Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Val, påverkan och propagandaDela
  1. Tack Trump, för att mediebranschen
    äntligen sträckte på sig-

  2. -och såg sin roll.

  3. Hej! Välkomna till den här punkten-

  4. -som handlar om påverkan, propaganda
    och desinformation i sociala medier-

  5. -inte minst inför valrörelsen
    som redan är på gång.

  6. Kraften i de sociala medierna
    har blivit starkare.

  7. De når fler och snabbare.

  8. Trumps twittrande fick fler svenskar
    att ansluta sig till Twitter.

  9. Trollindustrin i olika former
    har avslöjats.

  10. Vi har hatsajter som sprider
    propaganda och desinformation-

  11. -även på sociala medier.

  12. Sen har också valrörelser
    både i USA och Europa-

  13. -visat att sociala medier
    betyder jättemycket i valrörelser.

  14. Den här valrörelsen
    som snart drar igång i Sverige-

  15. -kan nog vara den största utmaningen
    för journalistiken i vårt land.

  16. Många befarar att den blir smutsig
    och med ett hårt debattklimat.

  17. Med mig har vi samlat några experter
    på propaganda-

  18. -desinformation och sociala medier-

  19. -för att diskutera journalistikens
    utmaningar under valåret och framåt.

  20. Det är James Pamment,
    forskare vid Lunds universitet.

  21. Måns Mosesson,
    journalist på Dagens Nyheter.

  22. Martin Schori på Aftonbladet.

  23. Och Brit Stakston. Mediestrateg,
    författare och föreläsare.

  24. Då börjar jag med James.

  25. Du skrev en rapport
    som tar upp påverkan på myndigheter.

  26. Snart kommer en handbok
    riktad mot kommunikatörer-

  27. -för att hantera den här typen av
    information som kan komma till dem.

  28. Kan du berätta vad det är för former
    av påverkan som du har hittat?

  29. Ja. Stort tack
    för att jag fick komma hit.

  30. Vi gick igenom 1 100 rapporter
    som finns därute om påverkan.

  31. De rapporter som har varit viktigast
    är från journalister.

  32. Journalisten ligger i framkanten
    av att utforska det här ämnet.

  33. Det som kommer från tankesmedjor
    och universitet ligger efter.

  34. Det har varit viktigt för oss,
    det ni gör.

  35. Vi märker att inför val-

  36. -finns det statsaktörer
    som vill påverka både valet-

  37. -och andra viktiga beslut.
    Den här påverkan är oftast dold.

  38. Det är svårt att bekräfta
    att det finns en statsaktör bakom.

  39. Det finns vissa tecken
    som man känner igen.

  40. Ibland vill de uppnå politiska mål.

  41. Ibland handlar det om ekonomiska mål.
    Ni kanske har hört talas om-

  42. -killarna som satt i Makedonien
    och bedrev en verksamhet-

  43. -med falska nyheter för ekonomisk
    vinst. De fick pengar för klicken-

  44. -under Trump-valet.
    Det hade inget med politik att göra.

  45. Det var rent ekonomiska skäl.

  46. Ibland handlar det
    om nån slags hacker-mentalitet.

  47. Om det är möjligt att på nåt sätt
    "gamea" system, vill folk göra det.

  48. Det bästa exemplet
    är förstås från USA.

  49. Där har vi fått Muellers rapport,
    som är fascinerande.

  50. Det är den mesta informationen
    vi har sett på ett exempel.

  51. Det visar en hel kampanj som
    består av många olika aktiviteter.

  52. Det är
    det viktigaste exemplet vi har.

  53. Även den här veckan...

  54. Om man tittar på Scripal-fallet
    i Storbritannien eller Douma-

  55. -ser man hur desinformation går till.
    Man ser alla tekniker.

  56. Det händer i dag.

  57. Ryssland har sagt
    att Douma gjordes av Storbritannien-

  58. -för att misskreditera dem.
    Det är så det går till.

  59. I Scripal-fallet
    har vi sett 26 olika narrativ-

  60. -som sprids i ryska medier.

  61. Desinformation är nog den största
    kategorin av påverkan som vi ser.

  62. Sen har vi i Sverige sett falska brev
    från Hultqvist.

  63. Fejkkonton,
    framförallt för politiker.

  64. Troll förstås.

  65. Falska bevis som....
    Jag tror det var RT eller Sputnik-

  66. -som åkte till Rinkeby och försökte
    betala ungdomar för att bråka-

  67. -så att de kunde filma hur hemskt
    det är här. Förfalskat bevis.

  68. Botar känner ni väl till?

  69. Stängda Facebook-grupper...

  70. ...som användes i USA-valet...

  71. ...för att ta en grupp
    och ställa den mot en annan grupp.

  72. Sen försökte man samordna möten-

  73. -så att de demonstrerade på samma dag
    och plats. För att skapa bråk.

  74. Det såg vi i Texas till exempel
    under USA-valet.

  75. I rapporten
    som publiceras om några veckor-

  76. -identifierar vi tolv grupper
    av tekniker.

  77. Ni får gärna läsa mer snart.

  78. Då tänker jag också på vilken
    av de här tolv metoderna du nämner-

  79. -som du tror drabbar myndigheter
    och media under valrörelsen?

