Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : Språket som maktfaktor, meänkieli och mjauDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet som omfamnar såväl
    anekdoter som berättas i presens-

  3. -som förtäckta omskrivningar:

  4. Saven stiger i stammen,
    om du fattar vad jag menar.

  5. I kvällens program:

  6. Clowner, där är det mycket
    italienare. De får prata italienska.

  7. För att få med sig människor i kampen
    måste man övertala dem.

  8. Det gör man genom att prata.

  9. "Mjau" är det vanligaste kattljudet.
    Det är riktat till människor.

  10. Nu säger de i kontrollrummet
    att vi måste "bubba om i köris".

  11. Att "bubba om i köris" är tv-språk
    och betyder "göra om i körschemat".

  12. Tydligen befinner sig vår vaudeville-
    reporter, Kalle Lind, i Landskrona-

  13. -och när vår vaudeville-reporter
    Kalle Lind fått korn på en story-

  14. -är det bara att kasta manuset
    och släppa allt man har för händer.

  15. Innebär det att vi ställer in debatt-
    en om missbruket av dubbla supinum?

  16. Okej.

  17. Över till dig, Kalle. Var befinner
    du dig, och hur är vädret där?

  18. Jag står i ett blåsigt Landskrona,
    på väg att träffa Trolle Rhodin-

  19. -en man som hävdar att cirkus
    är världens bästa språkskola.

  20. Själv kan han säga "jonglör"
    på minst nio olika språk. Häng med.

  21. Vi har tolv generationer cirkus
    i blodet, på mammas sida.

  22. Både mamma och pappa har många
    språk.

  23. De träffades i Paris på en
    cirkusfestival. Mamma gick på lina.

  24. Där började deras kärlekshistoria.

  25. Det började med tyska mellan dem,
    tills mamma lärde sig svenska.

  26. -Hur många språk pratar du?
    -Nio.

  27. -Flytande?
    -Till 80, 90 %.

  28. -Hur många kan du hanka dig fram på?
    -Fler än nio.

  29. Varför kan du så många språk?

  30. Det finns ingen bättre språkskola
    än cirkus.

  31. Man får som barn leka med andra barn,
    clownernas och akrobaternas barn-

  32. -medan föräldrarna uppträder.

  33. När mamma gick på lina och clownen
    var inne lekte man med de andra.

  34. Man är ju tvungen att kommunicera
    med sina kompisar med olika språk.

  35. Hur bestämmer man
    vilket språk man ska prata på?

  36. Det är ju en lek. Man leker sig fram.

  37. När man spenderat sex månader
    med ett ryskt barn så kan man ryska.

  38. Du lärde dig flera språk samtidigt.
    Hur många hade du från början?

  39. Svenska, engelska och rumänska.

  40. Sen kom tyska, ryska, franska
    och italienska efter det.

  41. På ett sätt är det en privilegierad
    miljö som du är uppvuxen i.

  42. Att få den här möjligheten att från
    början höra och lära sig många språk.

  43. Språk har varit roligt för mig. Där-
    för har jag lärt mig så många språk.

  44. Om nåt är roligt lär man sig snabbt.

  45. Därför trillade språken in så snabbt.
    Jag ville bara ha mer och mer.

  46. När man använder det
    så efter flera dagar-

  47. -börjar man tänka på det språket.

  48. Om nån hälsar på dig på italienska så
    svarar du instinktivt på italienska.

  49. Kan det gå flera dagar innan du
    över huvud taget pratar svenska?

  50. Definitivt. Det kan gå veckor.

  51. Hur många nationer finns
    representerade på er cirkus just nu?

  52. Tolv nationer, räknade jag sist.

  53. Vilket är det bästa språket
    att vara romantisk på?

  54. Det har på nåt sätt
    gått till överdrift.

  55. Alla tänker "franska, franska,
    franska". Jag säger italienska.

  56. Men det är latinska språk
    som är de romantiska?

  57. Absolut. En romantisk ryss
    har jag aldrig i mitt liv träffat.

  58. De finns inte.

  59. Clowner,
    där är det mycket italienare.

  60. De får prata italienska.

  61. "Men då förstår inte de!"
    Jo, det blir roligare så.

