Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Kan marken smälta?Dela
  1. Vi har mycket organiskt kol
    i jordarna i Arktis.

  2. Om det börjar tina
    och materialet bryts ner-

  3. -får vi upp allt kol i atmosfären då?

  4. Jag är Ylva Sjöberg,
    forskare i naturgeografi.

  5. Jag forskar på permafrost.

  6. Frågan "Kan marken smälta?" kommer
    följa oss genom hela föreläsningen.

  7. Den kopplar till just permafrost.

  8. Vi tänkte börja lite med-

  9. -en bekant bild, hoppas jag-

  10. -och en relevant bild för ämnet.

  11. En introduktion till studieområdet.

  12. Det här är vår planet jorden,
    hoppas jag att alla vet.

  13. Det är ett lite ovanligt perspektiv
    med Nordpolen i mitten av bilden.

  14. Vi har Sverige
    långt upp till vänster i bild.

  15. Medurs har vi Grönland, norra Kanada,
    Alaska, Kamtjatka i Ryssland och så.

  16. Det slående med den här bilden
    är att den är ganska vit.

  17. Alla naturvetare vet att färger är
    viktigt, förhoppningsvis vet även ni.

  18. Alla här inne
    har olika färg på kläderna.

  19. Alla har gått den varma, soliga vägen
    från tunnelbanan till universitetet.

  20. Det gör stor skillnad
    om vi har en vit eller svart t-shirt.

  21. Det gör även skillnad för jorden.
    Vitt reflekterar mycket värme.

  22. Det är viktigt att det är vitt.
    Det här är Arktis, som sagt.

  23. Det finns en annan region,
    Antarktis, vid Sydpolen.

  24. Den är väldigt olik Arktis.
    Till exempel är Arktis ett hav-

  25. -en liten ocean,
    omringad av stora landmassor.

  26. Antarktis är tvärtom en liten
    kontinent omgärdad av en massa hav.

  27. Havet uppe i Arktis är ca 1 procent
    av allt havsvatten, havsvolymer.

  28. Men det får in ca 10 procent
    av avrinningen, vatten från floder.

  29. Så det är väldigt speciellt.

  30. Vi ser i vitt på denna bild
    det vi kallar kryosfären-

  31. -eller olika delar av kryosfären.

  32. Vi har en inlandsis på Grönland,
    alltså en stor glaciär på land.

  33. Vi har havsis på havet.
    Här är det snö på isen.

  34. Vi har snö på land. Det är jättevitt.

  35. Vi ser inte permafrosten i marken,
    som också är en del av kryosfären.

  36. Det här är flera satellitbilder
    som har satts ihop till en bild.

  37. Om man tittar lite förstår man
    att det inte är en ögonblicksbild.

  38. Dagsljus
    kan inte vara överallt samtidigt.

  39. Om man tänker vidare förstår man
    att det är snö, alltså är det vinter.

  40. Men det är inte mörkt på Nordpolen.

  41. Solen går upp på Nordpolen vid
    vårdagjämningen. Det är efter den.

  42. Bilden är från den 24 mars 2016.

  43. Olika bilder från det datumet
    har satts ihop.

  44. Det är vitt och ljuset reflekteras.

  45. Om det vore mindre snö skulle ljuset
    absorberas och det blev varmare.

  46. Det kallas en
    återkopplingsmekanism till klimatet.

  47. Fler exempel kommer på återkoppling.

  48. Om det blir mindre snö
    blir det varmare.

  49. Då blir det mindre snö
    och ännu varmare.

  50. Förra bilden
    visade inte permafrosten.

  51. Så den har vi tecknat här, i lila.

  52. I bilden till vänster
    ser vi olika permafrost-zoner.

  53. Vi delar in den
    i kontinuerlig, diskontinuerlig-

  54. -sporadisk och isolerad, utifrån hur
    mycket av marken som är permafrost.

  55. Totalt täcker permafrostzonerna 1/4
    av landmassan på norra halvklotet.

  56. Det är inga små områden. Men vi
    pratar inte så mycket om permafrost.

  57. Det kan ha att göra med att det bor
    ganska lite folk där, relativt sett.

  58. Det bor ungefär 4 miljoner i Arktis,
    många av dem urfolk-

  59. -samer, inuiter och andra urfolk.

  60. Till höger har vi en typisk
    Arktis-bild, när man talar om klimat.

  61. Det är ett exempel bara.
    Vad står det? 2016 eller 2017.

  62. Hur mycket varmare än normalt
    var det då?

  63. Det var jättemycket varmare i Arktis.

  64. Det här är som sagt
    bara ett godtyckligt valt år.

  65. Men det är typiskt för Arktis. Stora
    delar har redan 2-gradig uppvärmning-

  66. -det vi vill undvika globalt.
    Den här regionen värms snabbare.

  67. Där har vi som sagt
    mycket is, snö och permafrost-

  68. -som skulle kunna smälta
    om det blir varmare.

  69. Vi forskare är jättenyfikna på
    vad som händer i det här området.

  70. Jag ska förklara vad permafrost är.
    Här kommer bilden om permafrost.

  71. Permafrost är allt markmaterial-

  72. -som är under 0 grader Celsius
    minst två år i rad.

  73. Man kan kalla det frusen mark.
    Det finns stora områden i Arktis.

  74. Tjockleken varierar
    beroende på hur kallt det är-

  75. -hur långvarig kyla och materialet.

  76. Ovanpå permafrosten
    har vi det aktiva lagret.

  77. Bilden visar marken i genomskärning.
    Bilen är med för att få skalan.

  78. Det aktiva lagret ovanpå permafrosten
    varierar lite i tjocklek-

  79. -men är ofta 0,5-2 meter
    beroende på material.

  80. Där tinar marken varje sommar. Även
    i Arktis är det varmt på sommaren.

  81. Då får växterna vatten som inte är
    fruset. Det sker en del i det lagret.

  82. Permafrosten däremot är bara frusen
    och gör inte mycket alls.

  83. Under permafrosten då?

  84. Där har vi,
    vid något djup, ofrusen mark.

  85. Nu börjar det bubbla i min låda.
    Vi öppnar den.

  86. Ni måste ju få reda på
    vad permafrost består av.

  87. Jag har tagit lite gammalt
    permafrostmaterial jag hade liggande.

  88. Det har tinat, men jag har frusit det
    igen och format små, söta bollar.

  89. Det är olika exempel på
    vad permafrost kan bestå av.

  90. Här har vi en boll. Oj!

  91. Det är nån slags lerigt material.
    Kanske lera, kanske nåt finkornigare.

  92. De här materialen kan hålla väldigt
    mycket vatten. Det blir geggigt.

  93. När det fryser håller det ännu mer
    vatten. Det suger åt sig is.

  94. Har vi en annan? Här är en kul boll.

  95. Här har vi sand.
    Ganska mycket sand och lite annat.

  96. Typiska saker man hittar i marken
    om man gräver. Vi gillar att gräva.

  97. Sten. Givet, den kan finnas i marken.
    Jag lägger den där.

  98. Här är nåt intressant. Inte alla är
    lika entusiastiska över jordmaterial.

  99. Välkomna till geovetarnas nördhus.

  100. Här har vi torv.
    Det är halvt nedbrutna växtdelar.

  101. Växter har vissnat och börjat
    brytas ned, men inte helt försvunnit.

  102. Vi hittar mycket mörkt material.

  103. Här är nåt vanligt
    som alla känner igen, vanlig is.

  104. Det här är bara vanligt kranvatten,
    men det finns is i permafrosten.

  105. För att förtydliga: Vi har organiskt
    material, gamla växtdelar, i marken.

  106. För de mesta
    INTE frusna gröna ärtor som här.

  107. Organiskt material kan också vara-

  108. -diverse djurdelar och sånt.

  109. Kanske inte heller frusna fjärilar,
    men det är ett exempel.

  110. Det är för att minnas att det finns
    organiskt material i permafrosten.

  111. Man blir lite kladdig.

  112. Så, kan marken smälta? Av de här
    olika bollarna, vilka kan smälta?

  113. Stenen kan förvisso smälta,
    men det ska bli rysligt varmt-

  114. -inte värmen av klimatförändringarna.
    Fem grader varmare smälter den inte.

  115. Isen kan definitivt smälta.

  116. Det här finkornigare materialet...
    Lerkornen kommer inte smälta.

  117. Men det innehåller väldigt mycket is.

  118. Om isen i det smälter
    kan vi få vissa effekter på marken.

  119. Till vänster har vi vad de i Amerika
    kallar "drunken forest", full skog.

  120. Det är skog som växer på permafrost
    som har börjat tina.

  121. Det är finkornigt material med is i
    så marken förlorar sin hållfasthet.

  122. Träden förlorar sin stabilitet och
    ser lite berusade ut, tycker vissa.

  123. Högra bilden ber jag om ursäkt för.

  124. När jag stod där
    syntes det hur mycket huset lutande.

  125. Huset är byggt på permafrost.

  126. Permafrosten börjar tina, kanske för
    att huset värmer marken. Huset lutar.

  127. Det är ganska vanliga problem vad
    gäller infrastruktur och byggnader-

  128. -i permafrostområden.

  129. Ett annat problem med infrastruktur-

  130. -är att det här materialet kan börja
    röra sig i skredliknande formationer.

  131. Det börjar tina, blir jätteblött och
    rinner i väg och tinar ännu djupare.

  132. Termokarstskred, "thaw slumps" på
    engelska, vi saknar en bra term.

  133. De kan röra sig tio meter om året.

  134. Om man då har en väg
    så kan den försvinna ganska snabbt-

  135. -om det sker termokarstskred bredvid.

  136. Arktis är ganska glesbefolkat,
    så vissa byar har bara en väg.

  137. Sker det ett skred har man ingen väg.

  138. Så det kan vara ett stort problem
    för lokalsamhällen i Arktis.

  139. Ett helt annat
    permafrostrelaterat problem.

  140. Här har vi sånt här material, torv.

  141. Vi har en sjö omgiven av torvmark,
    allt det här organiska materialet.

  142. Det är som sagt växtdelar som inte
    har brutits ned helt och hållet.

  143. En del av det är fruset i permafrost.

  144. Vi har väldigt mycket sånt material,
    organiskt kol, i jordarna i Arktis.

  145. Vi har dubbelt så mycket organiskt
    kol i Arktis jordar som i atmosfären.

  146. Vi permafrostforskare funderar på
    om det börjar tina-

  147. -och materialet börjar brytas ned-

  148. -får vi upp all den här kolen
    i atmosfären då, som växthusgaser?

  149. Det är möjligt att när materialet
    blir godare att tugga för mikrober-

  150. -och de andas ut koldioxid och metan-

  151. -att utsläppen
    från dessa områden då ökar.

  152. Om de gör det kan det påskynda
    den globala uppvärmningen.

  153. Då kan det tina ännu mer.
    Det är en återkopplingsmekanism.

  154. Vi tror inte att
    allt hamnar i atmosfären på en gång.

  155. Vi jobbar med hur mycket och när-

  156. -kommer
    olika delar av kolcykeln förändras.

  157. En del kol kanske tas upp av det blir
    mer växtlighet som kan binda kolet.

  158. Det är en fråga vi studerar väldigt
    mycket, bland annat i det här huset.

  159. Så kan marken smälta?
    Ja, isen kan smälta.

  160. Men det organiska materialet
    kanske i stället bildar växthusgaser.

  161. Om nu isen smälter
    och massa saker smälter...

  162. Det organiska kolet omvandlas till
    koldioxid, som sker om det är torrt-

  163. -eller till metan om det är blötare.

  164. Vi vill veta vart allt vatten
    som smälter fram tar vägen.

  165. Blir det blötare eller torrare där?
    Nu är Arktis en ganska blöt region.

  166. Det är lite nederbörd,
    men också låg avdunstning.

  167. Med frusna jordar
    har vi väldigt lite grundvatten.

  168. Vattnet kan inte röra sig i marken
    till floder och hav, bara på ytan.

  169. Det påverkar vattenkemi,
    vilken väg vattnet tar.

  170. Det påverkar även
    växter och djur som lever där.

  171. Det påverkar även flödet i floderna.

  172. Arktiska floder
    har nästan inget flöde på vintern.

  173. Då är nederbörden frusen som snö
    och marken är nästan helt frusen-

  174. -så vi har nästan inget grundvatten,
    bara lite, som rör sig till floderna.

  175. Sen kommer vårfloden
    med massa vatten som rör sig fort.

  176. All snö smälter samtidigt
    och rör sig snabbt genom landskapet-

  177. -för att ytvatten rör sig snabbt,
    jämfört med grundvatten.

  178. Men vad händer om
    permafrosten tinar och blir mindre?

  179. Vattnet tar andra vägar och rör sig
    i olika hastigheter genom landskapet.

  180. Då får vi
    en annan dynamik i Arktis floder.

  181. Det är en annan forskningsfråga
    vi jobbar med här i huset.

  182. De tre senaste bilderna-

  183. -är exempel på stora teman
    som vi jobbar med.

  184. -som permafrost-klimatforskare.

  185. Vad händer med vår infrastruktur?
    Vad händer med kolcykeln?

  186. Vad händer med vattnet?
    Tre stora frågor.

  187. Just det, frågan: Kan marken smälta?

  188. Jag låter min forskarkollega-

  189. -som är featured i
    permafrost-serierna, svara på den.

  190. Han är fransman,
    så han har speciell accent.

  191. Om man tar fram en fryst kalkon,
    som innehåller mycket vatten-

  192. -så kommer den inte att smälta.
    Den kommer att tina.

  193. Däremot kan en snöboll smälta
    om den blir varm.

  194. Med samma princip säger vi inte att
    marken smälter utan att den tinar.

  195. Men det är mycket is i marken
    och isen kan smälta.

  196. På så vis kan marken smälta.
    Permafrostnördar säger att den tinar-

  197. -men vi ska ta hänsyn till
    att vissa delar av marken kan smälta.

  198. Tack för uppmärksamheten.
    Det var det jag ville säga.

  199. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan marken smälta?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Permafrost
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Perspektiv på världen

Miljö - solenergi

För att människan ska kunna fortsätta leva på jorden krävs utveckling av förnybara energikällor. I Indien satsas det stort på solenergi. Världens för närvarande största park med solpaneler ligger i den indiska staden Pavagada. Vad krävs för att solceller så småningom ska kunna ersätta icke förnybara energikällor?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Daniel Paris, dag 4

Bloggaren Daniel Paris ger sig ut på stan med dold kamera för att testa folks vilja att klimatkompensera i vardagen. Det är svårt att leva utan att göra avtryck på klimatet och miljön, men vilka gör störst avtryck egentligen? Är det alltid de som köper närodlat och ekologiskt som är de mest miljövänliga?

Fråga oss