Titta

Språknyheterna

Språknyheterna

Om Språknyheterna

Författaren och kulturarbetaren Kalle Lind agerar nyhetsankare och levererar nyheter om språk under rubrikerna in- och utrikes, kultur och sport. Som sidekick har han författaren Sara Lövestam. Ett underhållande och informativt program om hur, varför och på vilket sätt vi människor, och ibland också djur, talar med varandra.

Till första programmet

Språknyheterna : En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcherDela
  1. Hej och välkomna till Språknyheterna-

  2. -programmet som omfamnar oregelbundna
    verb och nasala konsonanter:

  3. M.

  4. I kvällens program:

  5. Ibland är det roliga att man använder
    en helt normal vokabulär-

  6. -för att prata om nåt förfärligt.

  7. Malfortigas la premon
    kun dek du vokoj.

  8. De som har en hörselnedsättning
    eller använder teckenspråk-

  9. -kan få informationen
    på sitt förstaspråk.

  10. Vi inleder kvällens Språknyheterna-

  11. -med vår omåttligt omtyckta serie
    När orden betalar hyran-

  12. -där vi träffar människor
    som har språk som sitt yrke.

  13. Vi skickade ut vår Alltid nära
    till skratt-reporter, Kalle Lind-

  14. -för att träffa stå upp-komikern
    Petrina Solange-

  15. -för att reda ut skillnaden mellan
    begreppen "att döda" och "att bomba".

  16. Jag står i ett så klart soligt Malmö.

  17. Jag hoppas ni får med
    hur fruktansvärt fint vädret är här.

  18. Här bor Petrina Solange,
    stand-up comedian.

  19. Vi ska prata lite
    om stå upp-komik-lingo.

  20. Vad är egentligen "bomba", och
    vad är egentligen en "act"? Häng med!

  21. -Tjena, tjena.
    -Tjena.

  22. -Varsågod och sitt.
    -Tackar, tackar.

  23. -Varför håller du på med stand-up?
    -Det är roligt, kort och gott.

  24. Vad är det som är så himla kul?

  25. Delvis är det att
    skriva skämt när man kommer på dem-

  26. -alltså det som inte är på scenen-

  27. -och dels när man testar de skämten
    och folk skrattar.

  28. -Hur kommer man på ett skämt?
    -Man hör nåt som är lite roligt.

  29. Många av mina skämt är sånt jag
    tänkt på som stannat kvar i hjärnan.

  30. Man bearbetar det. Det blir skämt
    när man ser det ur olika vinklar.

  31. Är det en skrivarprocess? Sitter du
    med en penna, eller vid datorn?

  32. Jag använder ofta mobilen,
    när jag går nånstans.

  33. Skriver du då ner en hel formulering,
    eller är det bara stödord?

  34. Jag skriver så tydligt jag kan. Om
    man bara har stödord så glömmer man.

  35. Så stand-up comedy
    är två olika moment:

  36. Man hittar på det man ska säga,
    och står på scenen och säger det.

  37. När man står på scenen
    är det improvisation också-

  38. -om det händer nåt kul i rummet. Om
    nån tappar en öl eller pratar högt.

  39. Det här är ju ett språkprogram. Jag
    tänkte ställa några frågor om språk.

  40. Pratar du likadant på scenen
    som du gör privat?

  41. Ja, det gör jag. Jag skämtar likadant
    privat som jag gör på scenen.

  42. Du pratar ju dialekt. Alla människor
    pratar dialekt, hävdar jag.

  43. Du pratar som jag, fast grövre. För-
    står folk uppåt landet vad du säger?

  44. Ja. Det är bara stockholmare
    som inte förstår övriga Sverige.

  45. De kanske inte förstår dialekter-

  46. -men övriga Sverige verkar
    kunna prata med övriga Sverige.

  47. Jag tror du kan ha rätt.
    Allt du säger på scenen, är det sant?

  48. Det är inte 100 % sant
    att jag har gjort sakerna-

  49. -men det är sant att jag tänkt dem.

  50. Jag kan skämta om att jag har dödat
    nån, med det har jag inte gjort.

  51. -Kan du säga det till kameran?
    -Jag har bara tänkt det.

  52. Jag tänker inte att jag ska vara grov
    i munnen. Det är min vokabulär.

  53. -Alltså jag säger ju "kuk", alltid.
    -Alltid?!