  62. Då välkomnar vi språk-oraklet
    från Hökarängen, Sara Lövestam-

  63. -och vår mini-succéserie
    Hela Sverige undrar.

  64. Kvällens språkfråga
    kommer från Lotta.

  65. Hej! Barn tenderar att böja verb
    som svaga verb-

  66. -det vill säga med samma basmorfem.

  67. Jag undrar hur det kommer sig
    att de ofta säger-

  68. -"ligga, lagde, har lagt"?

  69. Borde det inte vara
    "ligga, liggde, har lagt"?

  70. Varför säger barn "lagde"
    och inte "liggde" eller "låg"?

  71. Det var en kompetent fråga.

  72. Frågeställaren vet att barn
    övergeneraliserar när de böjer verb-

  73. -om det är ett oregelbundet verb som
    inte följer den vanliga böjningen.

  74. Man tar den böjning man känner till-

  75. -ofta genom att lägga på
    så kallade "dentalsuffix"-

  76. -alltså ett -de eller -te.

  77. -"Springde."
    -Det finns nog de som säger "liggde".

  78. De kan ha uppfattat ordet "lagt",
    att man som barn hör det ordet ofta:

  79. "Har du lagt barnen?"
    "Har han lagt sig?"

  80. Därför listar de ut att
    det borde vara "lagde" i preteritum.

  81. Men sen har vi en till komponent
    i det här ordet.

  82. Det är att man lätt blandar ihop
    "ligga" med "lägga".

  83. Här har vi sex former:
    "Ligga, låg, legat"-

  84. -"lägga, lagt..." "Lägga, lade,
    lagt!" Till och med jag rör ihop det.

  85. Till och med frågeställaren rör ihop
    det. Hon sa "ligga, lagde, lagt."

  86. "Lagt" är ju supinum av "lägga",
    inte "ligga".

  87. Det är inte konstigt att det tar tid
    för barn att reda upp det.

  88. Nu ska vi träffa Fatemeh Khavari
    som fick en röst genom svenskan.

  89. För tre år sen kom hon till Sverige
    som afghansk flykting från Iran.

  90. I dag är hon ledare
    för organisationen Ung i Sverige-

  91. -som arbetar med unga på flykt.

  92. Hon spås en ljus framtid
    inom politiken.

  93. Fatemeh, om någon,
    vet att språk är makt.

  94. Jag heter Fatemeh Khavari.

  95. Folk brukar säga att jag är
    Sveriges framtida statsminister.

  96. Jag tycker att den största makt
    en människa kan ha är just språket.

  97. Jag kom till Sverige 2015
    och har bott här i snart tre år.

  98. Nu är jag talesperson
    för rörelsen Ung i Sverige-

  99. -som startade en sittstrejk
    den 6 augusti på Mynttorget.

  100. Sen flyttade vi till Medborgarplatsen
    och till sist till Norra bantorget.

  101. För mig var det viktigt
    att lära mig svenska.

  102. När man kommer in
    i det nya samhället-

  103. -är det första steg man måste ta
    att lära sig språket.

  104. För mig var det väldigt viktigt
    att kunna hitta det här språket-

  105. -så människor i det demokratiska
    samhället skulle förstå mig.

  106. Det är väldigt stor skillnad
    mellan att använda mitt språk-

  107. -i Iran och i Sverige. Jag är
    ursprungligen från Afghanistan-

  108. -men född och uppvuxen i Iran.

  109. Där hade jag varit
    en illegal invandrare.

  110. Jag fick inte säga vad jag tyckte.

  111. Jag kände inte till mina grund-
    läggande rättigheter i samhället.

  112. Jag hade inga ord
    för mänskliga rättigheter.

  113. Språk och makt hänger ihop.

  114. Man säger ord, man lyssnar,
    man hör och man accepterar.

  115. Det första steget man kan ta
    för att få folk med sig i kampen-

  116. -är att övertala dem. Hur kan man
    övertala dem? Genom att prata.

  117. Man ska använda sin röst
    och sitt språk.

  118. Retoriken jag använde var att alltid
    prata utifrån min egen barndom.

  119. Jag började med
    att berätta såna fakta.

  120. Jag berättade om livet jag varit med
    om, med dess problem och svårigheter.

  121. Jag lever i verkligheten
    och jag använder rösten och språket-

  122. -på ett sätt som ska vara direkt
    från verkligheten till människor.

  123. Det är stor skillnad
    mellan att använda språket-

  124. -i det gamla och i det nya samhället.

  125. I det gamla samhället, om man använde
    sitt språk, skulle man förtryckas-

  126. -av det diktatoriska samhället och
    regeringen. Men här är det tvärtom.

  127. Här är människor beredda att höra
    vad du har för erfarenheter.

  128. Det är skönt att man ska dela sina
    erfarenheter av livet med varann.

  129. Många ungdomar har sagt
    att de vill vara talespersoner.

  130. Jag säger att det första som behövs
    är att kunna prata svenska.

  131. De ska försöka lära sig, så de kan
    bli talespersoner för Ung i Sverige.

  132. Det är viktigt att förstå
    hur svenskar börjar lyssna på nån.

  133. Svenskarna är försiktiga människor.

  134. Om man ska berätta om sin verklighet
    måste man prata lugnt och långsamt.

  135. Det som var effektivt i min strategi-

  136. -var att jag kom på deras sätt.

  137. Det enda jag har
    är jag har blivit en röst-

  138. -för den verklighet
    som jag och jättemånga andra lever i.

  139. Det är väldigt viktigt.

  140. Nu är det dags för Språknyheternas
    nya "must see"-serie: Fyrfota.

  141. Det är inte bara människor
    som pratar.

  142. Vi fick, som enda tv-team i Europa-

  143. -följa med fonetikern Robert Eklund
    en vanlig dag på jobbet.

  144. Ett jobb där jakten på
    det perfekta mjauet står i centrum.

  145. Robert Eklund heter jag. Jag jobbar
    på ett projekt som heter Meowsic-

  146. -som handlar om hur människor
    och katter pratar med varann.

  147. Vi har spelat in katter i Skåne, och
    nu spelar vi in katter i Stockholm.

  148. Studien Meowsic går ut på att se-

  149. -om katter anpassar
    sina vokaliseringar till människor-

  150. -och, i steg två, om människor
    hänger med på de anpassningarna.

  151. Här är en kamera med riktad mikrofon
    som jag placerar på stativet.

  152. Okej. Det blir bra.

  153. Sen har vi höjdpunkten - din tiara.

  154. Det är en GoPro som du ska ha.

  155. Då ser vi när du tittar på katten
    och när katten tittar på dig.

  156. Säger katten nåt generellt
    eller säger den nåt till dig?

  157. Det är djur, så man vet inte om de
    säger nåt alls eller pladdrar på.

  158. Är det inget alls så är det okej.
    Vissa katter pratar inte alls.

  159. 2008 började jag och min flickvän
    jobba med geparder, som volontärer.

  160. Jag upptäckte då att om man
    köper femtio böcker om vilda katter-

  161. -och läser 500 artiklar,
    så finns allt beskrivet i detalj-

  162. -men det finns väldigt lite
    om hur de låter-

  163. -fast kattspinn är
    typ det kändaste ljud som finns.

  164. Kom! Ska du ha?

  165. Katter är faktiskt rätt vokala djur.

  166. Det finns ett känt ljud:

  167. Katter som sitter på fönsterblecket
    och ser på fåglar de inte kommer åt.

  168. De har det här spända käkljudet:
    "K-k-k!"

  169. Typ:
    "Om jag bara hade dig i min mun...!"

  170. Det fanns en psykolog, Mildred Moelk,
    1944, som publicerade en artikel-

  171. -där hon beskrev och listade
    flera av de här ljuden.

  172. Den har vi utgått från
    i vår nya studie.

  173. "Mjau" är det vanligaste kattljudet.

  174. Det skiljer sig från andra kattljud
    då det riktas till människor.

  175. Det ligger på ett frekvensområde,
    alltså en tonhöjd-

  176. -där vår hörsel är väldigt känslig.

  177. Katter mjauar väldigt lite till
    varandra, förutom ungar till mamman-

  178. -så de har märkt, under
    de 10 000 år vi levt tillsammans-

  179. -att om de säger "mjau"
    vänder människor på huvudet.

  180. Dessutom är det ett ljud
    som man kan förändra och knåda.

  181. Man kan säga "mjau" eller "mjjjau",
    och göra en massa saker med det.

  182. Det är ett flexibelt
    och dynamiskt ljud-

  183. -vilket vi är bra på att höra.

  184. Han pratar när han vill ha mat
    och när han vill gå ut.

  185. Han pratar när han vill gå på lådan
    och när han inte är nöjd med lådan.

  186. Han pratar till min andra katt
    när han är förbannad på honom.

  187. -Och han pratar tillbaka?
    -Ja, de snackar med varann.

  188. De har helt olika språk,
    ungefär som kinesiska och finska.

  189. Men på nåt sätt förstår de varann.

  190. -Han låter helt annorlunda.
    -De kommer ju från olika världsdelar.

  191. Testa.

  192. Nu har vi fått helt sanslösa ljud.
    De ljuden hade vi nog inte tidigare.

  193. Jag hoppas på så många katter att vi
    med säkerhet kan notera skillnader.

  194. Det visar på en flexibilitet
    i katthjärnan, i interaktionen.

  195. Om katter nu gör vissa ljud
    för vissa ändamål-

  196. -vill vi visa att det fungerar,
    och initiala test visar det.

  197. Spelar man olika mjau för människor
    kan de höra skillnad på dem-

  198. -och säga "det är en hungrig katt",
    "den här väntar på veterinären".

  199. Ju mer man förstår katten,
    desto bättre.

  200. Därför finns ett veterinärintresse.

  201. All dynamik i språkinlärningen
    säger nåt om vår egen språkförmåga-

  202. -och hur den kom till, både bakåt
    i tiden och hos det växande barnet.

  203. Man kan dra långa växlar på det här,
    om man vill.

  204. Det är av intresse både för skogen
    och för träden, skulle jag säga.

  205. Ja, det var som katten!

  206. Nu över till nåt helt annat:
    minoritetsspråk.

  207. Sara, Sverige har
    fem minoritetsspråk. Vilka är det?

  208. Tornedalsfinska, även kallat.

  209. Vad krävs
    för att få vara ett minoritetsspråk?

  210. Det krävs att språket talas
    av en minoritet i Sverige-

  211. -och att det har talats
    under en längre period:

  212. Under hundra år
    eller åtminstone tre generationer.

  213. Och att talarna av språket-

  214. -vill att språket ska bli betraktat
    som ett officiellt minoritetsspråk.

  215. Vad innebär det
    att vara ett minoritetsspråk?

  216. Från politiskt håll ska det finnas
    en vilja att bevara det-

  217. -och att talarna av språket
    ska ha rättigheter-

  218. -att till exempel kunna få ut
    officiella handlingar på det språket-

  219. -åtminstone i den regionen
    där det språket talas mest.

  220. Vi på Språknyheterna
    skickade vårt minoritetsspråksteam-

  221. -97 mil norrut för att prata
    med Daniel Särkijärvi-

  222. -om hur meänkieli fick honom
    att hitta hem.

  223. Jag heter Särkijärven Taneli,
    eller Daniel Särkijärvi.

  224. Jag jobbar med meänkieli
    på många olika sätt.

  225. Meänkieli
    är ett nationellt minoritetsspråk.

  226. Som språk har det alltid funnits
    i Tornedalen och Malmfälten.

  227. Det har förmodligen funnits
    långt innan Sverige blev ett land.

  228. Meänkieli är viktigt för mig på
    det sättet att det är känslomässigt.

  229. När jag pratar med nån som
    pratar meänkieli så blir jag lugn.

  230. Jag känner mig hemma.

  231. Som liten hörde jag meänkieli,
    hos mina föräldrars kompisar.

  232. Hos släktingar hörde man
    hur de vuxna pratade meänkieli.

  233. Så jag hade det levande runt mig
    när jag var liten.

  234. Så jag kunde det lite grann, men
    jag kunde inte kommunicera med det.

  235. Jag kunde säga enklare saker, och så.

  236. Men sen träffade jag
    en kvinna från Finland.

  237. Hon är min fru nu.

  238. När vi flyttade hit till Nyborg
    har jag allt eftersom-

  239. -börjat fundera mer
    på min identitet och språket.

  240. När vi fick barn
    börjar man tänka mer-

  241. -på vad jag har att ge dem
    och vad vi har för arv.

  242. Mina barn får meänkieli.

  243. De får en koppling till sin
    identitet, sitt folk och språket.

  244. Det öppnar upp för kultur, också.
    Mycket av kulturen finns i språket.

  245. Synen på meänkieli har förändrats.
    Den är betydligt positivare i dag.

  246. Lusten att läsa meänkieli har ökat.
    Många söker till meänkieli-kurser.

  247. I skolan måste alla elever få kunskap
    om de nationella minoriteterna.

  248. -Blås upp den här och sen…
    -Det var för att hon fick tårta.

  249. Joo, det är tårtan som gör det.

  250. På förskolor visar jag pedagogerna
    hur man kan jobba med meänkieli-

  251. -och med andra språk,
    för att få in det i verksamheten.

  252. Det kan man göra på olika sätt.
    Jag sätter mig på golvet med barnen-

  253. -och så har jag en kappsäck med mig
    med allt möjligt i.

  254. Därifrån kan jag plocka fram saker
    till lekar och spel-

  255. -och på det sättet få in meänkieli.

  256. -En orm!
    -En orm!

  257. Då använder jag meänkieli-ord
    och tecken.

  258. Kala - fisk.

  259. Då behöver man ju bara säga "fisk"
    första gången.

  260. Sen vet de ju att "kala" är fisk.
    Och så vidare.

  261. Det ska vara roligt också. Nåt som
    gör att man lär sig, det är skratt.

  262. Om man skrattar lär man sig lättare.

  263. Det brukar bli nåt tokigt i början.

  264. När jag öppnar kappsäcken har jag
    ett långt tyg som de får dra fram.

  265. Då flyger jag på arslet, och då
    brukar de skratta. Då är de med.

  266. Om de varit rädda för en sån här
    lurvig farbror brukar det gå över.

  267. Sen har jag också med mig en kompis,
    en handdocka.

  268. En papegoja,
    som bara pratar meänkieli.

  269. Det är kul när man kommer
    till samma förskola igen-

  270. -att se om de kommer ihåg orden.

  271. Jag hoppas jag får fler domäner
    där jag kan prata meänkieli.

  272. Sen vill jag också att mina och
    andra barn ska få den möjligheten-

  273. -att lära sig det språket
    och knyta an till de rötterna.

  274. Folket som bor här uppe
    är en del av deras identitet.

  275. Jag tror att det är fler
    som kommer att lära sig språket-

  276. -och ta till sig språket.

  277. Backen…där i Vitvattnet.

  278. Jo, där.

  279. Nu över till mitt men också ert
    favoritinslag: Sara recenserar nyord.

  280. -Det har jag inte hört.
    -Inte den blekaste aning.

