Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Granskningen av PalmeutredningenDela
  1. Jag säger inte att det inte var
    Christer Pettersson som sköt Palme-

  2. -men bevisningen är makalöst tunn
    och till vissa delar manipulerad.

  3. I februari i år sände "Uppdrag
    granskning" en serie om Palme-mordet.

  4. Det blev sex delar på SVT Play-

  5. -varav delar gick i "broadcast"
    på två timmar.

  6. Jag vet inte riktigt...
    Hur många har sett det här?

  7. Så att jag får en känsla av...
    Shit, det var många. Vad roligt.

  8. Jag har trailern här.
    Det är en snabb "recap"-

  9. -för att locka in till det här.

  10. Olof Palme är död.

  11. Tänk om det finns en annan sanning
    om polisen och Christer Pettersson-

  12. -än den som berättats i media
    så många gånger.

  13. Jag var så klart nyfiken. Det stod
    Christer Pettersson på nästan allt.

  14. En polis kan ha haft en egen agenda.

  15. Under inverkan av droger
    var Christer helt annorlunda.

  16. Mina händer är ju väldigt blodiga.

  17. För mig och Axel Gordh Humlesjö, som
    var min producent under projektet-

  18. -så började det här egentligen-

  19. -i november 2016.

  20. Då hade två filmare
    som heter Fabian Sigurd-

  21. -och Emilio Di Stefano
    kontaktat "Uppdrag granskning".

  22. De hade kommit över 35 sopsäckar-

  23. -som var
    Christer Petterssons kvarlåtenskap.

  24. Christer Petterssons alla grejer.

  25. Och de tyckte
    att det fanns en story här.

  26. De hade kontaktat Expressen,
    men var inte särskilt nöjda-

  27. -med det Expressen hade skrivit.
    De såg en större historia i det-

  28. -och de ville ha tid att gräva, och
    de ville gräva tillsammans med oss.

  29. Axel, jag och flera andra chefer
    var ute i deras lokal i Mölndal-

  30. -och tittade på alla de här grejerna,
    som var uppackade.

  31. Jag var väldigt tveksam
    till projektet-

  32. -men det var väldigt spännande
    hur det hade gått till.

  33. Emilio och Fabian är filmare,
    och de ville göra en spelfilm-

  34. -om Christer Pettersson,
    så de hade hängt ute i Rotebro-

  35. -för att försöka hitta kompisar
    till Christer Pettersson.

  36. De hade annonserat i lokaltidningen-

  37. -och skaffat en tipstelefon
    som folk kunde ringa till.

  38. Niklas Ristarp hade hört av sig-

  39. -och berättade att han hade en väska
    som tillhörde Christer Petterson.

  40. När de,
    efter en hel del diskussioner-

  41. -fick komma till källarförrådet,
    så visade det sig-

  42. -att det var 35 sopsäckar som
    stod där, uppradade och ouppackade.

  43. Det blev startskottet för historien
    som vi har berättat.

  44. Det blev egentligen nånting
    som handlade om mycket mer-

  45. -än de här sopsäckarna. Det blev
    en historia om en skum polis-

  46. -om chefer som blundar,
    om tunnelseende-

  47. -och om rövare och kriminella
    i Stockholm på 80-talet.

  48. Så det finns mycket som jag hoppas
    att ni ska hjälpa mig att prata om.

  49. Och hemliga källor. Många grejer
    i projektet är väldigt specifika-

  50. -men jag har en modell som jag
    har jobbat med i snart tio år-

  51. -som jag har snott av Hannes Råstam,
    som handlar om hur man förhåller sig-

  52. -till stora material,
    och gör dem överblickbara-

  53. -och hanterbara. Det har jag gjort
    i nästan alla mina projekt sen dess-

  54. -så det här är nånting som...
    Jag vet inte om det är bra-

  55. -men det har funkat för mig,
    så ni kanske kan snappa upp nånting-

  56. -och förfina
    det här sättet att jobba.

  57. Jag tänkte att jag skulle
    ta er igenom delar av min research.

  58. Vi ska prata om mordvittnena-

  59. -och jag ska visa hur jag har jobbat
    med dem, och så ska vi prata om...

  60. Några grejer var inte med i program-
    met, men kan vara intressanta här.

  61. Vi ska titta lite på tv-programmet.

  62. Det är tre-fyra minuter
    som handlar om några av mordvittnena.

  63. Så ska vi prata om mordvittnena sen.

  64. Människovärde är rätten
    till hälsa och arbete, utbildning-

  65. -och social trygghet.

  66. Dessa rättigheter,
    demokratins rättigheter-

  67. -kan inte få vara förbehållna
    ett visst skikt i samhället.

  68. De måste vara hela folkets egendom.

  69. Vi är tre tjejer som åker i taxin.

  70. Vi ska träffa ännu fler kompisar,
    och dansa och ha kul.

  71. Jag är sjutton år.
    Jag har gått på bio med en kompis.

  72. Jag sitter och tittar ut genom
    fönstret, vi sitter och småpratar.

  73. Det är lönehelg, och vi inser-

  74. -att det blir svårt
    att hitta pengar i automaterna.

  75. Tunnelgatans bankomat var känd att...

  76. Den sinade aldrig.

  77. Alt börjar den 28 februari 1986.

  78. Det är fredag kväll.
    Klockan är över elva-

  79. -när Olof Palme och hans fru Lisbet
    lämnar biografen Grand i Stockholm.

  80. De promenerar söderut på Sveavägen.

  81. Jag släpper min fästmö
    och våra vänner vid bankomaten.

  82. Jag ställer mig
    med fronten på Sveavägen-

  83. -och jag har Dekorima-fönstret
    på andra sidan gatan.

  84. Det kommer en man och ställer sig
    framför Dekorimas fönster.

  85. Vi stannar vid rödljuset.

  86. Jag ser att det står
    tre personer lite längre fram-

  87. -och nånting händer.

  88. Pang, pang, och två mynningsflammor.

  89. Vi vänder oss mot Tunnelgatan.

  90. En man faller till marken,
    och en kvinna böjer sig över honom.

  91. Samtidigt så ser jag en man
    som springer från platsen.

  92. Han stoppar ner pistolen,
    och sen springer han inåt gränden.

  93. En ren, formligen slakt -
    ingenting annat.

  94. -90 000.
    -Tunnelgatan vid Sveavägen.

  95. En kille har blivit skjuten.
    Antagligen behöver han ambulans.

  96. -Jag ringde polisen. Har de ringt er?
    -Nej. Tunnelgatan och Sveavägen`.

  97. Ja. Det hände alldeles nyss.

  98. Då kommer vi på en gång med ambulans.
    Hej.

  99. Väldigt tidigt kommer det fram
    två unga tjejer och hjälper till.

  100. Första tanken var att om det har
    hänt nåt så kan man hjälpa till.

  101. All hjälp behövs. Man vet ju inte
    hur mycket alla andra kan.

  102. Han är medvetslös. Stirrande blick.

  103. Öppen mun.

  104. Jag känner på halsen
    om han har en puls.

  105. Jag kan inte känna nån puls.

  106. Tidigt i projektet, innan vi
    hade spelat in en endaste ruta-

  107. -så hade vi samtal,
    vi som skulle göra det här ihop-

  108. -det är fotografen Kim Silfving
    som har tagit bilderna, och Ola...

  109. Ola Christoffersson
    har klippt programmet.

  110. Vi pratade om hur vi skulle berätta
    historien, och vi hade inget tydligt-

  111. -som vi skulle avslöja,
    utan min ambition-

  112. -var att miniminivån var att vi
    kan berätta en fantastiskt bra-

  113. -och spännande historia,
    för Palmemordet är ju det.

  114. Men vi måste ta berättandet
    på allvar-

  115. -och tänka att vi gör det
    för en tonårspublik-

  116. -som inte har nån förhandskunskap,
    att de får vara med från början.

  117. På samma sätt som man jobbar
    med "P3 Dokumentär" och annat.

  118. Och i den här ambitionen att göra
    en riktigt bra "true crime"-historia-

  119. -låg även
    att det skulle vara tittarvänligt.

  120. Vi kan inte redovisa all research.

  121. Det är ett annat sätt
    än på "Uppdrag granskning"-

  122. -där man redovisar dokument
    och hur man har kommit över dem.

  123. Ambitionen var att gömma researchen-

  124. -för att berättelsen skulle flöda.

  125. Självklart gjorde vi vår research,
    och jag ägnade fyra månader åt-

  126. -att sitta på arslet och processa
    Christer Petterson-förundersökningen.

  127. Jag vet inte om ni har ett superbra
    minne och kommer ihåg saker-

  128. -men jag kommer inte alla detaljer-

  129. -så ett sätt som jag jobbar på,
    som jag tänkte ge ett exempel på nu-

  130. -är hur man hanterar stora material.

  131. Jag vet inte om ni ser det här,
    men jag ska förklara också.

  132. Jag är inte jätteduktig på Excel-

  133. -men jag kan göra kolumner
    och några andra saker.

  134. Det här arbetssättet går nog
    att översätta till det mesta.

  135. Det finns väldigt många människor som
    är vittnen till mordet på Olof Palme-

  136. -men för att man verkligen ska förstå
    vad vi vet om mördaren-

  137. -så behöver man bryta ner det här
    i mindre delar.

  138. Så jag satte mig... Det blir nästan
    som att sitta i kassan på Ica.

  139. Det är lite monotont,
    men det är bara att göra det.

  140. Jag ställde upp ett antal frågor.

  141. När är...?
    Jag ville inte namnge alla vittnen-

  142. -men längst till vänster
    står deras namn och ålder-

  143. -och datum för första förhör.
    Jag beskriver vilken roll de har.

  144. Satt de i en viss bil? Gick de förbi?
    Bodde de där? Alla har en viss roll.

  145. Var är de när de ser det här?

  146. I kolumnen "Tanke och reservation"
    står saker man behöver kolla upp.

  147. Och så ett antal frågor.
    Ser de skjutningen?

  148. Ser de gärningsmannen,
    eller har de beskrivit ett vittne?

  149. Vad har den uppfattade gärningsmannen
    för klädsel?

  150. Flera pratar om en lång, fladdrande
    rock. Hur många är det som gör det?

  151. Kan de bedöma hans ålder?

  152. Utseende, huvudbonad, löpstil.

  153. Ser de mördarens ansikte?

  154. Det finns... Man kan
    bygga ut det här i oändlighet-

  155. -men det här blir ett hanterbart
    sätt. Om man sen ställer sig frågan:

  156. Fanns det ett samtal mellan Palmes
    mördare och makarna Palme?

  157. Det är en teori
    som flera personer lyfter fram.

  158. Lena Andersson är en av dem.

  159. Min analys
    är att ett fåtal vittnen säger det.

  160. Nån som går bakom dem och är berusad
    tror att de kanske pratade.

  161. Men såna där saker får man en
    känsla av när man bryter ner det här.

  162. Som ett pedagogiskt tänkte jag-

  163. -att vi skulle prata om löpstilen.
    Vad säger vittnena-

  164. -om hur Olof Palmes mördare
    rörde sig?

  165. Väldigt många säger ingenting
    om hur den här personen rörde sig.

  166. Flera: "Försvinner i lugn takt."

  167. "Han sprang
    med en yngre mans vighet."

  168. "Han gick med långa steg, snabbt."

  169. "Sannolikt ingen äldre person."

  170. "Gissar hans ålder till 30-40
    p.g.a. att röra sig."

  171. Slutsatsen som jag drar efter att
    ha gått igenom alla de här förhören-

  172. -med vittnena
    och även vittnena utanför Grand-

  173. -det är att det inte finns nån
    som på ett påtagligt sätt-

  174. -tycker att mördaren
    har rört sig avvikande.

  175. Vissa vittnen säger det i dag,
    och det fanns vittnen som sa det-

  176. -när det började närma sig rättegång
    mot Christer Pettersson.

  177. Men det handlar mycket
    om att man påverkas-

  178. -av saker som har skrivits i media
    och såna saker.

  179. Väldigt många
    sa i förhör två och tre-

  180. -att mördaren hade en blå täckjacka-

  181. -men till en början säger flera-

  182. -att gärningsmannen
    bär en längre rock eller parkas.

  183. I det första rikslarmet säger man
    att det var två gärningsmän-

  184. -och att det var en mördare
    i blå täckjacka.

  185. Så i nån mån
    tar man naturligtvis intryck-

  186. -av information
    som man läser, ser och hör.

  187. Min slutsats,
    efter att ha benat ner alla de där-

  188. -är att vi inte kan säga nåt tydligt
    om hur gärningsmannen rörde sig.

  189. Om jag skulle fråga er i dag-

  190. -så tror jag att många
    skulle ha uppfattningen-

  191. -av att Christer Petterssons...

  192. Att Olof Palmes mördare
    rörde sig väldigt speciellt.

  193. Vaggande, halt.

  194. Varför har vi då den bilden?

  195. Man kan till exempel se, genom att...

  196. Det skrevs en hel del om det.

  197. I en artikel i Aftonbladet
    så beskrivs det-

  198. -hur Grandmannen, som var
    synonymt med mördaren, beskrivs-

  199. -som en person
    som har ett märkligt sätt att gå.

  200. Klumpigt, vaggande, framåtlutad.

  201. Många har lagt märke till hans blick:
    intensiv och stirrande.

  202. På samma sätt som jag benade upp-

  203. -alla frågorna kring vittnesförhören,
    så brukar jag bygga kronologier.

  204. Det går till ungefär på samma sätt.

  205. Man häller in alla relevanta fakta
    i en datumlinje.

  206. Det har jag gjort här. Vad är det
    som är relevanta händelser-

  207. -som jag har identifierat
    i Christer Pettersson-ärendet?

  208. Då kan man
    vilka datum det inkommer tips-

  209. -och man kan se
    att det händer olika saker.

  210. Det är ju lite knöligt-

  211. -och man kan fundera över
    om det är väl investerad tid.

  212. När jag och Daniel Öhman skrev en bok
    satt jag i tre veckor och gjorde-

  213. -en kronologi över saker,
    men den tiden hämtar man snabbt igen.

  214. Man går tillbaka till den
    och hittar vad...

  215. Man ser nya mönster och hittar saker.
    Ni ser den blåmarkerade texten.

  216. Jag brukar göra en hyperlänk
    till ett relevant dokument-

  217. -för det händer alltid
    när man ska göra ut sin grej-

  218. -att man letar efter olika papper.
    Så det är otroligt skönt.

  219. När man börjar tvivla på sig själv.
    "Vad stod det i pappret?"

  220. Då kan man gå tillbaka
    och titta igen.

  221. Det är otroligt skönt.

  222. Det är först när man bygger
    kronologierna som man kan se mönster-

  223. -som man missar annars.

  224. När man ser skeenden
    i ljuset av nåt annat.

  225. Artikeln som vi såg...
    Det skrevs flera artiklar-

  226. -om mördarens vaggande gång.

  227. När man bryter ner det här
    kronologiskt så kan man se-

  228. -att de artiklarna
    börjar komma hösten -88.

  229. Då läcker polisen
    till kvällstidningarna.

  230. Vissa formuleringar
    är otroligt personspecifika-

  231. -så man kan nästan
    identifiera poliserna.

  232. Vad hände då hösten 1988?

  233. Polismannen Thure Nässéns spår
    har fått fäste i utredningen.

  234. Man har spaning
    på Christer Pettersson.

  235. Man vill ha
    en telefonavlyssning på honom.

  236. Alla de här grejorna,
    vad vittnen skulle ha sett-

  237. -två och ett halvt år tidigare,
    då börjar de komma fram.

  238. De har inte funnits innan,
    utan det är då de kommer fram.

  239. Jag vill visa lite ur programmet,
    så vi ska titta på...

  240. Polisen visste naturligtvis
    hur Christer Pettersson rörde sig.

  241. Det här är spaningsfilmerna.

  242. Hösten -88, över två år
    efter skotten på Sveavägen-

  243. -beviljar domstolen telefonavlyssning
    av Christer Pettersson.

  244. Det bestäms att spanare i hemlighet
    ska följa honom all vaken tid.

  245. De hoppas på ett felsteg. Att han
    ska avslöja sig som Palmes mördare.

  246. 09.08. P och mannen i gråblå jacka
    lämnar adressen-

  247. -och går till Rotebro centrum,
    där den okände köper öl åt P.

  248. 11.45. I parken
    sammanträffar han med likasinnade-

  249. -och haschdimmorna lägrar sig.

  250. Hela tiden nystar man för att se
    vad det är för en människa.

  251. 10.50. C.P. kommer ut från bostaden
    och småspringer mot pendeltåget.

  252. Hur rör han sig? Alla har
    ett individuellt rörelseschema.

  253. Folk säger att de har sett folk
    bakifrån, men vet vem det var.

  254. Han rörde sig väldigt speciellt.

  255. 10.45. P går till Systembolaget igen-

  256. -och köper en flaska dessertvin till.

  257. Det sista hade vi med för att Ola var
    fascinerad av att han kunde dricka-

  258. -två flaskor dessertvin på samma dag,
    men det var kanske en parantes.

  259. Jag påstår att mördaren inte
    rörde sig på nåt speciellt sätt-

  260. -men i tingsrättsdomen
    så står det att Lisbet Palme-

  261. -har identifierat Christer Pettersson
    som gärningsman-

  262. -och hon har sett Christer Pettersson
    en andra gång, snett bakifrån-

  263. -när han på ett karaktäristiskt sätt
    börjar springa Tunnelgatan österut.

  264. Så står det i domen när Christer
    Pettersson fälls för mordet på Palme.

  265. Vad betyder det där
    karaktäristiska sättet att röra sig?

  266. Jag frågade en av nämndemännen
    som fällde Christer Pettersson-

  267. -om vad det betydde.

  268. Det här var inte med i programmet-

  269. -så ni får stå ut med
    att det finns en tidkod i bilden.

  270. ...rörelsemönstret. Vad fanns det mer
    som övertygade dig?

  271. Han hade ett speciellt gångmönster.

  272. Lite haltande, lite lufsande.

  273. Han hade tydligen haft
    nåt vristbrott nån gång.

  274. Han var ju fångad på polisspan-

  275. -för han var ju inne i knarkvärlden.

  276. Så de hade lite filmer på honom-

  277. -och där ser man att han inte
    går speciellt rytmiskt-

  278. -utan det är en knixig gång.

  279. Lisbet Palme
    är det viktigaste vittnet.

  280. Hon har pekat ut Christer Pettersson
    och beskrivit hans sätt att röra sig.

  281. Men det som är intressant, och det
    här blir först tydligt för mig-

  282. -när man lägger de olika händelserna
    i kronologisk ordning-

  283. -det är att Lisbet Palme beskriver...

  284. Hon är hörd... Hon var med på olika
    konfrontationer och olika saker-

  285. -och vissa förhör är mer samtal,
    men fram till mordet är hon hörd...

  286. Hon är hörd ett 20-tal gånger.

  287. Till en början säger hon ingenting-

  288. -om hur mördaren rörde sig.
    Hon får kanske inte frågan-

  289. -för de här förhören
    är kanske inte alltid ...

  290. Holmér pratar med henne i timmar,
    och det sammanfattas på en sida.

  291. Men på frågan hur gärningsmannen
    rörde sig svarar hon så här:

  292. "Mannen gjorde ett spänstigt
    och vältränat intryck på henne."

  293. Så den enda beskrivningen Lisbet
    Palme gör av gärningsmannen-

  294. -är nånting som inte stämmer med
    den där haltande, lufsande stilen.

  295. Men för nämndemännen
    och de som dömer i tingsrätten...

  296. I Sverige använder vi
    omedelbarhetsprincipen-

  297. -så det som sägs och redovisas
    under förhandlingen-

  298. -är det som gäller.
    De plöjer ju inte polisutredningen-

  299. -utan de tar ställning till det som
    läggs fram av åklagare och försvar.

  300. Men nämndemannen vi såg, Åke Mezan...

  301. Jag intervjuade honom i tingsrätten,
    och vi skulle göra en intervju till-

  302. -och han var fortfarande väldigt
    säker på Christer Petterssons skuld.

  303. En av sakerna han tar upp är det
    lufsande sättet han rörde sig på-

  304. -som Lisbet Palme har pekat ut.

  305. Jag vill testa att göra samma sak
    som med Göran Lambertz-

  306. -att jag skulle lägga fram
    polisutredningen-

  307. -och han i förhören skulle beskriva-

  308. -var Lisbet Palme beskriver det här
    karaktäristiska sättet att röra sig.

  309. Det blev en ganska lång sekvens,
    som nästan är obehaglig att titta på-

  310. -för han letar och letar,
    men hittar naturligtvis ingenting.

  311. Lisbet Palme börjar beskriva det här
    ovanliga rörelsesättet först efter-

  312. -att hon har sett Christer Pettersson
    i den här konfrontationsfilmen.

  313. Den här "lineupen".

  314. Då nämner hon
    hans karaktäristiska rörelsemönster.

  315. Men det som också
    blev väldigt tydligt för mig...

  316. Man kanske kan få den uppfattningen
    när man ser programmet-

  317. -men jag säger inte att det inte var
    Christer Pettersson som sköt Palme-

  318. -men bevisningen är makalöst tunn
    och till vissa delar manipulerad.

  319. Men det blev väldigt tydligt...
    Vi ska titta en liten bit på-

  320. -när jag pratar med Åke Mezan
    om löpstilen, och hur skuldfrågan-

  321. -vad man tror är skuldfrågan,
    närmast har blivit en trosåskådning-

  322. -där fakta egentligen
    kan tala för det man tror på.

  323. Ni kan se om ni gör samma analys.
    Det här är inte heller sänt.

  324. Jag plockade det från råfilmen,
    så det är lite vevig kamera ibland.

  325. Det för lika mycket tankarna
    till en hundrameterslöpare-

  326. -som till Christer Pettersson.

  327. Det beror på hur man ser det.

  328. Så den första association du gör
    till spänstig och vältränad-

  329. -är att det
    skulle vara synonymt med...

  330. Jag försöker tolka vad spänstigt i
    ett sånt här sammanhang kan stå för.

  331. Om jag har en småhoppande löpstil
    eller gång, hur uttrycker man det?

  332. Man kan uttrycka det som att han
    har en småhoppande löpstil.

  333. Om det är spänstigt eller inte,
    det...

  334. Men det är på nåt sätt
    nån form av indikation-

  335. -på att han rörde sig lite speciellt.

  336. Annars skulle man säga:
    "Han sprang bara iväg."

  337. "Jag tänkte inte på nåt speciellt."

  338. Eller att människan tar sig därifrån
    smidigt, helt enkelt.

  339. Så det kan betyda mycket.

  340. Men hur ska det översättas till
    Christer Pettersson rörelsemönster?

  341. Det finns en koppling till att det
    är nåt speciellt med rörelsemönstret.

  342. Så höll vi på i tjugo minuter till.
    Jag hade sett framför mig-

  343. -att han skulle förhålla sig
    till nya fakta, men han tyckte-

  344. -att allt som jag lade fram talade
    för att det var Christer Pettersson-

  345. -och hans speciella löpstil.

  346. Folk i min ålder... Man brukar
    alltid prata om Sigge Cedergren.

  347. Han var Christer Petterssons kran.

  348. Det var han som gav honom amfetamin-

  349. -under flera års tid,
    och Sigge Cedergren-

  350. -är den person som är förhörd mest
    i Palme-ärendet, över 40 gånger.

  351. Han framställs ofta
    som ett sanningsvittne-

  352. -som till slut har trätt fram
    och angett sin kompis.

  353. Han berättar på dödsbädden
    hur han har levererat-

  354. -en revolver
    till Christer Pettersson-

  355. -hösten -85 eller början av -86.

  356. För mig var det
    när jag började bryta ner-

  357. -vad Sigge Cedergren har sagt
    i olika förhör-

  358. -som det började verka konstigt.

  359. Det finns väldigt stora likheter-

  360. -med Thomas Quick-fallet.

  361. Sigge Cedergren beskriver-

  362. -hur han har kört hem
    från spelklubben Oxen-

  363. -ett kvarter från mordplatsen. Han
    kör en parallellgata till Sveavägen-

  364. -och passerar Tunnelgatan.
    Han säger att han hör skott.

  365. Han blir stoppad av en bil och han
    ser en person springa därifrån.

  366. Sigge Cedergren var ju narkoman-

  367. -och ganska nergången
    vid den här tiden.

  368. Om man ser vad detta, enligt polisen,
    otroligt viktiga vittnet berättade-

  369. -så går de berättelserna inte ihop.

  370. Man kan se att när han
    ska ha kört den där bilfärden-

  371. -så var han hemma
    och pratade i telefon.

  372. Han beskriver alla fakta
    på jätteolika sätt.

  373. Ofta är han osäker på hur det var,
    och då berättar förhörsledaren-

  374. -vilket i regel är Thure Nässén,
    som vi fokuserade mycket på-

  375. -hur det har varit, och då bekräftar
    han vad han har sagt tidigare.

  376. Han behöver hela tiden hjälp
    med att komma fram till saker.

  377. Bygger man kronologin så ser man att
    när polisen är i behov av nånting-

  378. -så är det nästan alltid
    Sigge Cedergren som levererar det.

  379. Och tidigt i utredningen-

  380. -så var inte Christer Pettersson
    i fokus, utan det var 33-åringen-

  381. -och i samband med det har Sigge
    egna, väldigt användbara teorier.

  382. Det fanns också med i repet-

  383. -en bit om vem Sigge hade sett
    springa från mordplatsen.

  384. Det går inte att lyssna på hur Sigge
    Cedergrens berättelse växte fram-

  385. -men under de elva första förhören
    finns inte ett spår-

  386. -av Pettersson som gärningsman.
    Cedergren vittnar däremot tidigt-

  387. -om att han själv passerat
    mordplatsen, hört skotten-

  388. -och sett en flyende man.

  389. Med olika grad av säkerhet
    pekar han ut den flyende mannen-

  390. -som kändistjuven
    Lars-Inge Svartenbrandt...

  391. ...och en polis som var figurant
    i den här konfrontationsgruppen.

  392. Men också sångaren Ted Gärdestad.

  393. För att till slut säga att det
    nog var Christer Pettersson han såg.

  394. När man bygger kronologierna
    så ser man, att när det pratades om-

  395. -att Svartenbrandt var mördaren,
    då hade Sigge sett honom-

  396. -och när det ryktades att det var
    Ted Gärdestad eller 33-åringen-

  397. -de var inte särskilt lika varandra-

  398. -då kan Sigge
    slänga fram den här personen.

  399. När man processar det här
    blir det obegripligt-

  400. -hur man kunde lägga fram de här som
    vittnen, men man måste nästan ta...

  401. Har de setts kvällen innan?
    Då har han liksom...

  402. Inga svar stämmer med varandra,
    utan de spretar hela tiden.

  403. När man började se det här
    så var problemet...

  404. "Nu kan vi lyssna på
    hur förhören har gått till."

