Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Fritidshem - lekenDela
  1. Leken är central
    i fritidshemmets verksamhet.

  2. Ändå reflekterar man inte så ofta
    över vad lek är.

  3. Det här programmet handlar om
    hur man kan arbeta med leken-

  4. -och skapa förutsättningar
    för lek på barnens villkor.

  5. Några barn var inte så aktiva.
    Utifrån det ville vi utöka leken.

  6. Barn som är duktiga på att leka
    i en barngrupp är socialt starka.

  7. Vi måste övertyga skolor om att lek
    är nåt fantastiskt som gör barn glada.

  8. Barns utrymme för att leka...

  9. Om man går tillbaka ett antal år,
    så har det blivit mindre och mindre.

  10. -Vad vill ni göra i dag?
    -Pyssla.

  11. Gör det, då. Fast grejerna
    kostar pengar, eller bönor.

  12. På Sköndalsskolans fritids arbetar
    man mycket med leken och aktioner.

  13. Det kostar bönor.

  14. Fritidspedagogerna Sharon Rubin och
    Jahn Nesse har initierat lekprojekt-

  15. -för att inspirera till nya tankesätt
    kring vad som är lek-

  16. -och ge eleverna verktyg att våga
    bestämma över sin egen fria tid.

  17. Vi ville titta på vad barnen gjorde,
    för några barn var inte så aktiva.

  18. Utifrån det ville vi utöka leken, ge
    möjlighet till lek på ett annat sätt.

  19. Sätt på dig skor och jacka och gå ut-

  20. -och mät hur många steg det tar
    att gå runt innebandyplanen.

  21. Ett sätt att leka, både med varandra
    och oss, men också med våra lokaler.

  22. Vi vill att eleverna
    ska känna att det är deras klubb.

  23. -Det är inga falska bönor?
    -Nej.

  24. Vi vill erbjuda nåt som eleverna
    tar över och gör till sitt eget.

  25. -Sen behöver jag en pennvässare.
    -Nej!

  26. Det där var den dyra, du får den här.

  27. Våra aktioner var att utsätta barnen
    för mycket bus och se vad som hände.

  28. Du har köpt limpistolen men ingen el.

  29. -Är de med på det över huvud taget?
    -Vad kostar elen?

  30. Sen har vi hållit oss vid sidan av.

  31. Vad kostade den där? Tre?!
    Jag köpte den här för tre!

  32. För leken är deras.
    Barnen äger leken själva.

  33. Om man gör hela processen från början
    till slut, så att den är färdig-

  34. -så äger de inte leken. Då har de
    GJORT nånting, de har inte lekt.

  35. Hör ni. Det låter lite tråkigt
    med "5 A:s" och "5 B:s klassrum".

  36. Vi döper om dem.

  37. Lägg namnförslagen i förslagslådan,
    så röstar vi sen.

  38. Alla de här aktionerna gör att man
    ifrågasätter sig själv som pedagog.

  39. Får alla vara med och göra skyltarna?
    Ska de hänga ihop med namnen?

  40. Man har ju förutfattade meningar
    och normer som man har jobbat in-

  41. -men det är nyttigt
    att ifrågasätta dem.

  42. Hur man serverar saker, hur man
    pratar, hur delaktiga de är...

  43. -Ska man skriva förslaget under?
    -Ja, det blir jättebra.

  44. När vi har gjort de här aktionerna,
    så har många utvecklats nåt otroligt.

  45. Tack! Det här blir spännande!

  46. Om man till exempel tar elever
    som man upplever inte har förstått-

  47. -så har man fått en ny syn på dem.
    De förstår visst, de är visst med.

  48. Det beror helt på
    hur vi serverar det för dem.

  49. -Sitter ni skönt? Gör ni det?
    -Ja.

  50. Jag känner att jag ser mer glädje i
    deras ögon. Kompisrelationer stärks.

  51. De får gemensamma upplevelser och ett
    annat förhållningssätt till varandra.

  52. Nio, tio, elva, tolv, tretton,
    fjorton... Ja. Var kan de vara?

  53. Självkänslan, självförtroendet ökar
    när de gör nåt de hittat på själva.

  54. De blir delaktiga på ett annat sätt.
    De är mer nyfikna, de är mer alerta.

  55. De kommer med knäppa idéer, och
    ju knäppare de är, desto roligare.

  56. -Ser du vad det står?
    -Ja. "Tyra."

  57. Bra! Tjusigt!

  58. På Sköndalsskolan
    värnar personalen om den fria leken.

  59. Men vad innebär egentligen fri lek?
    Hur stärker och utvecklar man den?

  60. Vi ville prata med Sharon, Jahn
    och Maritha Falk-Holmgren om det här.

  61. Vad betyder lek för er?

  62. Förr sa man
    att barns lek var deras arbete.

  63. Men det handlar om deras utveckling-

  64. -och hur man blir som människa,
    att bearbeta allt man är med om.

  65. Det är viktigt att aktivera barn,
    för annars...

  66. Vi tappar bort alla barn
    som kanske inte har nån att leka med.

  67. Jag tror att vi undviker mycket
    konflikter genom att initiera lek.

  68. Man blir en social varelse genom lek.

  69. Genom turtagning - nu är det din tur,
    nu är det min tur, vill du vara med?

  70. Barn som är duktiga på att leka
    i en barngrupp är socialt starka.

  71. Det är viktigt
    att de har det här samspelet.

  72. Skapar ni strukturerade planeringar
    kring det här? Hur ser det ut?

  73. Nu tar vi fram en planering
    som ska gälla för hela skolan-

  74. -så att den är likvärdig oavsett
    vilken fritidsklubb man går i här.

  75. Den är viktig, tycker jag.

  76. Gör man den tillsammans med
    kollegerna på sitt fritidshem-

  77. -då har man en gemensam syn på själva
    leken, aktiviteten eller händelsen.

  78. Och att man pratar
    om förhållningssätt-

  79. -och tid, plats, material, förbered-
    elser och hur man ska dokumentera.

  80. Men att prata om lek
    inom en personalgrupp...

  81. Är det viktigt för att få till en
    samsyn och en målsättning med leken?

  82. Den är ju
    en del av lärandet på fritidshemmet.

  83. Samsyn kanske man har väldigt stort-

  84. -men sen kan man vara olika,
    och det måste man få vara.

  85. Jag tycker om att vara i skogen med
    barnen och tycker att det är viktigt.

  86. Jag har sett att flickor och pojkar
    leker mycket med varandra i skogen-

  87. -och att de mår väldigt bra av det.

  88. Men jag har en kollega som tänker:

  89. "Vadå, ska jag bara stå
    i skogen i flera timmar?"

  90. Han tycker
    att han kastar bort sin kompetens.

  91. Han har andra saker som han är
    superduktig på som jag inte kan.

  92. Det viktiga är att jag uppskattar
    det han gör och vice versa.

  93. Ordet "samsyn" låter som att man ska
    ha samma syn, men det har vi inte.

  94. -Men man kan ändå samarbeta.
    -Ja, och uppskatta varandra.

  95. Men det måste vara väldigt högt i tak
    och brett. Det tycker jag är viktigt.

  96. Att samarbeta kring lek är viktigt,
    men hur främjar man den fria leken?

  97. Carin Falkner är lektor i pedagogik
    och forskar om lekens roll i skolan.

  98. Carin, vi ska prata om leken.
    Vad har leken för egenvärde?

  99. Lek är nåt existentiellt
    som hör samman med att vara människa.

  100. Vi är helt enkelt lekande varelser.

  101. I leken sker
    en form av identitetsskapande-

  102. -och det är nånting som är viktigt
    för att livet ska bli meningsfullt.

  103. Vi har ju begreppet "fri lek".
    Vad innebär fri lek?

  104. Fri lek har använts för leken
    när barnen får göra vad de vill.

  105. Men man kan diskutera
    om lek kan vara nåt annat än fri.

  106. I undervisning kan man använda leken
    som ett redskap-

  107. -för att göra lärandet lustfyllt-

  108. -och det är väl jättebra.

  109. Barns utrymme för att leka...

  110. Om man går tillbaka ett antal år,
    så har det blivit mindre och mindre.

  111. Barndom i dag är
    så institutionaliserad.

  112. Barn går inte så ofta till skolan,
    eller de får ofta skjuts till skolan.

  113. Sen är de på skolan och på fritids-
    hemmet och ofta blir de hämtade där.

  114. Alla mellanrum som fanns förut när
    barn gick till skolan och fritids-

  115. -som var barns egen fria tid som de
    styrde över, finns nästan inte kvar.

  116. Så det fria har fått
    allt mindre utrymme-

  117. -men barnen är fortfarande desamma
    och har samma behov av att leka.

  118. Hur kan man som pedagog initiera och
    styra lek samtidigt som den är fri?

  119. Genom att skapa förutsättningar
    - ramar, miljö, tid, material.

  120. Var observant på hur barnen
    rör sig i de lokaler man har-

  121. -och hur de samspelar med rummen,
    med materialet och med varandra.

  122. Och utifrån det titta med lekögon.

  123. Vad skulle vi kunna förändra
    för att stimulera för lek?

  124. Det handlar om att både
    tillhandahålla tid, utrymme-

  125. -men också material
    som lockar till lek.

  126. Det är en balansgång här
    mellan det här mer styrda-

  127. -och det här fria och att tiden
    på fritids ska vara meningsfull.

  128. Pedagogik är en konst, och det är
    en konst för fritidspedagogerna-

  129. -att balansera
    mellan det styrda och det fria.

  130. Vad tänker du kring
    att förbjuda vissa lekar?

  131. Det är en svår fråga.

  132. Jag hade ett samtal med studenter
    som hade varit ute på praktik.

  133. De berättade att barnen
    inte hade fått leka krig.

  134. Nån sa att barnen
    inte hade fått leka med pinnar.

  135. Då blir man nyfiken på varför.

  136. Jag tror att vi har en ganska så
    romantiserad bild av vad lek är-

  137. -men lek kan också ha mörkare inslag,
    så fråga barnen vad leken betyder.

  138. Den kanske inte betyder det vi tror,
    så ta reda på vad leken handlar om.

  139. Naturligtvis måste man se till
    så att ingen skadar sig i leken-

  140. -men om man för en dialog med barnen
    kanske det är en lek man kan tillåta.

  141. -Hur blir man bra på lek som pedagog?
    -Vi har ganska olika förutsättningar.

  142. En del har lätt för att spontant
    delta i barns lek, en del inte.

  143. Men man kan vara bra på att initiera
    och skapa förutsättningar för lek.

  144. Men nåt som alla måste ha med sig
    som jobbar på fritidshem med barn-

  145. -det är att man med ödmjukhet
    lyssnar på vad barnen har att säga-

  146. -lyssnar till deras intressen och
    vad de skulle vilja leka för lekar-

  147. -och sen utgå från det.

  148. -Får man göra vad man vill?
    -Absolut.

  149. Vårt sätt att arbeta är lite
    annorlunda, upplever jag det som.

  150. Vi vill inte att varje dag
    ska vara planerad eller styrd-

  151. -utan vi vill erbjuda saker och ting.

  152. Har ni sett vad som är i den här?
    - Sen får eleverna nappa eller inte.

  153. -Vad kan man ha den här till?
    -Vill nån vara med i en pjäs?

  154. Det är också mer utmanande för oss-

  155. -för det gäller att vi
    gör reklam för våra saker.

  156. Att vi marknadsför dem till eleverna
    på ett tilltalande sätt i deras ögon.

  157. -Vad ska vi göra med den där?
    -Jag vet inte. Vad vill du göra?

  158. -Man kanske kan göra en skog.
    -Ja... Prova! Varsågod.

  159. Vi tar bort dörrar till skåp med
    material som det är fri tillgång på.

  160. Det är bara att ta
    och göra vad man vill.

  161. Det är ju då man får utrymme
    för sin fantasi och kreativitet.

  162. -Limpistol? Jaha!
    -Hur ska vi göra?

  163. -Vi kan sätta...
    -Sätt den där uppe.

  164. Vårt synsätt på leken förut
    var att det bara var lek.

  165. Men vårt synsätt i dag är
    att leken är otroligt viktig-

  166. -och att den måste få utrymme,
    den måste få stort utrymme.

  167. Kolla, det blev som vatten
    när jag blandade lim och färg!

  168. Det måste ha blivit
    nån kemisk reaktion.

  169. -Har ni aldrig använt såna i skolan?
    -Vad är det för nåt?

  170. De har varit i skolan hela dagen
    med tider att passa och hårt slit-

  171. -och med det här sättet att jobba
    blir de ägare till sin egen fritid.

  172. -Åh, dubbla sexor!
    -Varför får han alltid dubbla?

  173. Om man som pedagog-

  174. -ställer sig på ett lagom behagligt
    avstånd från barn som leker-

  175. -och lyssnar på vad de säger
    och tittar på vad de gör-

  176. -så kan man lära sig otroligt mycket
    om vad de upplever just här och nu.

  177. Jag håller på att göra pepperoni
    eller feferoni, eller vad det heter.

  178. Det står i styrdokumenten
    att fritids ska vara meningsfullt.

  179. En meningsfull fritid är om man
    får leka fritt utan begränsningar.

  180. Eller med så få begränsningar
    som möjligt.

  181. -Den blir fett snygg.
    -Tack så mycket.

  182. Hur skapar man
    förutsättningar för lek?

  183. Dels är det tid. Ett problem
    är att rasterna är för korta.

  184. När leken väl är i gång
    - det tar ju en stund-

  185. -då ringer det, och så ska du gå in.

  186. Många barn undviker att leka på
    rasten och sparar det till fritids.

  187. Det är viktigt för de barn
    som har svårt att komma in i lek-

  188. -att under en period
    erbjudas nånting annat.

  189. Om nån har det svårt kan man skapa
    ett mindre utrymme under rasterna-

  190. -så att några stycken
    kan skapa relationer först.

  191. Jahn, du jobbar mycket
    med rastverksamheten.

  192. Hur tänker du där
    kring att strukturera upp?

  193. Den fria leken är superviktig-

  194. -men sen har vi många elever
    som behöver ha lite struktur.

  195. Vi måste nå fram till alla barn-

  196. -så att alla barn känner
    att skola och rast är viktigt.

  197. Om barnen vet att det är nån
    som har en styrd lek på rasten-

  198. -så kommer de snabbare ut, för
    ofta knölar de mycket på vägen ut.

  199. Då blir rasten ännu kortare.
    Ibland går de bara ut och vänder.

  200. De ska få frisk luft och vara ute en
    stund för att det är viktigt för dem.

  201. -Då är det bra med styrda lekar...
    -...som lockar.

  202. -Det måste finnas utrymme för båda.
    -Ja, det är superviktigt.

  203. Tycker ni
    att man kan initiera fri lek?

  204. Det här handlar mycket om fantasi
    och livet som man bearbetar-

  205. -men kan pedagoger initiera fri lek?

  206. Det är ofta så att man läser en saga
    eller berättar nånting eller så.

  207. Det gör man jätteofta fast man
    inte är medveten om det själv.

  208. De kan få brev från en "alien".
    Det har vi haft på skolan förut.

  209. -Den leken höll på i ett halvår.
    -Berätta.

  210. De gjorde sagor och skrev brev,
    och utomjordingen skrev tillbaka.

  211. De byggde en farkost till honom
    så att han skulle kunna ta sig hem.

  212. Det var inte bara en avdelning,
    utan hela skolan.

  213. -Det var kul.
    -Ja, det var rätt häftigt.

  214. Mitt namn är Michael Follett, och jag
    driver ett socialt företag som heter Opal.

  215. Det står för Outdoor Play and Learning.

  216. Opal är resultatet av mitt arbete-

  217. -som kommunal skolförbättringskonsult.

  218. Vi försökte göra leken bättre
    i Storbritanniens grundskolor.

  219. Därför utvecklade jag ett program-

  220. -som allt eftersom skulle hjälpa skolor
    att förändra sin inställning till lek.

  221. Det första vi gör i vårt arbete är
    att få skolor att se värdet i leken.

  222. Det är viktigast av allt.

  223. Ingen lägger tid, pengar eller resurser
    på nånting som de inte ser nåt värde i.

  224. Så vi måste övertyga dem om att lek
    är nåt fantastiskt som gör barn glada.

  225. Vi utbildar människor som inte
    vet så mycket om lekprocessen.

  226. Målet är att alla barn i skolan ska få
    en fantastisk lekupplevelse varje dag.

  227. Till att börja med bör man gå ut-

  228. -och lita på att barn är duktiga
    på att leka. De är gjorda för det.

  229. Det är lättast om man plockar fram
    lösa delar - däck, plankor och lådor-

  230. -en trasig dammsugare, en handväska,
    en hatt - och låta barnen leka med dem.

  231. Barn är oerhört kreativa, och om de
    får en chans att förändra sin miljö-

  232. -genom att flytta på saker,
    gräva hål och kombinera-

  233. -så blir de bara ännu mer kreativa.

  234. Vi har sett vissa fördelar i skolan.

  235. Varje lärare får tio minuter
    mer undervisningstid per dag-

  236. -och det får de eftersom
    barnens behov är uppfyllda.

  237. Barnen är gladare efter rasterna-

  238. -och bär inte längre på den ilska,
    den tristess och den frustration-

  239. -som de bar på förut.

  240. Det uppskattas av skolpersonalen, för
    då kan rektorer och lärare fokusera på-

  241. -barnens positiva beteenden.

  242. Vi forskade på flickors aktivitetsnivå-

  243. -då de ofta hamnar utanför på lekplatser.

  244. Vi fann att samtliga flickor
    blev mer fysiskt aktiva-

  245. -till följd av våra insatser,
    och det är ett bra resultat.

  246. Jag är själv förälder
    och vet hur viktigt det är-

  247. -för barnens lycka, välbefinnande
    och fysiska utveckling att de får leka.

  248. Barndomens natur
    förändras så drastiskt-

  249. -att barnen behöver människor
    som kämpar för deras rätt att leka.

  250. Annars går de miste
    om de upplevelserna.

  251. Om vuxna driver sina egna agendor-

  252. -så kommer många barn inte
    att få möjlighet att vara barn.

  253. Det vore en förlust både för barnens
    utveckling och deras välbefinnande.

  254. Hur vet man att leken har kvalitet?

  255. Det är när eleverna
    glömmer tid och rum.

  256. Glömmer att gå hem, ringa, äta,
    glömmer allt. Då är det kvalitet.

  257. Man vet när leken är destruktiv
    och dålig, för det ser man ju-

  258. -och man måste stoppa
    och prata med barnen.

  259. Men när den är så där riktigt...

  260. Kärnan, den fina kärnan,
    den kanske vi inte alltid ser.

  261. Det finns diskussioner kring lek.
    Våra barn gjorde legopistoler nyss.

  262. Det var i samband med
    skolskjutningen i USA.

  263. Då diskuterade vi först
    om de skulle få göra det.

  264. Det är ju troligtvis så
    att de bearbetar det här.

  265. Hur tänker vi runt det här? För vems
    skull ska man inte få göra pistoler?

  266. Är det verkligen bra eller dåligt,
    eller bearbetar de bara nåt svårt?

  267. Folk har väl en annan syn på
    den typen av lek nu för tiden.

  268. Det var inte lika uppmärksammat förr.

  269. Nej, då var det helt okej,
    men det är ändå intressant.

  270. Om vi ska respektera leken och tycka
    att den är jätteviktig för barnen-

  271. -då måste vi också lära oss
    att backa i våra egna åsikter-

  272. -och titta på leken.

  273. Blir man kullad om man säger "kull"
    om det är baklänges?

  274. Lluk! Lluk!

  275. Lärande och utbildning-

  276. -är nu även kopplat till fritidshem-
    mens verksamhet. Hur ser ni på det?

  277. Man ser hur trötta vissa elever är
    när de kommer till fritidsklubben.

  278. Jag tror att den fria leken
    för just de barnen är viktig.

  279. Jag tror inte
    att de orkar med mer lärande.

  280. De behöver vara. De behöver känna
    att de får göra precis vad de vill.

  281. Det kan vara lite fult i dag att
    inte ha hela eftermiddagen uppstyrd.

  282. Om man träffar kolleger från
    andra skolor och börjar prata om...

  283. "Vi gör det måndagar, och tisdagar
    gör vi det, och sen gör vi det..."

  284. Det är fullspäckat. Och sen säger
    man själv: "Vi har inget planerat."

  285. "Va? Gör ni inget?"
    "Jo, vi gör en massa annat."

  286. Men allt det vi gör
    står i styrdokumenten.

  287. Men sen så tycker jag också
    att leken och meningsfull fritid-

  288. -framskrivs mycket, mycket mer nu
    i våra styrdokument än tidigare-

  289. -och det ser jag som positivt.

  290. Om ni vill diskutera våra program,
    gå in på Facebook eller UR Skola.

  291. Där kan ni se hur fritidshemmet
    kan främja integration. Hej då!

  292. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

  293. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagogik, Fritidsverksamhet, Grundskolan, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Fråga oss