  54. Ja. Vissa säger att det fina ordet
    är "penis". Jag säger inte det.

  55. För mig är "kuk" det neutrala ordet.

  56. Jag pratar ju som jag pratar.

  57. Att säga "det var så jävla gött"
    ger inte samma effekt-

  58. -som att säga "det var himla
    trevligt". Båda kan vara skitroliga-

  59. -men ett skämt där du kan säga
    "det var jävla gött"-

  60. -och ett där du kan säga
    "det var himla trevligt"...

  61. Ibland är det roliga att man använder
    en helt normal vokabulär-

  62. -för att prata om nåt förfärligt.

  63. Om nån blivit mördad säger man "det
    är himla otrevligt när sånt händer."

  64. Det är ett dåligt sätt att beskriva
    hur hemskt det är med mord.

  65. Det roliga kan bli
    att det är fel vokabulär.

  66. Du använder fel ord för att beskriva
    det hemska eller det vackra.

  67. Det finns lite jargong i ditt yrke,
    som vi kanske ska gå igenom.

  68. Stand-up-lingo. "Rutin", vad är det?

  69. Ett skämt är "två tomater..."

  70. En rutin är ett sjok
    med många olika skämt på samma ämne.

  71. -När tomaten dött kommer det gurkor.
    -Då är det en rutin med fler frukter.

  72. Sen blir de överkörda,
    och då blir det bostongurka.

  73. En rutin är för mig
    många skämt i ett sjok.

  74. Punchline är det roliga.
    Det är poängen.

  75. -Det finns ett svenskt ord: "poäng".
    -Ja, "poängen" skulle man kunna säga.

  76. Säger nån "he's got a great act"
    kan det betyda "en bra halvtimme".

  77. Jag använder inte ordet "act".
    "Gig", säger jag.

  78. -Det är en spelning?
    -Ja, ett framträdande.

  79. Att bomba,
    det är när ett gig går dåligt.

  80. Nu för tiden
    får man hämta ut sina paket på Ica.

  81. -Det är det som är postmodernism.
    -Bu!

  82. Alltså, det är en sorts lek
    med ord och begrepp...

  83. "Döda",
    det är när man är så jävla bra.

  84. Vid ett riktigt bra gig "dödar" man.

  85. Nu för tiden hämtar man ut paketen på
    Ica. Det är det som är postmodernism!

  86. Tack för mig! Jag älskar er!

  87. "Häcklare" är folk i publiken
    som förstör. Kanske fulla människor.

  88. -Var har du köpt byxorna? På Bermuda?
    -Sa du nåt, eller sket du?

  89. Man roastar en person,
    kanske en polare som fyller år.

  90. Om du är roast-offer
    bjuder vi in dina kompisar...

  91. Kalle Lind, mansplainare känd från
    "På spåret", med eget språkprogram.

  92. Fredrik Lindström ringde
    och ville ha tillbaks sin image.

  93. En utomstående kan tänka:
    "Vad är det här för mobbning?"-

  94. -men för de som är med är det roligt.

  95. Det är svårt för folk att skilja på
    vad som är elakt och inte-

  96. -just när det är ett ämne
    de tycker är hemskt.

  97. "Hemska saker skrattar man inte åt.
    Skämt är att man ska ha roligt."

  98. "Om ämnet är vidrigt
    skrattar ni åt nåt vidrigt."

  99. Det behöver inte vara så.
    Man skrattar inte alltid åt ämnet.

  100. Man kan skratta åt nåt annat,
    fast ämnet är jättehemskt.

  101. -Finns det alltså alltid en kontext?
    -Ja.

  102. Då vet vi hur Petrina Solange jobbar.
    Stå up-komik, det är ett hantverk.

  103. Kom ihåg: "Bomba" är dåligt,
    men "mörda" är bra.

  104. Nu över till vår, om inte "bäste"
    så i alla fall "man", i studion.

  105. Vi går över till vår löjligt populära
    serie Hela Sverige undrar-

  106. -och vår löjligt populära språkexpert
    Sara Lövestam.

  107. I kväll är det Nicklas som funderar
    kring ett visst ord.

  108. "Spirituell"
    betyder ju "fyndig" och "kvick"

  109. Varför tror så många
    att det betyder att man är andlig?

  110. Det var en bra fråga.
    Hur kommer sig detta, Sara?

  111. Det är inte så jättekonstigt.

  112. Om man inte har lärt sig
    vad ordet betyder så gissar man.

  113. Då får det koppling både till
    engelskans "spirit" och "spiritual"-

  114. -och att "spirit" betyder "ande". Att
    det blir "andlig" är inte konstigt.

  115. Det är ett exempel
    på såna här ord som byter betydelse-

  116. -som unga och gamla uppfattar olika.

  117. Är det inte dags
    att vi byter betydelse på ordet?

  118. Du och jag kan inte bestämma det.
    Vi kan försöka.

  119. Om tillräckligt många tycker
    att ett ord betyder en sak-

  120. -tas det förr eller senare
    in bland språkråden-

  121. -som alternativ betydelse.

  122. Det står en period: "Det betyder det
    här men har börjat användas så här."

  123. Då kan de som hållit sig till
    den ursprungliga betydelsen tänka:

  124. "Nu säger språkrådet det,
    då kan jag säga det".

  125. Så börjar den nya betydelsen användas
    mer, och till slut står det i SAOL:

  126. "Spirituell betyder andlig. Ålder-
    domligt kan det också betyda rolig."

  127. Vi får se vad framtiden har i sitt
    sköte. Vi går till nåt helt annat.

  128. Esperanto,
    språket som lanserades 1887-

  129. -i syfte att bli ett världsspråk.

  130. Många känner till det, men få pratar
    det. Varför slog det aldrig igenom?

  131. Varför lär man sig ett annat språk?

  132. Ofta är det för att man vill resa-

  133. -och träffa människor man inte kan
    kommunicera med utan det här språket-

  134. -eller så vill man prata med folk
    som kommer till ens eget land.

  135. Man vill kommunicera med andra.

  136. Det var ingen som kunde esperanto.

  137. I början var det noll personer som
    kunde det. Sen lärde sig några det.

  138. Men det var aldrig så pass stort-

  139. -att en vanlig människa, som inte är
    en språknörd, skulle kunna tänka:

  140. "Jag ska resa. Jag lär mig esperanto,
    så kan jag prata med alla."

  141. Så stort blev det aldrig,
    och därför slog det inte igenom.

  142. Men tanken är ju ganska god.

  143. Det är smidigt med ett språk som
    alla har samma chans att lära sig.

  144. Vår vinyl- och konstruerade
    språk-reporter, Kalle Lind-

  145. -åkte till hipsterismens epicentrum
    vid Hornstull i Stockholm-

  146. -för att träffa Micke Englund som är
    orolig över esperantons framtid.

  147. Ja...

  148. Prince har jag aldrig
    förstått mig på.

  149. Här har nån lagt en massa plattor
    fel. Jag lägger dem här så länge.

  150. Vi tar hand om det sen. Där var de...

  151. -Hallå.
    -Tjena! Där är du ju!

  152. Jag tänkte
    att vi skulle prata esperanto.

  153. Det vore kul!

  154. Egentligen vill jag hellre prata Ola
    Magnell, men det är det inte tänkt.

  155. Vi kan göra både och.
    Vi börjar med esperanto.

  156. När jag äntligen står i en skivbörs
    med en esperantotalande-

  157. -är det bra om man kan plocka upp
    lite användbara termer.

  158. -Vad heter kär och galen?
    -En ami gin ta kaj freneza.

  159. -Öppna landskap?
    -Malfermita pejzago.

  160. -Astrosmurfen?
    -La astrasmurfo.

  161. Upp igen! Robert Broberg
    lättar på trycket med tolv lockrop.

  162. Supren denove!
    Robert Broberg malfortigas la premon-

  163. -kun dek du vokoj.

  164. Esperanto kom in i mitt liv
    i början på 80-talet.

  165. En kompis till mig började.
    Han var mer nyfiken av sig.

  166. Det smittade långsamt av sig på mig.

  167. Det var ju roligt, det där.

  168. Via honom stötte jag på andra
    som höll på med det, även utomlands.

  169. Det var en väldigt rolig grej.

  170. Det sägs att esperanto är lätt
    att lära sig. Lättare än andra språk.

  171. Oerhört mycket lättare
    än andra språk.

  172. Man har verkligen förenklat
    all grammatik.

  173. Alla som har pluggat nåt latinskt
    språk - spanska, italienska, franska-

  174. -vet att verben i de språken
    är hopplösa att lära sig.

