Titta

UR Samtiden - Gräv 2018

UR Samtiden - Gräv 2018

Om UR Samtiden - Gräv 2018

Föreläsningar av och för journalister. Hur gjordes Palmegrävet som ledde till en dokumentärfilm? Vilka metoder finns för att granska den digitala maffian, och hur gör man när man wallraffar? Årets huvudtalare är Michael Rezendes från The Boston Globe, som berättar om hur hans lilla redaktion upptäckte att katolska kyrkan hade mörkat övergrepp på barn av 70 präster. Inspelat den 13-14 april 2018 på Helsingborg arena. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2018 : Wallraff - fördelarna och fallgroparnaDela
  1. Den feedback jag får
    är oftast positivt.

  2. "Fan vad bra, du skrev om hur vi
    har det. Tack för att du gjorde det."

  3. Tack. Det är jättefint
    att få vara här på Gräv-

  4. -och lyssna på smarta och duktiga
    grävare från alla håll i världen-

  5. -och träffa
    en massa intressanta människor.

  6. Jag är jättenervös för att föreläsa.

  7. Ska jag prata inför folk
    på Expressen-redaktionen-

  8. -är jag sömnlös
    flera nätter i förväg.

  9. Och nu ska jag föreläsa
    med några av Sveriges-

  10. -bästa och tuffaste journalister
    i publiken.

  11. Man kan lugnt säga
    att jag är skräckslagen.

  12. Jag vill börja med
    att ge cred till Gräv-

  13. -som bjuder in mig
    och låter mig föreläsa här.

  14. Jag har varit journalist
    i jättemånga år-

  15. -och mitt arbetsområde
    som är hälsa och sjukvård-

  16. -har länge inte ansetts vara gräv,
    eller ett fint grävämne.

  17. Jag har grävt i bantningsmedels-
    industrin, en miljardindustri-

  18. -men tidigare
    har inte det varit tjusigt-

  19. -eller nåt man ansåg vara
    undersökande journalistik.

  20. Det ska vara krim, politik och
    ekonomi och såna fräsiga ämnen.

  21. Jag är jätteglad för att saker
    förändras och tiderna förändras.

  22. Det har verkligen vänt.

  23. Jag är också glad över att jag
    har kloka chefer på Expressen-

  24. -som har fattat att man kan
    gräva i sjukvård och äldreomsorg.

  25. Man kan gräva i bantningsindustrin.
    Och dessutom gillar läsarna det.

  26. De läser, eller tittar
    som de gör nu för tiden.

  27. Jag började min yrkesbana
    för nästan tio år sen...

  28. Jag har jobbat i vården i tio år-

  29. -och sen har jag jobbat som
    journalist i tjugo år efter det.

  30. Eftersom jag började
    som undersköterska-

  31. -var det rätt självklart att jag
    ville skriva om vård och hälsa.

  32. Det fanns mycket som jag mötte
    i min vardag, i jobbet-

  33. -på hemtjänsten eller det stora
    akutsjukhuset som jag kände:

  34. "Herregud, vet inte folk om att det
    är så här? Det är ju inte klokt."

  35. Då kände jag
    att jag ville berätta om det.

  36. Normalt använder jag
    helt vanliga arbetsmetoder.

  37. Att wallraffa
    är en rätt knepig arbetsmetod.

  38. Vi kommer till lite mer
    om varför den är knepig.

  39. Eftersom jag har...

  40. Jag har wallraffat fler gånger
    än vad jag kan komma ihåg.

  41. Att jag inte minns det kan bero på
    att jag är så förfärligt gammal.

  42. Jag har wallraffat
    som tandvårdspatient.

  43. Jag har wallraffat
    som patient inom psykiatrin-

  44. -när man skulle lansera ett nytt
    medel för en nyupptäckt sjukdom-

  45. -och skickade ut broschyrer
    till alla doktorer-

  46. -med tio frågor som de skulle
    ställa till sina patienter.

  47. Sen skulle man få medicinering som
    man skulle ha livet ut efter det.

  48. Jag fick en psykiatrisk diagnos
    - bipolär light - efter tio minuter.

  49. Jag svarade på frågor som:

  50. "Händer det
    att du köper onödiga saker?"

  51. "Eller saker som du inte använder?"

  52. Ni ska kolla
    hur det ser ut i mina garderober.

  53. En del har prislapparna kvar
    och det är pinsamt-

  54. -men det är kanske inte sjukt.

  55. Jag fick också frågor som:

  56. "Händer det att du är glad ibland
    och ledsen ibland?"

  57. Ja...

  58. Ni hör.
    Det där screeninginstrumentet-

  59. -som läkemedelsföretaget hade skickat
    ut om den här nya diagnosen...

  60. ...det var väl kanske
    inte riktigt bra.

  61. Man ville helt enkelt prångla ut
    nya, dyra mediciner.

  62. Därmed inte sagt att människor
    inte kan vara bipolära.

  63. Jag vill verkligen inte...
    Jag förstår det-

  64. -men att ställa diagnos
    på en livslång sjukdom-

  65. -som man alltid behöver medicinera
    för efter 10 minuter är inte seriöst.

  66. Jag har också besökt
    en del alternativmedicinare.

  67. Jag gick med i nästan en sekt-

  68. -där jag lärde mig tala med änglar
    och mina totemdjur.

  69. Jag har jobbat i hemtjänsten,
    på äldreboenden och sjukhus-

  70. -och som bl.a. städerska.

  71. Men om vi börjar ändå...
    Det här är säkert överkurs-

  72. -men vi börjar ändå här
    med gamle Günter.

  73. Günter Wallraff
    är ju den som har fått ge namnet-

  74. -till begreppet att wallraffa.

  75. Han gjorde det under många år,
    möjligen fortfarande.

  76. Han lever, men jag vet inte
    hur mycket han skriver-

  77. -eftersom jag läser inte tyska.
    Det har jag ingen uppfattning om.

  78. Han fokuserade ganska ofta
    på samhällets lägre skikt-

  79. -och hur det var där.

  80. Han jobbade som städare på
    McDonald's, som industriarbetare-

  81. -journalist på Springer, alkoholist-

  82. -hemlös, student, psykpatient.

  83. Han testade också att vara
    vapenhandlare, turkisk gästarbetare-

  84. -callcenteranställd och färgad.

  85. Som ni hör finns det en hel del
    man fortfarande kan wallraffa som-

  86. -bara i den korta uppräkningen.

  87. Ett tips till er yngre är att han har
    en fond man kan söka pengar ifrån.

  88. Om man vill jobba
    i fred från sina chefer-

  89. -kan man få pengar,
    ta ledigt och jobba. Det är bra.

  90. Men det fanns en wallraffare
    mycket långt innan Günter Wallraff.

  91. Journalisten Ester Blenda Nordström
    wallraffade innan begreppet fanns.

  92. För hundra år sen tog hon jobb
    som piga på Taninge bondgård...

  93. Egentligen är det gården Jogersta
    i Södermanland.

  94. ...för att ta reda på
    hur lantarbetarna hade det.

  95. Hon skrev då boken "En piga
    bland pigor". Den kom ut 1914...

  96. ...och fick stort genomslag.

  97. Lite extra roligt är att bonden
    som hon var hos blev förbannad.

  98. Hon skildrade ju hur slitigt
    och jäkligt det här livet var.

  99. Han blev jättearg och skrev
    motboken "Ett pennskaft som piga".

  100. Just i dag känns det extra spännande.

  101. Vi journalister har ju lärt oss
    att vi får mothugg i realtid.

  102. De vi granskar behöver inte vänta
    på att de ska skriva en bok.

  103. Det får du direkt på Twitter
    när du har lagt ut en artikel.

  104. Vad gör man då när man wallraffar?

  105. Man går in i miljön man vill skildra.

  106. Man har i regel dolt uppsåt
    och berättar inte om syftet-

  107. -eller kanske inte heller
    att man är journalist.

  108. Vissa har en ny eller hemlig
    identitet, en skapad persona.

  109. Det är ofta svårtillgängliga miljöer-

  110. -eller svårtillgängliga personer.

  111. Framför allt är det uppgifter som
    inte går att få fram på andra sätt.

  112. Det underliggande syften är som med
    mycket av granskande journalistik.

  113. Man vill avslöja dolda brister,
    orättvisor och oegentligheter.

  114. Det ska vara upplysande,
    debattskapande, samhällspåverkande-

  115. -och i bästa fall
    förändra saker i samhället.

  116. Sist tog jag jobb på Södersjukhuset-

  117. -som timanställd städerska.

  118. Vi avslöjade att det var skitigare på
    sjukhuset än på Centralens toaletter.

  119. Just det,
    vi har ju public service här.

  120. Jag vill säga att det finns säkert
    andra sjukhus som har det skitigt.

  121. Jag vet att det finns andra sjukhus
    som har det skitigt.

  122. Varför då göra nåt sånt här?

  123. Vårdrelaterade infektioner är nåt
    som man inte har fått bukt med alls-

  124. -trots att man länge
    pratat om det som ett problem.

  125. Vi ser för varje vecka-

  126. -hur antibiotikaresistenta
    infektioner ökar.

  127. Ändå har man inte lyckats
    få bukt med detta.

  128. Ett stort problem
    är bristande städning.

  129. Det har kommit larm från städare,
    larm från myndigheter...

  130. ...eller framför allt
    städarnas fackförbund...

  131. ...om att man nått en gräns där
    det blir farligt för patienterna.

  132. De riskerar att bli sjuka
    av att ligga på sjukhus.

  133. Det har hänt en stor grej
    på många sjukhus.

  134. Man har lagt ut städningen
    på entreprenad-

  135. -till den som du behöver betala
    minst, till billigast pris.

  136. Vad det leder till
    kan vi se senare i reportaget.

  137. Jag tänkte visa en bit av reportaget.

  138. Man sparar helt enkelt
    och kan bara spara på städarnas tid.

  139. Det startade egentligen med
    att jag satt med min man på akuten.

  140. Han hade njursten och så
    skulle jag låna akutens toalett.

  141. Jag gick in där
    och så backade jag ut därifrån.

  142. Det var så orimligt äckligt.

  143. På en akutmottagning
    är det hög patientomsättning.

  144. Folk är fulla eller drogade
    och det är blod och skit överallt.

  145. Då måste man städa ofta,
    men det var så äckligt där.

  146. Sen funderade jag i ett år
    på hur jag skulle göra.

  147. Jag gjorde andra saker också,
    men jag funderade.

  148. Jag ville gå in och se hur skitigt
    det egentligen är på riktigt-

  149. -men det fanns
    ingen statistik över det.

  150. Ingen mäter det här. Sjukhusen
    mäter inte hur skitigt det är.

  151. Socialstyrelsen mäter inte hur
    skitigt det är, ingen gör det.

  152. Det brukar vara så att landstingen
    eller sjukhusledningarna säger:

  153. "Vi har sålt ut städningen här,
    men allt går jättebra."

  154. "Det är inga problem."

  155. Så att...

  156. Jag fick klura länge
    på hur jag skulle komma åt det här.

  157. Nästan inga städare
    vågade prata med mig-

  158. -ens anonymt, eftersom de är
    en extremt utsatt arbetsgrupp.

  159. De har en svag position
    på arbetsmarknaden.

  160. De är timvikarier,
    man är utrikesfödd.

  161. Det kanske är det första jobbet
    man har i det nya landet.

  162. Då är man inte så stöddig. Man
    bråkar inte och ifrågasätter inte.

  163. Jag har fram till i dag inte fått en
    enda städare att tala öppet med mig.

  164. Inte ens Kommunals städrepresentant
    vill bli intervjuad.

  165. Inte ens fackförbundets
    städrepresentant vill bli intervjuad.

  166. Det säger nånting om hur nertryckt
    gruppen är och hur rädda de är.

  167. Då tänkte jag
    att jag fick gå in och kolla själv.

  168. Jag hade också tänkt be nån på
    sjukhuset att ta prover åt mig.

  169. Problemet är att de kan få sparken
    om de gör det.

  170. Så jag tog jobb som städerska
    på Södersjukhuset.

  171. Här är ett av inslagen
    från det reportaget.

  172. Vårdrelaterade infektioner är ett
    stort hot mot patienters säkerhet.

  173. Nästan var tionde svensk
    som läggs in på sjukhus smittas.

  174. Ungefär 700 dör varje år,
    helt i onödan.

  175. Bristande vårdhygien och dålig
    städning är viktiga orsaker-

  176. -till att många drabbas
    av sjukhussmittor.

  177. Trots bister statistik
    och trots larm om dödliga utbrott-

  178. -tyder inget på
    att man fått bukt med smittorna.

  179. Ungefär två patienter om dagen dör
    av infektioner man fått på sjukhus.

  180. Men sjukvården och städbranschen
    är slutna världar.

  181. Jag jobbar som medicinreporter
    på Expressen.

  182. För att undersöka hur städningen
    i vården fungerar-

  183. -tog jag jobb som lågavlönad
    timvikarie på ett stort städbolag.

  184. Jag tar över 90 smutsprover
    på Södersjukhuset-

  185. -både på sånt
    som vårdpersonalen ska städa-

  186. -sånt som andra lokalvårdare städat
    och sånt jag ansvarar för.

  187. ATP-mätning avslöjar smuts
    som inte är synlig för ögat.

  188. Den mäter biologiskt material,
    som bakterier, blod och hudrester.

  189. Värdena ligger ofta
    skyhögt över gränsvärdena.

  190. Städning på kritiska ytor,
    föremål som är nära patienterna-

  191. -är fulla av bakterier.

  192. Helst ska värdena ligga under 50,
    men kan vara mer än 20 gånger högre.

  193. Hygienexperten Frank Axelsson
    är kritisk.

  194. De höga värdena visar
    att städningen inte fungerar.

  195. Det kan bero på flera olika skäl.

  196. Det är allvarligt att man inte
    har kontroll över sin städkvalitet.

  197. Städkvaliteten är en viktig del
    i patientsäkerhetsarbetet.

  198. Är man svårt sjuk måste omgivningen
    runt omkring sig vara ren.

  199. Det får inte finnas nåt från nån
    annan patient som kan sprida smitta.

  200. Även läkaren Björn Bragée konstaterar
    att städningen inte fungerar.

  201. Jag kommer inte ihåg siffrorna,
    men under 100 eller 50 bör det ligga-

  202. -när man mäter med den där mätaren.

  203. Här har man det sex-åttadubbla.

  204. Och...

  205. Man har visat i undersökningar att
    de allra mest patientnära utrymmena-

  206. -som sängunderreden, sängbord
    och knappar är det allra viktigaste.

  207. Ju närmare man kommer nån sjuk,
    desto viktigare att det är rent.

  208. Rena väggar betyder mindre,
    men här har det medicinsk betydelse.

  209. Det samlas massor på ställen där
    det kan gro. Det säger sig självt.

  210. Jag fann att det var
    farligt skitigt där-

  211. -och framför allt
    närmast patienterna-

  212. -där inte städpersonalen
    utan vårdpersonalen ska städa.

  213. De har annat att göra,
    som att ta hand om patienterna.

  214. De här kritiska ytorna
    som sänggavlar, sängbord-

  215. -larmknappar,
    allt det här man har närmast-

  216. -det städas inte ofta.

  217. Jag fick också fram information som
    jag aldrig kunnat få på annat sätt.

  218. Det var just för
    att jag kunde få mått på-

  219. -hur lång tid det får ta att
    städa ett duschrum med toalett.

  220. Två minuter får det ta.

  221. Jag kunde klocka mina grejor.

  222. Det här ska jag göra på den här
    tiden, och det fick ta två minuter.

  223. Gå hem efter Gräv och prova att städa
    ert eget badrum på två minuter-

  224. -och se hur långt ni kommer.

  225. Det är ganska självklart
    att det blir skitigt.

  226. Det är den stackars städpersonalen
    som får klä skott för det här.

  227. Jag blev utskälld av personal och
    patienter för att det var skitigt.

  228. "Ni städar inte bra." Nej...

  229. Om man ska städa på den tiden
    blir det inte bra.

  230. Sen fick jag inte
    nån utbildning i att städa.

  231. Nu har jag jobbat som städerska på
    sjukhus och visste hur man städar-

  232. -men jag fick inga ordentliga
    instruktioner om hur man städar.

  233. Jag fick inte heller
    byta arbetskläder på en vecka.

  234. Det tyckte min chef var onödigt.

  235. Ni kan ju tänka er vad man drar runt
    för skit mellan salar och patienter.

  236. Jag tog hem och tvättade
    mina arbetskläder varje dag.

  237. Jag tyckte att det var vidrigt,
    men så ser det ut.

  238. Eftersom jag skulle hinna städa
    och topsa nästan hundra ställen-

  239. -hann jag inte äta lunch
    och knappt gå på toaletten.

  240. Absolut inte lunch.

  241. Och jag jobbade över två timmar
    varje dag för att hinna klart.

  242. Jag ville ju ändå städa något så när.
    Man har ju nån slags yrkesstolthet.

  243. Även om jag är journalist vill jag
    göra ett bra jobb när jag städar.

  244. En annan grej
    som var en liten chock för mig-

  245. -var den totala osynligheten
    jag upplevde som städare.

  246. Läkare har en namnskylt
    där det står "Carl Johansson".

  247. Det är ofta en man fortfarande,
    åtminstone inom specialiteter.

  248. Ibland har sjuksköterskorna
    också efternamn-

  249. -men oftast står det
    att de är "syster Lena".

  250. Men städarna hade inga namnskyltar.
    Det spelar ingen roll.

  251. Vem fan bryr sig om
    vad en städare heter?

  252. Vi var ingenting,
    vi var helt osynliga.

  253. Jag hade jobbat på SÖS
    innan jag blev journalist-

  254. -och hade en del gamla kollegor
    som jobbade kvar.

  255. Jag mötte dem i korridoren
    och tänkte: "Nu är jag stekt."

  256. De kände inte igen mig.

  257. De var så här...och gick vidare.

  258. Det är för att städarna inte syns.

  259. Det var rent för jävligt.
    Där kan vi alla göra nåt.

  260. Säg hej till en städare på ditt jobb.

  261. Lär dig vilka de är,
    uppskatta deras jobb.

  262. Det är också ett tips
    till den som vill wallraffa...

  263. Det är lätt att wallraffa
    i jobb som har låg status.

  264. Ju lägre status du har, desto mindre
    är det nån som bryr sig om dig.

  265. Jag ville ju ha hundra prover
    och fick nästan hundra prover.

  266. I slutet kunde jag
    nästan stå och topsa öppet.

  267. Man syns inte.
    De enda som såg mig var patienterna.

  268. De fick jag hålla koll på,
    för de brydde sig.

  269. För dem var jag nästan vårdpersonal.

  270. Det gav resultat, vilket var skönt.

  271. Städbolaget fick böta 370 000 kronor
    för brott mot upphandlingsreglerna.

  272. Det fick jättemycket uppmärksamhet-

  273. -i andra medier, av läsare
    och politiker och vårdpersonal.

  274. Ministern sa
    att han skämdes över lort-Sverige-

  275. -och sjukhuset fick göra en
    handlingsplan för att åtgärda detta.

  276. De bestämde sig för
    att använda topsapparater oftare-

  277. -så de kunde kolla
    vad resultatet av städningen blir.

  278. Det kändes ju skönt
    att det blev förändring.

  279. På ett konstigt sätt
    kändes det efteråt som att:

  280. "Vad skönt att det var
    som jag upplevde det."

  281. Om alla människor gör nåt sjukt
    och uppträder som att det är normalt-

  282. -och helt vanligt, då börjar man
    fundera om det är mig det är fel på.

  283. Är det normalt att man ska städa en
    toalett på två minuter? Kanske det.

  284. Det var också skönt
    på ett personligt plan.

  285. Nu ska jag försöka dra på lite här.

  286. Praktiska svårigheter.

  287. Det är bra att öva innan
    i den mån man kan i den miljön.

  288. Jag hade en bärbar ATP-mätare
    som jag hade med mig.

  289. Mitt stora bryderi i början
    var provtagningarna.

  290. Jag kunde inte topsa
    och ta hem det till redaktionen.

  291. Det var tvunget
    att göras inom fyra timmar.

  292. Jag var tvungen att smita undan
    i närheten och göra analyserna.

  293. Först satte jag mig på städarnas
    toalett för att göra det där.

  294. Då upptäckte jag nåt
    som jag inte hade tänkt på.

  295. Det var att den pep.

  296. Den jäkla mätaren pep
    när den var klar.

  297. Jag var nästan lika rädd då
    som jag är nu-

  298. -när jag satt på städarnas toalett
    och tänkte:

  299. "Nu undrar de varför den nya
    städtjejen piper inne på toaletten."

  300. Jag fick sätta mig i garaget på SÖS.

  301. Det gick bra, fast väktare gick förbi
    där jag satt med min lysande apparat.

  302. Men mycket går under radarn.

  303. Sen tiden, att hinna med jobbet
    och topsa och analysera...

  304. Som sagt, jag jobbade över gratis.

  305. Juridiken är nåt att tänka på
    innan man gör ett gräv.

  306. Det du gör kan ju få
    rättsliga konsekvenser.

  307. När du skriver under
    ditt anställningsavtal-

  308. -finns det ofta lojalitetsklausuler.

  309. Det gäller att veta vilka avtal
    och eventuella lagar-

  310. -som man bryter mot
    om man gör det medvetet.

  311. Sen skulle jag ha dold kamera.
    Vi behövde lite rörligt tv-material.

  312. Det svåra där var att jag
    inte ville filma patienter.

  313. Jag ville inte kränka patienters
    eller anhörigas integritet.

  314. Det var en annan svårighet,
    var och när kunde jag filma?

  315. Och sen utrustningen,
    det var svårt att hitta ett ställe...

  316. Man skulle ha T-shirt och cargobyxor.

  317. Det var svårt att hitta
    ett ställe för kameran.

  318. Jag fick ha den här
    i knappen i byxorna-

  319. -vilket gjorde att jag liksom...

  320. Det gick det också-

  321. -men man stöter på spännande,
    nya svårigheter-

  322. -som man helt enkelt inte räknar med.

  323. Ja... Personligt då...

  324. Det kan vara tufft om man
    gör lite längre wallraff.

  325. Dels ska du jobba heltid-

  326. -och sen ska du hinna med att skriva
    och analysera när du kommer hem.

  327. Jag var väl inte jättekul
    när jag kom hem efter att ha städat.

  328. "Jag måste skriva!" Jag la mig
    i duschen med varmvatten på ryggen-

  329. -för jag hade så himla ont.

  330. Man skulle baxa städvagnar
    uppför trappor.

  331. Jag var inte nån kul fru där.

  332. Ryggskott fick jag också,
    fast jag hade tränat.

  333. Jag styrketränade,
    men det hjälpte inte ett skit.

  334. Just det, följ ditt hjärta-

  335. -särskilt om man
    ska göra längre grävjobb-

  336. -men annars också.

  337. Det är kontroversiellt
    och kan ta tid att wallraffa.

  338. Om du gör nåt som du personligen
    tycker är viktigt och brinner för-

  339. -då blir det ofta bra,
    i alla fall bättre.

  340. Välj även gräv med omsorg.

  341. Är det värt det? Försök att få fram
    berättelsen på ett annat sätt.

  342. Finns det öppna data du kan använda
    eller ta in på nåt annat sätt?

  343. Du kan naturligtvis få kritik,
    eftersom det är en tuff metod...

  344. ...för de som utsätts för den.

  345. Du måste kunna försvara
    att du använt metoden.

  346. Jag förankrar allting noga
    med mina arbetsledare-

  347. -och vi pratar igenom vad vi gör.

  348. Det gäller att ha en plan
    och veta vad man gör.

  349. Jag springer inte ut
    och wallraffar helt vilt.

  350. Äldreomsorg är mitt hjärteområde.

  351. Det kan jag prata om i timmar,
    fast jag är så rädd.

  352. Jag tycker
    att det är så himla viktigt.

  353. Jag har jobbat där själv,
    haft föräldrar som blivit gamla-

  354. -och jag har skrivit om det
    i över tjugo år.

  355. För tio år sen skrev jag boken
    "Vem ska ta hand om mamma?"-

  356. -där jag wallraffade i äldreomsorgen
    i en sommar.

  357. Den fick stort genomslag-

  358. -och det var kul att skriva den.
    Det var min första bok.

  359. Sen ville jag återvända till äldre-
    omsorgen och se vad som hade hänt.

  360. Det blev en artikelserie i tidningen.

  361. Jag tog jobb både på äldreboende
    som var kommunalt-

  362. -och hos ett privat hemtjänstföretag
    i Stockholm.

  363. Det var en chock
    över hur hemtjänsten har blivit.

  364. Jag har jobbat i hemtjänsten
    och ser utvecklingen med de här...

  365. Teknik är bra, men minutpassningen
    man har när det handlar om appar...

  366. I många kommuner
    har man schablontider-

  367. -för hur lång tid det får ta
    att gå på toaletten. Eller äta.

  368. Eller hjälpa nån att duscha.
    Det var helt galna förhållanden.

  369. Om hemtjänstföretaget
    ska kunna tjäna pengar-

  370. -måste man precis som städarna
    dra ner på tiden.

  371. Annars kan man inte tjäna pengar.
    Schemat var helt galet.

  372. Det var fruktansvärt.

  373. Allt rasade om det hände nåt
    som man inte hade räknat med.

  374. Säg att det får ta...

  375. Säg att det får ta 10-15 minuter
    att hjälpa Gösta på toaletten-

  376. -men när jag kommer dit har han
    bajsat ner hela sängen, hela sig.

  377. Det finns bajs från hans säng
    hela vägen till hans badrum.

  378. Jag behöver stoppa in honom
    i duschen, städa och byta lakan.

  379. Detta gör man inte på 10-15 minuter.

  380. Och han kanske inte är så pepp på att
    duscha och måste lirkas in i duschen.

  381. Det var otäckt, faktiskt.

  382. Även där arbetade jag över gratis.
    Jag fick det, sa chefen.

  383. Ändå var jag jättestressad
    och kände mig otillräcklig.

  384. Det känns hemskt i hjärtat
    och är en etisk stress-

  385. -som vårdpersonal lider av nu,
    att de inte hinner hjälpa till.

  386. Sen också till det här
    med journalistens roll.

  387. När du gör nåt sånt här
    är du storyns instrument.

  388. Det är inte du som är storyn.

  389. Du ska skildra vad du upplever,
    men det är inte du som är storyn.

  390. Jag får ofta frågan
    om jag inte blir igenkänd-

  391. -efter att ha gjort
    så mycket wallraff.

  392. Nej, och det beror på-

  393. -att dels så är vi journalister
    lite uppblåsta.

  394. "Alla vet vem jag är."
    Nej, så är det inte.

  395. Läsarna och tittarna
    skiter i vem du är, för det mesta.

  396. Tv-journalister som Janne Josefsson
    skulle få svårt att wallraffa-

  397. -men för de flesta av oss andra
    går det utmärkt.

  398. Sen skyddas du av kontexten.
    Folk känner igen dig vagt.

  399. "Är det här tjejen
    som jobbar på min ICA-butik?"

  400. "Eller är det hon
    som går på samma apotek som jag?"

  401. Man känner inte igen dig,
    för du är i fel roll.

  402. Sen har du kanske också
    ett lågstatusjobb.

  403. Det här var precis som det andra,
    galet stressigt och roller...

  404. Just det,
    roller vill jag säga några ord om.

  405. När man jobbar i en grupp
    får man lätt lojalitet med kollegor.

  406. Framför allt så vill jag...

  407. Jag är inte ute efter hemtjänst-
    personalen när jag gör ett reportage.

  408. Det är även lätt att man blir
    lojal mot sina arbetskamrater.

  409. Som journalist måste du tänka:
    "Vem är jag lojal mot?"

  410. Din främsta lojalitet
    ska vara mot dina tittare-

  411. -dina läsare eller dina lyssnare.

  412. Det är de som ska ha
    din främsta lojalitet.

  413. Jag har alltid varit orolig. "Vad
    ska personalen säga? Blir de arga?"

  414. Efteråt säger jag: "Jag har wall-
    raffat er och kan komma och snacka."

  415. Men den feedback jag får
    är oftast positivt.

  416. "Fan vad bra, du skrev om hur vi
    har det. Tack för att du gjorde det."

  417. Jag får också mejl och samtal.
    "Kan du inte wallraffa hos oss?"

  418. "Det är helt sjukt där jag jobbar."

  419. Jag får inte ofta den typen av
    respons av de som varit i närheten-

  420. -eller som är inom samma yrke.

  421. Just det, man kan vara tvungen att
    bryta mot regler och föreskrifter.

  422. Det ska man veta i förväg
    eller återkoppla till sin chef.

  423. "Oj, nu gör de så här.
    Vad ska jag göra?"

  424. Du och tidningen
    måste stå för det efteråt.

  425. Det är bra
    att hålla sig till sanningen.

  426. Jag är jättedålig på att ljuga och...

  427. Det är svårt
    att komma ihåg såna grejor.

  428. Jag brukar försöka... Jag är
    en medelålders tant som är stressad.

  429. Jag brukar bara vara mig själv
    och det brukar gå bra.

  430. I vissa fall i vården
    finns det sekretessregler.

  431. Jag vill inte lämna ut
    de gamla, förstås.

  432. Det blev svårt med rörligt, förstås.

  433. Det fick bli transportrörligt
    och i vår lokal i hemtjänsten.

  434. Sen fick vi illustrera
    med teckningar i print.

  435. Det var jättefina teckningar.

  436. Det här var också en påminnelse
    om att vi blir inte igenkända.

  437. Det här var för sjutton år, som
    jag wallraffade Danderyds sjukhus.

  438. Man kan göra det här om och om igen.

  439. Jag är säker på att jag
    skulle kunna söka jobb där igen.

  440. Konsument... Om man ska prata om
    wallraff som inte innebär att jobba.

  441. Det kan vara knepigt
    för en mindre redaktion att betala-

  442. -och svårt att få igenom hos chefen.

  443. Konsumentjobb är otroligt viktiga-

  444. -och tacksamma och behöver inte
    ta jättelång tid rent jobbmässigt.

  445. Ni vet att man får sätta
    vilka priser man vill i tandvården-

  446. -och privata tandläkare vägrar ofta
    att lämna ut priser för jämförelser.

  447. Det är svårt att jämföra det här.

  448. Sen är det så
    att de kan göra olika bedömningar.

  449. Jag testade att gå runt
    till fyra olika tandläkare-

  450. -för att se vad de säger om min mun.
    Vad vill de göra i den?

  451. Min gamla privattandläkare sa:
    "Det ser bra ut. Toppentänder."

  452. "Vi behöver inte göra nåt,
    bara ta bort lite tandsten."

  453. Samma hos Folktandvården: "Gå hem,
    vi behöver inte göra nånting."

  454. Av två privattandläkare
    ville den ena dra ut fyra tänder-

  455. -till en kostnad av 12 000.

  456. Man gör inte det.

  457. Det är inte motiverat
    att dra ut friska tänder.

  458. Du orsakar mer problem
    än du löser med det.

  459. Men det var väl en god inkomst,
    så att säga.

  460. Det var ett sätt
    att få syn på olika diagnos...

  461. Beroende på hur mycket pengar
    spelar in kan man få olika diagnoser.

  462. Få se, var var vi nånstans? Där...

  463. Just det, miniwallraff,
    lite mindre wallraff-

  464. -om det finns begränsat
    med tid och resurser...

  465. Kolla om det du vill göra håller.

  466. Håller din idé?
    Finns det ett problem här-

  467. -som gör att det kan vara motiverat
    för dig att gå in och wallraffa?

  468. Ha det vid sidan av
    och researcha under tiden.

  469. Och som sagt, konsument.
    Hur bemöts kvinnor på krogen?

  470. Expressen gjorde
    ett fantastiskt bra wallraff-

  471. -när två kvinnliga reportrar
    gjorde det.

  472. Det är wallraff
    som inte behöver ta många månader.

  473. Och det kan man göra lokalt, förstås.

  474. Wallraffande socialreportage.
    Gå in i en annan roll en dag.

  475. Sätt dig och tigg i tunnelbanan-

  476. -eller sök jobb med utländskt namn.

  477. Många bra grejor har gjorts,
    men som inte är enormt stora.

  478. Man kan wallraffa på distans. Jag har
    inte wallraffat på sociala medier.

  479. Jag har gjort det i den mån
    det har krävts för min roll-

  480. -men det finns journalister
    som är mycket bättre på det.

  481. Det behöver alltså
    inte vara ett jättejobb-

  482. -där du tar ledigt
    för att gå in i månader och arbeta.

  483. Ett annat utmärkt gräv,
    ett slags wallraff-

  484. -när Sveriges Radio ringde och sa:

  485. "Vi skulle vilja
    ha hemtjänst till min mamma."

  486. "Det får inte komma
    utländsk personal."

  487. Hur många ställer upp på det?
    Det blev ett bra inslag.

  488. Det är en form av wallraff.

  489. Och sen som sagt... Det är enklare om
    man använder tidigare erfarenheter.

  490. För mig har det känts som en trygghet
    när jag gått in i vården-

  491. -eller som städerska,
    att jag har gjort det här förut.

  492. Detta är inte nåt
    fullkomligt nytt för mig.

  493. Då kan jag känna
    att jag ska klara av jobbet.

  494. Sen finns det jobb
    som du inte får ta.

  495. Att säga att man är polis
    eller läkare-

  496. -är föregivande av allmän ställning
    och inte lagligt.

  497. Gör man det
    måste man verkligen ha på fötterna.

  498. Gå ihop, jobba med flera kollegor,
    dela upp jobbet.

  499. Vill du göra ett långt wallraff
    så försök knöa in det på annat sätt.

  500. Jag gjorde min wallraffbok
    som ett exjobb...

  501. Nej, inte exjobb,
    som nåt slags jobb på JMK.

  502. Jag är inte klar än, så jag
    är inte journalist på riktigt.

  503. Så kan man göra.

  504. Jag skrev en annan bok som exjobb,
    men är inte klar. Nog om det.

  505. Hur ligger vi till med tid?
    Hinner vi visa ett kort inslag?

  506. Man kan också wallraffa
    de som har som jobb att lura andra.

  507. Jag har tittat lite grann
    på alternativmedicin.

  508. Jag åkte runt och blev undersökt
    av olika alternativmedicinare-

  509. -som inte bara behandlar
    existerande tillstånd-

  510. -utan diagnosticerar
    också nya tillstånd.

  511. Jag åkte runt och fick 83 diagnoser.

  512. Över 30 olika mediciner
    mot de här 83 diagnoserna-

  513. -och det kostade över 25 000 kronor.

  514. Alternativmedicin är en mångmiljard-
    industri, men stängd för insyn.

  515. Vi har använt dold kamera
    för att få fram sanningen.

  516. Jag är frisk, men när jag gick
    till sex olika alternativterapeuter-

  517. -fick jag plötsligt 83 nya diagnoser.

  518. De skrev ut 37 naturmedel. Allt till
    en kostnad av nästan 25 000 kronor.

  519. Expressen granskar terapeuterna
    som sjukförklarar friska.

  520. Det här är närmast surrealistiskt.

  521. "Det här är närmast surrealistiskt",
    sa Martin Ingvar-

  522. -som är professor på KI
    och forskar om alternativmedicin.

  523. Efter de 83 diagnoserna
    kände jag mig lite krasslig.

  524. "Tänk om nån av de här har rätt?"

  525. Det har gått några år och jag är
    fortfarande inte död eller sjuk.

  526. Men det är känslan man kan få,
    vilket också är allvarligt.

  527. Ska vi avrunda?

  528. Hör ni,
    jag har en massa mer jag vill säga.

  529. Men jag är glad att ni lyssnade.

  530. Får vi låta den här ligga en stund
    så kan ni kika på den?

  531. Tack för att ni lyssnade.
    Nu är jag inte lika rädd.

  532. Textning: Mattias Anulf
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik, Wallraffande
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av Palmeutredningen

Några säckar med Christer Pettersons tillhörigheter blev startskottet för nya tag i grävandet kring mordet på Olof Palme. Bo-Göran Bodin från SVT:s Uppdrag granskning berättar om hur han arbetade i praktiken med att strukturera upp det stora utredningsmaterialet. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Scoopet om katolska kyrkan

I slutet av 1990-talet påbörjade några journalister på tidningen The Boston Globe ett gigantiskt arbete som avslöjade hur präster inom katolska kyrkan i åratal utsatt barn för sexuella övergrepp medan kyrkans ledning såg på i tysthet. Journalisten Michael Rezendes från The Boston Globe berättar om sin resa från det första spadtaget till hur avslöjandet blev Hollywoodfilm. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granska den digitala maffian

Med rätt kunskaper finns det stora möjligheter att spåra och kartlägga en person på nätet. Samtidigt är det viktigt att skydda sig så mycket som möjligt när man gör research. Axel Gordh Humlesjö från SVT:s Uppdrag granskning och Kristoffer Örstadius från Dagens Nyheter ger exempel. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Gör komplicerad research till spännande läsning

Som grävande journalist sitter man ofta med ett gigantiskt material som behöver organiseras och förvandlas till ett begripligt och spännande reportage. Miranda Patrucic, erfaren grävare från Bosnien, hade en nyckelroll i rapporteringen kring Panama och Paradise papers. Hon beskriver konkret, steg för steg, hur hon arbetar. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Wallraff - fördelarna och fallgroparna

Efter ett besök på en skitig toalett på en akutmottagning bestämde sig journalisten Anna Bäsén för att gå under täckmantel som städare på ett sjukhus. Hennes upptäckter fick kraftiga följder för städbolaget. Sedan dess har hon använt metoden många gånger. Vad ska man tänka på när man wallraffar? Vilka svårigheter finns? Hur kan man göra ett miniwallraff? Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Hitta, skydda och underhåll dina källor

Michael Rezendes är journalisten som avslöjade hur katolska kyrkan mörkat åratal av sexuella övergrepp på barn. Han ger 13 konkreta tips på saker att tänka på när man som journalist arbetar med motvilliga källor och känslig information. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Granskningen av fallet Kevin

2015 bestämde sig SVT:s Dan Josefsson för att granska fallet Kevin. Arbetet ledde till att de mordmisstänkta bröderna Robin och Christian Dahlén friades och Dan Josefsson och hans team belönades med stora journalistpriset. Här berättar han om hur arbetet förlöpte. Moderator: Camilla Kvartoft Mårtén. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.