Titta

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Om UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Föreläsningar från Schizofrenidagen den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018 : Vid vansinnets randDela
  1. Då sa en läkare:
    "Du har fått en psykos."

  2. Jag kunde inte
    identifiera mig med det.

  3. "Det är inget fel på mig."

  4. Hej, allihop.
    Jag heter Pebbles Karlsson Ambrose.

  5. Min diagnos
    är schizoaffektivt syndrom.

  6. Det är något mellan bipolär sjukdom
    och schizofreni.

  7. Det är en affektiv sjukdom
    med manier och depressioner.

  8. Jag har haft återkommande perioder,
    skov, då-

  9. -av psykoser
    som man kan ha obehandlad.

  10. Jag har skrivit två böcker.

  11. Den ena heter "Jag vet inte
    var psykoser kommer ifrån".

  12. "Om att insjukna i
    och leva med en psykossjukdom".

  13. Det är en självbiografi
    om mitt sjuka liv.

  14. Den är indelad i tre delar.

  15. Den första delen är ett bakland-

  16. -mitt liv innan jag blev sjuk.

  17. Den andra delen
    handlar om mitt insjuknande.

  18. Den tredje delen
    är nån sorts faktadel-

  19. -med en guide till alla instanser
    som man kan ha att göra med som sjuk.

  20. Jag hade en uppmärksammad blogg
    som hette "Vid vansinnets rand".

  21. Där bloggade jag i två år
    och skrev om allt möjligt.

  22. Bloggen har blivit boken
    "Vid vansinnets rand".

  23. Vad är en psykos och hur upplevs den?

  24. I psykosen upplever man en verklighet
    som man inte delar med andra.

  25. Men man lever
    i den vanliga verkligheten.

  26. Man går till Ica och gör saker
    i den vanliga världen.

  27. Människor som inte känner en väl
    eller pratar om vanföreställningarna-

  28. -de förstår inte att man är sjuk.

  29. Men de anhöriga
    märker fort att man är sjuk.

  30. De man försöker förklara
    sina teorier för-

  31. -de förstår fort
    att man inte har alla fåren i hagen.

  32. Men man kan verka normal,
    om man inte är väldigt, väldigt sjuk.

  33. I akuta faser
    förstår nog alla att man är sjuk.

  34. Men man hänger ihop i korta svep-

  35. -vilket gör att man kan göra
    ett ganska bra intryck på läkare.

  36. Men de anhöriga förstår
    att man är jättesjuk.

  37. De anhöriga försöker förklara
    att det är värre än det verkar.

  38. Alla har inte vanföreställningar.
    En del lider av paranoia.

  39. Men det kan bli en vanföreställning
    där man tror att man är buggad-

  40. -eller att man har kameror hemma
    eller så.

  41. Man kan inte koncentrera sig.

  42. Man har svårt att hålla ihop, liksom.

  43. Jag brukar förklara
    att alla har ett filter.

  44. När vi går på en gata,
    så har vi ju fem sinnen.

  45. Man hör, man ser,
    man känner, man smakar, man luktar.

  46. Alla fem sinnen plockar upp enormt
    med information hela tiden.

  47. All information som vi tar in
    lagrar vi inte som minnen.

  48. Om vi går ner för en gata
    och får frågan vad vi såg.

  49. "Jag såg en gul bil."
    Men man såg ju en massa saker.

  50. Man filtrerar bort många grejer
    och spar det som är viktigt.

  51. När man är sjuk i schizofreni,
    så fungerar inte filtret.

  52. Man förstår inte vad som är viktigt.

  53. Man vet inte vilka saker
    man ska lägga på minnet.

  54. Alla har det här filtret. Om jag
    frågar vad ni gjorde 11/9 2001-

  55. -när planen flög in
    i skyskraporna i New York...

  56. Om jag frågar
    vad ni gjorde den dagen-

  57. -då brukar folk säga: "Jag bar en gul
    tröja. Jag åt spagetti till lunch."

  58. "Min kollega berättade
    vad som hade inträffat."

  59. Man kommer ihåg
    om man var på jobbet eller hemma.

  60. Om jag frågar vad ni gjorde 11/9
    något annat år-

  61. -då kommer ni inte ihåg vad ni
    hade på er eller vem ni pratade med.

  62. Det här filtret fungerar inte.

  63. Och de här...

  64. I de psykotiska faserna
    kommer man ihåg mycket saker.

  65. Jag hade svårt att förstå
    vad som var viktigt.

  66. Alla sinnen
    kan bli lurade i en psykos.

  67. Det vanligaste är att man hör röster
    som ingen annan hör.

  68. De här rösterna berättar olika saker.

  69. En del har lukt-
    eller smakhallucinationer.

  70. De tror att de blir ihjälgasade
    eller att nån ger dem giftig mat.

  71. En del har känselhallucinationer
    och tror att de drabbas av strålning.

  72. Då brukar folk vilja skydda sig
    på olika sätt.

  73. Synhallucinationer är ovanligt,
    om psykosen inte är drogutlöst-

  74. -men det kan inträffa.

  75. Om en person är psykotisk
    ska man vara lugn.

  76. Om man hispar runt,
    drar man med människan i det.

  77. Människor som är psykotiska är rädda,
    uppjagade och stressade.

  78. Det är viktigt att vara lugn.

  79. Det är bra att berätta
    vad som ska hända.

  80. Om nån blir inlagd,
    är det bra att säga:

  81. "Det är ditt rum.
    Snart är det lunch. Den äter vi här."

  82. Det är viktigt. Berätta gärna
    vad som ska hända i framtiden.

  83. "Först äter vi lunch.
    Klockan tre får du träffa doktorn."

  84. Särskilt första gången
    på en slutenvårdsavdelning.

  85. Då är många extremt rädda.

  86. Har man varit där flera gånger,
    kan man känna sig tryggare.

  87. En del har väldigt negativa röster
    som säger:

  88. "Du är dum. Du är fet och ful.
    Du klarar inte av nånting."

  89. Rösterna är väldigt elaka ibland.

  90. Alla människor
    har negativa tankar om sig själva.

  91. Att man inte tycker att man duger.

  92. En del av de tankarna är bra.

  93. Om alla tycker att de är fantastiska,
    är det svårt att passa in i en grupp.

  94. Man behöver realistiska tankar
    om vem man är.

  95. Ibland är negativa tankar användbart.

  96. Men när det går överstyr
    och man inte kan umgås med andra-

  97. -då har ju den mekanismen
    helt ballat ur.

  98. Många som blir sjuka
    blir uteslutna ur en grupp.

  99. De tappar vänner.
    Folk vill inte umgås med dem.

  100. Då blir folk rädda.
    Det är nog stenåldershjärnan.

  101. Förr när man blev utstött
    och inte fick bo i byn-

  102. -då ledde det till svält och död
    att inte tillhöra en flock.

  103. Därför är många extremt rädda.

  104. Inläggning på en slutenvårdsavdelning
    kan vara en skräckupplevelse.

  105. Människor pratar om vårdskador.

  106. De har blivit traumatiserade.
    De har blivit inburna av polis-

  107. -och bältade i en säng.

  108. En del är helt traumatiserade
    av själva vårdupplevelsen.

  109. På Island har man tagit bort bälten.
    De har inte bältat nån på många år.

  110. Det finns mycket att göra där.

  111. Jag vet att en del människor
    kan upplevas som extremt farliga-

  112. -eller hemska, men jag tycker
    att man bör ta allt försiktigt.

  113. Psykiatrin har ju gjort
    olika attitydundersökningar.

  114. Man frågar patienter
    hur de upplever psykiatrin.

  115. De som känner sig sämst bemötta
    är missbrukare-

  116. -och unga kvinnor
    med självskadebeteende.

  117. Första gången jag fick förklarat
    att jag hade en psykos-

  118. -så sa läkaren:
    "Du har fått en psykos."

  119. Jag kunde inte
    identifiera mig med det.

  120. "Jag är inte en sån som är knäpp."

  121. Då sa hon: "Får man inte vara det?"

  122. Det har hjälpt mig.
    Man får vara lite knäpp.

  123. Det är inte
    som om man har valt att bli sjuk.

  124. Man får vara lite fnattig.
    Det är helt okej.

  125. Jag tror att det kan hjälpa.

  126. Allmänheten, som inte känner till
    så mycket om psykiska sjukdomar-

  127. -har fått en snedvriden bild
    av media.

  128. I media är människor med psykoser
    mördare och konstiga idioter.

  129. Man råkar illa ut. Vem som helst
    kan bli nedslagen på öppen gata.

  130. Man är jätterädd
    för människor som är psykiskt sjuka.

  131. Men 30 000 människor i Sverige
    lever med diagnosen schizofreni.

  132. Det är inte alls så
    att de är kriminella eller farliga.

  133. De flesta med psykossjukdomar
    är brottsoffer.

  134. Det är vanligare
    att psykospatienter är brottsoffer.

  135. När man är inlagd på en avdelning
    behöver man känna sig trygg.

  136. En del är i dåligt skick
    och till och med hemlösa.

  137. Att få en säng och tre mål mat
    är jordens lyft för dem.

  138. I ungefär 50 procent av sängarna
    i landstingen-

  139. -under vissa perioder ligger bara
    personer med schizofreni.

  140. Andra som är inlagda
    är folk med bipolär sjukdom-

  141. -människor med självskadebeteende
    och folk som är suicidala-

  142. -eller om de är farliga för sig
    eller andra.

  143. Jag tänkte prata lite mer
    om slutenvården.

  144. Psykiatrin och slutenvården
    är omgärdade av tystnadsplikt.

  145. Människor utanför vården
    som inte jobbar inom psykiatrin-

  146. -eller är sjuka, kommer inte
    i kontakt med de enheterna.

  147. Enheterna har tystnadsplikt
    och kan inte prata om enskilda fall.

  148. Därför finns det något mytiskt
    över socialtjänsten och psykiatrin.

  149. Allmänheten har en uppfattning om...

  150. Psykiatrin har mycket svart i bagaget
    med lobotomier, steriliseringar-

  151. -och fyrtiotalets kalla bad.
    De har en jobbig historia.

  152. Socialtjänsten har också
    ett svart förflutet.

  153. Man tvångssteriliserade patienter
    för att knäppgökar inte fick ha barn.

  154. Jag tror att en del föreställningar
    lever kvar.

  155. Många vågar inte vända sig
    till socialtjänsten.

  156. Om jag vänder mig till psykiatrin,
    låser de in mig-

  157. -och kastar bort nyckeln,
    så man aldrig kommer ut.

  158. När jag pratar med unga människor
    verkar de inte lita på samhället.

  159. När man har haft en psykos
    så har man två kriser samtidigt.

  160. Först en kris
    som har utlöst psykosen.

  161. Man kanske ligger i skilsmässa
    eller har råkat ut för nåt trauma-

  162. -sen får man en psykos på det.

  163. Först reder man ut
    vad som utlöste psykosen-

  164. -men sen behöver man reda ut
    att man har fått en psykos.

  165. Jag kände att min hjärna
    bara kunde dra åt nåt håll.

  166. Efteråt var jag panikslagen:
    "Kommer jag att få en ny psykos?"

  167. Jag visste lite om psykossjukdomar.

  168. Det blev i början
    många utbildningsmoment.

  169. "Vad är en psykos? Vad händer?"

  170. Jag skriver ju böcker.

  171. När jag pratade med psykiatrikern
    fick jag mycket akademiska ord.

  172. Många läkare och människor
    inom psykiatrin är ju akademiker.

  173. Då fick jag det beskrivet
    och lärde mig deras ordförråd.

  174. Men jag behövde ett eget språk.
    Jag kommer från arbetarklassen.

  175. Min bror myntade makaronistadiet.

  176. Makaronistadiet är
    när man ligger krökt som en makaron-

  177. -och bara vill bli inlagd på psyket.
    Då har man nått makaronistadiet.

  178. Efter min första psykos
    fick jag sparken från jobbet-

  179. -min första man skilde sig från mig-

  180. -jag tappade människor i mitt nätverk
    och blev tvungen att flytta.

  181. Jag fick skaffa nytt jobb och
    nya kompisar. Det tog jättelång tid.

  182. Sju år senare fick jag psykos två.

  183. Då lämnade min andra man mig.

  184. Jag blev tvungen att flytta,
    fick sparken och tappade kompisar.

  185. Jag kände att mitt liv inte kunde
    falla ihop för att jag blev sjuk.

  186. Nu har jag faktiskt ett nätverk.

  187. Jag pratade med mina anhöriga och
    förklarade vad en psykossjukdom är.

  188. Vad behöver jag
    för att det ska funka.

  189. Nu har jag blivit sjuk flera gånger
    och mitt liv har hållit ihop.

  190. Men det är inte så himla lätt.

  191. När man har schizofreni
    kan man googla och läsa böcker.

  192. Jag rekommenderar biblioteket.

  193. Men en del av det man läser på nätet
    är väldigt fnattigt.

  194. Jag vill rekommendera,
    om ni har googlat fram nånting...

  195. Fråga doktorn:
    "Jag läste det här, är det sant?"

  196. Det finns konstig information
    på nätet.

  197. Det finns mycket hjälp att få
    i terapi. Man kan få medicinering.

  198. Medicinering och terapi
    av psykiatrin.

  199. Socialtjänsten kan hjälpa en
    med mer praktiska saker.

  200. Och sen
    olika livsstilsförändringar...

  201. Det som har hjälpt mig är terapi,
    medicin och livsstilsförändring.

  202. Mitt liv var inte hållbart,
    vilket ledde till psykoser.

  203. Det finns mycket som psykiatrin
    inte kan hjälpa till med.

  204. Det är att man behöver vänner.

  205. Man behöver människor
    som har varit med om samma sak.

  206. I psykiatrin finns olika grupper.

  207. Man sätter ihop en hel patientgrupp.

  208. Det finns även patientföreningar
    som är här i dag, några stycken.

  209. Jag vill också rekommendera
    Maskrosbarn och Svenska kyrkan.

  210. Ibland när man har
    religiösa frågeställningar-

  211. -typ, varför drabbas jag av det här,
    vill psykiatrin inte ta upp religion.

  212. Då kan man gå till sin diakon.

  213. Diakoner är terapeututbildade,
    för det mesta.

  214. Där kan man fråga om religiösa tankar
    som man har kring sitt liv.

  215. Det här som jag berättade förut
    om det här filtret...

  216. Man drabbas
    av "information overload".

  217. Man får för mycket intryck.

  218. Får man inte stopp på det,
    isolerar man sig.

  219. Jag stannade hemma,
    jag lyssnade på samma musik-

  220. -jag åt samma mat,
    jag gjorde repetitiva moment.

  221. Då kommer anhöriga och bara:
    "Ska du inte gå ut?"

  222. "Ska du inte träffa lite folk?"

  223. Det vill man faktiskt inte.

  224. Ibland är det bra att jaga ut folk
    från hemmet, jag förstår det.

  225. När man isolerar sig,
    är det viktigt att man får göra det.

  226. Det som har varit nycklar
    för mig det är...

  227. ...det här med tankstationer.

  228. Det var en person
    som formulerade ett begrepp.

  229. Om man mår bra i en situation,
    ska man vara längre där.

  230. Om man ska träffa en kompis
    en halvtimme, stanna en timme.

  231. Om det är mysigt i skogen,
    var där en timme.

  232. Man försöker göra mer och mer
    av det man mår bra av.

  233. När man är sjuk tänker man mycket på
    att undvika saker.

  234. "Jag orkar inte åka in till stan.
    Jag vågar inte åka tunnelbana."

  235. "Jag kan inte göra det och det."

  236. Man fokuserar på det man inte vill,
    kan eller klarar av.

  237. Det är väldigt bra om man försöker
    vända det där tänkandet.

  238. Om man gör saker som är luststyrda
    och söker sig till det roliga...

  239. Man får faktiskt göra saker
    som är roliga.

  240. Det finns många saker man kan stryka.

  241. Om man bara gör allt som är roligt
    en period när man är väldigt dålig-

  242. -då kommer livet att bli bättre.
    Det är en varm rekommendation.

  243. Jag har funderat mycket på det här
    med att vara en dålig förälder.

  244. Jag har haft två barn. En dotter
    som heter Hanna och är 24 år.

  245. Min dotter Fanny
    dog i en bilolycka när hon var 15 år.

  246. När de var små
    satt jag med en psykiatriker-

  247. -och grät över
    att jag var en dålig förälder.

  248. Mina barn tittade på
    när livet var som fulast.

  249. Då sa hon: "Ja, barn ser
    när man misslyckas och faller"-

  250. -"men de ser även när man reser sig."

  251. "Om man visar att man kan resa sig,
    så kan de lära sig av den resan."

  252. Jag blev motiverad. "Jag ska lära mig
    det här. Jag ska bli frisk."

  253. Jag läste olika böcker och satt
    på meningslösa möten med psykiatrin.

  254. Nej, jag har fått fantastisk hjälp.
    Jag har haft många meningslösa möten-

  255. -men även guldmöten som gör
    att hela livet flyger.

  256. Jag har varit inlagd, tagit medicin
    och frågat alla människor-

  257. -vad jag behöver hjälp med.
    Jag har ställt krav.

  258. Jag har sparkat ut människor
    som inte har gjort mitt liv bra.

  259. Jag tog ansvar för mitt liv.

  260. När man är väldigt sjuk,
    så har man vänner som är gulliga-

  261. -men de orkar inte med en ibland.
    De kan få en paus ifrån en.

  262. Sen hör man av sig
    när man är med i matchen.

  263. Som patient måste man förstå
    att alla inte har tid med en jämt.

  264. Man kan få väldigt mycket hjälp
    av socialtjänsten.

  265. Jag hade en boendestödjare
    som kom en gång i veckan i sex år.

  266. Sen min dotter flyttade hemifrån
    har jag klarat mig själv.

  267. Jag är tacksam att samhället bar mig
    under tiden när jag hade det svårt.

  268. Det finns träfflokaler,
    man kan få hjälp med sysselsättning.

  269. Boendestödjaren hjälpte mig
    med pappersarbete.

  270. Man ska skicka till försäkringskassan
    och kommunicera med myndigheter.

  271. Jag träffade en kvinna
    med en handikappad son.

  272. Hon hade 42 myndigheter-

  273. -som hon förväntades
    hålla regelbunden kontakt med.

  274. Socialtjänsten skickar nån för att
    fylla i papper till sig själv.

  275. Det är väldigt intressant.

  276. Det är väldigt tacksamt.

  277. Jag har lite statistik här.

  278. Trettio till fyrtio tusen
    behandlas årligen

  279. Mer än 11 000 personer
    är inlåsta mot sin vilja-

  280. -på LPT varje år.
    Det är fler än som sitter i fängelse.

  281. Det är ungefär lika många
    som i fängelse.

  282. Psykiatripatienter har kortare liv.

  283. Man får sämre vård
    för vanliga sjukdomar.

  284. När vi går till den vanliga läkaren-

  285. -så säger de: "Det sitter i huvudet.
    Prata med din psykiatriker."

  286. Vi tas inte på allvar. De tycker inte
    att vi är lika tillförlitliga.

  287. Det finns mycket fördomar i den
    somatiska vården mot psykpatienter.

  288. I Stockholms läns landsting är det
    nästan en miljon besök om året-

  289. -inom öppen psykiatrin.

  290. Det är en procents risk
    att drabbas av schizofreni.

  291. Vid en förlossningspsykos är risken
    50 procent att få det med nästa barn.

  292. Det är viktigt.

  293. Jag var med i en undersökning. Jag
    fick en psykos med mitt andra barn.

  294. Hon undersökte drabbade
    av förlossningspsykos.

  295. Ingen i hennes avhandling
    av de här patienterna-

  296. -hade försökt få barn efter det
    att de hade fått förlossningspsykos.

  297. Det säger nåt
    om hur traumatiskt det är.

  298. Det finns någon sorts myt om-

  299. -att psykfall lever på bidrag
    och har fyratusen barn.

  300. Det är inte sant.
    Den myten vill jag avliva.

  301. Forskning visar att höginkomsttagare
    konsumerar mer vård.

  302. Vi har en bild av att rika betalar
    skatt, så att fattiga kan få vård.

  303. Det är inte en sann bild.
    Höginkomsttagare söker oftare hjälp.

  304. Sveriges kommuner och landsting
    har gjort en undersökning.

  305. Om man får hjälp av kommunen,
    som boendestöd-

  306. -ju mindre blir man inlagd
    i psykiatrin.

  307. Ju mer hjälp man får av kommunen,
    desto mindre belastas landstinget.

  308. När man har varit mycket sjuk,
    ska man utmana sig lite.

  309. Man har en liten "comfort zone"
    där man bor.

  310. Jag åker in till stan ibland-

  311. -men när man har varit sjuk
    ska man utmana sig lite.

  312. Alla tjatar om att allt blir bra
    bara man får jobb-

  313. -men man ska ta det jättelugnt.

  314. På arbetsförmedlingen vill de
    hitta på ett cv i form av en trappa-

  315. -där man har hoppat mellan jobben.

  316. Men har man varit sjuk
    ser det ut som en krater.

  317. Då vill de hitta på ett cv
    som ser bra ut.

  318. Det är väldigt jobbigt.

  319. Många kommer ut i arbetslivet,
    men då brukar det se ut så där.

  320. Så att...

  321. Jag vill skicka med till människor
    som jobbar inom psykiatrin

  322. Jag har varit patient i tio år.

  323. Jag har träffat många
    som har sett mig åka in och åka ut.

  324. De tycker inte
    att det blir nån framgång.

  325. Men det blir det.

  326. Om man bara hjälper en person,
    då har man gjort nog.

  327. När man träffar folk i vården,
    träffar jag en person på en vecka.

  328. Den personen
    har träffat 40 patienter-

  329. -kompisar på jobbet,
    sin man, sina barn och allting.

  330. Hon är den enda
    jag träffar den veckan.

  331. Hon träffar folk. Jag är
    en liten procent av hennes liv.

  332. Men hon är en så stor del
    av mitt liv.

  333. Många i vården förstår inte
    att patienter träffar få människor.

  334. De kan upplevas som nonchalanta,
    utan att vara medvetna om det själva.

  335. En del människor kan man se...

  336. ...att de har betalt
    för att hjälpa en.

  337. De är inte medvetna om att det syns
    att de skiter i mig när de går hem.

  338. Sen vill jag förklara
    att unga som söker hjälp-

  339. -förväntar sig
    en "vårdcentralenupplevelse".

  340. De tror att de får träffa en läkare-

  341. -och sen får den hjälp de behöver,
    men så funkar inte psykiatrin.

  342. En behandlingsansvarig får höra
    hur många barn man har-

  343. -ens problem, bråk på jobbet...
    Man berättar allt för den.

  344. Man träffar kanske läkaren
    en gång om året.

  345. Du brukar man ha ett trepartsmöte.

  346. Den behandlingsansvarig är med
    och säger:

  347. "Hon har höga livsbelastningar."
    "Då kanske vi ska höja dosen."

  348. Unga förstår inte
    hur man jobbar i psykiatrin.

  349. Man behöver förklara
    hur vi ska lösa det här tillsammans.

  350. Till sist vill jag säga
    att jag finns på Facebook.

  351. De två böckerna går att köpa
    på nätet, om man vill det.

  352. Jag vill sluta med en liten anekdot.

  353. Den förste som beskrev en psykos
    som en sjukdomsupplevelse-

  354. -var en läkare på 1700-talet.

  355. Han hade en patient
    som upplevde sig förföljd-

  356. -av sin väldigt tekniska vävstol.

  357. Jag försökte förklara för en kompis
    att det här har funnits länge.

  358. Han sa: "Det där med vävstolen
    verkar jättejobbigt."

  359. "Jag hatar när det händer."

  360. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vid vansinnets rand

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pebbles Karlsson Ambrose har diagnosen schizoaffektivt syndrom. Sinnena är klarvakna och alla intryck går rakt in samtidigt. Hon berättar öppenhjärtigt om sin sjukdom och sina upplevelser. Och även om den hjälp hon har fått från olika håll. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Psykotiska syndrom, Schizofreni
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Genetiska riskfaktorer för schizofreni

Schizofreniforskningen går snabbt framåt och svensk forskning spelar en avgörande roll. Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik, kartlägger de hundratals gener som är involverade i sjukdomen. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Schizofreni och hjärnans byggstenar

För att lösa gåtan kring schizofreni behöver vi djupa kunskaper i hur hjärnan är uppbyggd. Jens Hjerling-Leffler berättar om genombrott i grundforskningen som kan förklara varför viss genetisk variation ger ökad risk för schizofreni. Inspelat den 28 maj 2018 i Aula Medica, Solna. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Min bror och jag

Åsa Konradsson Geuken berättar om när hon för första gången såg sin storebror i psykos. Hon blev chockad och det tog många år att acceptera att han drabbats av schizofreni. Inspelat i Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Bra vård och stöd vid schizofreni

Det är svårt att hitta bra och begriplig information om vård och stöd vid psykossjukdom. Louise Kimby leder projektet Uppdrag hälsa på Stockholms Kommuner och Landsting. Där arbetar man med ett vård- och insatsprogram som har till uppgift att skräddarsy kunskap för olika mottagare. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Schizofrenidagen 2018

Vid vansinnets rand

Pebbles Karlsson Ambrose har diagnosen schizoaffektivt syndrom. Sinnena är klarvakna och alla intryck går rakt in samtidigt. Hon berättar öppenhjärtigt om sin sjukdom och sina upplevelser. Och även om den hjälp hon har fått från olika håll. Inspelat på Aula Medica, Solna den 28 maj 2018. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss