Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Fritidshem - samverkan med skolanDela
  1. En bra samverkan mellan fritidshem
    och skola kan vara avgörande.

  2. Ändå är det svårt att få till det.

  3. Hur skapar man en bra samverkan?
    Vilka vinster ger det?

  4. Det ska vi ta reda på.

  5. Det som är viktigast med samverkan
    är de elever som vi har framför oss-

  6. -och hur vi kan hjälpa dem utvecklas.

  7. Det delade mentorskapet har varit
    ingången att jobba med samverkan.

  8. Det absolut viktigaste för samverkan
    skola/fritidshem är skolledningen.

  9. Hur ska det se ut för våra elever
    tills de går hem?

  10. Det behöver man samverka om.
    Hur får vi ett flöde i det här?

  11. Då släpper vi in dem.

  12. På Töjnaskolan tydliggör
    man fritidspersonalens uppdrag-

  13. -och stärker deras yrkesroll genom
    en stark samverkan skola/fritidshem.

  14. Fritidspedagog Jimmy Andersén
    och lärare Emma Hallman Svidén-

  15. -arbetar tillsammans
    för elevernas utveckling och lärande.

  16. Nu ska vi starta
    ett nytt arbetsområde-

  17. -och det handlar om vulkaner
    och vulkanutbrott.

  18. Det har varit jätteviktigt att Jimmy
    varit med redan i planeringen-

  19. -av olika ämnesområden.

  20. Det ger mig jättemycket,
    men även undervisningen.

  21. Det jag och Jimmy vill åt nu-

  22. -är att det ska handla om
    att ta reda på fakta...

  23. Och att man har mer tid
    till varje individ i klassrummet.

  24. Vi ska skapa saker tillsammans...

  25. Vi kan nå gruppen på ett annat sätt.

  26. Vi ska alldeles strax gå in på varför
    vi ska göra det här.

  27. -Du kanske vill lägga till något?
    -Jo, i det här med lerbyggandet...

  28. ...kommer jag ta ut grupper
    där vi kommer skapa med lera.

  29. Det som är bra med Emilie
    och en viktig sak hon gjorde-

  30. -var att hon bjöd in mig tidigt
    i klassrumssituationen.

  31. Här får du välja att läsa dig till
    informationen eller se filmklipp.

  32. Ganska fort tog jag en större roll
    i klassrummet-

  33. -vilket eleverna
    inte tyckte var konstigt-

  34. -utan såg oss båda två som lärare
    i en lärandesituation.

  35. Jättebra att ni arbetar såsom ni gör.
    Ni samarbetar för att få över texten.

  36. Här har du checklistor
    och uppgifterna.

  37. Det är ju den som tillhör
    hela uppgiften. Och här...

  38. Vinningen med två pedagoger-

  39. -tycker vi är att man är närvarande
    på ett helt annat sätt.

  40. När man är själv får man svara
    "jag kommer sen till dig"-

  41. -för fem-sex händer
    räcks upp samtidigt.

  42. Den grupp som ska skapa vulkaner
    ska följa med mig in i rummet.

  43. Det som är viktigt att tänka på när
    man samverkar med en klasslärare-

  44. -är att tänka: "Vad kan jag bidra med
    just under den här lektionen?"

  45. "Vad kan jag bidra med utifrån ämne
    och vad jag har för kunskaper?"

  46. -Okej, vilka färger behöver ni?
    -Orange.

  47. -Bra val.
    -Min favoritfärg.

  48. Det som är viktigast med samverkan
    skola/fritidshem-

  49. -är att dels ser man eleverna
    i olika sammanhang-

  50. -och kan möta dem på olika sätt.
    Man ska inte tänka bort roller-

  51. -men det har inte så stor betydelse,
    det viktiga är eleverna framför oss-

  52. -och hur vi tillsammans
    kan hjälpa dem utvecklas.

  53. -Då ska det vara mörkt.
    -Smart.

  54. Vi har märkt efter den här samverkan
    vi haft under en längre tid-

  55. -att elevernas arbetsro
    i klassrummet-

  56. -och elevernas motivation
    har ökat mycket, kul att se.

  57. Vi har sett på matteresultaten,
    just tilliten till sin egen förmåga-

  58. -att visa sina kunskaper,
    har stärkt eleverna väldigt mycket.

  59. Det höjer också resultaten
    och var roligt att se.

  60. Tryck och se vad som händer.

  61. De känner mer trygghet,
    det är roligare och de är motiverade.

  62. Samverkan har varit nyckeln.

  63. Wow! Titta!

  64. Det blir konstigt med för mycket
    lava, jag försöker göra mörkare.

  65. När Töjnaskolan ville utveckla
    sin fritidshemsverksamhet-

  66. -anställdes Erika Broo
    som utvecklingsledare.

  67. Hon har givit Jimmy och Björn stöd
    med samverkan och tydlighet-

  68. -kring profession och kompetens.

  69. Vi ska prata samverkan.
    Vad innebär det för er?

  70. Det kan betyda många olika saker,
    men i det pedagogiska arbetet-

  71. -så är det den tid fritidspersonal
    ägnar i elevgrupp under skoltid.

  72. Allt från rastverksamhet
    till egna pass i klassrummet.

  73. Hur ser det ut
    när det gäller samverkan hos er?

  74. Det ser olika ut, för alla av-
    delningar har olika förutsättningar-

  75. -och olika personal, så då kan man
    utnyttja varje person-

  76. -eller individs spetskompetenser
    på ett bra sätt när man är i ett lag.

  77. Det är intressant det ni säger
    om kompetenser.

  78. Lyfter och synliggör samverkan
    som fungerar kompetenser?

  79. Jag känner att när jag kommer in
    i en samverkanssituation-

  80. -tillsammans med lärare, vill jag
    komma till så nytta som möjligt.

  81. Vad kan jag bidra till det här ämnet?

  82. Det kan se olika ut. I vissa ämnen
    kan jag bidra på ett bättre sätt.

  83. Nu har vi kommit till finalen där
    vi ska hälla ättikssprit i den här...

  84. Min kompetens är hur man använder
    digitala verktyg-

  85. -och hur man får till ett
    tillgängligt lärande för eleverna.

  86. Jag tror att man får utgå
    från lektionspassen-

  87. -och hur vi bäst kan använda
    min kompetens-

  88. -för att göra lektionen
    anpassad för elevgruppen?

  89. Eller dynamisk?
    Hur kan vi blanda teori och praktik?

  90. Eller så levande som möjligt,
    beroende på syftet eller ändamålet?

  91. -Funkar det?
    -Det är så coolt.

  92. Häll försiktigt,
    så säger jag "stopp".

  93. Mentorskap kan vara
    ett sånt samverkansområde-

  94. -där fritidshemmet och skolan möts.
    Hur ser det ut här?

  95. Det delade mentorskapet har varit
    ingången att jobba med samverkan.

  96. Man pratar och har samsyn och delar
    upp ansvaret för olika saker.

  97. Nästa gång har du gjort det,
    och jag behövde inte göra allt.

  98. Då finns det ett incitament
    att ha samarbete.

  99. Hur går det för er?

  100. När man är kopplad till en klass
    lär man känna dem-

  101. -under andra förutsättningar
    än vad klassläraren gör.

  102. För man har roligt tillsammans
    och får veta deras intressen-

  103. -så när man funderar hur man ska
    göra mattelektionen roligare-

  104. -då vet man vad de gillar att göra
    och "det här skulle vi kunna göra".

  105. Då får man ett bollplank
    och står inte själv.

  106. Björn,
    jag behöver rosa till min gris.

  107. Allt behöver inte komma från skolan
    eller från fritids-

  108. -utan på sikt eleverna,
    det är de som tog initiativet-

  109. -och sen gjorde vi ett projekt
    för vi snappade upp det.

  110. Det är ingen prestige i vem som hade
    den första planen eller idén.

  111. -Så där ja.
    -Tack.

  112. En god samverkan är lättare sagt än
    gjort. Hur ser ett bra samarbete ut?

  113. Ann S Pihlgren har skrivit
    och forskat om fritidshem.

  114. Hon menar att ska man lyckas-

  115. -måste det finnas en tydlig struktur
    och en kunskap om professionen.

  116. I läroplanen nämns samverkan
    fritids/skola. Vad tänker du?

  117. Det är viktigt att det står där.
    Det handlar ju om hela barnets dag-

  118. -alltså hela elevens dag,
    man är ute efter ett heldagslärande.

  119. I läroplanen står det att det ska
    leda till kontinuitet för eleverna-

  120. -och progression i deras skolgång.

  121. Det är grundskolan, förskoleklassen
    och fritidshemmet.

  122. De tre ska tillsammans ge läroplans-
    innehållet. Då måste man samverka.

  123. Man ser att det här ska göras,
    och ändå kan det vara ganska svårt.

  124. Vad krävs för att samverkan ska
    komma till, mer än en skrivning?

  125. Tanken man ska komma överens om
    är "hur ska det se ut för eleverna?"-

  126. -från att de kommer tills att de går.
    Det kräver samverkan.

  127. Hur får vi ett flöde som funkar?

  128. Ju mer ovan man är vid samarbete
    desto viktigare är strukturen.

  129. Och strukturen är även viktig
    när något går fel-

  130. -när vi inte får till det, då behöver
    vi en struktur att falla tillbaka på.

  131. Men när det gäller samverkan och
    rollfördelning, hur viktigt är det?

  132. Jätteviktigt, och att man tydliggör
    respektive roll-

  133. -för det finns en skillnad. På en
    basal nivå är en viktig skillnad-

  134. -att klassläraren
    eller grundskolläraren-

  135. -är den som ska se till att varje
    elev får innehållet i kursplanerna-

  136. -medan fritidspedagogen
    eller fritidsläraren ansvarar för-

  137. -och även övrig fritidspersonal,
    ansvarar för det som står i del fyra.

  138. Om man inte diskuterar ihop sig
    om hur barn lär sig-

  139. -då blir det svårt att hitta det gem-
    ensamma språk eller kommunikation-

  140. -som kommer krävas
    när vi börjar samverka.

  141. Det kan vara allt från aktiviteter
    vi gör-

  142. -som blir obegripliga om vi inte pra-
    tat ihop oss, till hur vi möblerar.

  143. Man måste också som yrkesgrupp
    vara duktig på sin egen profession-

  144. -för systemet innebär att vara
    professionell och kunna sitt uppdrag.

  145. Då måste man kunna svara läraren
    respektfullt men ändå tydligt.

  146. "Det där är inte mitt uppdrag,
    utan det är det här"-

  147. -och att jag tar ansvar för det.

  148. Vad ska man tänka på
    när man har outbildad personal-

  149. -eller stor personalomsättning?

  150. Det är av de största bekymren.
    Det här är en skolledningsfråga.

  151. Det handlar om att utbilda personal
    som kanske saknar utbildning-

  152. -men som får en och ser vad yrket
    innebär, och att tydliggöra rollerna.

  153. Därmed behöver skolledningen
    skaffa sig en kärna-

  154. -av personal som är kvar,
    och som blir beständiga.

  155. -Vad krävs för att det ska fungera?
    -Man börjar, helt enkelt.

  156. Man kan inte planera hur mycket
    som helst, det handlar om att börja.

  157. Att göra fel ihop, sätta sig ner och
    diskutera hur man kan göra bättre.

  158. Så provar man igen och igen,
    och pratar igen och igen.

  159. Det andra handlar om att fråga
    när man inte fattar riktigt.

  160. Vi kommer från olika professioner
    och har olika bakgrund med oss-

  161. -och vi har olika roller. Om du är
    klasslärare och jag fritidspersonal-

  162. -så är det inte säkert
    att jag fattar vad du menar.

  163. Fråga på ett respektfullt sätt: "Hur
    kommer det sig att du gjorde så?"

  164. Så att man får i gång dialogen.
    De olika rollerna är viktiga-

  165. -men även att respektera
    att ditt flöde är ett annat än mitt.

  166. Maria Töverud, bitr. rekt. på Töjna-
    skolan och drivande i Fritidsresan-

  167. -ett utvecklingsarbete som stärkte
    yrkesstoltheten och höjde resultaten.

  168. Det konkreta var
    att en utvecklingsledare tillsattes.

  169. Man tillsatte fritidshemskonferenser
    där alla medarbetare närvarade.

  170. Det handlade om att förstå sitt upp-
    drag, som att gå igenom läroplanen.

  171. Vi jobbade mycket med den. Vi satte
    upp tre mål om kommunikation-

  172. -meningsfulla aktiviteter
    och det sociala samspelet.

  173. De tre hjulen var något
    man började jobba med.

  174. De har vi fortsatt jobba med under
    åren, så de växer bara och utvecklas.

  175. Så Fritidsresan ska vara i rörelse
    så att det sker en progression.

  176. Vi kunde se att vi fick en grupp
    individer som kände yrkesstolthet.

  177. Fritidshemmet hade inte uppfattat sig
    som viktiga i sin yrkesroll.

  178. Det var ett språk i huset
    där man kunde säga "hej, fritids".

  179. Man visste inte personalens namn.

  180. Alla fick ett uppdrag och en roll
    och kände att det var lika viktigt-

  181. -inte bara den undervisande delen
    i verksamheten är viktig.

  182. Vad vill du få fram?

  183. Men just yrkesstoltheten i fritids-
    hemmet var nog det mest fantastiska:

  184. Människor trivdes i sina uppdrag
    och tyckte att de bidrog.

  185. Sen har det kommit en massa
    framgångsfaktorer inom det här.

  186. Samverkan mellan skola
    och fritidshem är avgörande.

  187. Både för elevernas kunskapsutveckling
    och förutsättningar att få lyckas-

  188. -förutsättningar att ha fler vuxna
    som man kan knyta an till.

  189. När vi gjorde en stor satsning
    i en av våra årskurser-

  190. -så kunde vi se hur resultaten höjdes
    och hur våra elever började-

  191. -prata kunskap på ett annat sätt för
    att man haft en så stark samverkan-

  192. -där man hade låtit eleverna
    på olika sätt få visa sina kunskaper-

  193. -och i olika sammanhang, i grupp-
    arbeten och i det sociala samspelet.

  194. Det är även viktigt för medarbetarna,
    för arbetsbelastningen blir lättare-

  195. -när man är fler som arbetar
    tillsammans kring våra elever.

  196. -Var hittar man videoklipp?
    -Om du går till första sidan...

  197. ...så är videoklippen...
    Här kan du se...

  198. Men det viktigaste för samverkan
    skola/fritidshem är skolledningen.

  199. Gör ledningen tydliga uppdrags-
    beskrivningar, ger planeringstid-

  200. -utvecklingstid och kompetensutveck-
    ling, och att man i sitt samtal-

  201. -synliggör vikten av samverkan
    och att man pratar om det-

  202. -och att man inte gör den skillnaden.
    Man hör om fritids som inte fungerar-

  203. -där man behöver sätta in coacher och
    team som stärker för det är brist.

  204. Men ofta handlar det om frustration,
    för de har inte förstått uppdraget-

  205. -de känner inget stöd och får höra
    utifrån: "Vi förväntar oss det här."

  206. Det är viktigt att organisationen är
    tydlig för alla om förväntningarna.

  207. Så det viktigaste är att ha
    en skolledning som förstår uppdragen.

  208. Hur ser ni på skolledningens funktion
    för att få till samverkan?

  209. Den är jätteviktig. Den är kanske
    inte så hands-on och detaljstyr-

  210. -men bara att vi får tid att samverka
    och avsätter x minuter i veckan-

  211. -och att vi har direktiv uppifrån.

  212. Man behöver ha en genomtänkt idé
    och mandat från ledningen-

  213. -som säger hur det ska gå till.
    Att ha ledningens förståelse-

  214. -är det som ger förutsättningar
    för att göra ett bra jobb.

  215. Tyvärr finns inte det på många
    ställen, där är det som mest tydligt.

  216. Där de varken förstår vad de gör på
    fritidshemstid eller på skoltid.

  217. Om man satsar på samverkan,
    hur får man till det i praktiken?

  218. I min samverkansdel
    med klassläraren-

  219. -så har vi en halvtimme utsatt tid i
    veckan som är väldigt viktig för oss.

  220. Men den räcker inte till,
    det blir fem minuter här och där-

  221. -man möts i matsalen, "jag har den
    här idén", eller på skolgården-

  222. -"jag tänkte det här till lektionen".

  223. När man vet att man har ett uppdrag-

  224. -att samarbeta och samverka för att
    nå ett mål, måste vi få tid för det.

  225. För om det inte finns avsatt tid
    faller det mellan stolarna.

  226. -Visst går hästen så här, L.
    -Ja, precis.

  227. Något många nämner som en
    svårighet med att få till samverkan-

  228. -är personalomsättning,
    hur ser ni på det?

  229. Det försvårar. Både att skolledning
    byts ut ofta, inte bara på vår skola-

  230. -utan även nationellt. Men
    Fritidsresan som vi haft i några år-

  231. -tror jag gör att de som jobbar
    på fritidshemmet ser ett mål-

  232. -att vi är på väg
    eller att det blir bättre.

  233. -Håller ni med?
    -Ja, det tror jag också.

  234. När jag kommer hit som nyanställd
    och ser tydliga arbetsbeskrivningar-

  235. -och att vi har mål för verksamheten
    blir det en attraktiv arbetsplats.

  236. Jag ser att de har tänkt till
    om fritids.

  237. Ett exempel är våra fritidshems-
    konferenser på onsdagar.

  238. Då kan en lärare saknas
    och man tänker generellt-

  239. -att någon från fritids kan ta
    lektionen. Men det har varit tabu-

  240. -för "de har fritidshemskonferens nu
    och måste få gå på det".

  241. Det är lika viktigt
    som lärarnas möten.

  242. Så då får man ta in en vikarie
    och inte använda fritidspersonalen.

  243. Hej, jag heter Trine Ankerstjerne,
    utbildningschef för pedagoger-

  244. -och jag arbetar på Absalons högskola.

  245. Den danska skolreformen
    drevs igenom 2014-

  246. -och det främsta skälet var att skapa
    en skola där barnen lär sig mer-

  247. -men även att ha bättre fokus
    på barnens välmående.

  248. Det regeringen beslöt sig för
    var att ha längre skoldagar-

  249. -men längre skoldagar
    med mer variation-

  250. -och olika slags lärande och aktiviteter.

  251. Det innebar
    att tiden på fritidshemmen minskade.

  252. Det är viktigt att fritidspedagoger
    och lärare jobbar ihop efter reformen-

  253. -för fritidspedagogerna
    är numera en del av skolan-

  254. -och sköter även sina jobb
    på fritidshemmen.

  255. Jag talade med lärare och pedagoger
    om pedagogers färdigheter-

  256. -och jag pratade om vad lärarna gör,
    och vissa lärare sa efteråt-

  257. -att det var bra att få det perspektivet-

  258. -för de vet att när de har tänkt ut
    vad de ska undervisa under dagen-

  259. -så kommer fritidspedagogen
    tänka annorlunda än dem.

  260. Det är bra för dem som lärare
    att ha i åtanke.

  261. När de två yrkesgrupperna
    samverkar i skolan-

  262. -kan vi se till att man har
    en holistisk syn på samtliga barn.

  263. Jag tror att fördelen
    med pedagoger i skolan-

  264. -är att man får ett annat synsätt
    på hur man ska förstå barnen.

  265. Fritidspedagogerna ser på ett sätt
    en mer komplett bild av barnen-

  266. -medan lärarna
    ser mer till undervisningen.

  267. Jag säger inte att lärarna inte ser
    barnen, men de har olika synsätt-

  268. -om vad deras jobb handlar om.
    Så när pedagogerna är i skolan-

  269. -har vi möjligheten att skapa
    bra skoldagar för alla barn-

  270. -och vi kan skapa det
    som reformen bad oss skapa:

  271. en mer varierad skoldag för alla barn.

  272. Varför är samverkan bra? Vilka resul-
    tat ger en fungerande samverkan?

  273. Vi har ett jättegott samarbete,
    vi trivs och ser fram emot jobbet-

  274. -mycket på grund av samarbetet
    vi fått-

  275. -och den elevgrupp vi fått genom
    det här, en vinning på många plan.

  276. Vi delegerar,
    en person måste inte bära hela oket.

  277. Vi har faktiskt ett gemensamt ansvar.

  278. Särskilt nu när man pratar
    om lärarbrist.

  279. Det ska finnas lärare, men vår
    arbetsmiljö är beroende av varandra.

  280. Om jag har en stark klippa i dig,
    du kan jobba praktiskt med det här-

  281. -då kommer jag ge dig plats,
    och då blir min arbetsuppgift...

  282. Ja, då blir oket mycket mindre.

  283. Vad ger samverkan era elever?

  284. Det blir en trygghet
    med delat mentorskap-

  285. -att det alltid finns någon som har
    mer ansvar över mig som elev.

  286. På både fritids- och skoltid
    finns det någon att vända sig till.

  287. Vad vi märkte utifrån samverkan var
    att deras kunskapsutveckling ökade-

  288. -väldigt mycket. Likaväl den sociala
    biten och tryggheten i klassen.

  289. Sättet ni arbetar på...
    Vad har det givit er och skolan-

  290. -vad gäller arbetsklimat
    och status för fritidsverksamheten?

  291. Jag upplever att när man hittar forum
    att mötas-

  292. -oavsett om det är avsiktligt,
    så fort man har den möjligheten-

  293. -så ökar skollärarens förståelse
    för fritidspersonalens uppdrag-

  294. -och komplexa arbetsuppgifter.

  295. Jag tror vi inte sätter fingret på
    status på när vi tänker på samverkan.

  296. Men jag tror att förståelsen
    är det som lyfts fram-

  297. -när man sitter och pratar
    pedagogiska frågor.

  298. Då lyfts statusen för fritidshemmet
    automatiskt, tror jag-

  299. -när man ser varandra som individer
    och inte en separat organisation.

  300. Det här är Jimmy, det här har han att
    komma med. Och det vet alla nu-

  301. -i stället för att vara en av 30
    som jobbar på fritids.

  302. Det är en ganska stor skillnad
    att få heta sitt eget namn-

  303. -i stället för "här kommer fritids".

  304. Det låter enkelt, men det har
    stor betydelse att se varje person-

  305. -och uppskatta det
    som den har att bidra med.

  306. Vill du diskutera eller se mer? Följ
    oss på Facebook eller på UR skola.

  307. Där kan du se hur man skapar
    förutsättningar för fri lek. Hej då!

  308. Textning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Fritidspedagogik, Fritidsverksamhet, Grundskolan, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolpersonal, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?

Fråga oss