  281. Nej, det vet jag inte.

  282. Det är nog nån som söker för enbart
    en sak och vet exakt vad det är.

  283. Nja...

  284. Nån speciell
    sorts patient på sjukhus, antar jag?

  285. -Nej, alltså...
    -Kanske nån som alltid kommer dit?

  286. Folk verkar inte förstå vad "spets-
    patient" betyder. Vad betyder det?

  287. "Spetspatient" är ett ord-

  288. -där man har satt ihop
    "spetskompetens" och "patient".

  289. Då förstår man lite mer.
    Det handlar om den patient-

  290. -som läst på så mycket
    om sin egen åkomma-

  291. -att när den kommer till läkaren,
    kanske en allmänläkare-

  292. -vet mer om åkomman än läkaren,
    eller åtminstone lika mycket.

  293. I och med att omfattningen av
    den här sortens patienter har ökat-

  294. -har behovet av ett ord
    för dem kommit.

  295. Gruppen har ökat på grund av att
    informationstillgängligheten ökat.

  296. Vad ger du ordet "spetspatient"
    för betyg?

  297. Det är ganska bra. Man tror i alla
    fall inte att det betyder nåt annat.

  298. Om man blivit introducerad för det
    tycker man att det låter logiskt.

  299. Det finns inget annat ord-

  300. -som man skulle ha sagt i stället, i
    och med att det är en ny företeelse.

  301. Därför kommer jag att ge ordet ett B.

  302. Det är högt, för att vara från dig.

  303. Tack för det, Sara.

  304. Fibratus, cumulus, floccus.

  305. Nej, jag blickar inte nostalgiskt
    tillbaka på nåt dammigt lundaspex.

  306. I dag ska Nils prata om nåt
    som meteorologer-

  307. -har gemensamt med ornitologer.

  308. Det stämmer bra. Vi meteorologer
    har mycket gemensamt med ornitologer.

  309. Precis som fåglar
    delas moln in i olika arter.

  310. Med inspiration från Carl von Linné-

  311. -skapade den brittiske apotekaren
    vid namn Luke Howard-

  312. -ett system med huvudmolnslag
    och underliggande arter.

  313. Men han var faktiskt inte först.
    Fransmannen Jean-Baptiste de Lamarck-

  314. -hade redan presenterat
    sitt molnschema.

  315. Att klassificera och namnge sina
    upptäckter låg verkligen i tiden-

  316. -och latin var det nya svarta.

  317. Men fransman som han var så höll sig
    de Lamarck till sitt modersmål-

  318. -vilket kan ha bidragit till att
    hans upptäckter aldrig accepterades-

  319. -av den vetenskapliga eliten.

  320. Inga "deux points"
    för det franska bidraget, inte.

  321. Som exempel kan vi ta
    familjen Cumulus, stackmolnen.

  322. Det är en syskonskara på fyra-

  323. -som alla fått träffsäkra namn.

  324. Vi har Cumulus fractus - "fractus"
    betyder trasslig eller sönderriven.

  325. Och visst ser molnet ut
    som ett väldigt luggslitet stackmoln?

  326. Sen har vi Cumulus humilis,
    det ödmjuka stackmolnet.

  327. Det kastar inte en långvarig skugga,
    och det regnar inte på oss.

  328. Det kallas också
    "vackert väder"-moln.

  329. Mellanbarnet mediocris är lika högt
    som brett, och är lite mediokert.

  330. Sen har vi Cumulus congestus,
    som kan regna lite på oss.

  331. Det har fått sitt namn av att
    det ser ut som en hög mediocrismoln.

  332. Nästa vecka ska vi stifta bekantskap
    med de mest spektakulära molnen-

  333. -som atmosfären kan koka ihop.
    Missa inte det!

  334. Missa inte heller resten
    av nästa veckas Språknyheterna.

  335. Då är vi tillbaka här i studion.
    Tack för i dag.

  336. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Djurspråk, Flerspråkighet, Katter, Meänkieli, Språk och identitet, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.