Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Fritidshem - sociala relationerDela
  1. Sociala relationer är en hörnsten
    i fritidshemmets arbete.

  2. Det är viktigt för nyanlända elever.

  3. Vi tar upp konkreta metoder för hur
    man kan förbättra sociala relationer-

  4. -och öka integrationen.

  5. "Vänta, vänta. Ställ er på led."

  6. Vår språkstödjare började med
    att läsa en bok på arabiska.

  7. Att vara människa är
    att ha olika åsikter och idéer.

  8. Det är klart
    att barn hamnar i konflikt.

  9. De får ofta ta emot-

  10. -de mest oupplysta behandlingar
    som samhället kan uppbringa.

  11. En del av dem hade varit på flykt
    i flera år utan skolgång.

  12. För några år sen tog Runnerydsskolan
    i Nässjö emot många nyanlända.

  13. De gick i särskilda klasser-

  14. -och kulturella
    och språkliga missförstånd-

  15. -blev en grogrund till konflikter.

  16. I dag ska vi läsa "Noas skepp"
    på samlingen.

  17. Sandra Bengtsson och hennes kollegor
    tog hjälp av språkstödjare-

  18. -för att stärka relationerna.

  19. Vår språkstödjaren började med
    att läsa en bok på arabiska.

  20. "Vänta, vänta. Ställ er på led.
    Kejsare kommer."

  21. "Pingvinen flaxade med sina små vingar."

  22. "Gå inte över linjen. Varje par för sig",
    ropade Noa."

  23. Då kunde barn som bara kunde
    svenska-

  24. -få en större förståelse
    för hur det är att komma hit-

  25. -och lyssna på ett språk
    som man inte förstår så mycket av.

  26. "'Ingen tycker om mig',
    brummade herr Noshörning."

  27. Sen läste vi samma bok på svenska.

  28. "'Ta det lugnt', gäspade hans fru
    och lunkade ner i lastrummet."

  29. Jag läser på den här sidan-

  30. -men i den arabiska boken
    läser man på en här sidan.

  31. Varför är det så? - Selina.

  32. Det är ett mönster.

  33. På arabiska läser man
    åt det där hållet. Det är olika håll.

  34. Bra.

  35. Sen frågar man hur det kändes
    att inte veta eller förstå.

  36. "Varför får den arga noshörningen
    bara en morot?"

  37. Vad hände med noshörningen?

  38. -Tima, kan du svara?
    -Han gillar morötter.

  39. En språkstödjare
    är inte alltid pedagogutbildad.

  40. De har varit betydelsefulla i vårt
    arbete med föräldrakontakten.

  41. De blir bron
    mellan hemlandet och Sverige.

  42. Utmaningen för nyanlända är språket.

  43. Sen finns det
    många sociala regler i samhället-

  44. -som inte ser lika ut i hela världen.

  45. För att främja
    integration, relationer-

  46. -och en gemensam värdegrund-

  47. -arbetar personalen
    med gemensamma regler i leken.

  48. Många av våra barn går på förskola
    och har fått leka.

  49. Men de nyanlända
    har kanske inte haft den möjligheten.

  50. De behöver få öva.
    Det finns mycket outtalade koder.

  51. På fritids är det väldigt
    situationsstyrt hela tiden.

  52. När det uppstår svåra situationer
    så kan vi hjälpa dem-

  53. -genom språkstödjaren.

  54. De kan förklara den svenska kulturen
    för dem, och deras kultur för oss.

  55. Konflikterna är inte alls
    på samma sätt längre.

  56. Det märks att vi har jobbat
    medvetet med att ge dem verktyg.

  57. Jag ser hur det lyser i ögonen
    på elever. Man vet att de längtar.

  58. "I morgon är det fritids igen."

  59. Anna Björnlund och Line Isaksson
    har varit delaktiga-

  60. -i arbetet med integrering
    och sociala relationer på skolan.

  61. Jag tänkte att vi skulle prata om
    vad som hände för några år sen-

  62. -när det kom många nyanlända. Vad
    hände med de sociala relationerna?

  63. Det blev mer oro-

  64. -på platser som fotbollsplanen
    och i rastsituationen.

  65. Vi har ju alltid haft en strömning
    av nyanlända elever här.

  66. Nu kom det en stor mängd.

  67. En del av eleverna
    hade varit på flykt i flera år-

  68. -och inte haft nån skolgång.

  69. De blev lite isolerade
    i den internationella klassen.

  70. De rörde sig isolerat
    på skolgården med.

  71. Det blev "de" och "vi".

  72. Började ni prata mer med varandra
    om det här?

  73. Värdegrundsarbete och relationer
    måste ni ha jobbat med tidigare.

  74. Personalen började prata om
    att det måste göras nåt åt det.

  75. Vi som lärare fick tänka till-

  76. -och försöka sätta ord på vad vi
    menar med "demokratiska processer".

  77. Det blir ett aktivt deltagande.

  78. Vi pratar med eleverna
    om vad vi har kommit överens om.

  79. Sen ska man som lärare aktivt visa
    vad det betyder i praktiken.

  80. Varför är det viktigt
    att känna till varandras bakgrund-

  81. -och var man kommer ifrån?
    Hur jobbar ni med det, rent konkret?

  82. Vi jobbar med "lär känna"-projektet.

  83. Där ställde vi eleverna frågan:

  84. "Var har du bott?
    Var kommer du ifrån?"

  85. Man skulle göra ett kollage
    och det blev...

  86. Det blev spännande samtal.

  87. Jag föddes i Indien.

  88. Här har vi Indiens flagga.

  89. Jag har gjort Sverige
    och en bild på en svensk flagga.

  90. Jag bor nära hembygdsparken.

  91. Det blev samtal om vilka bilder
    som finns, där man kommer ifrån.

  92. Jag har två bilder.

  93. En på Nässjö,
    för jag föddes här och jag bor här.

  94. En på Irak,
    för där föddes mina föräldrar.

  95. Sen fick man syn på varandras
    olikheter och likheter.

  96. Även om jag kommer från Nässjö
    och nån annan kommer från Afrika...

  97. "Du gillar hästar och det gör jag
    med." Vi har ett intresse ihop.

  98. Det är viktigt att man känner det.

  99. -Var föddes du?
    -I Nässjö.

  100. Här har vi en indisk kobra.
    Den är rätt giftig.

  101. -Är nån färdig med sitt kollage?
    -Jag är färdig.

  102. -Var vill du sätta det?
    -Här.

  103. -Vet du var Finland ligger på kartan?
    -Mm.

  104. Där.

  105. Det väckte nyfikenhet även hos
    andra elever som kom till lokalerna.

  106. De kunde titta på kollagen
    runt världskartan.

  107. -Vad har du för flagga?
    -Somalias.

  108. Mina föräldrar föddes där.

  109. -Vet du var det ligger på kartan?
    -Där.

  110. Jättebra.

  111. "Jag visste inte
    att hon kom därifrån."

  112. -Mina föräldrar kommer från Irak.
    -Var ligger Irak?

  113. Det har blivit aha-upplevelser
    för både personal och elever.

  114. -Där ligger Irak.
    -Ibland är det nära och långt borta.

  115. -Där är mitt land.
    -Det är ännu längre bort.

  116. Det talas om relationsbyggande.

  117. Det första steget måste väl vara
    att se vilka relationer som finns.

  118. Marianne Dahl har skrivit
    en avhandling om det här.

  119. Hon trycker på vikten av
    att se barns olika gemenskaper.

  120. Man ska prata om hållbara relationer
    snarare än goda.

  121. Du har skrivit en avhandling.
    Kan du berätta om den?

  122. Den handlar om pedagogiskt arbete
    med barns olika relationer.

  123. Fritidspedagoger har alltid sagt att
    de är bra på barns relationsarbete.

  124. Jag ville ta reda på hur det går till
    när man arbetar med barns relationer.

  125. Det är det studien handlar om.

  126. -Vad såg du?
    -Jag såg...

  127. Det förekommer mycket relationsarbete
    från pedagogerna i verksamheten.

  128. De skapar miljöer
    så att barn kan etablera relationer.

  129. De har olika strategier
    för hur de ska komma nära barnen.

  130. En underliggande idé är att mycket
    av relationsarbetet går ut på-

  131. -att barn ska lyckas i relationen.

  132. Men vad händer
    när barn inte lyckas i relationen?

  133. Du har sagt att man ska fokusera på
    hållbara relationer snarare än goda.

  134. Pedagogerna fick beskriva-

  135. -vilka föreställningar de hade
    om relationer.

  136. Det ska vara harmoni, konsensus
    och alla ska vara lyckliga.

  137. Ingen ska misslyckas.

  138. Jag tänker mig att det är en utopi.

  139. Att vara människa är ju
    att ha olika åsikter och idéer.

  140. Det är klart att barn
    hamnar i konflikt.

  141. Då kanske det är bättre att ge barnen
    förutsättningar och stödja dem.

  142. De relationer jag delar här-

  143. -ska vara så hållbara att vi inte
    ligger och slåss hela tiden.

  144. Det viktiga för pedagogerna är
    att ge bra förutsättningar-

  145. -för att stödja barn
    att reda ut konflikter.

  146. Hur blir det
    om vi gör på det här sättet?

  147. Det handlar
    om en demokratisk fostran.

  148. Det kan vara gnissel ibland
    men vi klarar det här.

  149. Du har undersökt barns gemenskaper.
    Vad såg du där?

  150. Barn befinner sig i ganska fasta
    konstellationer över tid.

  151. Det finns barn
    som går mellan olika gemenskaper-

  152. -men också barn
    som absolut inte gör det.

  153. Jag tittade på vilka kompetenser
    som var värdefulla i varje gemenskap.

  154. Vad kan man som pedagog göra
    med kunskap om dessa gemenskaper?

  155. Det är viktigt att ha en överblick-

  156. -och se vilka gemenskaper
    som finns just nu-

  157. -under det här året. Hur öppna är de?

  158. Kan barnen komma och gå mellan dem
    eller står nån i mitten?

  159. Om man skaffar sig en uppfattning
    om de existerande gemenskaperna-

  160. -och upptäcker att nåt barn befinner
    sig utkanten av en gemenskap-

  161. -eller står lite utanför-

  162. -och samtidigt märker att det behövs
    en särskild kompetens i gemenskapen-

  163. -då måste man kunna stödja barnet.

  164. Jag kanske kan starta ett temaarbete-

  165. -som handlar om digital teknik,
    där jag stödjer alla.

  166. Det kan vara ett sätt
    att försöka laborera med-

  167. -att få fler att hamna i mitten.

  168. Läraren blir
    lite av en handpåläggare-

  169. -som kan teaterviska.

  170. "Om du gör så här nu
    så kan ni nog komma överens."

  171. Det är ett exempel på hur man
    kan stödja barn i relationer.

  172. I dag ska vi göra en samtalspromenad.
    Marianne är med oss.

  173. Om du inte förstår vad jag säger
    så hjälper Marianne oss.

  174. Kan du ta mig till platsen
    du tycker är roligast på fritids?

  175. Ta oss till din favoritplats i skolan.

  176. En ökad förståelse för elevens
    bakgrund och intressen är viktig-

  177. -för att bygga upp starka band
    mellan personal och elever.

  178. Under samtalspromenader får eleverna
    kvalitetstid med personalen-

  179. -som bidrar till
    att de sociala relationerna stärks.

  180. Under samtalspromenaderna
    har vi lärare fått en förståelse för-

  181. -varför elever vill göra vissa saker.

  182. Då har vi kunnat möta dem
    och utmana dem där de är-

  183. -i sitt lärande.

  184. Kan du visa vad du tog för foto?
    Vad är det på bilden?

  185. Det är pennor och ett papper.

  186. -Varför valde du just det?
    -Det är min favorit.

  187. -Är det det bästa på fritids?
    -Mm.

  188. -Brukar du måla på fritids?
    -Mm.

  189. -Målar du själv eller med kompisar?
    -Med min kompis Saido.

  190. Med din kompis Saido?
    Gillar ni att måla tillsammans?

  191. Barnen själva styr samtalet. Vi
    lärare ska vara spänstiga motparter-

  192. -och ställa öppna frågor.
    Det finns inget givet svar.

  193. Då får eleverna
    väldigt mycket talutrymme-

  194. -och de får tiden att förklara vad de
    tycker och tänker om bilderna.

  195. Det blir språkutvecklande
    när de får tiden att säga det själva.

  196. -Är färgpennorna dina favoriter?
    -Mm.

  197. Vid samtalspromenaderna
    lyssnar vi på eleverna.

  198. De märker att vi är intresserade
    och att de är viktiga.

  199. Det tror jag är viktigt för dem
    att känna och veta.

  200. Var är det du kommer ifrån?

  201. -Varifrån kommer du?
    -Syrien.

  202. -Målade du mycket där?
    -Nej. Jag hade inga pennor.

  203. De har olika bagage och erfarenheter.

  204. Vissa hade upplevt flyktingläger.

  205. Vi märkte att det var svårt.

  206. Jag frågade en elev
    vad som var det vackraste på fritids.

  207. Han förstod inte vad jag menade.

  208. Då kom språkstödjaren till hjälp
    och då visste han.

  209. Då gick han till skolbiblioteket.

  210. "Var du på bibliotek i ditt hemland?"
    "Nej."

  211. "Är det här ditt första bibliotek?"
    "Ja."

  212. "Här finns det böcker
    på både arabiska och svenska"-

  213. -"och jag får låna hem dem."

  214. Sen har jag kanske sett att en annan
    elev tycker om samma sak.

  215. Då kan jag föra dem samman senare.

  216. De kanske får sitta tillsammans
    vid mellanmålet-

  217. -så att jag kan lyfta deras
    gemensamma intresse.

  218. På rasterna är det fritt och då kan
    konflikter uppstå. Hur jobbar ni då?

  219. Vi har västar på oss
    för att vi ska synas.

  220. Då ser eleverna att det finns vuxna
    ute på gården.

  221. Det signalerar att vi tycker
    att rasten är en viktig arena.

  222. Där ser vi om vi har lyckats lära dem
    värdegrunden eller inte.

  223. Hur stöttar man
    när det har uppstått en konflikt?

  224. Där ligger
    mycket av arbetet som lärare.

  225. Man markerar alltid
    att det inte är okej.

  226. Man öppnar upp för samtal om varför
    det inte är okej att slå tillbaka.

  227. Man kan i elevens vardag-

  228. -direkt uppmärksamma på normerna
    och värdefrågorna och jobba med det-

  229. -så att det blir nåt
    som eleven vill agera utifrån.

  230. Vi ska ge dem verktyg så att de
    klarar av konflikterna själva.

  231. Har man klarat av en konflikt
    har man lärt sig nåt.

  232. Vi finns ju inte där jämt.

  233. Det är lätt annars
    att springa till en vuxen.

  234. Vi försöker ge dem redskap
    att lösa det själva.

  235. Vad är viktigt för integration
    av nyanlända elever i en skola?

  236. Det handlar inte bara om-

  237. -att du som nyanländ
    ska komma hit och lära dig av oss.

  238. Vi har märkt i vårt arbete-

  239. -hur betydelsefullt det har varit
    för alla elever på skolan-

  240. -att möta nåt man inte är van vid-

  241. -och reflektera över sig själv
    i förhållande till sin kompis.

  242. Olikheterna gör
    att vi blir starka tillsammans.

  243. Barn vill inget annat än att vara
    bra kompisar med varandra.

  244. Kompisar är det viktigaste.

  245. Hej. Det här är dr Ross Greene.
    Jag är barnpsykolog.

  246. Samarbetsbaserad problemlösning
    gör att vi-

  247. -i stället för att fokusera på och
    försöka ändra på utmanande beteende-

  248. -fokuserar vi på problemen
    som orsakar beteendet-

  249. -och på att lösa dem. Det är vad
    samarbetsbaserad problemlösning är.

  250. Man löser problem.
    Man förändrar inte beteenden.

  251. Problemlösningsprocessen kallas
    "Plan B" och består av tre steg.

  252. Först kommer empatisteget där man
    samlar in information från barnet-

  253. -för att förstå dess perspektiv
    på det olösta problemet.

  254. I det andra steget sätter den vuxna
    sina farhågor i perspektiv.

  255. Det tredje steget är en inbjudan.

  256. Där samarbetar
    barnet och den vuxna-

  257. -för att hitta en lösning-

  258. -som är både realistisk
    och ömsesidigt tillfredsställande.

  259. Barnen blir bra på att lösa problem
    som påverkar dem.

  260. En av de viktigaste färdigheterna
    ett barn kan lära sig-

  261. -är att veta hur man löser problem
    som påverkar en.

  262. Man trodde länge på att det berodde
    på bristande motivation.

  263. Man trodde att barnets föräldrar-

  264. -var passiva
    och inkonsekventa ordningsmän-

  265. -men så säger inte forskningen.

  266. Forskningen visar att barnen
    saknar viktiga färdigheter-

  267. -som gör en flexibel-

  268. -i hanterandet av frustration
    och problemlösning.

  269. När man saknar dessa färdigheter
    är tillvaron tuffare-

  270. -och det blir svårare att hantera
    problem och krav på flexibilitet.

  271. Barnet är inte
    uppmärksamhetskrävande-

  272. -tvingande eller omotiverat-

  273. -och testar inte gränser mer än nån
    annan av oss. Det saknar färdigheter.

  274. Tyvärr har vi, under större delen
    av människans existens, trott-

  275. -att barn kan sköta sig "om de vill".

  276. När vi möter barn som inte sköter sig
    får det oss att tro-

  277. -att vårt främsta uppdrag är
    att tvinga det att vilja sköta sig.

  278. Det åstadkoms vanligtvis
    genom belöningar och straff.

  279. Men belöningar och straff
    löser inga av de problem-

  280. -som orsakar det beteende
    vi försöker hantera.

  281. Dessa barn är i underläge.

  282. Man förstår dem inte riktigt
    och de behandlas ofta väldigt illa.

  283. De får ofta ta emot de mest oupplysta
    och brutala behandlingar-

  284. -som samhället kan uppbringa.

  285. Vi lägger otroliga summor pengar
    på dessa barn.

  286. Jag hatar att se barn "gå vilse"-

  287. -på grund av oupplysta idéer
    om vad som ligger bakom beteendet-

  288. -och kontraproduktiva behandlingar.

  289. Jag har valt att ägna mitt liv åt
    att göra nåt åt det.

  290. Hur arbetar ni med värdegrund? Hur
    konkretiserar ni den för eleverna?

  291. Värdegrunden på skolan-

  292. -har alltid varit ett levande
    förhållningssätt för alla på skolan.

  293. Vi på fritidshemmet har tagit
    ett litet extra ansvar-

  294. -med att ha lite mer målstyrda
    processer runt värdegrundsarbetet-

  295. -som lekreglerna,
    samtalen och rastaktiviteterna.

  296. Jag blir nyfiken på lekreglerna.

  297. Vi ger eleverna strategier-

  298. -för hur man gör
    när man ska komma in i en lek.

  299. Kan man bara hoppa in och ur
    hur som helst?

  300. Vi har haft fritidsråd och pratat
    med eleverna. Hur tycker de?

  301. De är överens om att man måste fråga
    om man får vara med-

  302. -och vad man kan göra i leken.

  303. När man ska gå ur leken kan man inte
    bara försvinna, för då fattas ju nån.

  304. Leken blir störd
    för de kan kanske inte fortsätta.

  305. Man måste säga
    att man inte vill leka mer.

  306. Det handlar om hur man är mot
    varandra och pratar med varandra.

  307. Där har vi som lärare en viktig roll.

  308. Vi kan ta det när det händer i leken.

  309. Man ska stärka det som är positivt.

  310. När de gör nåt bra kan man säga
    att det var omtänksamt.

  311. Man kan säga att man blir glad
    när de säger en viss sak.

  312. Om man möter elever
    från många olika platser...

  313. ...som kanske har olika syn
    på värdegrund...

  314. Hur jobbar ni för att få
    det här gemensamma?

  315. Man ska få gemensamma erfarenheter
    och upplevelser.

  316. "Både du och jag
    har upplevt det här tillsammans."

  317. Man kan ju prata om det-

  318. -om man känner att man
    tillhör nåt man har gemensamt.

  319. Det skapar tillhörighet.

  320. Tänk bara vid mellanmålet.

  321. Jag kanske vet vilka som gillar
    att göra en viss sak.

  322. Då kan jag öppna med såna frågor.

  323. Jag kan fråga om de har lekt i
    helgen, för det kan alla ha gjort.

  324. Man vill att eleverna ska bära
    normer och värden i sitt hjärta-

  325. -och agera därefter.
    Det ska inte vara pekpinnar.

  326. Det ska handla om att vilja vara
    en god samhällsmedborgare-

  327. -och vilja agera utifrån de normer
    och värden som vi är överens om.

  328. Vill du diskutera eller se mer-

  329. -följ oss på Facebook
    eller gå in på urskola.se.

  330. Där kan du också se hur fritidshemmet
    kan jobba aktivt med leken. Hej då.

  331. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Barnpsykologi, Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Fritidshem, Fritidspedagogik, Fritidsverksamhet, Grundskolan, Psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utagerande barn, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Fråga oss