  175. Här finns det bara
    en form för alla...

  176. Om man vet hur ett verb är böjt
    vet man hur alla andra verb är böjda.

  177. Det finns inga undantag.

  178. Så om man träffar folk internation-
    ellt har esperanton en fördel-

  179. -gentemot engelska eller så,
    i det att det är allas andraspråk?

  180. Det var tänkt så, men utvecklingen
    har inte gått åt det hållet.

  181. -Håller esperanton på att tyna bort?
    -Ja, tyvärr så är det så.

  182. Utvecklingen har gått bakåt de sista
    åren. Dess storhetstid är förbi.

  183. Du hade ett band
    som sjöng på esperanto.

  184. Vi hette Amplifiki. Vi var ett av
    de första rockbanden på esperanto-

  185. -som uppträdde.

  186. Missuppfattningen var att nån skapade
    esperanto för 130 år sen...

  187. ...och sen har språket stannat.
    Så är det inte. Det kommer nya ord.

  188. Om nån säger si och nån annan så,
    så säger ingen:

  189. "Det där ordet finns inte.
    Det är inte giltigt."

  190. Om nån säger så,
    och det böjs korrekt grammatiskt-

  191. -så är det ett funktionsdugligt ord.

  192. När man skapar ett språk som
    hela världen ska kunna lära sig...

  193. Vi har ju lite olika förutsättningar.

  194. Bokstäver uttalas olika
    på olika språk.

  195. Du säger "Amplifiki"
    och jag tänker "amplifier"-

  196. -som finns i min språkkultur.

  197. Om jag kommit från Kina
    hade jag inte haft samma hjälp.

  198. Jag har hört det tidigare:
    "Det måste vara lite japanska"-

  199. -"lite koreanska,
    lite eskimåspråk..."

  200. Det var inte tänkt så.

  201. Men det är lättare för en fransos än
    för en japan att lära sig esperanto?

  202. Ja, men det är marginellt.

  203. Hur vet man hur ord ska uttalas?
    Hur satsmelodin ska vara?

  204. Betoningen är konstant. Den är
    på näst sista stavelsen hela tiden.

  205. Så är det ju bara.

  206. Varje bokstav har bara ett uttal.

  207. Jag tar bara ett ord, ordet för vän,
    som på esperanto är "amiko".

  208. Hur skulle man kunna uttala det
    på ett sätt som är svårförståeligt?

  209. "Amicko", med kort i?
    Är det fortfarande rätt?

  210. Det är det i och för sig inte. Då får
    man veta att det ska vara långt i.

  211. Och så ska det vara hela tiden.

  212. Thore Skogman spelade väl in
    Sankta Lucia på esperanto?

  213. Det här är en rätt kul grej.
    Nu ska jag berätta en anekdot.

  214. Det kom in en gubbe här,
    som samlade på Thore Skogman.

  215. Han hade listor
    på allt Thore Skogman gjort.

  216. "Vänta", sa jag. "Jag vet nog en grej
    som du inte vet."

  217. "Thore Skogman gjorde
    till Världsesperantokongressen"-

  218. -"1980 i Stockholm..."

  219. "De fick Thore Skogman
    att spela in en låt på esperanto."

  220. "Va, är det sant?!" Då ringde han upp
    Thore Skogman och kollade det.

  221. "Jo, det stämmer."

  222. "Tack! Nu fick jag vet nåt av dig
    som jag inte visste."

  223. Sur la mar' brilas

  224. stel' de argento

  225. dolce favoras

  226. ondoj kaj vento

  227. Nu, gott folk, är det dags för vårt
    halvåterkommande inslag: sporten-

  228. -som i dag sänds
    från Tele2 Arena i Stockholm.

  229. Vårt hejaklacksteam åkte dit
    och träffade Alexandra Juliusson-

  230. -som teckentolkar
    Hammarbys hemmamatcher.

  231. Jag heter Alexandra Juliusson.

  232. Jag är teckenspråkstolk
    på Hammarbys hemmamatcher.

  233. I dag är det allsvensk premiär mellan
    Hammarby och Sirius på Tele2 Arena.

  234. Jag står i ett teknikrum
    och har små snäckor-

  235. -så jag tydligt hör matchspeakern-

  236. -som säger laguppställningar
    till alla på arenan, lineupen-

  237. -och har intervjuer före, under och
    efter match med tränare och spelare.

  238. Så det tolkas.

  239. Sen är det matchhändelser
    som gula och röda kort-

  240. -byten, mål och Hammarbysången
    "Just i dag är jag stark".

  241. Det är skillnad mellan att tolka
    fotbollssnack och vanligt snack.

  242. Fotboll har andra termer
    och en annan jargong.

  243. Det är en annan nivå,
    ett annat tempo-

  244. -och ord och uttryck som används inom
    fotbollen men inte utanför planen.

  245. Att tolka sång är lite annorlunda.

  246. Det är ett annat språk.

  247. Det är en melodi som ska ut
    i händer och kroppsrörelser.

  248. Du ska ut med känslor.

  249. Teckenspråket har sin egen grammatik
    och sin egen struktur.

  250. Ibland får man kasta om i en mening.

  251. Det som är sist
    kanske får sägas först.

  252. Du får titta på hela sången,
    och inte översätta rad för rad.

  253. Det blir andra rörelser i språket,
    generellt-

  254. -när man tolkar
    eller gestaltar en sång.

  255. För min del känns det som om texten
    ändå är ganska enkel och rak.

  256. Jag har en kollega
    som också ska tolka några matcher.

  257. Vi har tillsammans gjort tolkningen
    av "Just i dag är jag stark"-

  258. -så den blir likadan på alla matcher.

  259. Jag har väntat så länge
    på just denna dag

  260. och det är skönt
    att den äntligen kommer

  261. Väntat så länge på just denna dag

  262. Den ger lust när den kommer

  263. Vad som helst kan hända.
    Jag har inget manus.

  264. Jag vet sången, vilka spelare som är
    i startelvan och i matchtrupperna-

  265. -men jag vet inte vem som gör mål
    och när, om nån kommer att skada sig-

  266. -om det händer nåt på läktaren...
    Det kan hända vad som helst.

  267. Bara ett fotbollslag tidigare
    har haft teckenspråkstolk.

  268. Det är viktigt
    så att alla känner sig inkluderade-

  269. -i samhällshändelser
    och fritidsintressen.

  270. Att det finns en teckenspråkstolk
    på plats-

  271. -innebär att de som använder
    teckenspråk kan få informationen-

  272. -på sitt förstaspråk och inte skriven
    svenska, som är deras andraspråk.

  273. Det är skillnad mellan teckenspråk
    och skriven svenska.

  274. Det är två olika språk
    med olika strukturer och uppbyggnad.

  275. Teckenspråket har egen grammatik.

  276. Jag hoppas att det kommer
    fler teckenspråkskunniga-

  277. -och personer med hörselnedsättning
    till matcherna, så jag gör nån nytta.

  278. Så det finns en mottagare.
    Jag står uppe i ett teknikrum-

  279. -och har ingen aning om
    om nån tittar på teckenspråket-

  280. -och förstår vad jag säger.
    Det vore skönt med lite feedback.

  281. Det är kul. Det har blivit
    ganska uppmärksammat i media.

  282. Alexandra berättade att grammatiken
    är annorlunda i teckenspråk-

  283. -än i talat tal. Hur kommer det sig?

  284. Det är ju ett eget språk.

  285. Ett språk utvecklas
    för att fungera väl med sig självt-

  286. -och inte för att stämma med andra
    språk som råkar talas i samma land.

  287. En sak som påverkar
    teckenspråkets grammatik-

  288. -är att man talar med hela kroppen
    och använder ansiktsuttryck.

  289. Man behöver inte lägga in ett tecken
    för negation med händerna.

  290. Man kan visa genom en huvudskakning
    att hela meningen är negerad-

  291. -till exempel.

  292. Om jag pratar med dig
    och säger "jag äter korv"-

  293. -eller "jag äter korv".

  294. Det var blandade signaler, men det
    betydde inte "jag äter inte korv".

  295. Men det gör det om du talar
    teckenspråk och skakar på huvudet.

  296. På så vis påverkas
    teckenspråkets grammatik.

  297. Många tänker nog att teckenspråket
    är ett internationellt språk-

  298. -som alla med hörselnedsättning
    i världen kan.

  299. Men så är det inte. Varför inte?

  300. Frågan är varför folk tror det.

  301. Språk uppstår ju
    på olika ställen i världen.

  302. Det är samma sak med teckenspråk.

  303. Det var inte en som kom på det, och
    bestämde att alla skulle prata det-

  304. -utan där det finns
    hörselnedsatta personer-

  305. -som hittar andra de kan kommunicera
    med, där finns det teckenspråk.

  306. Man brukar säga att det finns
    runt 160 beskrivna teckenspråk.

  307. Det betyder inte
    att det bara finns 160 stycken.

  308. Jag har hört siffran runt tusen.

  309. Det är inte lika många som talade
    språk, som man uppskattar till 6 000-

  310. -beroende på
    hur man definierar ett språk.

  311. Tack, Sara! Nu är det dags
    för programmets absoluta superpunkt:

  312. Punkten där Sara recenserar nyord.

  313. -Det har jag aldrig hört talas om.
    -Man blir vräkt.

  314. Man renoverar
    för att kunna höja hyran.

  315. Då vräker man de gamla hyresgästerna.

  316. Man blir uppsagd på grund av
    att man ska renovera huset.

  317. Sen blir lägenheten mycket dyrare.

  318. Vräkt på grund av renovering?

  319. Vräkt efter en renovering.

  320. Du vräks på grund av renovering.

  321. Här hade folk
    ungefär samma gissningar.

  322. -De var nåt på spåren, va?
    -Ja.

  323. "Renovräkning" är ett uttryck
    som förstås är sammansatt-

  324. -av "renovering" och "vräkning".

  325. Det handlar om hyresvärdar som renov-
    erar eller rustar upp lägenheter-

  326. -och sen höjer hyran så mycket-

  327. -att den ursprungliga hyresgästen
    inte har råd att bo kvar.

  328. Vad ger vi det här i betyg?

  329. Jag tycker det ska få ett högt betyg.
    Det var transparent.

  330. Det såg man på de som gissade
    vad det betydde. Vissa kanske visste.

  331. Det är ett ord som går lätt
    att förstå när man hör det-

  332. -det är en fin sammansättning-

  333. -och det sätter fingret
    på nåt som händer i vår samtid-

  334. -det vill säga
    att det finns ett behov av det.

  335. Vi har inte ett tidigare ord
    som vi kan sätta in i stället.

  336. Vad blir betyget?

  337. B.

  338. Efter förra veckans monstersuccé,
    Den stora molnskolan del ett-

  339. -är vi många som knappt kan bärga oss
    för Den stora molnskolan del två.

  340. Över till dig, Nils.

  341. Förra gången fick vi stifta
    bekantskap med Cumulus-familjen.

  342. Den kan vara bra att känna igen,
    då varje litet stackmoln-

  343. -har potential att utvecklas
    till ett cumulonimbusmoln:

  344. Molnens konung.

  345. När det åskar ska man släppa allt
    man har i händerna-

  346. -vända blicken mot skyn
    och njuta av skådespelet.

  347. När det åskar kan det faktiskt bildas
    helt underbara moln-

  348. -till exempel Mammatusmolnet.

  349. "Mamma" på latin
    betyder "juver" eller "bröst".

  350. Molnet har fått sitt namn
    av att det är runt-

  351. -och att det
    hänger ner från ett modermoln.

  352. När det åskar riktigt mycket
    kan det bildas Arcusmoln:

  353. Molnrullar
    som kan dra fram över himlen.

  354. Här ser vi ett riktigt utställnings-
    exemplar över Malmö förra sommaren.

  355. Den dagen
    sjöd verkligen atmosfären av liv-

  356. -och himlen
    förvandlades till ett böljande hav.

  357. Samma fotograf
    kunde ta en bild av de här molnen.

  358. Tillsammans
    med Mammatus-molnen accepterades de-

  359. -så sent som 2017
    av Världsmeteorologiorganisationen-

  360. -och kvalade in
    i den internationella molnatlasen.

  361. Det var första gången
    den uppdaterades på trettio år.

  362. Ett annat moln som kan vara
    bra att känna igen är Cirrusmoln.

  363. "Cirrus" betyder "hårlock" på latin,
    och man förstår ju lätt varför.

  364. De är bra att känna igen, då de
    inte sällan uppenbarar sig först-

  365. -när ett lågtryck drar in,
    speciellt om de tätnar i väster.

  366. Det är ett trick
    man kan testa i höst.

  367. Kanske kan du avslöja ett lågtryck
    som lurar i vassen.

  368. Tack, Nils,
    och tack för den här säsongen.

  369. Tack också till Sara
    för en underbart spirituell säsong.

  370. Ni har tittat på Språknyheternas
    sista avsnitt den här hösten.

  371. Jag hoppas att vi ses igen
    i framtiden.

  372. So long, suckers!

  373. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Esperanto, Språkvetenskap, Svenska språket, Svenska teckenspråket, Teckenspråk
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Språknyheterna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språkprat med Anders Svensson och kallprat med Niklas Källner

Avsnitt 1 av 8

Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Niklas Strömstedt, The Rockin Pots och roboten Furhat

Avsnitt 2 av 8

Kalle Lind besöker låtskrivaren Niklas Strömstedt och kören Rockin Pots som lär nyanlända svenska genom sång. Han sjunger även en trudelutt med roboten Furhat. I studion recenserar språkvetaren Sara Lövestam ordet "killräckligt" och svarar på tittarfrågan "Vad är en stund?". Väder-Nils avslutar som vanligt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Dagens överklassprat och verbala kränkningar på 1600-talet

Avsnitt 3 av 8

Reporter Kalle Lind fortsätter sina nedslag i språksverige. Han rör sig brett, från samtal om överklasspråk med författaren Denise Rudberg till kriminellas språkbruk med före detta rånaren Anders Adali. Språkforskaren lär Kalle mer om hur man förolämpade varandra på 1600-talet. I studion förklarar Sara Lövestam begrepp och nyord. Och sist men inte minst blir det förstås språkväder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Rubriker, översättningar och sociala medier

Avsnitt 4 av 8

I det här avsnittet lämnar programledaren Kalle Lind språkstudion och besöker bland annat en tidning. Där samtalar han med chefredaktören om rubriksättningar - vad säljer? Han hälsar även på hemma hos Niklas Strömstedt och får veta mer om den svåra resan att översätta en musikal. Det blir även meteorologspråk med Väder-Nils från SVT. Och så handlar det om knepen för att få många följare i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Poetry slam, fotbollsdomaren och Vår tid är nu

Avsnitt 5 av 8

Vi följer med reportern Kalle Lind på besök hos ortens bästa poet inom poetry slam. Vi får veta hemligheten bakom de bästa sätten att studera språk. Och vi får reda på var gränsen går för vad man egentligen får säga till en fotbollsdomare. Dessutom smyger vi in bakom kulisserna under inspelningen av "Vår tid är nu" och samtalar med skådespelare och manusförfattare. Sist men inte minst blir det språkväder med Nils.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Al Pitcher, snippa och språket klingon

Avsnitt 6 av 8

Kalle Lind besöker komikern Al Pitcher som under åtta år har betraktat svenskarna och svenskan. Vissa ord tycker han fortfarande är svåra att uttala. Språkvetaren och forskaren Karin Milles berättar om ordet snippa och dess historia. I studion lägger Sara Lövestam rabarber på ordet rabarber och recenserar nyordet "skamma". Och så får vi veta hur man skriver manus på klingon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

Språket som maktfaktor, meänkieli och mjau

Avsnitt 7 av 8

Cirkusarenan rymmer människor från hela världen. Hur kommunicerar de? Kalle möter den flerspråkige cirkusdirektören Trolle Rhodin. Talespersonen för "Ung i Sverige" talar om språket som maktfaktor och hur viktigt det är i politiken. Fonetikern Robert Eklund avslöjar om det stämmer att katter kan anpassa sin vokalisering till människor. Språkaktivisten Daniel Särkijärvi utvecklar sina tankar kring identitet och språk. Och i studion får vi veta mer om hur barn böjer sina verb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråknyheterna

En komikers ordval, esperanto och teckenspråkstolk på matcher

Avsnitt 8 av 8

Hur teckentolkas en fotbollsmatch? Möt teckenspråkstolken Alexandra Juliusson som teckenspråkstolkar hemmamatcher. I studion förklarar Sara hur grammatiken påverkar teckenspråket. Kalle träffar komikern Petrina Solange som avslöjar hur skämten kommer till henne och vad dåliga gig kallas. Han möter även Micke Englund, som är orolig för att esperanton är på att försvinna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Same same men olika

Nils-Jovnna är 12 år och renskötare. Han går i sexan i sameskolan i Kiruna där man både talar samiska och svenska. Han vet att det hänger på honom och andra unga samer att föra samiskan vidare. Alla barn har rätt till sitt ursprung och sitt språk men hur är det att veta om att kulturen man kommer från är hotad och kan försvinna?