214. -när han eldade,
    utan jag fick göra en intervju.

  215. Jag tänkte innan att jag måste
    få nån sorts bild brottet.

  216. Då frågar man sig fram.

  217. "Vad...men hur?
    Vad exakt var du tvungen att göra?"

  218. "Jag måste ju göra mig av med..."

  219. "Hur då?"

  220. "Jag brukade elda upp dem."

  221. "Hur då? Var då?"
    Så där, tills de blir helt galna.

  222. Men det räcker ju inte att skriva
    så här. Det förklarar ju inte allt.

  223. Det blir obegripligt för sig själv.

  224. För journaliststudenterna brukar vi
    tidigt introducera ett analysverktyg-

  225. -som har formen av en stege.

  226. Man ska tänka sig en stege som
    är lång och står stadigt i jorden.

  227. Längst ner kan man sitta
    och känna på den fuktiga marken-

  228. -och dra upp några grässtrån.
    Sen klättrar man upp en bit.

  229. Där finns det bara luft-

  230. -men man får överblick
    över landskapet.

  231. Jorden är fuktig, därför att det
    står en vattenspridare längre bort.

  232. Det är nog därför gräset är grönt.
    På alla de andra tomterna-

  233. -ser man spår av torka.
    Allt är torrt och gult.

  234. Sen klättrar man högre upp och
    ser ännu fler spår av extremväder.

  235. Sen klättrar man högst upp
    och ropar om växthuseffekten.

  236. Det är en bild av vad vi gör
    som skribenter eller berättare-

  237. -när vi klättrar upp och ner
    för abstraktionsstegen.

  238. Långt nere på stegen finns
    det konkreta. Jorden naturligtvis.

  239. Där finns textens-

  240. -reportagets kött.

  241. Där finns det som ger bilder
    till läsaren, det som ger känslor.

  242. Ju högre upp man kommer,
    desto mer abstrakta blir begreppen.

  243. Men man behöver komma upp
    för att ge överblick-

  244. -för att skapa ett sammanhang, för
    att se vad det egentligen handlar om.

  245. Exemplet med Claes.
    Meningen som följer:

  246. Sen kommer det en utgjutning
    om hur skattefusket ser ut. Sen:

  247. Det är då exempel på tre olika steg
    på abstraktionsstegen.

  248. Jag tänker att
    om en text känns problematisk-

  249. -kan man testa och teckna en graf
    över hur texten rör sig på stegen.

  250. Man kan se vilka nivåer
    man befinner sig på.

  251. Det är nästan alltid är viktigt-

  252. -att man också
    befinner sig långt ner på stegen...

  253. ...för att få till
    en...bärande berättelse.

  254. Om man befinner sig högt uppe
    ett tag, kan det vara bra-

  255. -att dyka riktigt långt ner, så att
    man också får en dynamik i texten.

  256. Ja...
    Vad behöver man mer för att gestalta-

  257. -och befinna sig långt ner på stegen?

  258. Jo...detaljerna.

  259. Alla som tycker om
    att skriva scener märker tidigt-

  260. -att detaljen gör en fri
    när man skriver.

  261. Man har kartlagt detaljerna genom
    att man själv har varit på plats-

  262. -och undersökt en scen-

  263. -eller så har man
    fått nåt berättat för sig.

  264. Då är man väldigt fri-

  265. -och kan vara väldigt kreativ.
    Jag pratade om det inledningsvis.

  266. Men man ska utforska
    det som sticker ut.

  267. Den detalj som träder fram,
    eller den som faller utanför ramen.

  268. Det hänger ihop med det här
    att låta läsaren klättra ombord.

  269. Det är kanske så att läsaren känner
    att det satte sig med kommunalrådet-

  270. -som skakade på axlarna-

  271. -men den bilden av sorg
    är inget man minns för evigt.

  272. Men... Jag tar ett exempel
    från min kollega Elinor Torp.

  273. Hon har skrivit mycket
    om Gustaf Seppelin Solli-

  274. -som råkade ut
    för en fruktansvärd kalkugnsolycka-

  275. -där han skadades väldigt svårt.

  276. Det hängde ihop med att beskriva
    arbetsmiljön för underentreprenörer.

  277. Hon skriver om Gustaf, som är
    sönderbränd och ligger på sjukhuset-

  278. -och hans flickvän Pernilla
    som är där.

  279. Han ligger där i respirator
    och är medvetslös.

  280. Hon får absolut inte röra vid honom,
    för han är helt sönderbränd.

  281. Men hon vill
    så gärna röra vid honom.

  282. I stället sitter hon och klappar
    på den hårda, kalla respiratorn.

  283. Det är en sån detalj som är märklig,
    men den kan ju bära upp...

  284. ...hela deras relation, förstår man.

  285. Och...ja...det finns en massiv kraft
    i de här betydelsebärande detaljerna.

  286. Ett annat exempel. Jag skrev
    om en tjej som hade...föräldrar-

  287. -som var missbrukare.
    Hon berättade att när hon var liten-

  288. -tyckte hon att det var konstigt
    att det alltid var små, rosa märken-

  289. -på dörrposten inne på toaletten.

  290. När hon blev äldre såg hon
    att det var fingeravtryck.

  291. I tonåren förstod hon varför
    de rosa märkena ofta fanns där.

  292. När hennes föräldrar injicerade
    heroin fick de blod på händerna.

  293. När de skulle resa sig
    tog de tag i den där dörrkarmen.

  294. Det är ju en jättestark detalj-

  295. -men den kan också gestalta nåt mer,
    själva hemligheten till exempel-

  296. -som hon växte upp in i
    och växte upp i, och inte förstod.

  297. Men också den skada
    som de gjorde henne.

  298. För att anknyta
    till början av föreläsningen.

  299. Om man samlar många detaljer
    vill man kanske använda allihop.

  300. Man öser på detaljer i texten, och
    då kan man som läsare lätt bli kvävd.

  301. Det blir för mycket och för tungt.

  302. Man behöver få chansen att fylla i
    själv. Pensla fram detaljerna.

  303. Ett tips.

  304. Ja...jag tänkte också prata lite om-

  305. -genom vems ögon
    man berättar sin historia.

  306. Det här är ett annat reportage vi har
    gjort. Det handlar om skogsindustrin.

  307. Om hur entreprenörer
    kan frigöra sig från ansvar-

  308. -för arbetsvillkor och löner.
    Underentreprenörer...

  309. Underentreprenörer
    som ägnar sig åt att...

  310. ...inte betala ut löner
    och har vidriga arbetsvillkor.

  311. De bedrar fattiga arbetare.

  312. Rumänska arbetare
    handlar det ofta om i skogen.

  313. Berättelsen handlar
    också om en bilolycka-

  314. -där en ung, rumänsk kille dog.

  315. Inga av arbetsgivarna...
    Tre arbetsgivare var det.

  316. Högst upp var det Svea skog, och
    sen var det två underentreprenörer.

  317. Ingen av dem
    tog ansvar för försäkringsskyddet.

  318. "I ett litet hus i en by i Rumänien
    sitter en bruten man."

  319. "Han heter Angel och är 50 år."

  320. "Vi sitter mitt emot, för vi har
    hittat hans namn i en polisrapport."

  321. Vi träffar den här killen
    Adrians pappa i en by i Rumänien.

  322. Det finns ett "vi" med i texten
    och det finns en pappa.

  323. Perspektivet
    hamnar mer och mer på pappan.

  324. Det är hans berättelse
    som man följer.

  325. För att göra det begripligt
    med den här kedjan av entreprenörer-

  326. -och vad de här personerna
    faktiskt har gjort-

  327. -följer berättelsen i stället
    några av de 46 000 tallar-

  328. -som han har planterat.

  329. Tallarna flyttades från ett växthus
    till de lappländska skogarna-

  330. -och då bytte pengar ägare. Först
    en gång, sen två och till slut tre.

  331. Sen planterades tallarna av Angel.
    De kommer att växa upp-

  332. -och vara värda 26 miljoner
    eller nåt sånt när de ska avverkas.

  333. Och Angel sitter som en bruten man
    och är skuldsatt upp över öronen.

  334. Det är ett försök att
    göra det tydligt vad det handlar om.

  335. Varför finns det här systemet?

  336. Så småningom försöker vi
    gå in i sonens perspektiv också.

  337. Vad var hans drömmar?

  338. Han var ung. Världen låg öppen.
    Vi försökte följa honom lite.

  339. Sen måste perspektivet ibland
    gå tillbaka till oss som reportrar.

  340. Vi har inte allas perspektiv. Vi ska
    till exempel intervjua företrädare-

  341. -för de olika arbetsgivarna.
    De har vi inte lyckats följa så tätt.

  342. Då måste perspektivet
    mer ligga hos oss som reportrar.

  343. Det jag försöker visa är att
    det finns väldigt många alternativ.

  344. De flesta gräv
    är väldigt reporterdrivna.

  345. Det är en effektiv metod
    för att berätta.

  346. "Vi söker efter...
    Jag ringer och får inga svar."

  347. Men det kan bli...
    Det är kul med variation-

  348. -och det kan också
    ge dramaturgiska effekter-

  349. -att byta perspektiv och jämför.

  350. "Vi kan inte
    bara följa offrets perspektiv."

  351. "Texten, knäcket
    kommer att bli för färgat."

  352. "Vi måste visa
    att vi är självständiga."

  353. Man behöver inte bara följa offrets
    perspektiv. Man kan ge ett annat.

  354. Jag läste häromveckan
    en jättefin granskning-

  355. -som Jens och Jessica
    på Sydsvenskan hade gjort.

  356. Det hette "Fallet Anna"
    och handlade om en vårdnadstvist.

  357. Berättelsen bestod av de olika
    perspektiven i vårdnadstvisten.

  358. De fick lika mycket utrymme.

  359. Det gjorde ju
    på nåt sätt hela berättelsen.

  360. Man förstod missförstånd.
    Man förstod hur mycket som...

  361. Man fyllde i. Det var en gestaltning
    av hur olika man kan se på saker.

  362. Som läsare får man bli medskapare-

  363. -och skapa sig en större berättelse
    om hur människor fungerar.

  364. Just det.
    Det jag också skulle komma till...

  365. ...med de här perspektiven,
    är att i det här...grävet-

  366. -hamnade vi så småningom
    i ytterligare ett perspektiv.

  367. Några svenska, unga sommarjobbare-

  368. -som gav sig ut i skogen
    för att sätta plantor, som Adrian.

  369. Men de här sommarjobbarna jobbade
    inte i en kedja av entreprenörer-

  370. -utan de hade Skogsbolaget
    direktanställt som en satsning.

  371. Det var möjligt att direktanställa,
    särskilt eftersom man ville-

  372. -knyta unga människor till sig.

  373. Det var viktigt att de fick se
    hur det funkade.

  374. Vi följer de svenska ungdomarna
    och de säger-

  375. -att det är slitigt och jobbigt.

  376. "Man tänker aldrig mer, men nästa
    sommar står man här och planterar."

  377. Visst, det är ett slitigt jobb för
    dem också, men de har kollektivavtal-

  378. -som ligger som ett skydd runt deras
    dagar. De har reglerad arbetstid.

  379. De har garantilön.
    Ingenting av det som...

  380. Allting
    som den här unga killen hade behövt.

  381. Tanken med det perspektivet
    är ju att gestalta-

  382. -hur olika
    vi behandlar de här människorna.

  383. Våra egna ungdomar-

  384. -och sen de fattiga ungdomarna,
    som kommer in för att...slita-

  385. -i skogarna i Sverige på somrarna.

  386. Berättelsen vill...visa-

  387. -hur vi har inrättat en konstruktion
    som gör att vi kan blunda.

  388. "Vad säger det om oss?"

  389. Ja...

  390. Sammanfattningsvis...
    Det jag vill skicka med er är att...

  391. Man ska börja skissa på berättelsen
    redan på idéstadiet.

  392. Så fort man har en idé ska man utgå-

  393. -från det man går i gång på. "Hur
    skulle det kunna bli en berättelse?"

  394. Utgå från att avslöjandet
    ska bli en historia.

  395. Om ni inte är vana vid det, prova att
    låta berättelsen leda er lite grand.

  396. "Här skulle det här berättargreppet
    kunna komma in."

  397. Då kommer berättelsen
    att leda researchen.

  398. Det kommer att gå åt det håll
    som...berättargreppet tar er.

  399. Planera för gestaltning. Ladda med
    de frågor eller de idéer på miljöer-

  400. -som ni ska besöka. De kommer att
    tillåta er att gestalta berättelsen.

  401. Bilderna och känslorna
    öppnar hjärtat-

  402. -för de här abstrakta resonemangen.

  403. Killen som Elinor skrev om, vars
    flickvän klappade på respiratorn.

  404. Efter den bilden är man öppen för
    att ta emot statistik-

  405. -om olyckor i industrin.
    Hur mycket som leder till åtal-

  406. -och vilka som tycker
    att lagarna bör ändras.

  407. Man är motiverad att ta sig an det.

  408. Kom ihåg att detaljerna gör dig fri.
    Ägna så mycket tid ni bara kan-

  409. -och förmår ute på fältet.
    Lämna skrivbordet.

  410. Ju mer krut ni lägger på fältet,
    desto fler perspektiv kan ni visa.

  411. Desto mer kommer ni att kunna använda
    er av de här perspektivbytena.

  412. Jag tänker att...

  413. Nu händer ingenting. Så.

  414. Poängen med att använda sig
    av de här berättargreppen-

  415. -är ju att man vill kunna
    ge läsaren perspektiv och insikter-

  416. -som går djupare
    och fortsätter att leva-

  417. -efter att berättelsen är slut,
    som stannar kvar.

  418. I den litterära världen
    skulle reportagets motsvarighet-

  419. -kunna vara novellen. Jag lånar ord
    från författaren Julio Cortázar.

  420. Vi vill självklart skapa oförglömliga
    berättelser-

  421. -men gärna utan
    att slita sönder hälsenan på vägen.

  422. Här är min hälsena
    på väg ut i verkligheten-

  423. -redo att hitta viktiga pusselbitar
    till nästa gräv.

  424. Med det tackar jag för mig. Tack.

  425. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så får du grävet att sjunga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Tidningar, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Berättande, Berättarteknik, Journalistik, Journalistiskt skrivande, Litteraturestetik, Litteraturvetenskap, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning