Titta

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Om UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Föreläsningar från Schizofrenidagen den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018 : Bra vård och stöd vid schizofreniDela
  1. Det är lång väg till att individen
    som söker eller har behov av vård-

  2. -får tillgång
    till den senaste kunskapen.

  3. Jag ska prata om det vi ska göra
    för att det ska bli bättre-

  4. -både för individen som drabbas
    och för dens närstående och nätverk.

  5. Vad är bra psykosvård?

  6. Det är en jättestor
    men viktig fråga-

  7. -och det är nåt
    som vi behöver enas om-

  8. -alla vi som jobbar med
    att försöka förbättra vård och stöd.

  9. Den första bilden där,
    med överstrukna tärningar-

  10. -handlar om
    att det inte ska bero på tur.

  11. Det ska inte bero på siffran
    på tärningen vilken vård man får.

  12. Vi ska ha en jämlik vård.
    Det är en bra psykosvård.

  13. Vi är flera som måste göra mer
    för att helheten ska bli bättre.

  14. Schizofreni är en sjukdom-

  15. -som drabbar individen
    under stora delar av hens liv.

  16. Den drabbar också närstående
    och nätverk i stor utsträckning.

  17. Man behöver ofta vård och stöd-

  18. -av olika aktörer i samhället
    under stor del av sitt liv-

  19. -vilket gör att vi behöver
    vara många som gör mycket-

  20. -för att det ska bli bra.

  21. Så vi behöver jobba tillsammans
    och mot gemensamma mål.

  22. En annan viktig sak-

  23. -som vi har varit inne på i dag
    är det här med hopp:

  24. Att alla individer som är drabbade,
    men också närstående och anhöriga-

  25. -möter professionella
    i olika verksamheter-

  26. -som inte har inställningen
    att det är kört om man drabbas-

  27. -utan att det finns mycket
    man kan göra.

  28. Det går att leva ett jättebra liv-

  29. -trots att man lever med en sjukdom
    som ibland gör det svårt för en.

  30. Det är en röd tråd som verkligen
    borde genomsyra alla verksamheter-

  31. -som möter drabbade individer
    och deras närstående.

  32. Hopp är en av de absolut viktigaste
    faktorerna för att återhämta sig.

  33. Vi ska hålla kvar vid hoppet-

  34. -men vi behöver också se
    att det finns risker-

  35. -för individer som drabbas av psykos,
    schizofreni och liknande tillstånd.

  36. Man riskerar att dö i förtid. Man
    riskerar att dö 10-15 år i förtid-

  37. -till följd av sjukdomar
    som vi kan påverka.

  38. Det är fysiska sjukdomar-

  39. -som hjärt-kärlsjukdomar
    och diabetes, till exempel.

  40. Det är också så att man löper
    en tio gånger högre risk-

  41. -att dö till följd av suicid,
    att man tar sitt liv.

  42. Det är nära förknippat med just
    fördomarna som finns om sjukdomen-

  43. -att det finns väldigt lite att göra.

  44. Man har sett att det framför allt är
    i samband med att man får diagnosen-

  45. -men även när man återfaller
    i psykos eller i sjukdom-

  46. -som suicidrisken är extra hög.

  47. Det är också så
    att man har en högre risk-

  48. -att drabbas av andra
    psykiska och fysiska sjukdomar.

  49. Det har många olika bakgrunder.
    Patrick var inne lite på det också.

  50. Det finns ett samband
    mellan schizofreni och fysisk ohälsa-

  51. -i form av diabetes
    och hjärt-kärlsjukdomar.

  52. Till följd av att man
    har funktionsnedsättningar-

  53. -eller svårt att klara sin vardag-

  54. -kan man ha problem med
    att ha levnadsvanor som är gynnsamma.

  55. Det kan vara svårt att röra på sig-

  56. -och det kan vara svårt
    att få till en bra mathållning.

  57. Andra psykiska sjukdomar...

  58. Man drabbas oftare av depressioner
    och ångestsjukdomar-

  59. -men också av beroende och missbruk,
    som riskerar att förvärra symtomen-

  60. -och som också
    påverkar många av riskerna negativt.

  61. Inte
    individanpassad läkemedelsbehandling.

  62. Läkemedelsbehandlingen
    är en jätteviktig insats-

  63. -för att få bukt
    med många av de symtom-

  64. -som handlar om vanföreställningar.

  65. Men många av läkemedlen
    har svåra biverkningar.

  66. Om man har
    för hög dos av medicinering-

  67. -kan man riskera att få biverkningar
    som gör att andra symtom förvärras.

  68. Man blir tröttare och har svårare
    att ta sig för att göra saker.

  69. Så det är viktigt med en individuellt
    anpassad läkemedelsbehandling.

  70. Vi vet tyvärr i dag
    att det inte alltid är så.

  71. Riskerna är tagna från en rapport
    som Socialstyrelsen gjorde 2013-

  72. -när man utvärderade riktlinjer,
    vård och stöd vid schizofreni.

  73. De flesta får läkemedelsbehandling-

  74. -men rapporten säger inget
    om hur individanpassad den är.

  75. Däremot säger den
    att man har en bristande tillgång-

  76. -på insatser som att få hjälp
    att klara sig i hemmet-

  77. -och att få stöd till sysselsättning,
    alltså psykosociala insatser.

  78. Där inkluderas KBT för att lära sig
    att hantera vissa symtom-

  79. -och utbildningsinsatser-

  80. -både till individen som drabbas
    och till närstående och anhöriga.

  81. Det får man inte
    i tillräcklig utsträckning-

  82. -trots att vi vet
    att det är viktiga insatser.

  83. Jag kommer att gå in på
    alla de olika insatser-

  84. -som riktlinjerna säger
    att vi ska erbjuda.

  85. Upprepade återfall i psykos är
    en risk om man har den här sjukdomen.

  86. Men många av de symtom som man
    har-

  87. -kan göra det svårt att få koll
    på de verksamheter som ska hjälpa en.

  88. Det är ett problem som återkommer.

  89. Vi har ett problem inom vård och
    omsorg med samordning av insatser.

  90. Det är inte bara inom psykiatrin,
    men det blir extra skört här-

  91. -för det är personer som behöver
    hjälp från många olika verksamheter.

  92. Våra organisationer är inte till
    för personer med komplexa sjukdomar.

  93. Där skulle man vilja ha
    en enkel sak från en verksamhet.

  94. Ni känner säkert till
    att det strular till det.

  95. Det är också svårt att få vara med
    och bestämma om vård och insatser.

  96. Så kan det vara över lag
    i hälso- och sjukvården i dag-

  97. -men framför allt för en person
    som har svårt att veta vad den vill-

  98. -eller svårt att hitta motivationen.

  99. Många gånger är det svårt
    att få tillräcklig information.

  100. Det gäller även
    för närstående och anhöriga.

  101. Vi inom vård och omsorg är inte
    alltid så bra på att ge information.

  102. Det är viktigt
    att man ger information-

  103. -på ett sätt som mottagaren
    kan förstå och göra nåt med.

  104. Det är en grundinsats som är
    jätteviktig vid den här sjukdomen-

  105. -för att ges möjlighet
    att kunna hantera ohälsan.

  106. En annan risk är att om man inte får
    tillräckligt med stöd och hjälp-

  107. -så kan man ha svårt
    att klara av vardagen.

  108. Periodvis gör sjukdomen att man har
    väldigt svårt att gå upp på morgonen-

  109. -eller att ta hand om sig själv,
    att duscha...

  110. Såna saker kan vara jättesvåra
    när man är väldigt sjuk.

  111. Stigma och exkludering.
    Där är vi inne på nåt viktigt-

  112. -som också genomsyrar allt det här.

  113. Det finns många fördomar
    och föreställningar om sjukdomen.

  114. Åsa var inne på det.
    Folk vet inte riktigt vad det är.

  115. Man blir ofta rädd för schizofreni.

  116. Det har en klang
    som ofta skrämmer personer.

  117. Här behöver vi alla hjälpas åt
    med att faktiskt slå hål på myterna-

  118. -om att man är farlig
    om man har sjukdomen-

  119. -eller att det inte finns
    nåt att göra.

  120. Det gör ju också
    att vård och stöd försvåras.

  121. Det försvårar livet för individen,
    men också för anhöriga.

  122. Att inte våga berätta
    för sina vänner-

  123. -att vara rädd för vad folk ska tänka
    om ens bror som har diagnosen...

  124. Det måste vi förändra.

  125. Det skulle göra det väldigt mycket
    bättre för individen och närstående.

  126. Det skulle göra det lättare för
    vården att insatserna ger en effekt.

  127. Många gånger kan samhället utåt
    vara ganska stängt för individer-

  128. -även om man faktiskt
    har återhämtat sig.

  129. Närstående påverkas i hög grad.

  130. Det är en sjukdom och en ohälsa
    som inte bara påverkar individen-

  131. -utan väldigt många runtomkring.

  132. Det gör ju också
    att vi måste kraftansamla-

  133. -för att det ska bli
    så bra som möjligt.

  134. Jag var inne på att vi behöver
    hitta ett gemensamt mål.

  135. Vad kan vi skriva under på?
    Vad ska vård och stöd syfta till?

  136. Jo, att lindra symtom.

  137. Många har symtom från och till
    under största delen av sitt liv.

  138. Men det finns mycket man kan göra.

  139. Det finns mycket man kan göra
    för att lära känna sina egna symtom-

  140. -och lära sig att hantera dem.

  141. Förhindra återfall.
    Det är en viktig sak-

  142. -som vård och omsorg
    behöver hjälpa till med.

  143. Att lära sig att identifiera
    när man brukar bli försämrad.

  144. "Är det en period på året
    som jag brukar må sämre"-

  145. -"eller är det händelser
    som triggar det?"

  146. Hur kan vården och omsorgen hjälpa en
    och stötta upp i de fallen?

  147. Öka delaktigheten i samhället,
    för det påverkar också vår hälsa.

  148. Om det är svårt att få vänner
    och att komma in på arbetsmarknaden-

  149. -så är risken att man blir
    mycket mer nedsatt av sin sjukdom-

  150. -än man skulle behöva vara.

  151. Det finns mycket vi kan göra-

  152. -för att öka delaktigheten
    i samhället och öka funktionen.

  153. Om man har många av de här problemen
    med att man har svårt med minnet-

  154. -eller svårt att planera sin dag
    eller komma i väg på saker-

  155. -så finns det mycket man kan träna.

  156. Det finns träningsprogram
    och jättebra hjälp och stöd-

  157. -för att träna såna funktioner.

  158. Att förebygga fysisk ohälsa
    är en jätteviktig insats.

  159. Inom psykiatrin har man kanske inte
    uppmärksammat den fysiska hälsan-

  160. -för man har varit så inriktad på den
    psykiska. Där behöver vi bli bättre.

  161. Vi har en hel del saker som styr
    vad vi gör i hälso- och sjukvården.

  162. I psykosvården har vi saker som
    det står i lagen att vi måste göra.

  163. Vi måste erbjuda en vårdplan.

  164. I de fall där individen har behov
    av insatser från olika huvudmän-

  165. -som socialtjänst
    och psykiatrisk öppenvård-

  166. -så har man rätt
    till en samordnad plan-

  167. -just för att undvika den bristande
    samverkan mellan olika verksamheter.

  168. Man har rätt att få information.
    Man har rätt att vara delaktig.

  169. Många av insatserna syftar till att
    vi ska uppnå de lagstadgade kraven.

  170. Men många gånger är det här inte så
    lätt för individer som har sjukdomen.

  171. Vi har rådgivande dokument.

  172. Här kommer jag in på det
    som min resterande tid ska handla om:

  173. Vad säger Socialstyrelsens riktlinjer
    om vad vi ska erbjuda för insatser?

  174. Vad har vi mer för
    rådgivande dokument i psykosvården-

  175. -som ger oss stöd och hjälp
    till vad vi ska göra?

  176. Då har vi nya riktlinjer
    som kom ut på remiss 2018.

  177. Nu under hösten
    kommer de att komma i slutversion.

  178. Sen har vi riktlinjer för att hantera
    den kroppsliga ohälsan.

  179. Inom landstingsdriven verksamhet
    skriver man ofta vårdprogram-

  180. -som ska vara ett stöd
    till personalen-

  181. -i hur man ska jobba
    enligt riktlinjerna.

  182. Det som jag kommer att prata om-

  183. -är ett försök att gå från att
    varje landsting gör egna vårdprogram-

  184. -till att vi gör
    ett nationellt vårdprogram:

  185. Ett kunskapsstöd
    till personal i vård och omsorg-

  186. -i vilka insatser man ska ge,
    och när.

  187. Nationella riktlinjer
    för schizofreni.

  188. Man kan dela upp det
    i de här fem områdena.

  189. Delat beslutsfattande är i mitten
    för att det ska genomsyra vården.

  190. Jag kommer att gå in närmare på
    vad det innebär.

  191. Att hantera den fysiska ohälsan-

  192. -handlar om att vi inom vården
    ska ge insatser-

  193. -som hjälper individen att uppsöka
    vård för kroppslig ohälsa.

  194. Många har svårt att formulera
    sina kroppsliga problem.

  195. Man har ett annat sätt att beskriva
    hur ens kropp känns.

  196. Därför har man i riktlinjerna sagt-

  197. -att vi har en skyldighet att hjälpa
    patienten att beskriva sina symtom-

  198. -och ge stöd och hjälp
    för att ta sig till vårdcentralen-

  199. -för att få den vård man behöver.

  200. Det handlar också om att läkare
    gör kroppsliga undersökningar.

  201. Tidiga insatser.

  202. Det är viktigt att man är bra på
    att upptäcka tidiga tecken på psykos-

  203. -och tidigt sätter in
    samordnade insatser.

  204. Då har man kunnat se
    att man kan förbättra prognosen.

  205. Då utsätter man inte individen och
    närstående för den kris det kan vara-

  206. -om man hinner bli väldigt sjuk
    innan man kommer in till sjukhus.

  207. Akuta tillstånd handlar om att vi
    ska kunna ge krisstöd i hemmet-

  208. -men också
    det här med att förebygga kriser.

  209. Den stora delen
    som riktlinjerna behandlar-

  210. -är stöd för återhämtning
    i alla sjukdomsfaser.

  211. Där ingår både det här med
    att ge utbildning till den drabbade-

  212. -och dens närstående och familj
    kring vad sjukdomen innebär-

  213. -men också att ge hjälp
    att identifiera:

  214. "Vad innebär sjukdomen för mig
    och för mina anhöriga?"

  215. "Hur kan vi som familj hantera den
    på ett sätt som fungerar för oss?"

  216. Det är en viktig insats som det finns
    flera manualbaserade program för-

  217. -som ger bra effekt just på att kunna
    återhämta sig och leva som man vill-

  218. -för att man får hjälp att hantera
    saker fast en del problem kvarstår.

  219. I stöd för återhämtning
    ingår läkemedelsbehandling-

  220. -som ofta är en förutsättning för att
    psykosociala insatser ska ge effekt-

  221. -och vice versa-

  222. -för ofta är det svårt att veta
    hur man ska ta sina läkemedel-

  223. -om man inte har fått andra insatser
    som kan hjälpa en.

  224. Olika samordningsmodeller
    behandlas också i riktlinjerna-

  225. -just för att man inte ska behöva
    ha koll på alla de verksamheter-

  226. -som man ska ha olika insatser från.

  227. Föräldrastöd: Om man har schizofreni
    och är gravid eller får barn-

  228. -så ska man få hjälp och stöd
    att vara förälder om man behöver det.

  229. Det ingår också träningsprogram
    för att öka funktionen.

  230. Det finns
    en del datorbaserade träningsprogram-

  231. -som hjälper en att träna upp
    minne och såna funktioner.

  232. Delat beslutsfattande är nåt som
    ska genomsyra alla de här områdena.

  233. Det innebär ett nytt sätt jämfört
    med tidigare i vård och omsorg.

  234. Individen behöver få hjälp
    att ta eget ansvar-

  235. -för sin behandling och sig själv.

  236. Man behöver ta en mer aktiv roll
    i sin behandling.

  237. I och med att man får insatserna
    behöver man själv arbeta aktivt.

  238. Men personalen ska värdera individens
    kunskap och ta med de närstående-

  239. -i högre utsträckning
    än vad vi har gjort.

  240. Det är nåt man kan prata mycket om-

  241. -och som jag tror
    att vi kommer att prata mer om.

  242. Det har sina utmaningar,
    men vi vet att om vi lyckas bättre-

  243. -med att hjälpa individen
    att vara delaktig-

  244. -så fungerar det mycket bättre.

  245. De sista minuterna ska jag prata-

  246. -om det nationella
    vård- och insatsprogrammet-

  247. -som jag nämnde
    att vi håller på att arbeta fram.

  248. Utgångspunkten är den här bilden.

  249. Det är individens möten.

  250. Vi försöker tänka:

  251. "Vad behöver jag om jag har
    en mamma som har schizofreni?"

  252. "Vad behöver jag
    få för stöd i skolan?"

  253. "Vilka verksamheter
    kan behöva veta nåt om schizofreni"-

  254. -"för att jag ska få rätt bemötande?"

  255. "Vad behöver jag
    om jag har en massa riskfaktorer?"

  256. "Kanske ska jag hålla mig borta
    från vissa saker, som droger."

  257. "Vilka verksamheter som jag möter
    kan stödja mig i det?"

  258. Vi försöker tänka
    att när man precis har insjuknat-

  259. -var i samhället befinner jag mig då?

  260. Vad kan samhället göra
    för att det ska bli bättre?

  261. Så har vi försökt tänka.

  262. När man har varit sjuk länge,
    när man är jättesjuk-

  263. -eller när man har haft
    nån eller några psykoser-

  264. -men blivit frisk och har
    ett heltidsjobb, vad behöver man då?

  265. Det är för att kunna uppnå-

  266. -att vi alla ska kunna arbeta för
    att det ska bli så bra som möjligt.

  267. Kunskapsstödet inkluderar inte bara
    specialistpsykiatrin.

  268. Det ska även inkludera primärvården,
    vårdcentralerna-

  269. -som har en viktig roll
    då många med schizofreni-

  270. -också har hjärt-kärlsjukdom
    eller diabetes.

  271. Stödet ska rikta sig
    både till hälso- och sjukvården-

  272. -och till socialtjänsten
    och kommunal verksamhet.

  273. En annan sak som är utgångspunkten
    för programmet är det här.

  274. Vi har ett problem i Sverige-

  275. -i att vi har mycket styrande
    dokument och nationella riktlinjer-

  276. -och vi har jättemycket kunskap,
    både i form av forskningskunskap-

  277. -men också i form av "best practice",
    alltså sånt som man vet-

  278. -som man har utvärderat och sett
    är ett arbetssätt som fungerar bra.

  279. Men vi har svårt
    att dela med oss av det.

  280. Vi har svårt att få ner
    den nya kunskapen-

  281. -i praktiken, i kliniken, på golvet.

  282. Det är lång väg till att individen
    som söker eller har behov av vård-

  283. -får tillgång
    till den senaste kunskapen.

  284. Det är nåt som det här arbetet
    ska försöka avhjälpa.

  285. Jag ska också säga-

  286. -att kunskapsstödet är en del av en
    ny organisation eller en ny struktur-

  287. -för kunskapsstyrning
    i hela hälso- och sjukvården.

  288. Ni kommer säkert
    att höra mycket om det här.

  289. Inom den stora strukturen
    har man olika programområden-

  290. -som ska arbeta
    med olika grupper av sjukdomar-

  291. -där programområdet psykisk hälsa
    är en.

  292. Inom programområdet har man
    sjukdomsspecifika arbetsgrupper-

  293. -där schizofreni är en arbetsgrupp.
    Vi är först ut.

  294. Det är väldigt roligt-

  295. -att psykos och schizofreni
    är de som provar det här först.

  296. Det innebär utmaningar, men det är
    också ett prov på det Patrick sa:

  297. Det kanske är en guldålder
    för schizofrenivården nu.

  298. Målet är att vi ska försöka ta vara
    på all den kunskap som finns.

  299. Det finns jättemycket bra information
    i brukarorganisationer.

  300. Det skapas mycket kunskap
    och material-

  301. -som personal skulle kunna
    använda sig av i olika projekt.

  302. Det finns arbetssätt som man har
    utvecklat i vissa delar av Sverige-

  303. -men som man inte tar efter
    i andra delar.

  304. All den här kunskapen, hur kan vi
    få ut den till verksamheterna-

  305. -till personalen,
    i mötet med individen?

  306. Det är ju där
    kunskapsutbytet ska ske.

  307. Det är bakgrunden.
    Vad är det rent konkret?

  308. Just nu är det utkast på en hemsida-

  309. -men i januari/februari 2019
    ska det ligga uppe på webben-

  310. -och det är öppet för alla.

  311. Det är ett kunskapsstöd.
    Det är inte...

  312. Om man har jobbat
    inom landstingsdriven vård-

  313. -är man kanske van
    vid regionala vårdprogram-

  314. -eller kanske klinikens vårdprogram-

  315. -som tydliggör vad det finns för
    olika roller och vad man ska göra.

  316. Men de vårdprogrammen är ofta skrivna
    från A till O i en lång text.

  317. Här är tanken att vi snarare
    jobbar med korta textstycken-

  318. -som är sorterade efter
    vem det är som ska läsa texterna.

  319. Vad behöver just jag för kunskap
    i möte med just den här individen?

  320. Då ska det vara enkelt
    att sortera fram det.

  321. Som ni alla vet är vården och
    omsorgen ofta ganska tidspressad.

  322. Man behöver hitta ett snabbt sätt
    att förbereda sig-

  323. -och få ut
    så mycket kunskap som möjligt.

  324. Det är tanken med kunskapsstödet.

  325. Jag hinner inte visa det,
    men snart kan ni själva titta på det.

  326. Det finns olika sorteringsprinciper-

  327. -för att kunna anpassa innehållet
    utefter vem det är som ska läsa det.

  328. Om man återanknyter till bilden
    med individen i centrum-

  329. -och alla verksamheter runtom-

  330. -så förstår ni säkert att det är
    väldigt många olika insatser.

  331. Insatstexterna
    ska också vara anpassade-

  332. -efter vilken verksamhet
    som personalen jobbar i.

  333. Texterna sorteras också på:

  334. Vad gör jag med en person
    som nyligen har insjuknat?

  335. Vad gör vi med nån som har väldigt
    lite problem av sin sjukdom just nu?

  336. Vad ska vi hålla kvar vid?

  337. Vad gör vi med en person
    som har svåra problem-

  338. -och som behöver ligga inne
    i slutenvården mycket och länge?

  339. Det ska vara anpassat efter
    så många olika saker som möjligt.

  340. Tanken
    med vård- och insatsprogrammet-

  341. -är ju att vi ska försöka komma
    vidare från nationella riktlinjer.

  342. År 2011 kom de första riktlinjerna-

  343. -för psykosociala insatser
    vid schizofreni ut.

  344. Utvärderingen 2013 visade att det
    tyvärr inte har hänt så jättemycket.

  345. Man erbjuder inte
    de psykosociala insatserna-

  346. -inte ens de högst prioriterade-

  347. -i den utsträckning
    man skulle behöva.

  348. Vi behöver hitta ett sätt-

  349. -att få ut den bästa kunskapen på
    golvet. Det är ett försök till det.

  350. Vi hoppas även hitta
    den gemensamma grunden:

  351. Att vi alla jobbar mot samma mål och
    blir bättre på att följa upp målen.

  352. För att kunna utvärdera
    och göra nåt riktigt bra-

  353. -måste vi veta vad vi gör
    och mäta det.

  354. Om vi har ett gemensamt kunskapsstöd-

  355. -så gynnar det också att vi samverkar
    och talar samma språk.

  356. Det bidrar till
    att man kan få jämlik vård.

  357. Det spelar ingen roll var man bor.

  358. Man ska få träffa personal som har
    tillgång till den senaste kunskapen.

  359. Tanken är också
    att det ska underlätta mötet.

  360. Det är i mötet mellan individen
    och personalen som mycket ska hända.

  361. Det är ju det som är vården
    i många fall.

  362. Jag avslutar med den här bilden.
    Det här är...

  363. Jag har två uppdrag. Jag är också
    specialistsjuksköterska i psykiatri-

  364. -och vill förbättra psykosvården-

  365. -och förbättra vården för dem
    som har väldigt svåra problem-

  366. -och där det finns mycket att göra,
    men där vi inte gör det än.

  367. Men nu är vi i en guldålder, så nu
    kör vi. Det finns hjälp mot psykos.

  368. Det här är det nationella kvalitets-
    registret för psykosvårds hemsida.

  369. Det är ett register
    för att följa upp vad vi gör-

  370. -för att kunna förbättra
    med hjälp av mätningar.

  371. Här kan man hitta mycket information
    om vad som är bra psykosvård-

  372. -hur man kan göra,
    vad ett kvalitetsregister är-

  373. -både anpassat för personal
    men också för brukare och anhöriga.

  374. Här får ni gärna gå in och titta.

  375. Vi står också här ute
    om ni vill ha information.

  376. Apropå att bryta stigma och
    öka öppenheten kring psykisk sjukdom:

  377. Den 6 oktober går ett lopp
    som heter Mental Health Run.

  378. Det kan jag tipsa er om att gå in på.

  379. Med det vill jag tacka för mig. Jag
    hoppas att guldåldern håller i sig.

  380. Nu förbättrar vi psykosvården!
    Tack så mycket.

  381. Textning: Hanna Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bra vård och stöd vid schizofreni

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är svårt att hitta bra och begriplig information om vård och stöd vid psykossjukdom. Louise Kimby leder projektet Uppdrag hälsa på Stockholms Kommuner och Landsting. Där arbetar man med ett vård- och insatsprogram som har till uppgift att skräddarsy kunskap för olika mottagare. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Information och media, Informationsresurser, Kommunikation, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Psykotiska syndrom, Schizofreni
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Genetiska riskfaktorer för schizofreni

Schizofreniforskningen går snabbt framåt och svensk forskning spelar en avgörande roll. Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik, kartlägger de hundratals gener som är involverade i sjukdomen. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Schizofreni och hjärnans byggstenar

För att lösa gåtan kring schizofreni behöver vi djupa kunskaper i hur hjärnan är uppbyggd. Forskaren Jens Hjerling-Leffler berättar om genombrott i grundforskningen som kan förklara varför viss genetisk variation ger ökad risk för schizofreni. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Min bror och jag

Åsa Konradsson Geuken berättar om när hon för första gången såg sin storebror i psykos. Hon blev chockad och det tog många år att acceptera att han drabbats av schizofreni. Inspelat i Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Bra vård och stöd vid schizofreni

Det är svårt att hitta bra och begriplig information om vård och stöd vid psykossjukdom. Louise Kimby leder projektet Uppdrag hälsa på Stockholms Kommuner och Landsting. Där arbetar man med ett vård- och insatsprogram som har till uppgift att skräddarsy kunskap för olika mottagare. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Vid vansinnets rand

Pebbles Karlsson Ambrose har diagnosen schizoaffektivt syndrom. Sinnena är klarvakna och alla intryck går rakt in samtidigt. Hon berättar öppenhjärtigt om sin sjukdom och sina upplevelser. Och även om den hjälp hon har fått från olika håll. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?