  80. Inga, hoppas jag. Jag hoppas
    att genom att uppmärksamma frågan...

  81. ...så höjer vi tröskeln
    för de som försöker påverka oss.

  82. Att det inte blir värt
    att försöka påverka i Sverige.

  83. Men, med det sagt...

  84. ...tror jag vi kommer se
    de enklaste teknikerna.

  85. Det tror jag. Det är ryktesspridning.

  86. Det är lätt gjort,
    framför allt på sociala medier.

  87. Kanske läckta dokument. Att förfalska
    dokument är lätt med power point.

  88. Det är lätt att identifiera, men det
    kan skapa kris under ett par timmar-

  89. -eller ett par dagar, innan
    man har verifierat att det är falskt.

  90. Om tajmingen är rätt,
    kan det påverka beslut-

  91. -under valet.

  92. Jag tror det kommer teknik
    som försöker...

  93. ...utöka polariseringen i samhället.

  94. Till exempel troll.

  95. Så att det blir svårt att läsa
    kommentarsfält på många inlägg.

  96. Framförallt på nyhetssajter
    och i sociala medier.

  97. Jag tror det finns en stor risk-

  98. -att utländska aktörer
    försöker underminera förtroendet-

  99. -för själva valprocessen.

  100. Det har vi sett
    i Skottlands självständighetsval.

  101. Att utländska aktörer gick ut direkt
    när resultatet publicerades-

  102. -och sa "det är felaktigheter
    i själva processen".

  103. "Vi måste ha ett nytt val."

  104. Det är sånt som påverkar förtroendet
    för processen.

  105. Jag vet inte
    om det händer i valet nu-

  106. -men det som ligger i framtiden
    och som kommer snart, är deep fakes.

  107. Det är manipulation av bild och ljud.

  108. Tekniken finns redan nu. Man skulle
    kunna använda det för att ta ett tal-

  109. -och göra om det till nåt helt annat.

  110. Med rätt tajming
    kan det påverka mycket-

  111. -även om det kommer bevis
    så småningom att det inte stämmer.

  112. Det är framförallt tajming
    som är den största risken för valet.

  113. Du säger tajming, och att information
    kan hjälpa oss att hålla oss skärpta.

  114. Men tajmingen, hur ska man hinna med
    där? Vad har du för råd att ge?

  115. Ja. Vi säger att man ska vara vaksam,
    men inte paranoid.

  116. Alltså, allt är inte påverkan.

  117. Det finns proaktiva saker
    man kan göra i en medieorganisation.

  118. Vi vill att informationspåverkan
    blir en del av en krishanteringsplan.

  119. Alltså den plan som redan finns
    för risk- och krishantering.

  120. Att man lägger till
    informationspåverkan som en punkt.

  121. Det är viktigt att briefa
    kommunikatörer på myndigheter.

  122. De bevakar medier. Det är ofta de som
    ser trender på sociala medier först.

  123. Om de känner till de tekniker som
    används, kan det hjälpa med tajming.

  124. De ser saker först.

  125. Vi fokuserar på de underliggande
    kommunikationstekniker som används.

  126. Även om formatet ändras
    så känner man till vissa tekniker.

  127. "Det här kanske inte ser ut som
    ett troll, men det är samma teknik."

  128. Det är viktigt att kunna känna igen
    de här teknikerna.

  129. Sen tycker vi det är viktigt
    att man kan ta egna beslut-

  130. -och använda sitt eget omdöme.

  131. Det finns inga riktlinjer eller
    checklistor som vi kan producera-

  132. -som visar hur man ska göra rätt.
    Det ser olika ut i olika kontexter.

  133. Vi uppmuntrar också till
    en demokratisk dialog och debatt.

  134. Vi tycker det är viktigt
    att allt inte kallas för påverkan-

  135. -och att man som journalist
    och kommunikatör-

  136. -tänker på vad det är vi försöker
    skydda: Den demokratiska debatten.

  137. Att ingen kan påverka den
    med olagliga tekniker.

  138. Det är viktigt
    att svara med korrekt information.

  139. Inte försöka påverka tillbaka,
    inte använda de teknikerna.

  140. Den sista saken
    som jag vill uppmärksamma-

  141. -är att målet för påverkan
    oftast inte är dig som journalist-

  142. -eller din organisation.

  143. Utan det är vissa målgrupper
    som ni har kontakt med.

  144. För att möta påverkan
    är det väldigt viktigt-

  145. -att tänka på
    vilka målgrupper ni känner-

  146. -som är utsatta
    och som ni kan hjälpa.

  147. Det handlar inte om en statsaktör
    och er, utan om målgrupperna.

  148. Tack. - Måns, då går vi över.

  149. Du mötte en av de företeelserna
    i ett reportage i Dagens Nyheter-

  150. -om trollindustrin. Berätta.

  151. Det började ur en korrekt nyhet-

  152. -som handlade om
    att den stora kyrkan i Kristianstad-

  153. -under en tid hade haft stora
    problem. Det var människor därinne-

  154. -som kissade på golvet,
    bajsade, onanerade-

  155. -och lämnade blodiga kanyler
    bland annat.

