Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Hitta, skydda och underhåll dina källorDela
  1. Det första man måste göra är att anta
    att människor vill prata med en.

  2. Om man antar att nån inte vill prata
    blir det en självuppfyllande profetia.

  3. Tack.

  4. Hej, och tack för att ni är här.

  5. Som vi alla vet
    kan vi inte göra vårt jobb utan källor.

  6. Ja, datajournalistik är fantastiskt.

  7. Det är viktigt för det vi gör.
    Dokument är helt avgörande-

  8. -men nån måste berätta
    var dokument och data finns.

  9. Därför tänkte jag prata om
    att underhålla och behålla källor.

  10. Först vill jag visa
    ett kort klipp från filmen "Spotlight".

  11. Det är när jag får mitt livs tips
    från advokaten Mitch Garabedian.

  12. Det är när Mitch berättar att han har
    fått tillgång till förseglade dokument-

  13. -i fallet med övergrepp inom kyrkan,
    som hade förseglats av domare.

  14. Han berättar
    att han har kommit på ett sätt-

  15. -att göra de mest graverande
    dokumenten offentliga.

  16. Som jag sa, var det mitt livs tips.

  17. De dokumenten bevisade
    att man hade mörklagt-

  18. -prästers sexuella övergrepp
    under flera tiotals år.

  19. Hej, Mitch. Den där Wilson Rogers
    är en riktig hårding.

  20. Han är självgod och slarvig.

  21. -Han verkar inte särskilt slarvig.
    -Du vet inte hälften. Tro mig.

  22. Vad är det då?

  23. Berätta hälften, Mitch.

  24. -Inofficiellt?
    -Javisst.

  25. För tre år sen
    ringde en före detta präst-

  26. -som var aktiv i kyrkan 1962.

  27. Då såg han Geoghan ta med sig
    små pojkar upp till sovrummet.

  28. Han blir förfärad
    och berättar för biskopen-

  29. -men då hotar biskopen
    att omplacera honom till Sydamerika.

  30. -Herregud...
    -Ja. 35 år senare.

  31. Han hör att Geoghan har åtalats för
    hundratals övergrepp och ringer mig.

  32. Har du en präst som kan vittna om
    att han berättade redan 1962?

  33. Nej, för när han skulle lämna sitt
    vittnesmål hade han med sin advokat.

  34. -Wilson Rogers?
    -Precis.

  35. Plötsligt minns han ingenting längre.
    Han är oanvändbar.

  36. Så jag glömmer alltihop-

  37. -tills för ett år sen när jag läser om
    en präst som varnade för Geoghan.

  38. -Gick han till pressen?
    -Ja. En liten lokaltidning.

  39. Nu är det officiellt, så jag ber att få
    använda artikeln som bevismaterial-

  40. -men Wilson Rogers,
    den självgode jäveln, motsätter sig det.

  41. -Det är då jag tar honom.
    -Hur då?

  42. Rogers motsätter sig min motion,
    så jag måste argumentera för den.

  43. Men den här gången får jag använda
    bevisbilagor. Hänger du med?

  44. -De förseglade dokumenten?
    -Ja. Jag kan bifoga de dokumenten.

  45. Samma dokument
    som din tidning försöker få ut.

  46. -Du skojar!
    -Nej, inte alls.

  47. Jag har bifogat de fjorton
    värsta dokumenten. De bevisar allt.

  48. -Om kyrkan, om biskopen...
    -Och allt är offentligt?

  49. -För din motion i rätten...
    -...är offentlig, det stämmer.

  50. -Nu hänger du med.
    -Kan jag få ut de dokumenten?

  51. Nej, det kan du inte,
    för de finns inte där.

  52. -Du sa ju precis att de är offentliga.
    -Ja, men det här är Boston.

  53. Kyrkan vill inte att nån ska se dem,
    så de finns inte där.

  54. Säger du att katolska kyrkan
    har fört bort dokument från domstolen?

  55. Jag är varken galen eller paranoid.
    Jag är erfaren. Kolla registret.

  56. De kontrollerar allt.

  57. Allt.

  58. Jag måste tillbaka.

  59. Det var bokstavligen så jag fick tipset
    som gjorde hela storyn.

  60. Det var otroligt hur bra filmskaparna
    skildrade Mitch Garabedians strategi.

  61. Jag minns när jag försökte förklara för
    en av manusförfattarna, Josh Singer-

  62. -och Josh har juristexamen
    från Harvard.

  63. Jag fick förklara det tre-fyra gånger
    innan han fattade.

  64. Han berättade
    för Tom McCarthy, regissören-

  65. -hur komplicerat det var, och undrade
    hur de skulle få med det i filmen.

  66. Tom sa: "Enkelt.
    Vi låter en bra skådespelare förklara."

  67. Skådespelaren var Stanley Tucci.

  68. Det var otroligt att de kunde göra det.

  69. Det visar också hur viktigt det är
    att underhålla sina källor.

  70. Ni såg att vi pratade inofficiellt.
    Jag gör det med folk hela tiden-

  71. -för att få information, men jag hade
    inga anonyma källor i min artikel.

  72. Vi byggde våra artiklar på dokumenten.
    Det gjorde dem så kraftfulla.

  73. Jag behövde aldrig berätta
    hur jag fick tag på dokumenten.

  74. Dokumenten är dokumenten.
    De är fakta.

  75. Jag menade förstås det jag sa
    när jag lovade Mitch anonymitet.

  76. Jag skulle aldrig berätta
    hur jag fick tag på dokumenten.

  77. Det tog många år innan Mitch
    lät mig berätta vad som hände-

  78. -och hur han avslöjade för mig att
    de här dokumenten fanns tillgängliga-

  79. -och att de var offentliga.

  80. Det man kan lära sig av det här är
    att man ibland måste umgås med folk.

  81. Om man tror
    att nån har värdefull information-

  82. -måste man ibland bara ta tid på sig.

  83. Som jag sa i går kunde jag övertyga
    Mitch Garabedian att jag var uppriktig-

  84. -genom att tillbringa mycket tid med
    hans klienter, offren för övergreppen.

  85. Det var ofta
    väldigt känsloladdade möten.

  86. Det var mitt första exempel.

  87. Jag tänker gå igenom
    det här tipsbladet igen, för alla här.

  88. Jag ska gå igenom listan
    och prata om mina tretton tipspunkter.

  89. Den här listan har utvecklats...
    Jag har hållit många föredrag-

  90. -och jag svarar på frågor, som i dag-

  91. -och det här föredraget
    kommer ur de frågorna.

  92. Jag tyckte att det var så viktigt
    att prata om källor-

  93. -att jag skapade en tipslista
    för hur man behandlar källor.

  94. Det var tretton från början,
    men jag har smugit in en fjortonde.

  95. Sen finns det några tips
    om att välja vad man skriver om.

  96. Jag får ofta den frågan.

  97. Det första man måste göra är att anta
    att människor vill prata med en.

  98. Särskilt unga journalister tänker ofta
    när de ska skriva om nåt sprängstoff-

  99. -att den här personen
    aldrig kommer att prata med mig.

  100. De kommer ju att se hemska ut.
    De vill aldrig prata.

  101. Om man antar att nån inte vill prata
    blir det självuppfyllande.

  102. Om man går in i intervjun
    och tror att människan inte vill prata-

  103. -så gör de inte det.
    De känner ingen öppning.

  104. Vi borde alltid
    utgå från att alla vill prata.

  105. Jag tror att 98 procent
    av befolkningen vill prata.

  106. Alla vill berätta sin historia.

  107. Alla vill känna sig viktiga på nåt sätt.

  108. Folk har olika knappar som man måste
    trycka på för att få dem att prata.

  109. Vissa människor
    vill känna sig som lärare-

  110. -som hjälper en stackars reporter
    som inte vet nånting.

  111. Andra är helt tvärtom.
    De vill bara prata med de smartaste.

  112. Man måste göra
    en snabb psykologisk profil-

  113. -av den som man försöker få som källa
    och komma på vilken väg man ska ta-

  114. -för att få dem att prata. Det viktiga
    är att tro på att alla vill prata-

  115. -och att alla vill berätta sin historia,
    för det är sant.

  116. Mitt andra tips är att vara uppriktig.

  117. Med andra ord tror jag att det hjälper
    om man verkligen vill veta-

  118. -vad människan har att säga,
    särskilt om man har en tajt deadline.

  119. Då vill man ofta bara
    skriva sin artikel i tid före deadline-

  120. -och börja med nästa. Då handlar
    intervjun bara om att få ett citat-

  121. -som reportern
    kanske redan har sett framför sig-

  122. -eller så har en redaktör sagt:
    "Försök få dem att säga X."

  123. Jag tror att nyckeln
    till en lyckad intervju-

  124. -är att verkligen vara uppriktig och
    vilja veta vad människan har att säga.

  125. Den attityden märks.
    Den man pratar med känner det.

  126. Det är lättare att få vem som helst
    att prata om man uppriktigt vill veta-

  127. -vad de har att säga.

  128. Jag brukar också rekommendera folk
    att svälja sin stolthet.

  129. Med det menar jag att många där ute
    gillar att hata sin lokaltidning.

  130. De har ofta en hatkärleksrelation
    till sin lokala nyhetsorganisation.

  131. Jag märkte det på Boston Globe.
    Vi hade en väldigt liberal ledarpolicy.

  132. Det gjorde många arga.
    Många läsare gör ingen skillnad-

  133. -på ledarsidan och nyhetssidorna.

  134. Jag fick ofta gå in till en intervju-

  135. -och höra nån uttrycka sitt missnöje
    med den senaste ledaren i The Globe.

  136. Då lät jag dem bara hålla på.

  137. Jag kanske förklarade hur ledarsidan
    är skild från nyhetssidorna-

  138. -men jag försöker inte argumentera.
    Jag intar en mer ödmjuk attityd.

  139. Jag har sett andra journalister som
    försöker använda sin tidnings makt-

  140. -för att tvinga nån att säga nåt,
    med andra ord skulle jag säga:

  141. "Boston Globe är New Englands
    viktigaste tidning. Prata, annars..."

  142. Jag har sett det, särskilt med reportrar
    hos stora, mäktiga tidningar-

  143. -och det kan fungera ibland,
    men det kan också slå tillbaka-

  144. -om personen i fråga
    inte tycker om att bli hotad-

  145. -vilket ju är vad man sysslar med.

  146. Den personen kanske förstör för dig.

  147. De kanske ringer andra och säger
    att de inte ska prata med dig.

  148. Vem vet, när din artikel publiceras
    kanske de stämmer dig-

  149. -bara för att förstöra för dig.

  150. Att svälja sin stolthet
    och inta en ödmjuk hållning-

  151. -är mycket mer effektivt.

  152. Honung är ofta betydligt bättre-

  153. -än en piska, som man säger.

  154. Det här är ett liknande tips:
    lägg ditt ego åt sidan.

  155. Intervjun handlar inte om dig.

  156. Intervjun handlar om
    den människa som du pratar med.

  157. Då och då kanske man pratar med nån
    som är en väldigt mäktig person-

  158. -som kanske vill
    få en känsla för hur duktig du är-

  159. -men generellt
    är det bäst att lägga egot åt sidan-

  160. -och låta den du intervjuar få känna sig
    viktig, kanske viktigare än den är.

  161. Så...

  162. Nästa tips kallar jag att hålla handen.

  163. Och...

  164. Källor kan bli väldigt ängsliga
    över att prata med oss.

  165. Många har aldrig
    pratat med journalister förr-

  166. -och de kan vara osäkra på
    vilken effekt det får att prata med oss.

  167. Vissa kan ha mycket att förlora.

  168. De kan vara väldigt sårbara.

  169. I Mitch Garabedians fall hade katolska
    kyrkan anmält honom tre gånger-

  170. -till det amerikanska
    advokatsamfundet-

  171. -som kan tillrättavisa advokater
    och kan dra tillbaka deras licens.

  172. Så Mitch var väldigt ängslig,
    och ville inte göra nånting-

  173. -som var utanför regelboken-

  174. -för då hade han
    kunnat bli av med sin advokatlicens.

  175. Vi använder oss ju också
    av visselblåsare.

  176. Vi kanske gör ett reportage
    om ett stort sjukhus-

  177. -där högt stående kirurger begår fel,
    och där folk far illa.

  178. Det kanske är nån från sjukhuset
    som ringer med tipset-

  179. -att en högt stående kirurg gör
    felaktiga operationer. Det här har hänt.

  180. Den personen har inte mycket makt,
    och den blir väldigt sårbar.

  181. De skulle få sparken direkt om nån
    fick veta att de pratade med pressen-

  182. -med nån från Boston Globe.
    Vi måste ta hand om våra källor-

  183. -och försäkra dem
    att vi skyddar deras anonymitet-

  184. -och att vi förstår deras situation-

  185. -och de risker som det innebär
    att prata med oss.

  186. Efter att vi har pratat med dem
    är det vårt ansvar att skydda dem-

  187. -och att inte skriva artiklar som
    avslöjar vem de är, vilket kan hända.

  188. Nyligen var det ett fall
    där organisationen The Intercept-

  189. -jag vet inte om ni känner till den,
    det är Glenn Greenwalds nya projekt-

  190. -och jag brukar gilla
    och respektera det de gör-

  191. -men de gjorde ett reportage nyligen
    som ledde till att en väldigt ung-

  192. -statsanställd person
    står inför en tioårig fängelsedom-

  193. -då FBI kunde fastställa att det var den
    personen som hade läckt information-

  194. -till The Intercept, och hon kommer inte
    ut ur fängelset på väldigt länge.

  195. Vi måste vara väldigt noga med att
    skydda våra källor som vi har lovat.

  196. För som jag sa,
    utan källor har vi inget att berätta.

  197. Vi måste kunna stå för det vi lovar.

  198. Så...

  199. Jag känner också
    att vårt uppdrag ofta är-

  200. -att skapa ett utrymme där människor
    känner sig bekväma med att prata.

  201. Ibland känner jag mig
    som en amatörpsykolog.

  202. Jag har ett exempel
    på nåt som inträffade nyligen.

  203. Jag skrev ett antal artiklar
    om katolska prästers barn-

  204. -och en av mina källor var en kille
    i Irland som hade en webbsida-

  205. -som hette Coping International,
    dit folk från hela världen hörde av sig.

  206. Han hade data
    som gav en uppfattning-

  207. -om hur många barn till präster
    det fanns i världen.

  208. Jag hade inte kunnat
    skriva artiklarna utan hans data.

  209. Men, som några av oss
    sa tidigare här i dag-

  210. -är även viktiga data nåt ganska torrt.
    Vi måste ha riktiga människor-

  211. -som speglar det vi ser i våra data.

  212. Så den här killen i Irland,
    som hade samlat ihop alla data...

  213. Jag ville berätta hans historia,
    och han gick med på det på telefon.

  214. Jag tog med mig en fotograf
    och åkte hela vägen till Dublin.

  215. När vi kom fram sa han:

  216. "Jag har bestämt mig för att inte
    berätta nånting om mig själv."

  217. "Jag vill bara prata om data."
    Det var en katastrof.

  218. Vi hade åkt hela vägen dit
    och allt var en katastrof.

  219. Fotografen som jag hade med mig
    blev väldigt brydd-

  220. -men jag var inte det, för jag visste
    att vi skulle vara där några dagar.

  221. Den tredje dagen körde vi med den här
    killen till olika kyrkor på landet-

  222. -där hans far hade varit präst.

  223. Vi besökte en park
    som han ofta gick till med sin far-

  224. -och vi besökte hans fars grav
    och de kyrkor där han hade arbetat.

  225. Nånstans längs vägen,
    kanske nån gång mitt på dagen-

  226. -började han lita på oss
    och känna sig bekväm med oss-

  227. -och han berättade hela sin historia.
    Det hade inte blivit nåt utan honom.

  228. Men det tog tid.

  229. Jag minns att jag sa så här
    till fotografen, helt spontant:

  230. "Vi måste skapa ett utrymme där han
    känner sig bekväm med att prata."

  231. Jag tror att det är en tanke
    som man måste ha med sig-

  232. -när man har människor
    som man vet har viktig information-

  233. -som inte vill prata, som känner sig
    sårbara eller tycker att det är pinsamt-

  234. -eller där deras familjer
    skulle reagera.

  235. Man måste bli
    en amatörpsykoterapeut-

  236. -och försöka göra det bekvämt för dem
    att berätta sin historia.

  237. Mitt sjunde tips är att läsa omättligt.

  238. Det jag menar är att läsa omättligt.

  239. Väldigt ofta pratar folk med en
    om de ser att man har gjort sin läxa.

  240. Ibland, när man bara vill utnyttja
    nåns kunskap till en artikel-

  241. -kan de bli stötta, eftersom de märker
    att du inte har gjort ditt jobb.

  242. Mitt råd är att göra allt du kan...

  243. ...särskilt om du ska prata med nån
    som är en auktoritetsfigur, en expert...

  244. Gör ditt förarbete. Googla dem.
    Läs allt du kan om dem.

  245. Googla deras ämne. Låna en bok
    om ämnet och skumma genom den.

  246. Vet vad du gör när du ska
    prata med den här människan.

  247. Det handlar om att visa respekt
    för den man pratar med-

  248. -men du vill också känna till
    den personens värld-

  249. -och du vill känna till
    den personens språk.

  250. Du vill förstå vad de berättar.

  251. Om du inte vet nånting om ämnet blir
    det svårt att veta vad som är viktigt.

  252. De flesta vi pratar med
    vet inte hur ett reportage fungerar.

  253. De förstår inte vad vi letar efter.
    Därför måste vi ibland låta folk prata-

  254. -och efter en timme
    kanske man får det stora tipset-

  255. -eller kanske efter sex veckor
    får man det stora tipset.

  256. Det lönar sig att vara välinformerad
    så att man känner igen-

  257. -när personen i fråga
    säger nåt som är viktigt.

  258. Utbilda er.

  259. Tips nummer åtta är...

  260. ...tanken...sanningen att smicker
    kan ta en hur långt som helst.

  261. Det är okej att fjäska för folk
    och få dem att känna sig viktiga-

  262. -om man tror
    att det kan få dem att öppna sig.

  263. Det är roligt med det där,
    att om man blåser upp nåns ego-

  264. -och får dem känna sig viktiga,
    så att de börjar prata-

  265. -kan man få veta att människan i fråga
    är viktigare än du trodde att den var.

  266. Du pratar ju med den här människan
    för att du vill lära dig mer.

  267. Förhoppningsvis får du veta
    saker som du inte visste förut.

  268. Tips nummer nio är ganska självklart-

  269. -men det handlar om att göra sig
    så tillgänglig som möjligt.

  270. Se till att du är tillgänglig
    via e-post, på Facebook, på Twitter...

  271. Dela ut många visitkort. Det ska vara
    lätt för folk att hitta dig.

  272. Det ska vara lätt att kontakta dig
    och ge dig information.

  273. Jag får tips via e-post, på telefon,
    genom direktmeddelanden på Twitter-

  274. -eller på Facebook.
    Folk kontaktar mig på alla möjliga sätt.

  275. Gör det enkelt för folk.

  276. Mitt tionde tips är väldigt viktigt:

  277. Lyssna på galningarna.

  278. Jag säger det för att ibland ringer det
    folk som verkligen är sinnessjuka.

  279. Folk har ringt från mentalsjukhus
    och psykiatriska avdelningar.

  280. När det händer tillräckligt ofta-

  281. -lär man sig att känna igen
    folk som är sjuka och paranoida-

  282. -som man inte kan ha nytta av
    och som inte är värda att lägga tid på.

  283. Det finns dock en annan kategori
    av människor med mentala problem-

  284. -som har blivit galna av att
    ha utsatts för allvarliga orättvisor.

  285. De har blivit galna av att fåfängt kämpa
    mot en byråkrati eller ett system.

  286. Ibland blir vi kontaktade av människor
    som har allvarliga problem-

  287. -men som ändå kan ha information
    om nåt fruktansvärt som har hänt-

  288. -som är inbyggt i systemet.

  289. När mina kollegor och jag
    fick Pulitzerpriset-

  290. -åkte vi till ceremonin
    vid Columbia University-

  291. -där vi presenterades av William Safire,
    som är död nu-

  292. -men som då skrev i New York Times
    och själv hade vunnit Pulitzerpriset-

  293. -och hade skrivit tal åt president
    Nixon. Han hade lång erfarenhet.

  294. När han presenterade oss sa han
    att när han jobbade i Washington-

  295. -körde han varje dag
    på väg till jobbet förbi en man-

  296. -som stod i ett gathörn
    och höll upp en skylt där det stod:

  297. "Jag blev våldtagen
    av en katolsk präst."

  298. Tusentals människor körde förbi den
    här mannen varje morgon, tusentals.

  299. Under flera år. William Safire sa:

  300. "Jag visste inte att jag varje dag
    på väg till jobbet struntade i"-

  301. -"världens största scoop."

  302. Håll ögonen öppna.

  303. Det leder till en annan poäng
    som jag brukar vilja göra...

  304. Se till att du rör dig
    utanför dina vanliga sociala cirklar-

  305. -och dina vanliga grupper av vänner.
    Det är så man lär sig saker.

  306. Försök...äta lunch med människor
    som du inte känner så väl-

  307. -men som kan vara
    intressanta att prata med.

  308. Det är vårt jobb att granska
    mäktiga människor och institutioner-

  309. -och vad de säger och gör, men det är
    också vårt jobb att lyssna på folk-

  310. -som kanske inte har en egen röst
    i den allmänna samhällsdebatten.

  311. Lyssna på människor på ytterkanterna.

  312. Ibland är det svårt att veta
    om de har nåt viktigt att säga-

  313. -men ofta har de det,
    och det kan löna sig att bara lyssna.

  314. Det är vårt jobb att tala med människor
    i utkanterna av vårt samhälle-

  315. -det må vara av ekonomiska skäl
    eller psykiska skäl.

  316. Offren för kyrkans övergrepp försökte
    få folk att lyssna på dem i många år-

  317. -innan vi kom
    och äntligen brydde oss om vad de sa-

  318. -och bevisade
    att det inte bara var sant-

  319. -utan ett mycket större problem
    än nån hade kunnat tänka sig.

  320. Lyssna på galningarna.

  321. Man kan slösa mycket tid på folk
    med allvarliga mentala problem-

  322. -men man måste bara lära sig
    att känna igen dem som inte tillför nåt-

  323. -och dem som kan ha
    en otrolig historia att berätta.

  324. Så...

  325. Tips nummer elva
    är att verkligen ligga i.

  326. Om nån inte vill prata med dig,
    om de inte svarar när du ringer-

  327. -om de inte ens vill prata när ni möts
    öga mot öga, ge inte upp.

  328. Prata med deras vänner. Skriv ett brev.

  329. Mina kollegor och jag var finalister
    till Pulitzerpriset förra året-

  330. -med en exposé över bristerna
    inom psykvården i Massachusetts.

  331. Jag skrev den första artikeln
    som handlade om en man-

  332. -som var väldigt svårt sjuk
    och hade svåra vanföreställningar.

  333. Han levde med sin mor, som i tiotals år
    hade försökt få hjälp åt sin son.

  334. Och... Hennes son var en kille som
    visste hur man pratade med psykiatrer-

  335. -för att slippa bli inspärrad
    på en psykiatrisk avdelning.

  336. Han hade vanföreställningar
    om att bli kidnappad av utomjordingar-

  337. -som tog honom nånstans
    där han våldtogs av bondgårdsdjur.

  338. Han var väldigt sjuk
    och hade allvarliga vanföreställningar.

  339. En dag blev han övertygad om att hans
    mor ingick i konspirationen mot honom.

  340. Då mördade han sin mor.
    Han högg ihjäl henne.

  341. Jag hade massor
    med dokument till min artikel.

  342. Jag fick tillgång till alla
    hans journaler, och det var jättebra-

  343. -men dokument är en sak-

  344. -och riktiga människor är det som ger
    en berättelse liv och lockar läsare.

  345. Jag ville gärna prata med hans syster-

  346. -men hon ville inte prata med mig.

  347. Jag träffade henne
    vid ett förhör om hennes bror-

  348. -och då var hon väldigt kort mot mig.

  349. Hon hade stämt delstatens
    myndighet för psykiatrisk vård-

  350. -för att hennes mor hade försökt
    få hjälp upprepade gånger.

  351. Jag pratade med hennes advokat,
    som var en väldigt trevlig man-

  352. -och en väldigt duktig advokat.
    Hon hade valt den bästa i sitt fält.

  353. Han sa att han förstod att min artikel
    skulle föra mycket gott med sig-

  354. -och att han gav oss fullt stöd,
    men om jag skulle prata med henne-

  355. -skulle hon återuppleva sitt trauma
    varje gång. Hon vägrade göra det.

  356. Då frågade jag
    om jag fick skriva ett brev till henne.

  357. Han tyckte att det var okej,
    så jag skrev mitt brev-

  358. -och ungefär sex veckor senare
    hade jag fortfarande inte hört nåt.

  359. Jag kontaktade advokaten som sa
    att hon inte kommer att göra det.

  360. Det gick lite mer tid
    och vi närmade oss vår deadline-

  361. -så jag skrev ett brev till
    där jag framställde min begäran.

  362. Jag sa att jag respekterade
    hennes rätt till sitt privatliv-

  363. -men att jag ville försöka en gång till,
    för vi närmade oss deadline-

  364. -och jag ville bara berätta
    att vi försöker avslöja-

  365. -precis de tillkortakommanden inom
    systemet som ledde till moderns död.

  366. "Jag ber dig bara om hjälp."

  367. Efter mitt andra brev
    sa hon att hon ville prata med mig.

  368. Jag träffade henne
    tillsammans med hennes advokat-

  369. -och vi spelade in en intervju
    som varade i nästan två timmar.

  370. Den var helt avgörande för storyn.

  371. Ge inte upp. Fortsätt trycka på,
    och ta så mycket tid på er som ni kan-

  372. -för att få en källa att prata med er.

  373. Nästa tips har med detta att göra.
    Nummer tolv är att visa hela bilden.

  374. Det var det jag gjorde med
    den här kvinnan. Jag visade allt gott-

  375. -som kunde komma
    ur en riktig bra artikel om psykvården.

  376. Låt dem veta vad ert syfte är
    och vad er föresats är.

  377. Låt dem veta
    hur viktig deras intervju kan bli.

  378. Låt dem veta hur de passar in i bilden.
    Ge dem en bild av helheten.

  379. Låt dem få veta varför det är viktigt.

  380. De kanske inte tänker så.
    De kanske tror att ni vill utnyttja dem-

  381. -för att sälja tidningar
    eller få klick på er webbsida.

  382. Tyvärr finns det skäl att vara cynisk.

  383. Vi tillhör inte de delar av medierna
    som bygger på sensationsjournalistik-

  384. -för att sälja tidningar, utan vi gör
    nåt annat. Då måste man förklara det.

  385. Vi börjar närma oss slutet.

  386. Nummer tretton är att knacka dörr.

  387. Det är verkligen sista utvägen.

  388. Ofta har man försökt med
    alla strategier man kan komma på-

  389. -för att få en källa att prata,
    men man kommer ingenstans.

  390. Ibland vet man att personen
    är avgörande för storyn-

  391. -eller att de har viktig information,
    eller så är det dem du skriver om-

  392. -och du tänker vara väldigt kritisk,
    och vill ge dem en chans att svara-

  393. -och också få veta vad de svarar. Det
    finns många skäl att prata med dem.

  394. Man kan behöva knacka dörr,
    att man bara dyker upp oanmäld.

  395. Man har redan skrivit brev och ringt...

  396. Det är inte riktigt rättvist,
    och det kan slå tillbaka på en själv-

  397. -om man inte har gjort allt man kan,
    ringt, kanske skickat e-post-

  398. -och skrivit brev
    utan att få ett enda svar.

  399. Då kan det vara läge
    att bara dyka upp hemma hos dem-

  400. -och hamna öga mot öga med dem.

  401. Det är viktigt
    att inte se det som en konfrontation.

  402. Ibland blir det en konfrontation,
    men det är viktigt att inte tänka så.

  403. Man dyker upp för att få kontakt
    och ställa en legitim fråga.

  404. Det kan ofta vara effektivt, eftersom
    människan i fråga kan bli imponerad-

  405. -av hur ihärdig du är. "Oj, den här
    människan jobbar verkligen hårt."

  406. "Den här människan
    vill verkligen prata med mig."

  407. Det kan vara effektivt. Också
    det gamla uttrycket "få in en fot..."

  408. Ibland kan man
    bokstavligen få in en fot i dörren-

  409. -medan man pratar,
    och sen kan man komma in-

  410. -och sitta ner och få ett bättre samtal.

  411. Om man kommer dit och ingen öppnar
    kan man lämna ett meddelande.

  412. Lämna ditt visitkort,
    men också ett meddelande.

  413. Låt dem få veta
    att du har ansträngt dig och kommit dit.

  414. Jag kan ge er ett exempel
    av hur det kan gå till.

  415. Jag...
    Det här hände för ungefär fyra år sen.

  416. Jag fick information om att en högt
    uppsatt person vid en katolsk högskola-

  417. -som satt i styrelsen-

  418. -en jesuit som tidigare hade varit
    USA:s högst uppsatta jesuit-

  419. -som satt i styrelsen och var en del
    av den teologiska fakulteten-

  420. -den avdelning som utbildade
    unga män att bli katolska präster-

  421. -och alla präststudenter levde
    tillsammans på ett eget litet campus-

  422. -och den här mannen, fader Brad
    Schaeffer, bodde där med studenterna-

  423. -som utbildade sig till präster,
    och han hade sitt kontor där.

  424. Jag hade mycket dokumentation som
    visade att när han jobbade i Chicago-

  425. -han var den främste jesuiten
    i Chicagoområdet, ett stort område-

  426. -så hade han deltagit i en mörkläggning
    av omfattande svåra övergrepp.

  427. Han var dessutom vice ordförande
    för Georgetown University-

  428. -i Washington, D.C. och satt i styrelsen
    för flera andra jesuitiska lärosäten.

  429. Jag upptäckte alla dessa
    hemska saker i hans förflutna-

  430. -men han svarade inte när jag ringde
    och svarade inte på brev-

  431. -så en dag gick jag till hans kontor.

  432. Där satt en receptionist. Han hade sitt
    namn på dörren och dörren var stängd.

  433. Jag sa att jag ville tala med
    Brad Schaeffer och att det var viktigt.

  434. Receptionisten sa
    att han var upptagen.

  435. Jag sa: "Okej. Är han på sitt kontor?"

  436. Dörren var stängd, och receptionisten
    antydde att han var det-

  437. -så jag sa att jag kunde vänta.

  438. Där fanns några stolar, så jag
    slog mig ner, öppnade en tidning...

  439. ...och gjorde det tydligt
    att jag kunde vänta ganska länge.

  440. Jag kunde se hur han tog upp
    telefonen för att ringa Schaeffer-

  441. -och säga att en journalist väntade på
    honom. Han kunde ha bett mig att gå-

  442. -men det gjorde han inte,
    så jag satt där och väntade.

  443. Tro det eller ej, men jag såg hur dörren
    öppnades, och gjorde mig redo-

  444. -och då försökte han springa förbi mig.

  445. Han var ganska stor. Det är inte jag.

  446. Men jag hoppade upp
    och ställde mig i vägen för honom-

  447. -och berättade
    vem jag var och vad jag gjorde där-

  448. -och jag ställde ett antal frågor-

  449. -men han sa:
    "Prata med jesuiterna i Chicago."

  450. Han repeterade samma sak
    oavsett vad jag frågade.

  451. Då sa jag att jag inte bara
    ville ha information-

  452. -utan att jag ville berätta för honom,
    av ren välvilja-

  453. -att oavsett om han pratade eller inte
    kommer artikeln i tidningen på söndag.

  454. "Det här är din chans
    att berätta din vinkel."

  455. "Oavsett om du säger nåt eller inte
    trycker vi artikeln. Jag har dokument."

  456. Då sa han till mig att han var ledsen-

  457. -att han inte hade gjort mer
    för att stoppa övergreppen-

  458. -och jag skrev ner det och han gick.

  459. Jag önskar att han hade velat
    prata mer, men det var tillräckligt-

  460. -att han ville be om ursäkt.

  461. Hans ursäkt
    blev en ganska viktig del av artikeln.

  462. Ingen på Boston College
    ville prata med mig.

  463. De vill tro att de har skött frågan med
    övergrepp från präster på ett bra sätt-

  464. -och de har till och med
    en kurs om det, men de vägrade prata-

  465. -så artikeln publicerades och två dagar
    senare avgick Brad Schaeffer från allt.

  466. Han avgick från alla institutioner
    som han hade varit engagerad i.

  467. Det var väldigt tillfredsställande-

  468. -för alla offer för övergrepp
    från präster, som kom från Chicago.

  469. Alla som hade överlevt det
    kände sig mycket bättre.

  470. Det var det jag hade att säga
    om att knacka dörr.

  471. Det var tipset med lyckotalet tretton.

  472. Så...

  473. Men jag har lite mer att säga.
    Jag har ett sista tips.

  474. Jag får ofta frågan hur man får
    nån som har pratat inofficiellt-

  475. -att prata officiellt,
    och det är en bra fråga.

  476. Vi hamnar ofta där.
    Jag pratar gärna med folk inofficiellt-

  477. -för att få veta vad de har
    för information. Ibland säger jag nej.

  478. Om jag är i sluttampen av ett jobb...

  479. ...där jag ska avslöja felaktigheter
    som en hög tjänsteman har begått...

  480. Ibland...

  481. Det är ovanligt, men ibland har du
    ingen nytta av inofficiell information.

  482. Dessutom vill du ha officiella
    uttalanden av dem som du granskar.

  483. De har ett ansvar
    att uttala sig offentligt-

  484. -och berätta vad de har gjort.

  485. Om man vill få nån som har sagt nåt
    inofficiellt att säga det officiellt-

  486. -handlar det, som jag har sagt, om
    att ta tid att bygga upp ett förtroende.

  487. Det finns en annan scen
    ganska tidigt i filmen-

  488. -där jag intervjuar ett övergreppsoffer.

  489. Det var en helt otrolig historia
    som den här mannen berättade.

  490. När han var nio eller tio år gammal...

  491. Det var en fattig familj som bodde
    i ett kommunalt bostadsområde.

  492. Då begick hans far självmord.

  493. Hans mor var svårt sjuk i schizofreni,
    så det var en hårt drabbad familj.

  494. Det som hände var
    att killens äldre syster var ute och åt-

  495. -och en präst, fader John Geoghan,
    brukade åka runt och leta efter offer.

  496. Han träffade den här tonåriga flickan,
    som berättade för honom-

  497. -att hennes far hade begått självmord.

  498. Prästen visste
    att det fanns en ung pojke i hushållet-

  499. -och skyndade dit för att beklaga
    sorgen och tog med pojken ut på glass-

  500. -och han förgrep sig allvarligt på den
    här pojken på vägen hem från glassen.

  501. Den här unge mannen
    berättade sin historia-

  502. -och jag blir helt förstummad.

  503. Det här var en av de tidiga intervjuerna
    så Mitch Garabedian satt med-

  504. -för att garantera
    att allt som sades var inofficiellt.

  505. Jag var uppriktig och empatisk och...

  506. Jag var ganska upprörd och förskräckt,
    om jag ska vara ärlig.

  507. I slutet av intervjun,
    precis som i filmen-

  508. -ställer killen sig upp och säger:
    "Du kan använda mitt namn."

  509. "Sätt bara dit de jävlarna." Jag hade
    suttit med honom en hel eftermiddag-

  510. -och en sak som passerar snabbt
    i filmen var helt korrekt och viktigt.

  511. Det är viktigt att hitta
    nåt gemensamt med människor-

  512. -särskilt om de har blivit
    traumatiserade.

  513. Jag körde taxi när jag var ung.

  514. Därför kan jag Boston väldigt bra.

  515. När jag pratade med folk
    brukade jag fråga var de bodde-

  516. -och när de sa vilket område
    de kom från kände jag till det-

  517. -och kunde berätta
    om olika landmärken-

  518. -för att låta dem känna att jag
    bokstavligen förstod var de kom från.

  519. Jag gjorde det även med Patrick-

  520. -och mot slutet av intervjun
    ville han prata officiellt.

  521. Jag har märkt att det kanske inte
    händer varje dag, men ganska ofta-

  522. -att man börjar med ett inofficiellt
    samtal, men efter lite tid-

  523. -när de inser att man förstår
    och att man är empatisk-

  524. -och de får en känsla av vad man vill
    skriva, brukar de även prata officiellt.

  525. Jag vet inte
    hur vi ligger till tidsmässigt...

  526. Jag har en liten
    bonusföreläsning också-

  527. -som också bygger på
    frågor som jag får.

  528. Jag får ofta frågan om hur vi
    bestämmer vad vi vill skriva om.

  529. Det är en väldigt viktig fråga.

  530. Inom undersökande journalistik-

  531. -beskriver vi ofta
    väldigt komplicerade saker-

  532. -som ofta innehåller
    högvis med komplicerade dokument-

  533. -enorma databaser
    som vi bara ytligt kan förstå-

  534. -så undersökande journalistik
    tar väldigt mycket tid.

  535. Jag och Spotlight-teamet kan lägga
    upp till ett år på ett projekt.

  536. Artikelserien om tillkortakommandena
    inom psykvårdssystemet-

  537. -som blev finalist till Pulitzerpriset,
    det projektet varade i ett år.

  538. Det var en serie på sju artiklar.

  539. Det som alla
    undersökande journalister fruktar-

  540. -och som alla redaktörer
    fruktar ännu mer

  541. -är när en journalist
    eller en grupp journalister-

  542. -tillbringar fyra eller sex månader
    på ett jobb för att sen säga:

  543. "Det var inte vad vi trodde."

  544. Eller: "Vi tror att det är det vi tror
    det är, men vi kan inte få till det."

  545. Om man är journalist blir det
    väldigt pinsamt och frustrerande-

  546. -och det gäller även ens redaktör,
    som antagligen rapporterar uppåt-

  547. -och alla tycker att det är pinsamt
    och alla har fått lön i flera månader-

  548. -utan att ha nåt att komma med.

  549. Många undersökande journalister
    är väldigt intensiva och lite besatta.

  550. Vi kan till och med vara helt besatta.

  551. Vissa jobb är väldigt frestande.

  552. Men ibland ska man
    låta bli att försöka göra dem.

  553. Jag har varit en del
    av Spotlight-teamet i femton år nu.

  554. Det här är några tumregler som jag
    skrev för att jag fick så många frågor.

  555. Det här är den process
    som jag intuitivt har utvecklat-

  556. -och som jag har skrivit ner.
    Det är ganska enkelt.

  557. Jag har fyra kriterier
    för hur man väljer vad man skriver om.

  558. Det första är: kommer det att påverka?
    Har det potential att förändra nånting?

  559. Jag vet inte hur det är med er,
    men jag är undersökande journalist-

  560. -för att jag vill förändra saker.

  561. Jag vill stoppa dåliga saker
    och göra världen bättre.

  562. Det må låta idealistiskt,
    men det är sant. Det är ett faktum.

  563. Jag är idealist. Det är därför jag gör
    det här. Jag vill förändra saker.

  564. Har storyn potential att förändra nåt,
    att göra saker och ting bättre?

  565. Det är det viktigaste kriteriet för mig.

  566. Det andra kriteriet,
    som också är helt avgörande, är:

  567. Är de missgärningar som du har
    upptäckt eller tror att du har upptäckt-

  568. -är de en del av ett system?

  569. Jag får många samtal och
    e-postmeddelanden från människor-

  570. -som har varit med om
    fruktansvärda saker-

  571. -men det som har hänt dem händer
    inte nödvändigtvis en större grupp.

  572. Jag tänker bara skriva nånting
    om det som jag får höra talas om-

  573. -är en del av ett system.

  574. Vi gjorde undersökningen
    av övergrepp inom kyrkan för att-

  575. -det verkade vara så att en präst
    hade väldigt många offer.

  576. Sen hittade vi förstås
    fler och fler präster-

  577. -och sen insåg vi att det skedde
    en systematisk mörkläggning-

  578. -som skedde över hela världen.

  579. Det är det bästa exemplet
    på nåt som är satt i system.

  580. Alla våra undersökningar gör vi för att
    vi tror att vi har upptäckt systemfel.

  581. I vår serie om psykvården
    var hela systemet bara...

  582. Det är fortfarande väldigt ineffektivt
    av en mängd anledningar.

  583. Är det en del av ett system?
    Jag har många svåra samtal med folk-

  584. -som ringer för att de har blivit
    illa behandlade och har lidit mycket.

  585. Jag önskar att jag kunde hjälpa dem,
    men jag är ingen socialarbetare.

  586. Jag är ingen hjälplinje.
    Jag är undersökande journalist.

  587. Ofta måste jag säga till människor-

  588. -att jag är ledsen över det som har hänt
    och att de kan söka hjälp-

  589. -hos socialen eller hos en advokat,
    och att jag kan rekommendera folk-

  590. -men jag tänker inte skriva om det.

  591. Jag försöker säga det
    på ett medkännande men ärligt sätt.

  592. Jag vill inte att de ska tro
    att jag kommer att göra nåt.

  593. Jag försöker vara så varsam
    som möjligt när jag berättar-

  594. -att jag bara skriver
    om systematiska problem.

  595. Jag tror att jag hoppar
    till det fjärde tipset.

  596. Det är viktigare än nummer tre.

  597. Nummer fyra är: kan vi göra det?

  598. Det är kanske den viktigaste frågan
    om man inte vill hamna i råtthålet-

  599. -där man jobbar i ett halvår
    och kommer tillbaka utan nånting.

  600. Frågan är: kan vi göra det?

  601. Finns det dokument
    som kan bevisa att nånting är fallet?

  602. Finns det en databas-

  603. -eller kan vi bygga en databas själva,
    som kan bevisa vad som har skett?

  604. Jag har gjort det några gånger.
    Ni såg det i filmen.

  605. Kan vi göra det?
    Inte allt som man vet är sant...

  606. Det finns saker som man inte kan
    skriva om. Ni ska få ett exempel.

  607. Det fanns en mäklare,
    som jag kände personligen-

  608. -som jobbade med hyreslägenheter.

  609. Hon kom till mig med en story.
    I Massachusetts är blyfärg förbjudet.

  610. Blybaserad färg
    orsakar hjärnskador hos barn-

  611. -om små barn får i sig blybaserad färg.

  612. Små barn kan tugga
    på fönsterkarmar och sånt.

  613. Om en lägenhet innehåller blyfärg
    är det en risk för barn.

  614. Vi har en lag som kräver
    att hyresvärdar tar bort all blyfärg-

  615. -och målar över den om de hyr ut
    till familjer med barn under tolv år.

  616. Det är en bra tanke, som leder till att
    ingen vill hyra ut till barnfamiljer-

  617. -för då måste de sanera lägenheten
    och måla om den, vilket blir dyrt.

  618. Mäklaren sa att det finns utbredd
    diskriminering bland hyresvärdar-

  619. -och om man är en barnfamilj är det
    väldigt svårt att hitta en lägenhet.

  620. Vi ville verkligen skriva om det,
    men vi var ju tvungna att bevisa det.

  621. Det fanns inga data,
    och det fanns inga dokument.

  622. Det enda vi kunde göra
    var att låtsas vara hyresgäster.

  623. Vår tidnings policy
    är att vi inte jobbar så.

  624. Vi menar att vi inte kan
    bryta mot lagen...

  625. Vi kan inte bryta mot lagen
    för att bevisa att nån annan gör det.

  626. Vi kan inte vara oärliga
    för att bevisa att nån annan är oärlig.

  627. Det blir för mycket dubbelmoral.
    Så ser vår policy ut, av goda skäl.

  628. Vi bestämde att det inte gick att göra
    nåt. Det fanns inget annat sätt.

  629. Tyvärr fick vi gå vidare.

  630. Vi lade inte ett halvår på nånting
    som vi inte trodde att vi kunde bevisa.

  631. Det sista kriteriet
    som jag har skrivit här är:

  632. Finns det ett chockvärde?
    Kommer folk att bli förvånade?

  633. Det är tidningsmannen i mig.

  634. Vi vill ju att folk ska läsa tidningen
    och tänka: "Va! Skojar ni?"

  635. Det är nog det minst viktiga
    av de här fyra kriterierna-

  636. -men vi är i nyhetsbranschen,
    och vi vill skaka om folk-

  637. -och få dem att läsa det vi skriver,
    så det är inte fel att tänka på det.

  638. Tidigare i dag var det nån-

  639. -som gjorde en fantastisk
    databasdriven story-

  640. -om ett höghus i London
    där många lägenheter stod tomma-

  641. -för att de hade köpts upp
    av rika utländska spekulanter.

  642. Kvinnan som höll föredraget visade sen
    Daily Mails version av samma nyhet.

  643. Rubriken var "Girighetens torn".
    De hade kryddat till det.

  644. Men i mitt stilla sinne tänkte jag
    att det nog inte var så dumt.

  645. Det låter vettigt. Jag skulle föredra
    rubriken "Girighetens torn".

  646. När man har nåt som man
    tänker lägga mycket tid och pengar på-

  647. -är det legitimt att fråga om
    det kommer att få folk att hoppa till.

  648. Så...

  649. Det var mina tips
    för att underhålla och skydda källor-

  650. -och för att välja rätt sak
    att investera sin tid och sina pengar i-

  651. -ibland i upp till ett års tid.
    Tack för att ni lyssnade.

  652. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Källmaterial, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss