Titta

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Om UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Föreläsningar från Schizofrenidagen den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018 : Schizofreni och hjärnans byggstenarDela
  1. Nu förstår vi bättre var i hjärnan
    schizofreni har haft sitt ursprung.

  2. Det är första gången
    som vi har ett ställe.

  3. Nu vet vi var vi ska leta nånstans.

  4. Hej. Jag är glad att vara här i dag.

  5. Jag skulle prata om arbetet
    som vi gör här på Karolinska-

  6. -som handlar om
    att bättre försöka förstå hjärnan-

  7. -som verkligen är
    ett olöst mysterium-

  8. -eller nåt av de mest komplexa ting
    vi känner till.

  9. Ibland kan man likna det vid
    en svart låda.

  10. Vårt arbete är grundforskning
    och syftar till-

  11. -att dela upp den svarta lådan
    i mindre svarta lådor-

  12. -för att vi ska kunna göra framsteg
    inom hjärnforskningen.

  13. I dag ska jag prata om
    hur genombrott inom grundforskningen-

  14. -och stora satsningar
    inom kliniskt relaterad forskning-

  15. -tillsammans
    verkligen kan röra ett fält framåt.

  16. Jag hoppas jag kan övertyga er
    om det i slutet av mitt föredrag.

  17. Men vi börjar med hjärnan.

  18. Så här ser den ut ungefär.

  19. Den innehåller
    hundra miljarder nervceller.

  20. Hundra miljarder är
    en etta med elva nollor efter.

  21. De här nervcellerna
    kopplar till varandra genom synapser.

  22. Inuti den här hjärnan ska det finnas
    ungefär hundra triljoner synapser-

  23. -det vill säga
    en etta med tjugo nollor efter.

  24. Det är en komplexitet
    som vi inte riktigt förstår än.

  25. Om man läser i tidningen
    när folk publicerar inom hjärnan-

  26. -så brukar det oftast
    kännetecknas så här.

  27. Här är en nervcell och kopplingarna.
    En till nervcell. Alla är likadana.

  28. I ett svart fält flyter de omkring
    och ser likadana ut.

  29. Det här är en science fiction-bild av
    hur hjärnan ser ut-

  30. -som är lätt att relatera till.

  31. Om man går till biologiboken
    så brukar nervceller se ut så här.

  32. Här är själva cellkroppen med kärnan,
    där DNA:t ligger.

  33. Här har vi små antenner - dendriter.

  34. Signaler från andra nervceller
    kommer hit till antennerna.

  35. Sen finns det en lång utlöpare här,
    som heter axon.

  36. Det är det som skickar ut signalen.

  37. Här ligger synapserna,
    som kopplar till nästa nervcell.

  38. Jag hade studerat neurobiologi
    och biologi i många år-

  39. -innan jag förstod att det här är
    inte hur en nervcell ser ut.

  40. Det finns även en annan sorts cell.

  41. Här i rött är det som en isolering
    kring nervcellen.

  42. Det är celler
    som heter stödjeceller, eller glia.

  43. Så hjärnan är inte bara nervceller,
    men vi ska fokusera på dem i dag.

  44. Dessa två herrar, Ramón y Cajal och
    Camillo Golgi, fick Nobelpriset 1906.

  45. Det är för ungefär 100 år sen.

  46. Camillo Golgi kom på ett sätt
    att färga enskilda celler i hjärnan.

  47. Ramón y Cajal
    satt vid mikroskopet hela dagarna-

  48. -och väldigt detaljerat ritade han av
    det han såg i sitt mikroskop.

  49. Tack vare de här två
    och några andra som de jobbade med-

  50. -så började vi förstå att nervceller
    inte alls ser ut som dem jag visade.

  51. I stället har de
    otroligt många former.

  52. Här kan ni se stora nervceller
    med enorma antenner.

  53. Sen skickar de ut ett tunt axon.

  54. Här är en nervcell
    som är lite mindre.

  55. Sen har vi jättesmå nervceller
    med små antenner och långa axon.

  56. Oavsett var man går i hjärnan-

  57. -så finns det
    en mängd olika sorters nervceller.

  58. Innan deras arbete-

  59. -så trodde vi att hjärnan var
    ett stort nätverk av rör.

  60. De lyckades bevisa
    eller fick oss att förstå-

  61. -att det var enskilda celler
    och att de hade antenner och sändare.

  62. Det lyckades de förutspå bara genom
    att titta på bilderna som de ritade.

  63. Ramón y Cajal har också skrivit
    ganska mycket böcker-

  64. -som är lätta att förstå
    även om man inte är hjärnforskare.

  65. Han har ett väldigt blommigt språk
    när han skriver-

  66. -och han kallade de här nervcellerna
    för själens fjärilar.

  67. "The butterflies of the soul".
    Han pratade ju spanska i och för sig.

  68. Det är en ganska bra liknelse.

  69. På min vardag är jag fågelskådare,
    eller på min fritid.

  70. Innan jag fick barn hade jag fritid.
    Då var jag fågelskådare.

  71. Inom fågelskådningen
    och inom naturhistoriken-

  72. -så har vi för vana att gå ut
    i skogen, titta på fåglarna-

  73. -lyssna på dem
    och titta på fjäderdräkten.

  74. Sen sätter vi oss och grupperar dem.

  75. "Alla som har en lång svart stjärt
    och är lite blåskimriga är skator"-

  76. -"och alla som är gråa och vita
    är fiskmåsar."

  77. Sen bygger vi klassificeringssystem
    och skapar böcker där vi kan säga:

  78. "Om du har sett den här fågeln
    så var det antagligen den här."

  79. Efter det att Cajal hade gjort
    sina upptäckter-

  80. -så är det egentligen så
    forskningsfältet har sett ut-

  81. -för de närmsta 100 åren.

  82. Det här är en bild
    från en forskningsartikel från 2010.

  83. Ungefär som i katalogen med fåglar
    så kan ni se att här har vi en cell.

  84. Man kan titta på hur cellen svarar.

  85. Om man ger cellen lite elektricitet
    så svarar cellen. Det kan man se här.

  86. Sen tittar vi på vilken form den har
    och var den sitter.

  87. Sen gör vi den här katalogiseringen.
    Vi kan göra 5-6 celler om dagen.

  88. Det har jag gjort. Här är mitt arbete
    från när jag jobbade i New York.

  89. Generationer av vetenskapsmän
    före mig har gjort det.

  90. Tillsammans har vi byggt
    en bra bild över-

  91. -hur de här formerna
    hänger ihop med elektriciteten.

  92. Så om du ser en nervcell i ditt labb
    kan de säga-

  93. -att det kanske är lite som den här
    nervcellen som de såg för 20 år sen.

  94. Problemet är att det här är
    en väldigt tidsödande process-

  95. -och ingen av den här informationen
    säger oss riktigt vad cellen gör.

  96. Det ger oss bara en katalog.

  97. Som Patrick nämnde så är alla celler
    i kroppen uppbyggda av protein.

  98. Det kan man...

  99. Proteinet får bli byggklossar här.

  100. Vilka proteiner cellen ska göra
    har den en ritning för.

  101. Det är DNA. Det är vår arvsmassa.

  102. DNA:t är ritningen så att cellen vet
    hur klossen ska se ut-

  103. -hur många klossar vi behöver och när
    vi behöver den här klossen i livet.

  104. Så om vi har kunskap om proteinerna
    som cellerna använder-

  105. -då börjar vi kunna få
    nån slags idé om-

  106. -vad den här cellen faktiskt gör,
    vilken funktion den har.

  107. Här har vi en kromosom.
    Här är DNA-strängen.

  108. Det är kartan.

  109. När cellerna ska använda DNA-kartan-

  110. -så läser de den här kartan
    med det här gula proteinet.

  111. Då skapar de en liten kopia
    som heter mRNA, eller messenger RNA.

  112. Kopian går ut i cellen och används
    för att bygga proteinerna.

  113. Så hela idén som vi
    och andra i fältet har haft är-

  114. -att om vi kan lyssna och mäta
    den här lilla molekylen-

  115. -då får vi reda på vilka byggstenar
    som används i den här cellen just nu.

  116. Det är det som har blivit
    en stor revolution de senaste åren-

  117. -och det heter
    singel-cell-sekvensering.

  118. Det är en stor revolution.

  119. I den här artikeln som vi publicerade
    2015, det är alltså tre år sen-

  120. -där tog vi två delar av hjärnan. Här
    är den blå delen och den gula delen.

  121. Och så tar man den.
    Den innehåller då miljontals celler.

  122. Vi tar isär cellerna
    så att de flyter i en lösning.

  123. Sen stoppar vi in dem i ett chip.

  124. Det här chipet har
    många, många tunna kanaler.

  125. Varje kanal är tunnare
    än ett hårstrå.

  126. Om man zoomar in ser det ut så här.
    Här ser ni kanalerna där vätskan går.

  127. Det finns ett litet hål här.
    Det är en nervcell.

  128. Det ni ser där är ett foto på
    en nervcell genom mikroskopet.

  129. Då kan vi fånga cellerna en och en
    i stället för att ha dem i en klump.

  130. Sen kan vi köra in dem i maskinen-

  131. -och sen kan vi lyssna på
    vilka proteiner det är-

  132. -som håller på
    att byggas i den här cellen just nu.

  133. Det intressanta är att vi kan ta alla
    cellerna i ett område av hjärnan-

  134. -och när vi gör det så får vi reda på
    alla byggstenar som finns i cellen.

  135. Som Patrick sa används 13 000
    olika sorters byggstenar i hjärnan.

  136. Nu får vi ett mått på alla de 13 000
    byggstenarna för varje enskild cell.

  137. Så det är enorma dataset. Säg att för
    1 000 celler så är det 18 000 gener.

  138. I stället för att vi sitter och säger
    "De här ser likadana ut"-

  139. -så låter vi datorn säga till oss
    att de här två cellerna är likadana.

  140. Då bygger vi kartor av hjärnans
    celler, och de ser ut så här.

  141. Det här är en celltyp
    som heter GABAerga interneuron.

  142. De minskar aktiviteten i hjärnan.
    De är viktiga för hjärnans funktion.

  143. Man har trott länge att det kanske är
    en eller två typer av celler-

  144. -men när vi gör nya kartor kan man se
    att det är en mängd olika celler.

  145. Om datorn får fritt spelrum så delar
    den in den i 47 olika sorters celler.

  146. Bara i en liten del av hjärnan så kan
    man se att det finns sån komplexitet.

  147. Det här kallar jag gatukartan.
    Den är inzoomad.

  148. Nu tittade vi på
    vad vi trodde var en celltyp.

  149. Man kan göra tvärtom
    om vi går till världskartan.

  150. Nu zoomar vi ut i stället. Nu tar vi
    hela hjärnan, hela nervsystemet.

  151. Om två prickar ligger nära varandra
    så är de likadana.

  152. Ligger de längre från varandra
    är de olika.

  153. Här är en bild på en mus för att visa
    att vi tog hela nervsystemet.

  154. Det här är i samarbete
    med Sten Linnarsson.

  155. Jag är delförfattare, men han är
    huvudförfattare i det här arbetet.

  156. Nu kan man få en världskarta
    i stället.

  157. På samma sätt som vi har
    hundratals olika länder i världen-

  158. -så har vi också hundratals
    olika nervceller i kroppen.

  159. Den där gatukartan jag visade er,
    det är den här lilla biten där.

  160. Ju mer vi zoomar in,
    desto bättre detaljer får vi.

  161. Vi har länder och sen städer,
    och sen kan vi komma ner på gator.

  162. För första gången har vi en samlad
    bild som alla kan komma överens om-

  163. -över hur nervsystemet är uppbyggt
    när det kommer till nervcellstyperna.

  164. Då kommer vi till frågan:
    hur kan vi använda den här datan-

  165. -för att bättre förstå nånting
    som är väldigt komplext?

  166. För det här arbetet
    har jag samarbetat...

  167. Vi som är experter på
    hur hjärnan är uppbyggd-

  168. -samarbetar med de experter-

  169. -som byggt upp hur den genetiska
    koden för schizofreni ser ut.

  170. Jag samarbetade med Patrick,
    som talade före mig här.

  171. Nu ska jag upprepa lite av det han sa
    på svenska.

  172. Man kan säga att schizofreni är
    en ärftlig sjukdom-

  173. -och det finns
    flera hundratals riskgener-

  174. -där varje gen bara bidrar
    med en liten, liten del.

  175. Det har gjort det svårt att förstå
    strukturen bakom genetiken.

  176. Vilken övergripande bild framträder-

  177. -när vi har så många gener
    som är en så diffus signal?

  178. Några grejer
    som har kommit fram är ju-

  179. -att synapser är involverade
    och så vidare-

  180. -men det har varit svårt att designa
    experiment. Vad ska vi titta på?

  181. Om vi tittar på en specifik sjukdom
    som är så luddig i konturerna-

  182. -hur ska vi designa experiment
    för att forska på den?

  183. Vi samarbetar med stora konsortium
    som utforskar den genetiska kartan.

  184. Idén är att vi ska kombinera
    de här två kartorna.

  185. Vi ska kombinera kartan
    över alla celltyper i hjärnan-

  186. -med kartan över vilka gener
    som är involverade i schizofreni.

  187. Vi lyckades publicera
    en artikel som kom ut förra veckan.

  188. Det är ett samarbete
    mellan mig och Patrick.

  189. Sen är det Nathan,
    en postdok i mitt labb-

  190. -som har jobbat med Julien,
    en postdok i Patricks labb.

  191. Sen har många samarbetspartners
    gett oss detaljerade kartor-

  192. -både på genetiken
    och på celltyperna.

  193. Vi tog de detaljerade gatukartorna
    för flera olika regioner.

  194. De är markerade här i blått.

  195. Vi har tagit de regioner som vi vet
    har varit implicerade i schizofreni.

  196. Vi kombinerade dem
    och fick ett dataset-

  197. -som var mångfalt större
    än alla andra dataset.

  198. Om det är högt upp här
    så har vi många celltyper-

  199. -och om det är högt upp på det hållet
    så har vi många celler i datasetet.

  200. Om man kombinerar de här två kartorna
    så ser det ut så här.

  201. Det är en komplicerad bild. Här är
    de olika huvudkategorierna av celler.

  202. Om du har en hög stapel så är du
    mer involverad i schizofreni.

  203. Eftersom den genetiska signalen
    för schizofreni var så luddig-

  204. -så kanske den här genetiska effekten
    på hjärnan är i nästan alla celler.

  205. Det kanske är i alla delar av hjärnan
    eller bara i några specifika.

  206. Det visade sig då i våra data att det
    bara är några få av celltyperna-

  207. -där den genetiska kartan pekar på
    att de ligger bakom sjukdomen.

  208. Det här är data som föreslår
    att de ligger bakom sjukdomen-

  209. -och inte att de är förändrade
    på grund av sjukdomen.

  210. Det här är de celltyper
    som när man påverkar dem-

  211. -ökar risken
    att utveckla schizofreni.

  212. Då är det några celler
    som heter pyramidceller.

  213. Det finns celler
    som heter medium spiny neurons-

  214. -och kortikala interneuron.

  215. Det säger också att det är
    i huvudsak tre hjärnregioner.

  216. Då är det den här som heter S1,
    den som heter CA1 och de där tre.

  217. De är väldigt sammankopplade
    med varandra, vilket är intressant.

  218. Nu kan man fråga sig om de här
    cellerna bara använder mycket gener-

  219. -så oavsett sjukdom så kommer de
    att titta upp. Så är inte fallet.

  220. För om man jämför olika sjukdomar...
    De två första här är schizofreni

  221. Om mörk färg betyder ökad
    schizofrenirisk för de celltyperna-

  222. -så ser det ungefär likadant ut för
    två olika dataset för schizofreni.

  223. Men om man tittar på andra sjukdomar
    så ser de inte alls likadana ut-

  224. -vilket betyder att signalen vi ser
    är specifik för schizofreni.

  225. Det här är inte alla sjukdomar.

  226. Okej. Så vad innebär våra fynd, då?

  227. För det första visar vi att det är
    vissa specifika celltyper-

  228. -som ligger bakom
    en ökad risk för schizofreni.

  229. Det intressanta är-

  230. -att det är olika biologiska
    funktioner i olika celltyper.

  231. I en celltyp är det synapserna. I
    en annan är det hur kalcium hanteras.

  232. Och det kommer antagligen
    att bli väldigt viktigt.

  233. Nu förstår vi bättre var i hjärnan
    schizofreni har haft sitt ursprung.

  234. Det är en stor revolution. Det är
    första gången som vi har ett ställe.

  235. Nu vet vi var vi ska leta nånstans.

  236. Vi använder nu samma metod
    för att undersöka när.

  237. Är det tidigt under utvecklingen?
    Är det när man föds?

  238. Eller är det när man blir vuxen?

  239. Schizofreni manifesterar sig oftast
    när man är mellan 18 och 25 år-

  240. -men det grundläggande som har gått
    snett kan ju vara mycket tidigare.

  241. Så det undersöker vi nu. Metoden
    där man kombinerar de två kartorna-

  242. -kommer att tillåta oss
    att göra den här sortens studier.

  243. Det här kommer att leda
    till bättre experiment-

  244. -för att försöka se
    hur schizofreni utvecklas.

  245. Det hjälper forskarsamhället.
    I dag är vi spridda.

  246. Vi letar på olika ställen i hjärnan.
    Vi letar i alla sorters celltyper.

  247. Vi har inte riktigt kunnat enas om
    var det är man ska titta.

  248. Den här datan ger en väldigt stark
    möjlighet att fokusera forskningen.

  249. Nu vet vi att det är de här
    celltyperna vi ska börja forska på.

  250. Vi ska försöka hitta droger
    som slår mot de här.

  251. Det kan ju vara så att det här kan
    leda till patientspecifik kunskap.

  252. Det kan vara så att olika patienter
    har olika former av schizofreni-

  253. -och om man har nån celltyp
    som är mer påverkad än en annan-

  254. -så kanske man kan ha
    olika kliniska symtom.

  255. Det är nånting
    som vi försöker titta på just nu.

  256. Och för att sammanfatta...

  257. Det här är ett bra exempel på
    hur genombrott inom grundforskningen-

  258. -kan få en oväntad effekt
    inom mer kliniskt inriktad forskning.

  259. Det pekar också på hur viktigt det är
    när vi ger pengar till forskning-

  260. -att vi ger till både grundforskning
    och kliniskt verksam forskning.

  261. För att återanvända Patricks ord-

  262. -så verkar vi stå inför en ny
    guldålder för psykiatrisk forskning.

  263. För första gången
    har vi en chans att komma åt-

  264. -de grundläggande mekanismerna kring
    hur de här sjukdomarna uppkommer.

  265. Den sista sliden är den viktigaste.

  266. Det är de som har gjort jobbet:
    Nathan tillsammans med Ana-

  267. -Julien i Patricks grupp och
    vår samarbetspartner Sten Linnarsson.

  268. Sen har vi ett gäng grupper
    i England, USA och Schweiz-

  269. -som har gett oss en massa data
    för att kunna genomföra studien.

  270. Tack så mycket.

  271. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Schizofreni och hjärnans byggstenar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att lösa gåtan kring schizofreni behöver vi djupa kunskaper i hur hjärnan är uppbyggd. Forskaren Jens Hjerling-Leffler berättar om genombrott i grundforskningen som kan förklara varför viss genetisk variation ger ökad risk för schizofreni. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genetisk variation, Naturvetenskap, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Psykotiska syndrom, Schizofreni
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Genetiska riskfaktorer för schizofreni

Schizofreniforskningen går snabbt framåt och svensk forskning spelar en avgörande roll. Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik, kartlägger de hundratals gener som är involverade i sjukdomen. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Schizofreni och hjärnans byggstenar

För att lösa gåtan kring schizofreni behöver vi djupa kunskaper i hur hjärnan är uppbyggd. Forskaren Jens Hjerling-Leffler berättar om genombrott i grundforskningen som kan förklara varför viss genetisk variation ger ökad risk för schizofreni. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Min bror och jag

Åsa Konradsson Geuken berättar om när hon för första gången såg sin storebror i psykos. Hon blev chockad och det tog många år att acceptera att han drabbats av schizofreni. Inspelat i Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Bra vård och stöd vid schizofreni

Det är svårt att hitta bra och begriplig information om vård och stöd vid psykossjukdom. Louise Kimby leder projektet Uppdrag hälsa på Stockholms Kommuner och Landsting. Där arbetar man med ett vård- och insatsprogram som har till uppgift att skräddarsy kunskap för olika mottagare. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Vid vansinnets rand

Pebbles Karlsson Ambrose har diagnosen schizoaffektivt syndrom. Sinnena är klarvakna och alla intryck går rakt in samtidigt. Hon berättar öppenhjärtigt om sin sjukdom och sina upplevelser. Och även om den hjälp hon har fått från olika håll. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.

Fråga oss