  156. I samband med att kyrkan
    av den här anledningen-

  157. -ville ha tillstånd
    med ordningsvakter-

  158. -skrev lokaltidningen, Kristianstads-
    bladet, en artikel om det här.

  159. Den fick stor spridning i Sverige.

  160. Kvällstidningarna plockade upp den.
    TT, SVT.

  161. I grundartikeln
    försöker kyrkans förvaltningschef-

  162. -uttrycka vilka det är
    som har gjort de här grejerna.

  163. Det har kyrkan bra koll på.

  164. Det hade öppnat en metadonklinik
    precis på andra sidan gatan-

  165. -där missbrukare får hjälp.

  166. En del av dem har också varit inne
    och stökat i kyrkan.

  167. Då använder han ett uttryck
    för att beskriva det nya-

  168. -som jag tror är starten
    på en lång kedja av förvanskning.

  169. Han säger att det är "ett nytt
    klientel" som har gjort det i kyrkan.

  170. Det plockas upp av...

  171. ...bland annat en högerextrem sajt,
    Fria Tider.

  172. Som i och för sig
    gör ett korrekt referat-

  173. -på många sätt, men lite försåtligt
    lyfter upp det med "nytt klientel".

  174. Fria Tider-artikeln
    plockas i sin tur upp av en...

  175. ...ideologiskt hårdför sida i USA
    som heter Mad World News-

  176. -som är väldigt islamfientlig.
    Skribenterna poserar med vapen.

  177. De gör den riktiga vridningen
    av den här nyheten.

  178. De skriver en artikel...

  179. ...som handlar om
    att en liberal församling i Sverige-

  180. -ville göra en politisk poäng.
    De bjöd in muslimer-

  181. -att bo i sin kyrka. Det tog
    inte lång tid innan muslimerna-

  182. -ville börja skända kristendomens
    heliga hus och så vidare.

  183. Det är därför muslimer helt enkelt-

  184. -har kissat och bajsat
    i en kyrka i Sverige.

  185. Den nyheten får egentligen
    inte så stor spridning.

  186. De riktar sig
    till andra ideologer i USA.

  187. Men vad som händer är
    att det sitter, som du var inne på-

  188. -ett stort gäng unga killar,
    framför allt-

  189. -som kring den här tiden,
    i slutspurten-

  190. -av den amerikanska valrörelsen-

  191. -började fiska efter nyheter-

  192. -som kunde generera
    många amerikanska klick.

  193. Då kunde de tjäna pengar.

  194. Ett annonsklick är mest värt
    om det kommer från USA.

  195. De hade ett tydligt
    ekonomiskt incitament-

  196. -att hitta artiklar
    som engagerade många amerikaner.

  197. Jag träffade en kille
    som heter Ivan i Makedonien.

  198. En tjugofemårig kille
    som bodde hemma hos mamma och pappa.

  199. Väldigt fattigt. Kallt källarrum.

  200. Med en öppen spis som värmekälla.
    Han var arbetslös sen fyra år.

  201. Sen dyker den här möjligheten upp
    att bara sitta och kopiera nyheter-

  202. -från främlingsfientliga sidor
    i USA...

  203. ...som är i olika grad påhittade.

  204. Det som de blev bra på i Makedonien-

  205. -var inte att skriva artiklarna,
    utan att sprida dem.

  206. De startade Facebook-grupper-

  207. -där de så gott det gick,
    och det verkade ha gått ganska bra...

  208. ...försökte att få det att se ut
    som ordentliga amerikanska mediehus.

  209. De hade namn som NBC Info
    eller Conservative Post.

  210. I Ivans fall
    kallade han sin sida för Focus News.

  211. Den här nyheten att det plötsligt är
    muslimer som har bajsat i en kyrka...

  212. På det här sättet
    hamnar den på Facebook-sidor-

  213. -med över tio miljoner
    amerikanska följare.

  214. Jag pratade med en man i Florida
    som hade läst det här.

  215. Han läste det
    som en ordentlig nyhet från Sverige.

  216. Även när jag berättade
    att jag hade varit i Kristianstad-

  217. -och vet precis...
    Man kan gå ner på detaljnivå.

  218. Jag vet precis vem det är
    som har onanerat och bajsat.

  219. Då tänkte han
    att så kan det inte vara.

  220. Det är nog kyrkan som inte vågar
    säga som det är. Som mörkar.

  221. Där... Trollindustrin
    som skapades i Makedonien-

  222. -helt utan ideologiska incitament-

  223. -utan bara för att tjäna pengar...
    Som Ivan, för att överleva.

  224. Han jobbade för att ha råd
    att köpa en mobil till sin mamma-

  225. -på hennes födelsedag.

  226. De fick den här makten.
    Deras makt låg i spridningen-

  227. -och infrastrukturen bakom
    var förstås Facebook.

  228. Så är den historien i korthet.

  229. Du säger att trollen där
    inte hade ideologiska skäl.

  230. James nämnde att det kan dyka upp
    troll. Vad för troll kan dyka upp...

  231. -...i svensk valrörelse?
    -Dels finns det uppenbart...

  232. ...många ideologiskt drivna troll-

  233. -i till exempel USA,
    som följer Sverige noggrant.

  234. De ser oss som ett extremt exempel
    på många sätt.

  235. De är sugna att hugga på det.

  236. Det finns även svenska höger-
    extremister på nätet som försöker...

  237. Vi har skrivit
    om hur de försöker gruppera sig-

  238. -på den här sidan 4chan, som blev
    viktig i den amerikanska valrörelsen.

  239. Det vi behöver hålla koll på
    är just...

  240. ...när det dyker upp
    det ekonomiska incitamentet.

  241. Innan det gör det,
    kommer det vara svårt för dem-

  242. -att få den här ordentliga
    spridningen så att säga.

  243. Den kommer komma så fort det finns
    nån lösning på nåt sätt på nätet-

  244. -där man kan tjäna pengar på det.

  245. Då kommer folk kunna springa på det.
    Då kan det bli en stor sak.

  246. Det är jag inte säker på
    hinner hända i det här svenska valet.

  247. Det kan mycket väl hända mitt i nästa
    mandatperiod eller inför nästa val.

  248. Vi behöver hålla koll på det.

  249. Vi behöver också...

  250. ...mer än vad vi gör nu,
    försöka röra oss-

  251. -utanför våra egna bubblor.
    För så är det förstås.

  252. Även vi får vårt flöde
    från personer-

  253. -som vi gillar, så där mestadels.

  254. Jag tror vi medvetet
    behöver försöka röra oss där...

  255. ...de mediekonsumenter är,
    som inte...

  256. ...nödvändigtvis tycker att det finns
    ett värde med traditionell media.

  257. Som inte sen barnsben
    har nåt särskilt förtroende-

  258. -för varken DN eller Aftonbladet,
    utan som läser Fria Tider-

  259. -precis som de läser DN.
    De tänker inte på källan.

  260. Jag har gjort reportage
    där jag har tittat på personer-

  261. -som får hela sin nyhetsbevakning
    från Flashback.

  262. Då händer nåt med ens världsbild.

  263. Jag har tittat på de som får en stor
    del av sin världsbild från YouTube.

  264. Vi behöver röra oss där...

  265. ...folk som inte är journalister rör
    sig, för att hålla koll på det här.

  266. -Hur gör man det, då? Några tips?
    -Det är bara att sätta igång.

  267. Det är inte så svårt.
    Det är inte den här...

  268. ...personen som lika gärna kan dela
    artiklar från Fria Tider som DN...

  269. De sitter inte och är hackare.
    Utan de...

  270. Det är algoritmerna som har styrt
    att de får upp andra källor i flödet-

  271. -än vad många av oss får. Det är
    viktigt att vi rör oss i den miljön.

  272. Det behöver man inte vara
    nån smart hacker för att göra.

  273. Ja.

  274. Då har vi Martin, som har föreläst
    om hur Trump använde sociala medier-

  275. -under presidentvalrörelsen.

  276. Du har även tittat på metoder som
    använts under europeiska valrörelser.

  277. Hur har man använt sig
    av sociala medier? Vad är markant?

  278. Det har varit väldigt olika.

  279. USA-valet, och den uppmärksamhet
    som det fick efteråt-

  280. -ledde nästan till panik,
    eller i alla fall en stor oro-

  281. -för vad som skulle komma
    i de europeiska val som kom efteråt.

  282. Om man kollar...
    Generellt kan man väl säga-

  283. -att det har funnits olika typer
    av framförallt utländsk påverkan-

  284. -som man har tittat på.

  285. Det har förekommit i väldigt
    varierande grad, men i alla val.

  286. Om man tittar
    till exempel på Tyskland så...

  287. ...var det en otroligt stor debatt
    innan. Man varnade mycket för det.

  288. Politikerna gjorde upp innan.
    "Vi ska inte använda information"-

  289. -"som vi har fått fram
    via hackningar."

  290. När man sen summerade valrörelsen-

  291. -så kunde man konstatera att
    det inte hade hänt speciellt mycket.

  292. Nån statsvetare sa att vi nästan
    är besvikna för att det inte...

  293. ...kom en massa ryssar
    och försökte påverka vårt val.

  294. Där är en teori
    just att man var väldigt förberedd.

  295. När de i USA
    hackade demokraternas mejlserver-

  296. -vilket bevisligen fick stora
    konsekvenser på i vart fall samtalet-

  297. -innan valet... Sen vet man inte hur
    mycket det påverkade valresultatet.

  298. Då försökte man tysta ner det, medan
    man pratade öppet om det i Tyskland.

  299. Man har snarare sagt
    att det som var en yttre påverkan-

  300. -det har kommit från högerextremister
    i USA och annorstädes.

  301. De har samarbetat. Det är ofta så
    det är när man pratar desinformation-

  302. -på social medier. Det är ofta ett
    hopkok av alla möjliga olika aktörer-

  303. -som förstärker och hjälper varandra.

  304. Det fanns exempel i Tyskland
    på vissa Twitter-konton-

  305. -som man kan koppla
    till ryska hackergrupper.

  306. Eller underrättelsetjänster
    som försökt sprida falska rykten-

  307. -om valsystemet. Ett exempel var en
    kvinna som sa sig vara valarbetare.

  308. "I morgon ser jag fram emot"-

  309. -"att kasta alla valsedlar
    från AfD i papperskorgen."

  310. Det väckte så klart ilska
    bland Afd-supportrar.

  311. Det blev ganska stort.
    Men det var också uppenbart.

  312. Bilden var av en pakistansk modell
    och...

  313. Det där fick lite spridning, men...

  314. Det är vanligt att den här typen
    av försök till påverkan trappas upp-

  315. -direkt innan.
    De sista skälvande timmarna.

  316. Det såg man också att det var många
    med automatiserade konton-

  317. -som tryckte ut budskap
    om att valet var riggat på valdagen.

  318. Tidigt på valdagen.

  319. Sen när man såg
    att Trump höll på att ta hem det-

  320. -då slutade man helt.
    Sannolikt hade man försökt...

  321. Man trodde att Hillary skulle vinna.

  322. Man försökte
    underminera hennes seger.

  323. Det har förekommit. I Frankrike
    till exempel var det ganska likt USA.

  324. Man hackade Macrons mejlserver.

  325. Man la upp mejlen på Pastebind.

  326. Man mixade in lite påhittade
    eller falska mejl-

  327. -för att skapa maximal förvirring.

  328. Det har varit väldigt olika.

  329. Det man kan säga,
    som är lite märkligt, det är...

  330. ...att där man verkligen kan se
    att det har påverkat-

  331. -det är de här hackningarna.
    Det pratar man rätt lite om.

  332. I stället pratar man
    bara i termer av falska nyheter.

  333. Regeringar vill förbjuda det.
    Det pratas otroligt mycket om det.

  334. Där har jag sett lite exempel
    på att man vet att det har påverkat.

  335. Kollar du på USA-valet,
    så såg jag en studie-

  336. -där man hade gått igenom
    en miljon ryska konton-

  337. -eller tweets var det nog.

  338. Man fick fram att en majoritet
    härstammade från...

  339. Man länkade till artiklar
    i Washington Post, New York Times.

  340. Sen hade man kanske vantolkat nyheten
    eller tagit den ur sitt sammanhang-

  341. -men det är inte falska nyheter,
    utan riktiga nyheter.

  342. Det gör man för att hamra in... Man
    vill att det bara pratas om ett ämne.

  343. Då är frågan hur vi ska hantera
    det där. Hur ska vi granska det?

  344. Ska vi granska inte vad folk skriver
    utan varför?

  345. Och...
    Eller ska vi bara låta det fortgå?

  346. Du återkommer till ryska konton.

  347. Vad gör att...
    Hur vet man att det är Ryssland?

  348. Varför är det så mycket Ryssland
    som påverkar och hackar?

  349. Det finns nog många anledningar.

  350. Man ska komma ihåg att det finns
    intressen i Sverige och utomlands-

  351. -som tjänar på
    att man pekar ut Ryssland som en bov.

  352. Där har man med olika tekniker
    spårat de här kontona-

  353. -till Internet Research Agency,
    den mest ökända trollfabriken.

  354. Om man köper teorin
    att Ryssland håller på med det här-

  355. -så tror man ju också att...

  356. ...de här valen inte är själva målet.

  357. Valen är verktyg för att uppnå målet.

  358. Det kanske är att destabilisera
    ett samhälle på lång sikt.

  359. Då är val ett bra tillfälle.
    Det är högt tonläge i debatten.

  360. Det finns en polarisering
    som man kan elda på-

  361. -för att på lång sikt uppnå ett mål.
    Men...

  362. Jag har säkert bidragit till det
    själv, men jag tycker det är...

  363. Det kan bli lite... Det enda
    vi pratar om är falska nyheter.

  364. Det finns typ inte i Sverige,
    så som det gjorde i USA.

  365. Att folk hittar på grejer för
    att tjäna pengar. Och sprider det.

  366. Och...

  367. Det ingår i ett sammanhang-

  368. -med de här
    journalistiska kampanjerna-

  369. -mot sociala mediejättar
    och grundlagsförändringar.

  370. Det finns en yttrandefrihetsaspekt
    på det här som är problematisk.

  371. När man sätter ihop allt det, är det
    en utveckling som jag inte gillar.

  372. För att återkomma till valrörelsen:
    Vad kan vi märka i sociala medier?

  373. De politiska partierna
    eller enstaka politiker?

  374. Inte minst,
    vem är Sveriges svar på Donald Trump?

  375. Man har redan sett att många partier,
    och framför allt supportrar-

  376. -anammar metoderna.
    Man jobbar med riktad marknadsföring.

  377. Man har spårpixlar på sina sajter.

  378. Jag har svårt att tro
    att partierna kommer att...

  379. Man kanske samlar in data
    på samma sätt som Trump gjorde.

  380. Man kommer inte använda det
    på samma sätt.

  381. Man kommer inte ha ett mål
    som är att folk ska stanna hemma.

  382. Det hade han. Han bombarderade
    vissa målgrupper med budskap-

  383. -som syftade till att Clinton-
    anhängare inte skulle gå och rösta.

  384. Partierna kommer inte att ägna sig åt
    det, det skulle bli en stor backlash.

  385. Det blev ett jävla liv när två
    på Socialdemokraternas kansli-

  386. -hade startat ett Twitter-konto
    som gjort ett inlägg.

  387. Däremot på lokal nivå möjligen.

  388. Jag tror att alla tycker
    att det är ett lands befolkning-

  389. -som ska bestämma
    vilka det landet ska rösta på.

  390. Jag tror också
    att det är en ouppnåelig dröm.

  391. Folk försöker lägga sig i. För
    att de vill påverka svenska valet-

  392. -och använda Sverige som ett dåligt
    exempel på hemmaplan. Som i Ungern.

  393. Om Sverige har nåt svar på Donald
    Trump vet jag inte, men det är...

  394. Det finns många likheter... Om man
    ser på attacker på etablerade medier-

  395. -så har flera partier börjat med det.
    Och bemästrat.

  396. Det är en taktik som går hem
    i vissa kretsar.

  397. Hur ska vi bemöta i media
    de här sociala medier-kampanjerna?

  398. Jag tycker vi ska granska
    varifrån såna här...

  399. Om det dyker upp falsk information,
    ska vi granska var det började.

  400. Vi ska inte gå ut och dammsuga
    internet i jakt på osanningar.

  401. Det är kontraproduktivt.

  402. Det är snarare...
    Det kan snarare förstärka det där.

  403. Jag tror vi måste, som Måns säger,
    blir bättre på att nå ut.

  404. Vi journalister gör våra jobb,
    sen lutar vi oss tillbaka.

  405. "Alla ska få läsa.
    Det här är viktigt."

  406. Vi måste absolut bli bättre på att...

  407. ...göra journalistik
    som vi är bra på, och nå ut med den.

  408. Det är det bästa vi kan göra
    för att möta det här.

  409. Rätt mycket får vi väl köpa också.
    Det är ett fritt land.

  410. Då är det dags för Brit.

  411. Du har följt utvecklingen
    i sociala medier under många år.

  412. Så länge de har funnits.

  413. Vad kan du säga om deras roll vad
    gäller att påverka och desinformera?

  414. Genom hela tiden, eller just nu?

  415. Om du ser nån utveckling i det?
    Eller är det oförändrat?

  416. I det svenska perspektivet
    blir det tredje valrörelsen-

  417. -där de sociala medierna
    kommer att spela roll.

  418. Där är det så
    att om vi börjar med 2010-valet-

  419. -fanns det ur politikernas perspektiv
    en lust till medborgardialog.

  420. Mycket snack
    om det mysiga fikarummet.

  421. Träffar man politiker i dag
    som har varit med om den resan-

  422. -vet man att det ser annorlunda ut.

  423. Det är nästan svårt att diskutera
    politik. Det samtalet är kapat.

  424. Ett faktum är att alla valrörelser
    blir mer och mer medialiserade.

  425. Väljarna är lättrörliga. Allt
    som händer och beskrivs påverkar.

  426. Låt oss säga att MeToo
    hade hänt runt valet.

  427. Då är jag övertygad om
    att det hade påverkat på ett sätt-

  428. -som kanske hade knuffat Fi
    eller nån över partigränsen.

  429. Eller på nåt annat sätt positionerat
    partier som tidigt varit tydliga-

  430. -med hur man ville agera i frågan.
    Det ser vi framför oss.

  431. När man hör bilden beskrivas, känner
    jag att det är härligt att vara här.

  432. Det är faktiskt journalistiken
    som har en otroligt viktig roll här.

  433. Kanske är det dags att äntligen...

  434. De som väljer att komma hit,
    och som jobbar med att gräva-

  435. -har länge förstått att sociala
    medier är en del av den här arenan.

  436. Men i den här internet-backlashen,
    som också finns hos allmänheten...

  437. Trots behovet
    av att finnas på flera arenor-

  438. -så kom ihåg den räckvidd
    som traditionella medier har.

  439. Traditionella medier
    har ett sånt stort förtroende också.

  440. Det betyder inte att alla läser det,
    men de har nån i närheten som läser-

  441. -och därmed har perspektiv som
    också betyder nåt i en diskussion-

  442. -trots att man inte har läst
    grundkällan i en diskussion.

  443. Den allmänna internet-backlashen
    just nu-

  444. -där jag kan ställa mig
    "å ena sidan" och "å andra sidan"...

  445. Det finns etiska problem.
    Vi måste ifrågasätta datahantering.

  446. Men traditionella medier driver nu
    en kampanj om allt det förskräckliga-

  447. -som finns på internet
    och sociala medier.

  448. Och snuddar vid det
    som Martin var inne på.

  449. Större urvalsfrågor
    i knäet på stora jättar-

  450. -där journalistiken
    har varit så himla dålig på att...

  451. Jag menar att traditionella medier
    har bidragit till det kaos vi har nu.

  452. För mig är händelserna runt IS
    och deras fantastiska propaganda-

  453. -ett typexempel på det.
    Det finns svenska artiklar-

  454. -som är inspiration till att titta
    på när James Foley ska avrättas.

  455. Bildsättning, med Foley sekunderna
    innan man skär halsen av honom.

  456. Det finns ingenting i såna artiklar-

  457. -som analyserar hur man blir
    en nyttig idiot själv i det läget.

  458. Det finns ingen analys
    av terrorrörelser och mediesamspelet.

  459. Det har vi saknat i bevakningen.
    Det förväntar jag mig i valrörelsen.

  460. Att man gör det Martin är inne på,
    inte bara återberättar skeenden-

  461. -utan analyserar vilka som gör det
    och varför. Vår kärnuppgift.

  462. Väldigt ofta slutar berätta om det.

  463. Man förstärker och "legitimiserar"...
    Vad heter det? Legitimerar!

  464. Det var lättare än jag gjorde det!
    Du nämnde 4chan.

  465. Det som startar där
    har traditionella medier som mål.

  466. Man måste se den arenan.
    Det är nånting där...

  467. Tack Trump, säger jag, för att medie-
    branschen äntligen såg sin roll.

  468. Sen får man väl förlåta medier
    för att de byggde upp tokigheterna-

  469. -genom att konstant
    återge vad som hände på Twitter-

  470. -på ett sätt som legitimerar det.

  471. Här hoppas jag att vi kan se
    en förändring i hur man bevakar.

  472. Sen vill jag mest skicka med
    en signal om de kunskaper vi har...

  473. Fantastiska kolleger, som delar
    med sig av sina tips. Inte bara här-

  474. -utan på alla möjliga sätt. Lära sig!

  475. Vi kan lära av varandra,
    det är enda sättet att lära.

  476. Sen applicera det
    i varje vardagssituation.

  477. Det här är ett sätt
    att få ut digital opinionsbildning.

  478. Det sker överallt, hela tiden.

  479. I lokaljournalistiskt perspektiv
    kommer det vara lika viktigt.

  480. Att bära med sig
    det kritiska tänkandet-

  481. -i alla nätrörelser.
    Det har inte funnits.

  482. Det är som att man har upplevt sig
    få tillgång till fantastiska-

  483. -icke-agendasättande gräsrotssamtal.
    Det är inte det. Mycket regisseras.

  484. Även i små rörelser,
    i små sammanhang.

  485. Där nånstans. Sen kan jag nästan inte
    stoppa mig, det är så spännande.

  486. Och utmanande. Journalistiken har
    en viktig uppgift inför valrörelsen.

  487. Det är hur osexigt som helst:
    Förklara hur demokrati fungerar.

  488. Varför byggs inte samhällen
    i Twitter-hastighet?

  489. Det är grundläggande journalistik
    om hur samhällen byggs som behövs.

  490. Det är ingen
    som har frågat Alice Bah Kuhnke-

  491. -kritiska frågor om vad det betyder
    när hon knyter sin blus.

  492. Vad är det för ställningstagande
    som statsråd för de här frågorna?

  493. Vad är det
    för kulturpolitiskt statement?

  494. Det finns kritiska frågor
    att ställa kring charmanta utspel-

  495. -i sociala medier.

  496. -Inför valrörelsen, vad kommer hända?
    -Tokigheter.

  497. Vi har helt öppet politiker
    som med glädje refererar till Trump.

  498. Jag har träffat kloka personer-

  499. -som jobbar med opinionsbildning
    eller är politiskt aktiva.

  500. Om man försöker lansera idén
    om att med passion peka framåt-

  501. -ge visioner, vara faktabaserad,
    driva sakpolitiska frågor-

  502. -då kommer Trump upp.

  503. Som en förebild
    för att det är så här man når ut.

  504. Det är en bakläxa till alla medier.

  505. Varför upplever man att det
    offentliga samtalet behöver vara så?

  506. Man driver hela tiden en motor
    av att vi behöver vara tokroliga-

  507. -eller manipulerande i de här
    kanalerna. Så behöver man inte vara.

  508. Jag hoppas
    att politikerna själva sätter stopp.

  509. Tyvärr kommer det nog
    vara ganska lågt.

  510. Ribban läggs lägre varje vecka.

  511. Otydlighet i avsändare...

  512. Angrepp på varandra.
    Ett samhällsklimat som drar isär-

  513. -i stället för att diskutera politik
    ihop. Politik görs i folks samtal.

  514. Ja... Journalistiken
    har en otroligt viktig uppgift.

  515. Att liksom backa tillbaka
    till de grundkunskaper man har.

  516. Nu finns ingen ursäkt. De digitala
    verktygen kan man lära sig.

  517. Det finns många kolleger
    att lära sig av.

  518. En sammanfattning blir att vi
    som medier måste tro på oss själva.

  519. Grunden, journalistiken.

  520. Har ni några reflektioner? Om vi
    går igenom utifrån era egna samtal?

  521. Vad känner du, James?
    Om dina meddebattörer?

  522. Jag tänker mest
    på framförallt samverkan-

  523. -mellan mig som forskare
    och ni som journalister-

  524. -som oftast är först
    med att hitta det som händer.

  525. Och kan träffa de människor
    som vi oftast inte kan.

  526. Att det finns utrymme... Att alla
    skulle tjäna på en utökad samverkan-

  527. -i just detta ämne.

  528. Måns?

  529. Jag tänker
    på de gånger man ändå behöver...

  530. ...viralgranska nånting. Jag tror
    det finns en funktion med det.

  531. Jag tror att vi verkligen måste...

  532. ...gå ut och göra jobbet-

  533. -som de mer slarviga-

  534. -eller de mer ideologiska sidorna
    på en högerextrem kant, inte gör.

  535. Jag tycker att alla stora mediehus
    har problem med det.

  536. Att vi lite för ofta
    tror att en etikettering räcker-

  537. -för att beskriva precis vad det är-

  538. -eller för att så att säga
    varna en mediekonsument.

  539. Att vi kallar det för fake news
    eller hatsajt och så vidare.

  540. Jag tror
    det är väldigt viktigt att...

  541. ...vara så specifik det går
    i varje enskild granskning.

  542. För om man pratar
    utifrån det jag pratade om förut-

  543. -hur en historia
    kan förvrängas i flera led-

  544. -så är det det som gör det utmanande.

  545. Det är inte en ding-ding-värld,
    där det är helt uppenbart.

  546. En man födde en get i Indien.

  547. Detta är nyheter
    där det nästan alltid finns-

  548. -en botten av sanning.

  549. Det kan refereras till domar
    som finns med domnummer.

  550. Tingsrättsnummer och allting.

  551. Sen har det skett, i omärkliga steg
    oftast, en förvrängning.

  552. Vi måste vara väldigt...

  553. Vi kan inte vara så svepande
    i hur vi pratar om det som vi är nu.

  554. Vi måste vara mycket mer specifika
    när vi ska kolla stories.

  555. Det är ju det vi är bäst på.
    Vi måste göra det jobbet.

  556. Det är tidsödande och kostar pengar,
    men det är det som är vår...

  557. Det är därför vi behövs nu.

  558. -Martin?
    -Jag håller med.

  559. När vi pratar om etikettering, ska vi
    undvika att sätta det på våra läsare.

  560. Eller den publik vi har.

  561. Vi är bra på att utgå från
    att alla förstår hur vi jobbar.

  562. Att vi har pressetik,
    att saker vi gör tar tid.

  563. Vi skyller ofta på dem.
    Vi kan bli bättre på att förklara-

  564. -och vara mer transparenta.

  565. Sen håller jag med om
    att vi måste penetrera de ämnena mer.

  566. Vi måste ut på fältet och så.

  567. Men vi måste också
    paketera det bättre.

  568. Jag älskar dina reportage, men
    det behövs inte alltid 30 000 tecken.

  569. Då når man bara en viss del
    av vår publik.

  570. Där tror jag vi kan bli bättre.

  571. Sist så tror jag precis som Brit
    att det blir en stökig valrörelse.

  572. Jag tror
    att medier kommer gå på drev-

  573. -som egentligen kanske bara nån grupp
    har spånat ihop eller organiserat.

  574. Jag tror också
    att det är en mognadsfråga.

  575. Vid nästa val
    är vi nog bättre på det.

  576. Då kör vi nog inte lika ofta i diket.

  577. Jag vet inte hur det är på
    era redaktioner, men man hör ofta...

  578. Man spånar jobb inför valet.
    Då pratar man om att granska kvitton.

  579. Väldigt traditionell journalistik.

  580. Man pratar inte lika mycket
    om hur sociala medier ska bevakas-

  581. -där en stor del av vår publik är.

  582. Det måste vara lika viktigt
    som att granska kvitton.

  583. Brit, din reflektion av samtalet?

  584. Jag kom på ett case
    som vore värt att gå tillbaka till-

  585. -och detaljstudera hur rapporteringen
    såg ut i landet ifråga.

  586. Det är det katalanska valet.

  587. Hur det fullständigt spårade ur
    i digitala medier.

  588. Där är det bevisat
    att det var ett starkt inflytande-

  589. -av proryska Twitter-konton,
    som gjorde det Måns är inne på:

  590. Förstärkte en verklighet.
    Det fanns polisbrutalitet.

  591. Man skruvade till det tusen procent-

  592. -för att göra jobbet
    Martin var inne på:

  593. Söndra bilden av EU,
    krossa minoriteter-perspektivet.

  594. Det spännande är hur rapporteringen
    såg ut i Spanien egentligen-

  595. -om gräsrötterna som startade
    den här separatiströrelsen...

  596. Finns diskussionen
    om hur konstitutionen ser ut?

  597. Hur ser det ut när en viss grupp
    i ett land... Är det så okomplicerat?

  598. Det finns en lägesbeskrivning
    som handlar om annat-

  599. -än det på ytan om vad som hände
    i de digitala medierna.

  600. Den typen av...
    Man måste göra det hela tiden.

  601. Vilka ligger bakom?
    Vilka intressen finns?

  602. Inte enbart se på
    hur Ryssland gick in och förstärkte.

  603. Det finns journalistik
    som saknas i beskrivningen av detta.

  604. Vi kommer se en trend till ett försök
    att bygga samhällen i Twitter-fart.

  605. Eller Facebook-hastighet.
    Genom alla Facebook-upprop så fort...

  606. Det är å ena sidan fantastiskt
    ur ett samhällsperspektiv.

  607. Men journalistiken kan hålla i hatten
    och beskriva skeendet på avstånd-

  608. -precis som man alltid har gjort
    tidigare. Ge omvärlden helheten.

  609. -Absolut så.
    -Jag vill tacka er alla.

  610. En varm applåd!

  611. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Val, påverkan och propaganda

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Desinformation, Informationskrigföring, Journalistik, Politik, Propaganda, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Valrörelser, Valrörelser i massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss