Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Klimatet och människan under 12 000 årDela
  1. Sahara förvandlades förmodligen
    till öken på högst ett par hundra år.

  2. Det verkar ha gått väldigt fort,
    och man förstår inte riktigt varför.

  3. Jag kommer att prata i 30-35 minuter-

  4. -om klimatet och människan
    under 12 000 år.

  5. Titeln kommer från en bok
    som jag nyligen publicerade.

  6. Jag kommer att ge några exempel på
    klimatförändringar under historien-

  7. -under människans historia,
    framför allt de sista tusen åren.

  8. Det kommer inte att bli fullständigt.

  9. Jag pratar också om varför klimat-
    förändringar har haft betydelse.

  10. Det ger oss också kunskap om-

  11. -varför klimatförändringar har
    en betydelse i dag och i framtiden.

  12. När det gäller klimatets variationer
    kan vi fråga oss: vad är klimat?

  13. Enkelt uttryckt är klimatet
    det genomsnittliga vädret-

  14. -under en längre tid, normalt sett
    en 30-årsperiod eller längre.

  15. Det är framför allt temperatur
    och nederbörd-

  16. -och när det är varmt eller kallt
    på året, och när på året det regnar.

  17. Vi kan ha jämn temperatur över året-

  18. -eller väldigt stora skillnader
    mellan sommar och vinter.

  19. Vår kunskap om det moderna klimatet
    kommer från meteorologiska mätningar-

  20. -till exempel med termometer,
    regnmätare och barometer.

  21. På global skala
    har vi inte särskilt långa mätserier.

  22. Vi har ungefär 150 år för att se på
    jordens medeltemperatur.

  23. Om vi försöker sammanställa
    förändringar-

  24. -är vi egentligen bara 50-60 år
    på säker mark.

  25. I Sverige har vi uppmätningar
    från början på 1700-talet i Uppsala-

  26. -och i mitten av 1700-talet i
    Stockholm, men det är ett undantag.

  27. Vi vet att klimatet
    har blivit varmare-

  28. -framför allt de sista årtiondena.

  29. När vi pratar om global uppvärmning,
    tittar vi framför allt här på slutet.

  30. Temperaturen har ökat mycket mer
    på norra halvklotet-

  31. -än på södra, där det mest är hav
    och jämnas ut.

  32. För att sätta den globala upp-
    värmningen i ett längre perspektiv-

  33. -måste vi gå till mer osäker data,
    skriftliga källor från olika platser.

  34. Det har upptecknats vilka datum sjöar
    och floder var frusna, till exempel.

  35. Kinesiska, europeiska och arabiska
    uppteckningar om väderhändelser.

  36. Men även det går bara kanske
    tusen år tillbaka i tiden.

  37. Dessförinnan måste vi titta på
    naturens egna klimatarkiv-

  38. -till exempel trädringar.

  39. Tjockleken på trädringar kan i
    de skandinaviska fjällen spegla-

  40. -hur varm sommaren har varit.

  41. Om det är smala ringar har det varit
    torrt, och breda fuktigt.

  42. Isborrkärnor från inlandsisen och
    pollen har spelat vad som har vuxit-

  43. -och då kan vi ana hur klimatet har
    varit. Det finns många såna källor.

  44. Den här forskningen
    har funnits i ungefär hundra år-

  45. -men var ganska liten tills oron
    över global uppvärmning blev stor.

  46. När det fanns ett behov
    på 1990-2000-talet-

  47. -att sätta den globala uppvärmningen
    i ett historiskt perspektiv.

  48. Och att förstå
    hur klimatförändringar förr-

  49. -har påverkat
    människors försörjningsvillkor.

  50. Hur jordbruket har varit,
    risken för missväxt och så.

  51. Det har historiker och geografer
    studerat sedan 1950- och 1960-talet-

  52. -men det är först på 2000-talet
    som intresset har blivit större-

  53. -för att det har blivit dagsaktuellt
    att förstå klimatet-

  54. -och hur klimatförändringar förr
    har påverkat människor och samhällen.

  55. Varför har då klimatet betydelse?

  56. Det blir varmare, kallare, torrare,
    blötare - vad spelar det för roll?

  57. För att göra det kort och enkelt:

  58. Klimatet styr
    vad som kan växa på en plats.

  59. Om vi till exempel har
    öken, arktisk tundra-

  60. -eller naturlig vegetation av lövskog
    eller nåt helt annat.

  61. Inte bara vad som kan växa naturligt,
    utan också vad som går att odla.

  62. Naturligtvis även boskapsuppfödning,
    tillgången vatten, och mycket annat.

  63. Det har en direkt betydelse för
    människors levnadsvillkor.

  64. Inte minst bakåt i tiden, när man
    levde av vad man kunde producera.

  65. I dag bor många på platser
    där man inte producerar mat själv-

  66. -och med några få undantag,
    om vi går tillbaka bara 100-200 år-

  67. -var man normalt sett direkt beroende
    av vad man kunde producera för käk.

  68. Klimatet har inte alltid varit
    likadant. För 20 000 år sedan-

  69. -där ni sitter, och där jag står,
    var det ungefär 3 km inlandsis.

  70. Vi hade inlandsis ner till New York
    och Berlin i breddgrad.

  71. Det var en helt annan värld.

  72. Där det inte var is, var det
    väldigt stora öknar och stäpper.

  73. Det vet vi vad det beror på:

  74. Förändringar i jordens bana
    och i jordaxelns lutning-

  75. -har gjort att vi har haft perioder
    som istider-

  76. -och mellanistider,
    varmare interglaciala perioder.

  77. De här förändringarna är kända
    och kommer med viss regelbundenhet.

  78. Men på en kortare tidsskala-

  79. -de senaste 10 000-12 000 åren, har
    vi förändringar i jordaxelns lutning-

  80. -som gör att vi sommartid på
    norra halvklotet får mest solenergi.

  81. Det holocena klimatoptimumet
    var för ungefär 6 000-8 000 år sen.

  82. Det var mer solinstrålning tidigare,
    men då kylde ismantlar ner klimatet.

  83. Sen har vi gått mot kallare perioder.

  84. Det här är en schematisk bild, och då
    har vi perioder som går upp och ner.

  85. Vi vet att det har varit förändringar
    i solens aktivitet.

  86. Ibland har solen haft högre aktivitet
    och gett ett varmare klimat-

  87. -och ibland mindre och kallare.

  88. Vi har haft stora vulkanutbrott-

  89. -som skickar upp partiklar i
    stratosfären som gör det kallare.

  90. Det har inträffat, inte regelbundet,
    men i semiregelbundna perioder.

  91. Men det kan också till stor del vara
    naturliga, icke-drivna variationer-

  92. -till exempel i havets cirkulation-

  93. -som gör de varmare och kallare
    perioderna på en kortare tidsskala-

  94. -när det inte handlar om
    jordens bana eller lutning.

  95. Vi har kunnat rekonstruera
    de senaste 2 000 årens klimat-

  96. -åtminstone i Europa och Kina, från
    trädringar, skriftliga källor m.m.

  97. Det här är ett exempel från Kina.

  98. När vi har romartiden i Europa-

  99. -är det hyfsat varmt,
    och sen blir det kallare.

  100. På vår vikingatid och tidig medeltid
    är det två varma perioder.

  101. Sen har vi en lång, kall period
    fram till 1900-talet - lilla istiden.

  102. Jag kommer tillbaka till den.
    Sen har vi den moderna uppvärmningen.

  103. Man måste skilja på uppvärmningen
    i början och i slutet på 1900-talet-

  104. -för den har förmodligen
    olika drivkrafter.

  105. Den på 1900-talets första hälft är
    inom ramen för naturliga variationer.

  106. Den som är de sista årtiondena-

  107. -sammanfaller med
    våra stora utsläpp av koldioxid.

  108. Om vi tittar på Europa...
    Den här studien har jag varit med i.

  109. Den har försökt rekonstruera sommar-
    temperaturer 2 000 år bakåt i tiden.

  110. Utan att gå in på detaljer...

  111. Vi ser att det var varmt
    när romarriket var stort.

  112. På den europeiska folkvandringstiden
    var det kallt-

  113. -och under vikingatiden rätt varmt.

  114. Sen är det många, långa kalla
    århundraden fram till 1900-talet.

  115. Men låt oss backa ett antal tusen år.

  116. Om vi ska titta på dramatiska klimat-
    förändringar i människans historia-

  117. -är ett av de bästa exemplen
    som jag brukar ta upp...

  118. Nu får vi se
    vad som händer med pekpinnen.

  119. Nåt som kan ta bort uppmärksamheten,
    både för mig, och kanske för er.

  120. Jordaxelns lutning har förändrats och
    vi har fått olika mycket solenergi:

  121. Olika säsonger i olika områden.

  122. För 5 000-8 000 år sen var klimatet
    på norra halvklotet varmare än i dag-

  123. -på grund av jordaxelns lutning.

  124. Det gjorde att monsunregnen
    i de subtropiska trakterna-

  125. -kom mycket längre norrut
    och var mycket starkare.

  126. Det gjorde att under ett antal
    tusen år fanns inte Sahara som öken.

  127. Även stora delar av Arabiska halvöns
    ökenområden var savann eller stäpp.

  128. Till exempel var Tchadsjön
    många gånger större.

  129. Det fanns andra stora sjöar i Sahara,
    i dagens torraste delar av Sahara.

  130. Det fanns också andra floder än Nilen
    som flöt ut i Medelhavet.

  131. Man hade det som vi brukar kalla
    "gröna Sahara"-

  132. -naturligtvis väldigt annorlunda
    än det Sahara vi känner i dag.

  133. Det anade man redan på 1830-talet.

  134. Franska upptäcktsresanden, efter att
    Frankrike tagit över delar av Afrika-

  135. -började utforska Sahara
    och stötte på klippmålningar.

  136. Både på savannens djur och på
    flodhästar, giraffer och krokodiler-

  137. -som inte finns i Sahara i dag,
    och även boskapsuppfödande människor.

  138. Redan då började man ana att Sahara
    måste ha haft ett grönare förflutet.

  139. Fransmännen hittade också rester av
    uttorkade floder-

  140. -och sjöbottnar som visar att det har
    funnits en sjö som inte finns längre.

  141. I dag har vi kunnat rekonstruera
    naturens egna klimatarkiv igen.

  142. Ungefär hur mycket det kan ha regnat
    i Sahara för 6 000-7 000 år sedan.

  143. Vi kan se att det regnade kanske
    10, 20 eller 30 gånger mer än i dag.

  144. Vissa områden i torraste Sahara kan
    ha fått 1 500 mm nederbörd per år.

  145. Det är tre gånger mer än i Stockholm.

  146. Nu är det varmt där,
    så avdunstningen är hög-

  147. -men det kan förklara
    att det fanns sjöar.

  148. Man har inte bara kunnat se
    att det regnade mycket mer än i dag-

  149. -och var grönt, utan också att början
    till att det blev grönt var abrupt.

  150. Det slutade också abrupt - Sahara
    blev öken på högst ett par hundra år.

  151. Det verkar ha gått väldigt fort,
    och man förstår inte riktigt varför.

  152. För drivkrafterna som förändrade
    att monsunregnen kom till Sahara-

  153. -och sen försvagades,
    verkade på årtusenden.

  154. Vad gjorde att de kom till en gräns
    och sen bara slutade de?

  155. Det vet vi inte riktigt.

  156. Det är ett skäl till att abrupta
    klimatförändringar är oroande.

  157. Att man kommer till nån gräns
    där klimatsystemet flippar-

  158. -och villkoren ändras väldigt abrupt.

  159. Det är nåt som...fortfarande
    är ganska okänt varför.

  160. Men om man tittar på
    människornas levnadsvillkor...

  161. När det hade slutat att regna
    tillräckligt mycket i Sahara-

  162. -gick det inte
    att bedriva boskapsuppfödning.

  163. Så det som händer är
    att människor flyttar från Sahara-

  164. -till Nildalen, etiopiska höglandet
    och söder och norr om öknen.

  165. Det finns folk kvar vid vissa oaser,
    men de flesta försvinner.

  166. I Mellanöstern flyttar folk till
    de stora floddalarna-

  167. -Eufrat och Tigris framför allt,
    där de första städerna redan fanns.

  168. Men på några århundraden,
    när också Mellanöstern torkar ut-

  169. -tre-, fyr-, femdubblas befolkningen
    på några generationer.

  170. Man måste då utnyttja
    de bördiga floddalarna optimalt.

  171. Innan har du kunnat leva ganska
    utspritt och haft tillräcklig mark-

  172. -men det som händer
    när alla måste bo där-

  173. -är att man måste utnyttja
    varje liten kvadratmeter optimalt-

  174. -både med gödsling
    och bevattningssystem från floderna-

  175. -och också bo tätt där det är bördigt
    för att utnyttja varje plätt.

  176. Det här driver teknikutveckling,
    jordbruksteknik och mycket annat-

  177. -eftersom man måste anpassa sig.

  178. När man har ont om vatten och mark
    att odla på, måste man anpassa sig.

  179. Arkeologer tror att uttorkningen
    av Sahara och Mellanöstern-

  180. -kan ha varit både teknikdrivande-

  181. -och i någon mening
    civilisationsdrivande.

  182. Men man har också haft
    andra abrupta klimathändelser.

  183. Jag tänker bara ta några få exempel.

  184. Ett är ett stort vulkanutbrott
    som kom 536, och ett som kom 540.

  185. Vi vet inte exakt var i världen.

  186. Såna utbrott leder till nedkylning
    på grund av partiklar i atmosfären-

  187. -som minskar solinstrålningen,
    och då blir det naturligtvis kallt.

  188. Det har varit ett antal såna
    stora vulkanutbrott under historien.

  189. Det senaste skedde 1815 i Indonesien,
    och hade stor klimatpåverkan.

  190. En sån klimatpåverkan varar bara i
    några få år, men den kommer abrupt.

  191. Det speciella med de här två
    vulkanutbrotten på 500-talet-

  192. -är att de kommer med bara fyra års
    mellanrum. Effekten blir kumulativ.

  193. Ett plus ett utbrott ger inte ned-
    kylning lika med två, men kanske fem.

  194. Det leder till extrem nedkylning
    på stora delar av norra halvklotet.

  195. Vi vet att i Medelhavsområdet
    inklusive Nordafrika-

  196. -upptecknar man att det är
    gryningsljus mitt på dagen.

  197. Under arton månader efter det första
    vulkanutbrottet lyser solen svagt-

  198. -och vindruvor och sånt mognar
    men blir sura.

  199. Men vad vi vet från Kina och Irland,
    där vi har tidiga skriftliga källor-

  200. -är att det var
    en katastrofal missväxt.

  201. Det är enda gången på 2 000 år
    enligt skriftliga källor i Kina-

  202. -och även skattelängder o.s.v.-

  203. -som det har fallit snö mitt på
    sommaren - nära nuvarande Beijing.

  204. De har 30 grader eller nåt
    mitt på sommaren-

  205. -men det faller snö som ligger kvar
    några dagar och dödar alla grödor.

  206. Det är en exceptionell händelse.

  207. Det verkar ha haft en stor påverkan
    även i Skandinavien - vi fick pest.

  208. Större delen av Europa
    fick pest kort efter.

  209. Missväxten måste haft stor inverkan.

  210. I brottet mellan äldre
    och yngre järnåldern i Skandinavien-

  211. -försvinner
    en stor del av bebyggelsen.

  212. Vi kan även se från träd
    hur tufft det måste ha varit.

  213. Det här är temperaturavvikelser
    från träd i Centralasien och Europa-

  214. -med en nedgång på 500-talets mitt.

  215. Men det finns
    nåt ännu mer utmärkande.

  216. Det här är ett träd, inte från
    Sibirien, utan från södra Ryssland.

  217. Från rätt varma trakter på stäpperna.

  218. Här är cellerna i årsringen 535.

  219. Här är 536, där vi ser nåt konstigt:

  220. Cellerna har frostsprängts.
    Trädet har frusit innanför barken.

  221. Det har börjat normalt,
    sen har det frusit mitt i sommaren.

  222. Även 537, som är en liten årsring,
    har frostsprängningar här och där.

  223. Och sen 538. Frostsprängningar mitt i
    växtsäsongen, om än lite mindre.

  224. Om det är så kallt att träd fryser,
    kan man tänka sig hur grödor mår.

  225. Det här är en exceptionell händelse.

  226. Men låt oss gå vidare. Det var "back
    to normal" efter ungefär tio år.

  227. Den medeltida värmeperioden nämns
    i samband med global uppvärmning:

  228. "Okej, temperaturen stiger, men för
    tusen år sen var det också varmt."

  229. Det är delvis sant. Slutet av
    vikingatiden var förhållandevis varm.

  230. På global nivå var det nog lika varmt
    som under andra halvan av 1900-talet-

  231. -men kallare än
    de senaste två, tre årtiondena.

  232. På vissa platser
    var det särskilt varmt.

  233. Det bidrog till bättre jordbruks-
    förhållanden på nordliga breddgrader-

  234. -som på de brittiska öarna
    och i norra Kina.

  235. Det var möjligt att i stora områden
    i England odla vindruvor.

  236. Det går även i dag. Det har tagits
    som bevis för att det var varmare då.

  237. Men det räcker att det var upp till
    temperaturer som på 1900-talets slut.

  238. Vi har också många andra exempel.

  239. Glaciärer minskade i storlek
    och odlingsgränsen i bergen steg.

  240. Det var förhållandevis
    varma förhållanden.

  241. Det bästa exemplet... Eller inte det
    bästa, men det mest extrema exemplet-

  242. -är när norska vikingar
    först kommer till Island-

  243. -men ger sig vidare på slutet av
    900-talet till sydvästra Grönland-

  244. -och etablerar bosättningar
    som bygger på boskapsuppfödning.

  245. De pressar en form av jordbrukskultur
    in i Arktis.

  246. Grönland är inte ett helt fel namn.

  247. Sommartid är det grönt i fjordarna
    i sydväst i några korta månader-

  248. -men om man kommer från Island,
    ser det inte så dåligt ut.

  249. Så även i dag och under kallare tider
    gör Grönland lite skäl för sitt namn.

  250. Jag är övertygad om-

  251. -att man inte skulle ha försökt föda
    upp boskap där under en kall period.

  252. Det här var på slutet av vikingatiden
    som var en exceptionellt varm period.

  253. Och det gick dåligt
    när det blev kallare:

  254. Alla nordbor på Grönland dog ut
    inom 500 år. 500 år är ganska länge.

  255. Vi måste gå tillbaka till 1500-talet,
    till innan Gustav Vasa blev kung-

  256. -för att backa 500 år.
    Då är vi i slutet av medeltiden.

  257. Så att man klarar att bo på Grönland
    i 500 år kan man se som ganska bra-

  258. -även om det blir
    tuffare och tuffare.

  259. Men alla försvann, och vi har
    bara ruiner kvar efter nordborna.

  260. Från isborrkärnor på Grönland
    vet vi hur temperaturen förändrades.

  261. Man åkte rutschkana utför.

  262. Vikingarna kom här,
    när det var som varmast-

  263. -och dog ut när det blivit kallare.

  264. Sen har det varit en rutschkana utför
    mot kallare och kallare förhållanden.

  265. Inte varje år eller varje årtionde-

  266. -men det har gått från en värmepeak
    till att det har blivit kallare.

  267. Men man kunde ändå bo på Grönland.

  268. Inuiterna kunde bo där
    alldeles utmärkt som säljägare.

  269. Nordborna försökte anpassa sig, det
    visar undersökningar av avfallshögar-

  270. -men även sammansättningen i
    tandemaljen visar vad folk har käkat.

  271. Om födan kom från havet eller land.

  272. Vi kan se att man ungefär
    fyrdubblade intaget av säl.

  273. På slutet av nordbornas tid åt man
    fyra gånger mer säl än i början.

  274. Det var ett anpassningsförsök, man
    ändrade kosten när det blev kallare.

  275. Vi vet också att precis när
    nedkylningen började på 1200-talet-

  276. -lade man om kosten nästan totalt.

  277. Tidigare har man trott att nordborna
    dog ut för att de inte anpassade sig.

  278. Det är inte sant, de försökte,
    men inte tillräckligt väl.

  279. Jag sa ju att den medeltida
    värmeperioden var bra för jordbruk-

  280. -i Nordeuropa och i norra Kina.

  281. Lite högre temperaturer var bra
    för jordbruk, men inte överallt.

  282. Med global uppvärmning i dag
    talas det ofta om risken för torka.

  283. Högre avdunstning, men också
    förändrade nederbördsmönster.

  284. Det har vi exempel på för 1 000 år
    sen också, om än inte lika extremt-

  285. -som mayaindianerna i Centralamerika.

  286. Stora delar av Centralamerika
    och dagens västra centrala USA-

  287. -drabbades av en enorm torka.

  288. En torka mycket värre än nåt som
    vi har sett de senaste 100-200 åren.

  289. Som de värsta åren av torka, som i
    stället varar i 30, 40, eller 50 år.

  290. Exakt varför vet vi inte-

  291. -varför det blev så torrt i bl.a.
    Centralamerika och i sydvästra USA.

  292. Det var ett av världens
    mest tättbefolkade områden.

  293. I dag finns det tropisk regnskog där,
    men den hade man avskogat.

  294. Det var en stenålderskultur
    och det hade vissa nackdelar:

  295. Man hade inga drag- eller riddjur,
    och sten- i stället för järnverktyg-

  296. -och färre grödor att välja på,
    man levde på majs och bönor.

  297. Man hade inga husdjur
    förutom kalkoner.

  298. Det fanns inte grisar, får, kor och
    hästar i Amerika före européerna kom.

  299. Så man hade begränsat antal grödor-

  300. -stenverktyg
    och inga djur till hjälp.

  301. Ändå lyckades man bygga
    väldigt avancerade civilisationer-

  302. -och man lyckades också med
    att bygga stora vattencisterner-

  303. -för konstbevattning. De största
    var en halv kvadratkilometer stora-

  304. -så man hade mycket vatten.

  305. Det räckte under några års torka,
    men sen kom det perioder av torka-

  306. -på slutet av 800-talet
    och 900-talet-

  307. -på olika håll i Centralamerika-

  308. -ungefär samtidigt som
    vikingarna kommer till Grönland.

  309. Då är det bra där uppe i norr
    och man kan expandera jordbruket.

  310. Samtidigt drabbas man av de torraste
    förhållandena på 2 000 år-

  311. -i Centralamerika.

  312. Och det här pallar man inte med.

  313. Stad efter stad, framför allt
    i dagens Guatemala, kollapsar.

  314. Även av andra skäl - det fanns
    olika små stadsstater som låg i fejd.

  315. Men med torkan
    verkar konflikterna bli värre.

  316. Man är rivaler och hjälper inte
    varann, utan konkurrerar och krigar.

  317. Torka orsakar missväxt och svält,
    men kanske inte stadskollaps-

  318. -men när det samtidigt är torka och
    nån annan kris, faller stadsstaterna.

  319. Det slutar med att folk överger
    stora områden-

  320. -som har varit de mest tättbefolkade.

  321. Man går från miljoner invånare till
    några hundra tusen. Vart flyttar de?

  322. Jo, man flyttar till områden
    som har grundvattenresurser.

  323. Bland annat på Yucatanhalvön
    i södra Mexiko.

  324. Där överlever mayakulturen
    i högönsklig välmåga.

  325. Det är ett stort folk som finns kvar.

  326. Men just den svåra torkan gjorde
    att vissa områden fick överges.

  327. Och efter den medeltida värmeperioden
    kom det som kallas lilla istiden.

  328. Det var ingen riktig istid med
    3 km is som för 20 000 år sen-

  329. -utan vi hade temperaturer som var
    något lägre än de före och efter.

  330. En av de kallaste perioderna sedan
    riktiga istiden. Det är glaciärer-

  331. -från Anderna, Nya Zeeland, Tibet,
    Alperna, Skandinavien och så vidare-

  332. -som växer i storlek,
    men det är ingen riktig istid.

  333. Under den allra kallaste tiden,
    på början av 1600-talet-

  334. -var temperaturerna i Umeå i dag
    vintertid, normala för Stockholm.

  335. Det var betydligt kallare,
    men ingen riktig istid.

  336. Vi har exempel på ett antal år
    där isen i Stockholms skärgård-

  337. -gick upp först i början av maj.
    Det kunde ligga snö till valborg.

  338. Det var betydligt kallare i perioder,
    men inte riktig istid.

  339. Och det var inte så att Themsen frös
    varje år, som det ibland påstås.

  340. Tolv gånger på 1600-talet
    kunde man ha marknader på isen.

  341. Men andra århundraden
    har det hänt en-fyra gånger-

  342. -så det var ovanligt vanligt
    på 1600-talet.

  343. Men det som faktiskt var viktigare...
    För de flesta människor i världen-

  344. -spelade det ingen roll att medel-
    temperaturen var 1-2 grader kallare.

  345. För jordbruket i Finland
    var det inte bra-

  346. -men i varma delar gjorde det inget.

  347. Monsunregnen som för 6 000-8 000 år
    sen nådde längre norrut-

  348. -som var starkare
    och gjorde Sahara grönt-

  349. -de blev ännu svagare när vi hade
    kallare klimat på norra halvklotet.

  350. Man fick ofta för lite regn
    i delar av Indien och i Kina-

  351. -och i delar av Asien, som hade
    störst andel av världens befolkning.

  352. Det ledde ibland till katastrofer
    i jordbruket.

  353. När det var kalla perioder i norra
    Europa, var det monsunregn i Asien.

  354. Det kan vi rekonstruera med hjälp av
    droppstenars kemiska sammansättning-

  355. -i Kina och Indien.

  356. Vi kan se om det har varit
    mycket regn eller lite regn.

  357. På lilla istiden, framför allt
    under 1400-talet och 1600-talet-

  358. -slog monsunregnen ofta fel. Från
    1600-talet har vi skriftliga källor.

  359. Vi har beskrivningar från när
    regn har slagit fel tio år i rad.

  360. Skördar har fördärvats tio år i rad.

  361. Vi har exempel i Kina på att det gör
    att folk flyttar eller svälter ihjäl.

  362. De kan heller inte betala skatt-

  363. -och det leder till problem att
    försörja arméer vid Kinesiska muren.

  364. Man hade inte käk nog, och då
    deserterar soldaterna så småningom.

  365. Då kan man inte hålla uppe försvaret.
    Det får såna där konsekvenser också.

  366. Där tänkte jag avrunda
    med en sista bild.

  367. Det här kommer ni tyvärr inte att se,
    för det är för små symboler.

  368. Det är en karta som jag har gjort-

  369. -från klimatmodeller som projicerar
    vad som förväntas hända med klimatet-

  370. -och med global uppvärmning
    och nederbörd.

  371. Och vad vi kan lära oss av vad
    som har hänt under varma perioder-

  372. -på olika håll i världen.

  373. Vi kan räkna med torka i
    Centralamerika och i västra USA.

  374. Kanske i delar av Brasilien,
    Medelhavsområdet, Australien.

  375. Vi kan räkna med en höjd havsnivå
    när glaciärer smälter.

  376. I en varmare värld
    får hav större volym.

  377. Översvämningar i olika floddeltan
    som i Bangladesh och på olika håll.

  378. Louisiana, Mississippi. Och förstås
    smältande glaciärer och mycket annat.

  379. Vi kan kanske också förvänta oss
    mer nederbörd i vissa delar-

  380. -där vi har sett det tidigare.

  381. Vi kan räkna med förbättrade
    jordbruksvillkor i nordliga områden-

  382. -och med sämre jordbruksvillkor
    framför allt i subtropiska trakter.

  383. Vi kan även räkna med att högre
    havstemperaturer påverkar fisket.

  384. De största förändringarna kommer
    vi förmodligen att se i Arktis.

  385. Dem ser vi redan nu, med tinande
    permafrost och smältande glaciärer-

  386. -men också på att skogen börjar
    expandera in på den trädlösa tundran.

  387. Och att Arktis då blir isfritt
    sommartid så småningom.

  388. Där tror jag att jag avslutar.

  389. Det här var bara några exempel på
    klimathistoria-

  390. -och på hur förändringar i klimatet
    förr i tiden har påverkat samhällen.

  391. Tack så mycket.

  392. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatet och människan under 12 000 år

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Evolution, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Biologi, Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Människans utveckling, Naturvetenskap, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Droger

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.