  405. För det är nog inte främmande att tro
    att han har blivit coachad.

  406. Har det funnits
    mycket ledande frågor?

  407. Thure Nässén hade kontakter med Sigge
    utanför förhörsrummet.

  408. Han var hos honom i sommarstugan,
    och träffade honom på olika ställen.

  409. Jag såg fram emot
    att kunna visa det här-

  410. -genom de här förhörsbanden.

  411. Men det visade sig att alla förhör
    som rörde Sigge var brända-

  412. -förutom
    ett videoförhör på dödsbädden.

  413. Så där kom vi ingen vart,
    men det finns flera personer...

  414. Flera personer har lämnat
    väldigt konstiga berättelser.

  415. I regel
    från den här missbrukarkretsen-

  416. -och i regel
    personer som hörts av Thure Nässén.

  417. Problemet var att i de få fall-

  418. -där det fanns band kvar-

  419. -så blev det tydligt
    hur man hade jobbat.

  420. Det som gjorde det svårt att granska
    var att polisen först...

  421. De spelade inte in det första
    samtalet, utan man gjorde ett diktat.

  422. Polisen dikterade in vad man
    hade pratat om under förhöret.

  423. Förhör som sägs vara ordagranna,
    men hur skulle de kunna vara det?

  424. Sen skrevs det ut sammanfattningar.
    Vi fick tag på några band.

  425. Vi gör en grej om hur en åklagare
    vilseleder rätten-

  426. -och det är oklart om han i sin tur
    har blivit vilseledd.

  427. Där fick vi tag på några
    av de få band som var kvar-

  428. -och då kunde man se
    hur förhörsprotokollen-

  429. -som pekade ut Christer Pettersson
    hade vuxit fram-

  430. -för då kunde vi lyssna
    på det ordagranna förhöret-

  431. -och redan i indiktatet av förhöret
    hade det börjat skeva ganska mycket.

  432. Otroligt sammanfattat, och man
    fick inte se hur det hade vuxit fram.

  433. Sen blev det en utskrift
    av det där indiktatet-

  434. -och när man jämför det med förhöret
    så förstår man inte-

  435. -så det ens är samma tillfälle.

  436. Det blir lite av ett anakronistiskt
    synsätt som man har nu när man...

  437. Jag tror att det
    har skärpt upp polisförhören.

  438. Det här var ett vanligare sätt att
    jobba då, men sett med dagens ögon-

  439. -så känns det fruktansvärt
    rättsosäkert, och att man i-

  440. -Sveriges viktigaste rättsfall
    tillät sig själva att jobba så här-

  441. -är svårt att förstå.

  442. Jag fick höra
    att det var så man jobbade då-

  443. -men när jag letade efter sinnes-
    undersökningar på Sigge Cedergren-

  444. -och dammsög Stadsarkivet efter
    gamla förundersökningsprotokoll-

  445. -så hittade jag små narkotikaärenden-

  446. -där man hade fråga-svar, men här
    hade man inte jobbat på det sättet.

  447. Slutsatsen,
    som jag vill förmedla till er-

  448. -det är att när man sitter
    med ett stort material...

  449. Bryt ner det i mindre frågor. Man
    kanske inte vet vad man letar efter.

  450. Är det...
    Handlar det om ålder på personer-

  451. -som är inblandade i bilolyckor,
    eller om ditten eller datten?

  452. Ta er tid att bryta ner materialet-

  453. -för då kommer ni att se nya mönster.
    Och bygg tidslinjer.

  454. I politiska skeenden
    ser man nog helt nya saker-

  455. -när nånting händer
    i ljuset av nåt annat.

  456. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Granskningen av Palmeutredningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Radio och tv
Ämnesord:
Juridik, Massmedia, Palme, Olof, 1927-1986, Palmemordet 1986, Publicistik, Rättsfall, Rättsvetenskap, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss